Ämnesöversikter expertgruppen för Genusforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ämnesöversikter 2010. expertgruppen för Genusforskning"

Transkript

1 Ämnesöversikter 2010 expertgruppen för Genusforskning

2 Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning Ämnesbeskrivning och rekommendationer

3 Förord Vetenskapsrådet har som en del av sitt strategiska arbete behov av ämnesöversikter för svensk forskning, vilka dels täcker det nuvarande tillståndet, dels är prognoser för utvecklingen under de närmaste fem till tio åren. Vetenskapsrådets ämnesråd, råd och kommittéer har under år 2010 fått i uppdrag att ta fram ämnesöversikter inom respektive område. Arbetet med ämnesöversikter blir dessutom ett återkommande inslag i Vetenskapsrådets strategiska arbete för att stödja svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Ämnesöversikterna utgör underlag för en process där vi syftar till att ta fram ett gemensamt dokument med förslag till prioriteringar inom svensk forskningsfinansiering. Detta gemensamma dokument beslutas av Vetenskapsrådets styrelse i oktober Uppdraget med att ta fram ämnesöversikter har lösts på olika sätt inom olika områden. En ledstjärna för arbetet har dock varit bred förankring i forskarsamhället. I uppdraget har legat att beskriva bland annat vilken forskning som är vanlig respektive ovanlig i Sverige och vilken forskning som är stabil och väletablerad respektive sporadisk. Beskrivningar finns även av vilka forskningsfält som är på väg att försvinna eller vilka som är under tillväxt och vilka skälen till detta är, vilken forskning som väntas expandera eller har rönt förnyat intresse. Forskningen inom ett visst område kan dras med problem eller svårigheter som i förlängningen innebär hot mot områdets utveckling, antingen kvalitativt eller kvantitativt. På motsvarande sätt kan forskningsfält innehålla möjligheter som, rätt utnyttjade, leder till att fältet stärks. Denna volym innehåller den ämnesöversikt som tagits fram av expertgruppen för genusforskning. Vid läsningen bör man alltså hålla i minnet att texten utgör underlag för en övergripande prioritering som arbetas fram och beslutas av Vetenskapsrådets styrelse. Alla goda förslag har därför inte kunnat tas med i den sammanvägda prioriteringen, men har naturligtvis mycket noga övervägts. Jag vill här rikta ett stort tack till alla representanter för forskarsamhället som bidragit till arbetet. Mille Millnert Generaldirektör Vetenskapsrådet

4 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning Ämnesöversikt...7 Översiktlig beskrivning av forskningsfältet...7 Genusforskning inom humaniora...7 Genusforskning inom samhällsvetenskap...8 Genusforskning inom medicin och hälsa...9 Genusforskning inom naturvetenskap...10 Genusforskning inom teknikvetenskap...11 Genusforskning inom utbildningsvetenskap...12 Genusforskning rekommenderade satsningar...14 Utvecklingsområden...14 Förslag till tematiska satsningar...14 Bakgrundsmaterial...16

5 SAMMANFATTNING Genusforskning är numera väl etablerat inom en lång rad discipliner, speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap. En stark genustradition finns inom humaniora framför allt i historia, litteraturvetenskap, etnologi, engelska och idéhistoria. Inom samhällsvetenskapen är den väl etablerad inom många discipliner, till exempel inom statsvetenskap, kulturgeografi, sociologi och socialantropologi. Genusforskning i medicinen är starkast inom folkhälsovetenskap och allmänmedicin. Den tillämpade, praktiknära forskningen inom medicin, natur- och teknikvetenskaperna är mindre utvecklad behöver växelverka med den teoriutveckling som sker inom samhällsvetenskap och humaniora för att fortsätta utvecklas som ett interdisciplinärt forskningsområde. Genusforskning i alla dess olika delar beskriver, problematiserar och utmanar maktrelationer mellan män och kvinnor på olika nivåer och i olika sammanhang. En utmaning för framtiden är att samla kunskap och kompetens från olika områden till mång- och tvärvetenskapliga samarbeten för att utveckla forskningen inom angelägna teman såsom 1/mänskliga rättigheter: våld och diskriminering, 2/kunskapsöverföring och förändring, 3/jämställdhet och likabehandling, 4/hälsa och genus samt 5/ nya medier och genus. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 5

6 Inledning Vetenskapsrådet har under tagit fram ämnesöversikter för rådets alla ansvarsområden. Översikterna syftar till att beskriva forskningsområdena med avseende på aktuella forskningsfrågor och trender, väletablerade respektive svagare forskningsinriktningar och teman som är angelägna att satsa på i framtiden. Vetenskapsrådets expertgrupp för genus är ett rådgivande organ som har till uppgift att bistå Vetenskapsrådets styrelse med beslutsunderlag i principiella och strategiska frågor och att rekommendera insatser som rör genus i forskningssammanhang. Expertgruppen har därför som en del av Vetenskapsrådets strategiska arbete tagit fram denna översiktliga beskrivning av genusforskning i Sverige med rekommendationer för framtida satsningar. Översikten har baserats på aktuella inventeringar av genusforskning och genusforskningsmiljöer i Sverige 1,2. Expertgruppens ledamöter har också inhämtat synpunkter från genusforskare inom olika områden. Ett seminarium på temat arrangerades under hösten 2010 vid Vetenskapsrådet Liinason, Mia och Lövkrona, Inger: Genusforskning en lägesbeskrivning. Dnr Liinason, Mia (manuskript) Genusforskningens läge och institutionella situation en nulägesöversikt. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. nr , dokumentation från workshop 28 okt Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 6

7 Ämnesöversikt Översiktlig beskrivning av forskningsfältet Genusforskningen undersöker de sociala och kulturella betydelserna av kön. Föreställningar om kvinnligt och manligt i olika kulturella, materiella, sociala och historiska sammanhang undersöks. Egenskaper och beteenden som tillskrivs kvinnor och män analyseras i relation till konsekvenserna för människors sysselsättningar, rättigheter, resurser, hälsa, inflytande och möjligheter. Fokus på maktrelationer mellan kvinnor och män är centralt för genusforskningen. Det vi idag kallar genusforskning etablerades som kvinnoforskning under slutet av 1970-talet i Sverige. Det finns inom fältet ett kritiskt perspektiv på vetenskapen som mandominerad, och ett intresse för hur män varit normerande och hur kvinnor har osynliggjorts i forskning. Kopplingar mellan makt och andra med genus samverkande sociala ordningar som klass, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionalitet har blivit alltmer vanligt i genusstudier. Eftersom genusforskningen vanligtvis beaktar sociala konstruktioners betydelse för såväl samhällens organisering som människors uppfattningar om världen har den främst utvecklats inom ämnen med en konstruktionistisk kunskapssyn så som historia, sociologi och litteraturvetenskap. Områden med utpräglat positivistisk vetenskapssyn är svårare att kombinera med genusteorier, varför genusforskningen ofta har en svagare ställning inom dessa. Inom exempelvis medicin och nationalekonomi har emellertid fruktbara genusperspektiv utvecklats inom delområden. Genusforskning är numera väl etablerat inom en lång rad discipliner, speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap. Det finns en lång tradition av att beskriva hur genusforskningen står på två ben. Det betyder att många forskare på fältet ser sig som både genusforskare och forskare inom sitt respektive ämne, dvs. som etablerade inom två områden i lika hög grad. Genusvetenskap har på senare år även utvecklats som eget forskningsämne vid flertalet lärosäten vid särskilda institutioner, enheter eller centrumbildningar. Skillnaden är i högre grad organisatorisk än teoretisk. Genusforskare finns idag både inom ämnen på olika institutioner och inom ämnet genusvetenskap på särskilda genusinstitutioner. Den kritiska genusforskningen utgör forskningsbasen för exempelvis jämställdhetsåtgärder i samhället och efterfrågan på kunskap är därför stor. På många håll är genus en integrerad del av högskoleutbildning inom HS-området. Även inom det medicinska området finns ett krav från Högskoleverket om införandet av genusperspektiv i grundutbildningarna. Genusforskning inom humaniora Beskrivning av forskningsområdet Humaniora handlar om människor och mänskliga relationer och om hur vi som människor beskriver och förstår världen. Genus är självfallet en central aspekt av människors liv och det var också inom humaniora som genusforskningen först växte fram. Fortfarande är humaniora det område där genusforskningen är mest etablerat. Inom historieämnet studeras historiska skeenden ur ett genusperspektiv och beskrivs hur maskulinitet och femininitet är föränderlig genom historien. Den litteraturvetenskapliga genusforskningen analyserar olika texter/ genrer samt dessa texters (historiska) tillkomstsituation ur ett genusperspektiv. Inom kulturstudier undersöks genus betydelse för konstarterna, teologi, religion och språk. Styrkor, svagheter och trender En stark genustradition finns inom framför allt historia, litteraturvetenskap, etnologi, engelska (främst litteraturdelen), och idéhistoria. Av dessa tillhör litteraturvetenskap och historia pionjärämnena som alltifrån 1970-talet erbjudit kurser i det som då kallades kvinnoforskning och senare feministisk for Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 7

8 skning. Trenden inom dessa ämnen liksom inom konstvetenskap och i viss mån i teater- och filmvetenskap är att genusforskningen ökar i omfattning. Historisk genusforskning har haft avgörande betydelse för att synliggöra frågor som rör kvinnors medborgarskap, kvinnors arbete samt kvinnors respektive mäns positioner i det offentliga. Vanligen använda historiska källor har ofta dolt kvinnors liv och verksamhet och det krävs en aktiv genusteoretisk utgångspunkt för att komma förbi detta hinder. Viktiga aktuella forskningsområden såväl nationellt som internationellt rör just medborgarskap, arbete och ekonomi, men också mansforskning samt det föränderliga i kvinnlighet och manlighet. Forskning där relationer mellan flera maktordningar, genus, klass, sexualitet, etnicitet, ålder och funktionalitet, står i centrum för analysen har utvecklats de senaste åren och den trenden kommer sannolikt att hålla i sig. Den litteraturvetenskapliga genusforskningen har framför allt varit inriktad på identitetskonstruktioner. På 70-talet och framåt stod konstruktionen av kvinnan och det kvinnliga i centrum. Sedan 90-talet riktas intresset även mot konstruktionen av maskulinitet, etnicitet, sexualitet, vilka samtliga är viktiga forskningsteman. Genusperspektivet förekommer i betydligt mindre omfattning inom språkforskningen, till exempel lingvistik och språksociologi (i språkämnenas litteraturdelar ser situationen dock bättre ut). Även arkeologi och filosofi har relativt få genusforskare inte heller förefaller antalet att öka. Möjligheter, utmaningar och hot En utmaning tillika möjlighet för humanistisk (och samhällsvetenskaplig) genusforskning är att placera den svenska forskningen i ett internationellt sammanhang. Hur kan svensk genusforskning bidra till utveckling av forskning i andra länder och hur kan svenska forskare i samverkan med andra skapa en världsledande genusforskning inom humaniora? Det faktum att Norden ofta betraktas som ett internationellt sett lyckat exempel på jämställdhetsarbete kunde här både bana väg för mer samverkan och bilda utgångspunkt för vidare studier i ett komparativt perspektiv. Genusforskning inom samhällsvetenskap Beskrivning av forskningsområdet Ett stort antal frågeställningar och teman behandlas i samhällsvetenskaplig genusforskning, till exempel sådana som är inriktade på förhållanden i arbetslivet - jämställdhet, mångfald, etnicitet, organisation och arbetsmarknad. Forskningen rör också människors hela liv, relationen mellan arbete och till exempel betydelsen av sexualitet och kropp, familj och våld mot kvinnor och i nära relationer, liksom globaliseringsfrågor och relationer mellan stater eller nationer. Makt är ett genomgående centralt tema för samhällsvetenskaplig genusforskning, där man under senare år utvecklat teori där fler maktassymmetrier än genus inkluderas i forskningen. Styrkor, svagheter och trender Genusforskningen finns i stort sett inom de flesta samhällsvetenskapliga discipliner, men är närvarande i olika hög grad. Inom flera ämnen finns genusforskningen väl etablerad även om det inte blivit självklart integrerat vid alla lärosäten, till exempel inom statsvetenskap, företagsekonomi, kulturgeografi, sociologi och socialantropologi. Det har också blivit ett eget ämne, genusvetenskap, vilket av många uppfattas huvudsakligen som en del av samhällsvetenskapen. Inom några ämnen är genusforskningen fortfarande svag, till exempel inom psykologi, rättsvetenskap och nationalekonomi där genusforskning inte integrerats i huvudämnet. Det finns också generellt sett en brist på institutionsöverskridande samarbeten trots många överlappande teman. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 8

9 Samhällsvetenskaplig genusforskning har stark betoning på kritisk reflektion i analysen av olika fenomen i samhället. Den har med teori om strukturers betydelse på flera nivåer, främst organisationsoch samhällsnivå, bidragit med nya perspektiv på centrala samhällsfrågor som exempelvis ekonomisk tillväxt, välfärdsstatens utveckling och politikens villkor. Maktbegreppet och maktperspektivet är väl utvecklat och ständigt närvarande i forskningen. Flera forskningsområden ser ut att vara på stark frammarsch inom den samhällsvetenskapliga genusforskningen. Några sådana exempel är organisationsforskning och forskning om mänskliga rättigheter. Även området social studies of technology skulle kunna pekas ut som ett område under framväxt, liksom aktionsforskning. Familj, äktenskap, tvåsamhet och kärlek är ytterligare några exempel. Möjligheter, utmaningar och hot Genusforskningen är på väg att institutionaliseras på många håll, men fortfarande betraktas detta som en utmaning inför framtiden inom flera discipliner. I flera ämnen ses en generationsväxling som en risk för ett glapp där återväxten är svag. Att se till återväxten och att bygga forskningsmiljöer är därför en central framtidsfråga. Innehållsmässigt blir det fortsättningsvis en utmaning att i forskningen skilja på genus och jämställdhet i förhållande till finansiering och krav utifrån. All genusforskning genererar inte kortsiktiga och tydliga vinster. En hotbild är en forskningspolitik där inte grundforskning och kritisk forskning skulle prioriteras. Några viktiga forskningsområden i behov av utveckling inom den samhällsvetenskapliga genusforskningen är forskning om könskonstruktioner bland barn och ungdom och forskning om riskbeteende, hälsa och skydd. Ålder som parameter är ett annat område som behöver utvecklas, liksom genusforskning inom viktiga samhällsfrågor som miljö, hållbarhet och välfärd. Genusforskning inom medicin och hälsa Beskrivning av forskningsområdet Genusforskning i medicinen innebär att se på män och kvinnor med en helhetssyn som inkluderar biologiska, sociala, psykologiska och kulturella aspekter och som särskilt beaktar genusordningen i samhället, variationerna bland män och kvinnor beroende på t.ex. livsvillkor, livsstil, eller utbildning (intersektionalitet) samt hur genus konstrueras i interaktion med andra. Genusanalyser innebär att biologin ses som föränderlig och relaterad till livsvillkor och kultur. Vilken benstyrka och bentäthet en människa har beror inte bara av genetisk disposition, t.ex. könskromosomer, utan fysiska aktiviteter under uppväxten och senare, näringsintag, rökning och intag av mediciner kommer att sätta spår i benen. Genus i medicinen innefattar således biologi men forskning om könsskillnader är inte alltid genusforskning. Biologiska, beteendemässiga och andra skillnader mellan män och kvinnor måste sättas i ett socialt och kulturellt sammanhang när vi ska tala om genus. Styrkor, svagheter och trender Genusforskning finns i varierande grad inom olika medicinska områden. Starkast är medicinsk genusforskning inom folkhälsovetenskap/allmänmedicin (FHV/AM). Inom dessa discipliner studeras hälsa, sjukdom, riskfaktorer och förebyggande hälsovård ur ett bio-psyko-socialt helhetsperspektiv. Genusforskningen inom FHV/AM utgår i huvudsak från små men etablerade forskargrupper och handlar till exempel om våld mot kvinnor i nära relationer, arbetslöshet - ohälsa, jämställdhet - hälsa, alkoholbruk, psykiska sjukdomar och ohälsa, bemötande i sjukvården (vis t.ex. depression, värk eller cancer), patient Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 9

10 ers erfarenhet av sjukdom och symptom (t.ex. värk, rehabilitering, klimakteriebesvär, cancer), genusbias i sjukvården, medikalisering och riskfokusering, samt genusperspektiv i läkarutbildning. Inom den kliniska forskning som utgår från sjukhusförankrade, organrelaterade, discipliner är genusforskningen mindre utvecklad och begränsas ofta till studier av förekomsten av könsskillnader i olika parametrar. Forskningssatsningar rörande kvinnors hälsa har betytt många nya kliniska projekt som undersöker och fördjupar kunskapen om ohälsa, sjukdomar och deras följder hos kvinnor (t.ex. demens, obesitas, osteoporos, gynekologiska sjukdomar, mödravård, muskuloskeletala besvär, cancer). Genom inriktningen på kvinnor saknar dessa studier ofta analyser av könsskillnader och analyser av genus betydelse förekommer sparsamt. Inom vårdvetenskaplig forskning har analyser av kön och genus hittills varit ovanliga och i de teorier som ligger till grund för forskning i arbetsterapi, sjukgymnastik och omvårdnad är föreställningen om könsneutralitet starkt representerad. På flera håll håller en förändring på att ske med studier som uppmärksammar könsskillnader eller analyserar genus betydelse avseende t.ex. åldrande, kroppsideal, rehabilitering, telefonrådgivning, eller maskulinitet inom sjuksköterskeyrket. Inom den forskning som fokuserar grundläggande biologiska processer som nervimpulsers överföring, enzymers uppbyggnad eller genmönster uppmärksammas knappast alls könsskillnader eller genus men en viss förändring håller på att ske så till vida att könsskillnader börjar beaktas. Forskning pågår t.ex. om könsskillnader i neurotransmission och i steroidhormoners effekter i olika målorgan. Möjligheter, utmaningar och hot De etablerade forskargrupperna inom FHV/AM har byggts upp genom riktade satsningar från staten och forskningsråden kring genusforskning. Samma förhållanden gäller för annan medicinsk forskning om könsskillnader och genus. Utan särskilda satsningar på genusforskning bedöms inte denna forskning kunna behålla sin position och utvecklas eftersom genus inte alltid betraktas som en självklar del av medicinområdet. Det faktum att mycket av genusforskningen i medicin genomförs av små forskargrupper utspridda på olika institutioner, universitet och högskolor är också en svaghet/hot inför framtiden fortsatt forskning är beroende av enstaka individers aktivitet. Starkare och mer samordnade miljöer behöver byggas så att seminarieserier, kreativa diskussioner och utveckling av nya forskningsprojekt underlättas. Avgörande frågor för genusforskning inom medicinen är varför symptom, sjukdomspanorama och sjukdomsutveckling skiljer mellan kvinnor och män och hur till synes omotiverade könsskillnader i behandling och bemötande uppkommer. Här kan genusforskningen bidra med viktig ny kunskap genom att utforska såväl biologiska som sociala orsaker i samspel. En stor potential i form av kompetenta genusforskare finns särskilt inom områdena folkhälsa/allmänmedicin och dessa forskare kan bidra till utvecklingen av en stark svensk medicinsk genusforskning även i discipliner utanför deras egen. Genusforskning inom naturvetenskap Beskrivning av forskningsområdet Genusforskning inom naturvetenskapen i Sverige är på sina ställen spirande, men än så länge mycket svag. Den befintliga forskningen kan delas in i två grupper, genusforskning inom naturvetenskap och genusforskning om naturvetenskap, även om det är ibland svårt att göra en gränsdragning mellan dessa. Med forskning om naturvetenskap avses exempelvis forskning om kvinnors situation i naturvetenskapen, medan forskning inom naturvetenskap handlar till exempel om teoriutveckling inom ett ämne. Genusforskning inom naturvetenskap i Sverige är mycket svag och det finns knappast några forskningsmiljöer där det finns både disputerade forskare och doktorander som arbetar med dessa frågeställningar. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 10

11 Styrkor, svagheter och trender Det starkaste området för naturvetenskaplig forskning med genusperspektiv finns inom science education, som engagerar flera forskare. Dessa arbetar dock inom pedagogikinstitutioner, inte inom naturvetenskapliga forskningsinstitutioner. Genusforskning inom fysik, liksom genusforskning inom matematik handlar, förutom science education, framför allt om forskande kvinnors situation i dessa ämnen samt studenters identitetsskapande som naturvetare. Förutom science education finns genusforskning inom biologi, och där är svensk genusforskning relativt stark även internationellt, jämfört med genusforskning inom andra naturvetenskapliga discipliner. Två excellenscentra för genusforskning arbetar för att skapa broar till och möjligheter för genusforskning inom naturvetenskapen. Forskning om genus och naturvetenskap finns inom STS- området (science and technology studies), men det finns ansträngningar för att också förstärka genusforskning inom naturvetenskap, framför allt inom biologi och fysik. Detta sker delvis genom återkommande gästforskare, till exempel från Tyskland. Möjligheter, utmaningar och hot För att främja genusforskning inom naturvetenskap i Sverige behöver det byggas upp miljöer och forskarskolor med inriktning mot naturvetenskap och genus. Förmodligen behöver dessa initialt tillföras internationell kompetens, där den går att finna. Tillsvidare är den naturvetenskapliga genusforskningen mycket personberoende, och kommer förmodligen att vara så under en överskådlig tid framöver. Det behöver skapas miljöer kring dessa personer, för att skapa en kritisk massa med naturvetenskapliga forskare med ett genusperspektiv. Genusforskning inom teknikvetenskap Beskrivning av forskningsområdet Genusforskning inom teknikområdet är ett interdisciplinärt forskningsfält med behov av en mångfald av perspektiv. Eftersom det akademiska systemet är disciplinärt uppbyggt med några få undantag, så har genusforskningen utvecklats inom två parallella fält: 1. Forskning ur ett samhällsvetenskapligt eller humanistiskt perspektiv (till exempel science and technology studies, antropologi). Sådan forskning handlar exempelvis om hur artefakter är designade, hur tekniska system påverkar och påverkas av vårt användande, hur kulturer inom olika yrken är formade och påverkar praktiken eller växelverkan mellan teknik och samhälle/sociala strukturer. 2. Forskning inom teknisk fakultet. Denna forskning har sin utgångspunkt i feministisk vetenskapsteori och försöker att forma en situerad praktik inom t.ex. datavetenskap och systemvetenskap, medieteknik, digital teknik, tekniskt bistånd, infrastruktur, arkitektur och samhällsplanering. Denna parallella utveckling innebär en utmaning för området. Den teoretiska utvecklingen pågår inom båda fälten, i olika utsträckning inom enskilda projekt. Den tillämpade, praktiknära forskningen inom teknikvetenskaperna behöver växelverka med den teoriutveckling som sker inom samhällsvetenskap och humaniora för att båda ska utvecklas som ett interdisciplinärt forskningsområde med stark samhällsrelevans. Styrkor, svagheter och trender Forskningen har byggts upp under ett antal år (sedan tidigt 1990-tal) på ett par olika institutioner parallellt, vilket lett till en förhållandevis bred förankring och kompetens, givet områdets begränsade storlek. Den interdisciplinära kompetensen bidrar till att bredda riktningarna för teknikveten Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 11

12 skapernas tillämpningsområden, synliggöra kontextberoende inom teknikutvecklingen och relatera teknikvetenskapernas kunskapsproduktion till kunskapsteoretisk utveckling. Metodutveckling inom forskningen gynnas av den interdisciplinära ansatsen och samspelet mellan teknikvetenskapliga och samhällsvetenskapliga kompetenser. Möjligheter, utmaningar och hot Områdets brist på väletablerade definitioner innebär att det finns stor frihet att tolka och experimentera. Kontakter och samverkan etableras ofta med omgivande samhälle där behov av kompetensen uppstår och formuleras. Samverkan sker också med forskare och forskargrupper inom teknikvetenskaperna i övrigt vilket bidrar till medvetandegörande och fördjupning av forskningen inom ett bredare fält. Nya områden utvecklas, till exempel inom informatik och medieteknik. Genusforskning inom utbildningsvetenskap Beskrivning av forskningsområdet Genusforskning inom utbildningsvetenskap har förändrats och även expanderat i takt med att benämningen utbildningsvetenskap införts som mångvetenskapligt och ämnesöverskridande forskningsområde. I princip samtliga akademiska ämnen kan idag göra anspråk på att ingå i begreppet utbildningsvetenskap om de riktar sitt intresse mot utbildning vilket naturligtvis också gäller området genus och utbildningsvetenskap. Inom området pågår genusforskning som spänner över stora fält, till exempelförskolans/skolans historia, språkanalyser av läromedel och språkbruk, sociologiska och etnologiska intersektionalitetsstudier i förskolor och skolor, internationellt komparativa studier, professionsstudier av förskollärar/läraryrket, teoretiska studier inom filosofi, statsvetenskapliga arbeten, förutom forskning inom pedagogikämnet där fortfarande dessa ämnesspecifika ansatser finns representerade men där forskningen tydligare har perspektiv på lärande, klassrum, identitet/subjekt, makt. Studier av maskuliniteter har blivit ett allt synligare område. Alltmer har forskningen studerat förändring och den variation av femininiteter och maskuliniteter som skapas i olika utbildningsmiljöer. Styrkor, svagheter och trender Expansiva och nya teman är de som utmanar gränser mellan ämnen och olika praktikområden. Här finns nya didaktiska utmaningar med könsperspektiv i gränsöverskridanden mellan till exempel filosofi och matematik, fysik, naturvetenskap och konstnärliga ämnen (teatervetenskap, konstvetenskap) och pedagogik eller didaktik. Dessa gränsöverskridanden tycks just nu bli de viktigaste redskapen för att utmana de maskulina kodningar som dominerar naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik. Som genusforskning över lag, har den utbildningsvetenskapliga genusforskningen rört sig mer mot poststrukturalistiska teoribildningar. Eftersom utbildningsvetenskap är in service till ett enormt fält av förskolor, skolor, folkhögskolor och högskolor har mycket av det unika för genus handlat om gränsdragningar mellan och komplexiteter kring teori/praktik. Många uppsatser på olika nivåer har också detta som fokus, dvs använder sig alltmer av teoretiska perspektiv och forskning som söker utforska och överskrida motsatser/dualismer mellan teori och lärandepraktik, filosofi/skolverklighet, huvud/kropp, forskning och levt liv. Dessa teoretiska ansatser är just nu de mest kraftfulla inom forskningsområdet genus och utbildningsvetenskap. Möjligheter, utmaningar och hot De starka relationerna mellan staten med dess politiska och administrativa diskurser och utbildning är också något mycket komplext som har befrämjat den utbildningsvetenskapliga genusforskningen Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 12

13 men också i viss mån har påverkat dess frågeställningar. De har fungerat som stöd för genusforskning eftersom staten haft ett intresse av att utveckla jämställdhet och könsrollskritik i förskola/skola. Utbildningsvetenskaplig genusforskning har lidit stor brist på enhetliga satsningar och institutionell uppbyggnad och till stor del utförts av enskilda forskare, ofta i kombination av relativt omfattande undervisningsbörda. Framför allt behövs stabila miljöer, med större och mer långsiktiga projekt. Detta är också viktigt för att åstadkomma de miljöer som kan bära den utbildningsvetenskapliga genusforskningen över det generationsskifte som nalkas även här och som kan bli synliga på den internationella arenan. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 13

14 Genusforskning rekommenderade satsningar Ojämställdhet mellan kvinnor och män är ett stort globalt och lokalt problem. Det har beröring med mänskliga rättigheter, demokrati, ekonomi, kultur, familjefrågor, arbetsliv, sexualitet, fattigdom, ohälsa och våld. Genusforskning i alla dess olika delar beskriver, problematiserar och utmanar maktrelationer. Genusforskning utförs inom ett mycket stort antal discipliner och är särskilt starkt inom humaniora och samhällsvetenskap. Genusforskningen är inom flera områden väl etablerad och framgångsrik i konkurrensen om externa forskningsmedel exempelvis från Vetenskapsrådet. Inom andra områden ses forskningen inte som en självklar del av ämnet och har därmed svårt att finna finansiering. Särskilda medel för genusforskning vid Vetenskapsrådet är därför fortsatt en viktig insats för områdets fortsatta utveckling. Utvecklingsområden Förbättrade förutsättningar för tvärdisciplinära samarbeten Ett vanligt förekommande problem för genusforskningen är att i och med att den ofta bedrivs i form av tvär- eller interdisciplinära samarbeten så kan det vara svårt att finna finansiering. Förbättrade möjligheter för finansiering av sådana samarbetsprojekt förordas. Genusforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap Genusforskningen inom medicin, teknik och naturvetenskap behöver stärkas. En kapacitetsuppbyggnad i form av forskningsresurser och forskarutbildade (till exempel genom etablering av forskarskolor) är angelägen inom dessa områden av genusforskningen. Den tillämpade, praktiknära forskningen inom teknikområdet behöver växelverka med den teoriutveckling som sker inom samhällsvetenskap och humaniora för utvecklas som ett interdisciplinärt forskningsområde med stark samhällsrelevans. Förslag till tematiska satsningar Nedanstående teman bygger på den nulägesanalys av genusforskningen som har genomförts, ur vilken expertgruppen särskilt valt att lyfta fram ett antal angelägna forskningsområden där genusforskningen bör få ett framträdande utrymme. Mänskliga rättigheter: våld och diskriminering Inom området mänskliga rättigheter är genusperspektivet centralt men ofta osynliggjort eller förbisett. Mänskliga rättigheter med genusperspektiv kan innefatta många frågor, t.ex. lag och rätt, våld, hälsa, utbildning, politik, demokrati och villkor i arbetslivet. Våld och diskriminering är två av dessa, vilka kan tolkas som uttryck för maktrelationer där genus utgör en viktig del. Forskning om våld och diskriminering ur genusperspektiv i ett globalt och lokalt perspektiv är av stort värde i arbetet för mänskliga rättigheter. I en nyligen framlagt betänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige 4 föreslås ett långsiktigt forskningsprogram om mänskliga rättigheter. Delegationen poängterar att forskningen bör var mångdisciplinär för att täcka hela bredden av frågeställningar inom området. Expertgrupp för genus instämmer i slutsatsen och vill framhålla genusforskningens betydelse i detta sammanhang. 4 Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, SOU 2010:70 Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 14

15 Kunskapsöverföring och förändring För att forskningsresultat ska kunna få påverkan behöver kunskaper överföras till olika områden, till exempel skola, universitet, politik och arbetsliv. Processerna för denna kunskapsöverföring är emellertid otydliga, inte minst för genusforskningen. Hur skapas förändring ur ökad medvetenhet om genus och vilket motstånd möter förändringar på områden relaterade till genus? Forskning om hur genusforskningen medverkar till en ökad medvetenhet och kunskap om kvinnors och mäns villkor i samhället vore angelägen. Jämställdhet och likabehandling Kritisk forskning om jämställdhet och likabehandling kan lägga grund för en positiv samhällsförändring av stor betydelse för samhället och individen. Forskningen innefattar många olika aspekter såsom beskrivningar och analys av policy och pågående förändringsprojekt liksom kritiska perspektiv på dessa. Ett intersektionellt perspektiv som inkluderar flera maktdimensioner såsom kön, klass, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionalitet behövs i forskningen. Normkritiska perspektiv är av stor betydelse. Hälsa och genus Genusaspekter har en given plats i framtidens hälsoforskning. Med en ökning av livsstilsrelaterade sjukdomar och en åldrande befolkning står hälsoforskningen inför utmaningar där samspelet mellan det fysiska, psykiska och sociala blir alltmer centralt. Därmed blir det viktigt att även beakta kvinnors och mäns delvis skilda livsvillkor under olika faser i livet, liksom hälsoeffekterna av de olika sätt som individers identiteter formas och uttrycks i relation till genus. Till området hälsa och genus hör forskning om bl.a. överlevnad, livslopp och ålder, livsstil och beteenden, våld och våldsprevention, sjukdomar och sjuklighet, kroppar och kroppsuppfattning samt hälso- och sjukvård. Nya medier och genus Temat fokuserar de förändringar nya medier och överhuvudtaget den digitala utvecklingen inneburit för vårt sätt att kommunicera och leva våra liv. Det kan handla om datorspelens sociala gemenskap, om bilddagböcker på nätet eller om sjukvårdens fortlöpande digitalisering. Forskning på detta område kan ske inom samtliga ämnesområden från teknik och medicin till samhällsvetenskap och humaniora. Av särskilt intresse är de forskningsinitiativ som innebär samarbeten över ämnesgränserna för att komma åt dessa förändringar i våra livsmönster. Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 15

16 Bakgrundsmaterial Liinason, Mia och Lövkrona, Inger: Genusforskning en lägesbeskrivning (dnr ). Dokumentation från workshop 28 okt 2010 (dnr ) Liinason, Mia (manuskript) Genusforskningens läge och institutionella situation en nulägesöversikt. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet Ämnesöversikter 2010 Expertgruppen för Genusforskning 16

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Genus 2016 för forskning i framkant 2015-05-06 Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Inledning Nationella sekretariatet för genusforskning har samlat in förslag från

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång Göteborgs universitet har tre ingångar till KPU Ett ämne i gymnasieskolan - som ska omfatta, Ett ämne

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Genusforskning inom medicin

Genusforskning inom medicin Genusforskning inom medicin Forsknings- och folkhälsopolitisk policy 2002-2012 Lisa Harryson Genusforskning inom medicin 1 Genusforskning inom medicin Forsknings- och folkhälsopolitisk policy 2002-2012

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Ekonomie kandidatprogrammet Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Ekonomie kandidatprogrammet Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Programöversikt Uppdaterad: 2010-10-25 Tre års studier på heltid, 180 högskolepoäng (hp) Start både höst- och vårtermin Om du startar programmet på hösten börjar

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng 1(7) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits Human Factors 180 higher education

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp 1(5) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits International

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) 268 gymnasieskola 2011 Teknikprogrammet (TE) Examensmål för teknikprogrammet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng Vill du bli För dig som redan har akademiska poäng Lärarprogram, 90 högskolepoäng lärare? Lärarutbildning Vem kan söka till utbildningen? Lärarutbildningen 90 högskolepoäng vänder sig till dig som har

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena Det här är en guide som riktar sig till dig som studerar humaniora eller precis tagit examen inom humaniora. Guidens syfte är att hjälpa

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK SPECIALISATION: ELECTRONIC ENGINEERING 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Forskningsprogram för Historiska institutionen 2009-2015: Långsiktiga historiska förändringar: organisationer, institutioner och kultur

Forskningsprogram för Historiska institutionen 2009-2015: Långsiktiga historiska förändringar: organisationer, institutioner och kultur Stockholms universitet Historiska institutionen Forskningsprogram för Historiska institutionen 2009-2015: Långsiktiga historiska förändringar: organisationer, institutioner och kultur Forskningsprogrammet

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Genuslabbet (2010-2013) Över gränserna för kön, universitet, disciplin och förväntan

Genuslabbet (2010-2013) Över gränserna för kön, universitet, disciplin och förväntan Deltagande institutioner/ämnen: Genuslabbet (2010-2013) Över gränserna för kön, universitet, disciplin och förväntan 1. Kvalitativt brytprojekt : genuslabb Cecilia Åsberg LiU Hillevi Lenz Taguchi SU 2.

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i Statsvetenskap (Doctoral studies in Political Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer