Regional kulturplan för Uppsala län

Transkript

1 Regional kulturplan för Uppsala län

2 Regional kulturplan för Uppsala län Regional kulturplan för Uppsala län antogs av landstingets kulturnämnd den 25 april och av landstingsfullmäktige den 18 juni 2012.

3 Fler exemplar av skriften kan beställas på eller hämtas på Kultur i länet, Box 26074, Uppsala Originalproduktion: Byrå4 Tryck: Exaktaprinting, december Omslagsfoto: Pingvin med blå kub av PG Thelander från 1995, ett av landstingets många konstverk. Skulpturen står utanför entrén till Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten i Uppsala. Foto: Olle Norling

4 Innehåll Konst och kultur i Uppsala län år Kulturpolitisk utgångspunkt 9 Inledning 9 Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser 9 Nationella kulturpolitiska mål 11 Utvecklingsområden Ett rikare konstliv utvecklingsområden 13 Litteraturen 13 Scenkonsten 14 Bild- och formkonsten 15 Konstlivets internationalisering 15 En ökad kulturell delaktighet utvecklingsområden 17 Kulturliv för alla 17 Kultur för barn och unga 18 Digital delaktighet 18 Kultur och hälsa 19 En attraktivare livsmiljö utvecklingsområden 20 Arrangörer och lokaler 20 Kulturmiljöer i länet 21 Konst i det offentliga rummet 22 Kultur, kreativa sektorn och samhällsutveckling 23 Uppsala län 25 Demografi och geografi 25 Lokalt kulturliv 26 Professionella kulturskapare 26 Civilsamhället 27 Folkbildningen 27 Regional kulturverksamhet i Uppsala län 29 Den regionala nivåns organisation på kulturområdet 29 Regionala och kommunala kulturinstitutioner 30 Interregional samverkan och samarbete 30 De regionala kulturaktörerna och prioriteringar Professionell teater- och musikverksamhet 31 Regional museiverksamhet 33 Konst- och kulturfrämjande verksamhet 34 Regional arkivverksamhet 37 Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga 38 Hemslöjdsfrämjande verksamhet 38 Regional biblioteksverksamhet 39 Kultursamverkan i Uppsala län 41 Samverkan, samarbete och samspel 41 Processen 41 Plan för uppföljning av den regionala kulturplanen 44

5 Från Tre korta pjäser på Teater Blanca den 7 november 2012 då tre Uppsalaförfattare Marianne Jeffmar, Mats Nygren och Lena Köster presenterade var sin kortpjäs, ett arrangemang av Litteraturcentrum i Uppsala stad och län och Teater Blanca. Foto: Leonidas Aretakis 4

6 Förord Uppsala län har ett rikt kulturliv. Det gestaltas genom länets kulturinstitutioner, fria kulturliv, folkbildningens aktörer och kulturföreningar. Landstinget i Uppsala län och länets åtta kommuner är huvudmän för en rad olika kulturverksamheter som utgör en grund för den kulturella infrastrukturen i länet. Landstinget har sedan många år tillbaka ett nätverk för länets kulturchefer kallat Kilen efter kulturförvaltningen Kultur i länet (Kil). Detta nätverk har spelat stor roll i arbetet med den regionala kulturplanen. I ett politiskt nätverk politiska Kilen har berörda kulturpolitiker och förtroendevalda från länets kommuner, kulturverksamheter och institutioner deltagit i utformningen av denna regionala kulturplan. Regional kulturplan för Uppsala län är landstingets strategi för regional kultur framtagen i nära samarbete med länets samtliga kulturaktörer under närmare två års tid. Resultatet är ett tydligt fokus på tre utvecklingsområden: Ett rikare konstliv, En ökad kulturell delaktighet och En attraktivare livsmiljö. Detta har sin kulturpolitiska utgångspunkt i landstingets uppdelning i de tre områdena Konsten, Människan och Regionen. Visionen är att lyfta Uppsala läns kulturliv ytterligare ett steg med förhoppningen att länet om tio år ska vara ett ledande kreativt kraftcentrum. Den regionala kulturplanen ger den strategiska inriktningen för de kommande två åren och tillsammans med länets kulturaktörer ska vi se till att uppfylla den tioåriga visionen. Ove Hultquist Ordförande, kulturnämnden Calle Nathanson Kulturdirektör, Kultur i länet 5

7 Shoreline av Per Sångberg, oljemålning från Verket ägs av Landstinget i Uppsala län och är placerat i Regionalt Onkologiskt Centrum, Akademiska sjukhuset. Foto: Per Sångberg. Per Sångberg / BUS

8 Konst och kultur i Uppsala län år 2023 Vår vision År 2023 är vårt län ett ledande kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglas av nytänkande och där Uppsala läns rika historia får en levande gestaltning. Uppsala län ligger centralt och sträcker sig från Mälaren i söder till Dalälven i norr. Här finns spännande möjligheter till interregionalt samarbete med de angränsande länen Västmanland, Stockholm, Södermanland, Dalarna och Gävleborg. I länets kulturinstitutioner, fria kulturliv, professionella kulturskapare och föreningsliv finns stor potential. År 2023: ska Uppsala län genom hög konstnärlig kvalitet, kulturell delaktighet och interkulturellt arbete vara en stark kulturregion med internationell lyskraft. Konst, kultur och kulturmiljö ska utvecklas och upplevas utifrån sitt egenvärde. Därför att människan är i behov av reflektion, samtal och förståelse samt att bildning och humanism är en förutsättning för det hållbara samhället. Vidare innebär ett starkt kulturområde goda förutsättningar för att nå framgång i det regionala utvecklingsarbetet. Kultur och kreativitet är givna möjligheter i arbetet för hållbar utveckling i dess tre dimensioner: socialt, ekonomiskt och miljömässigt. År 2023: är kultur och kreativitet den självklara framgångsfaktorn för att den regionala hållbara utvecklingen i Uppsala län lyckas. Regional kulturplan Den regionala kulturplanen är det första steget mot vår vision och sträcker sig över de två inledande åren Länets aktörer landstinget, kommuner, kulturskapare, civilsamhälle och kulturverksamheter har i en öppen och transparent process format kulturplanen. Aktörerna utgör tillsammans både nätverket och plattformen som ska möjliggöra vision, mål och kommande insatser. Den regionala kulturplanen lyfter tre utvecklingsområden som utgör särskilda satsningar under de kommande två åren: Ett rikare konstliv En ökad kulturell delaktighet En attraktivare livsmiljö 7

9 Sten på sten, i folkmun kallad Laxtrappan, av Arne Jones från Verket finns vid norra infarten till Akademiska sjukhusområdet. Foto: Olle Norling 8

10 Kulturpolitisk utgångspunkt Inledning Den regionala kulturplanen för Uppsala län har tagits fram av landstinget i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets kulturliv. Kulturplanen anger länets prioriteringar på kulturområdet och kommer att ligga till grund för landstingets vidarefördelning av statliga medel till regionala kulturverksamheter. Den regionala kulturplanen innehåller fem olika delar. Den första delen ger en presen tation av landstingets kulturpolitik och förhållandet till de nationella kulturpolitiska målen. Den andra delen presenterar de utvecklingsområden som har identifierats under processen med att ta fram planen. Tredje delen ger en kort beskrivning av Uppsala län med särskilt fokus på kulturlivet. Fjärde delen beskriver den regionala nivåns organisation på kulturområdet och de elva regionala kulturaktörer som kommer att erhålla statsbidrag genom kultursamverkansmodellen. Avslutningsvis, i den femte delen, redogörs för hur planen har tagits fram och hur uppföljning och fortsatt samver kan ska genomföras. Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser Landstingets övergripande mål för kulturinsatser fastställdes av landstingsfullmäktige år Målen är formulerade utifrån ett analysverk tyg med tre olika utgångspunkter; konsten, människan och regionen. Till dessa hör tre politikområden; konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Konstpolitik Konsten Regionen Kulturplanering Människan Kulturpolitik Konstpolitik Målet för landstingets konstpolitik är att länet ska ha ett rikt konstliv av hög kvalitet. För att nå målet ska landstinget Underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet. Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer. Främja gränsöverskridande möten. 9

11 För att nå målet ska landstinget Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. Underlätta för människors möten. Stödja länsinvånarnas kunskapssökande. Kultur är här de värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. Kulturbegreppet innefattar konstarterna och den professionella konsten, men även till exempel deltagarkultur, amatör kultur, bildningsverksamhet och vårt kulturarv. Kulturplanering Målet för landstingets kulturplanering är att länet ska erbjuda en attraktiv livsmiljö. För att nå målet ska landstinget Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet. Integrera konst och kultur i det offentliga rummet. Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor. Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil. Projektet RESiDANS vill stärka folkdans och -musik och är i Uppsala län ett samarbete mellan Dans i Uppland, Musik i Uppland och Eric Sahlström Institutet. Foto: Johan Wahlgren Konst är här synonymt med konstarterna och innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, teater, dans och film. Kulturpolitik Målet för landstingets kulturpolitik är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga. Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och identitet. Kultur planeringen innefattar konst/konstarterna, kultur, bildningsverksamhet och kulturarv men också områden som stadsplanering, turism och kulturella och kreativa näringar. Landstinget och armlängds avstånd Förutom de övergripande kulturpolitiska målen värnar landstinget principen om armlängds avstånd. Armlängdsprincipen innebär att den politiska nivån beslutar om mål och riktlinjer och lägger fast de ekonomiska ramarna. De konstnärliga bedömningarna eller andra kvalitativa bedömningar överlåts däremot till konstnärliga ledare, ämnesexperter och sakkunniga. 10

12 Elever från Wiks folkhögskola framför en musikteaterföreställning. Foto: Lars Gejpel Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Landstingets kulturpolitiska mål och strategier har samma inriktning som de nationella. Därför bidrar landstingets arbete med de egna målen även till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. 11

13 Slöjda är ett sätt att leva. Länshemslöjdskonsulenternas vandringsutställning c/o Hemslöjden handlar om hållbarhet, konsumtion och livsstil. Foto: Katja Jahn/Upplandsmuseet 12

14 Utvecklingsområden Utifrån landstingets mål för konstpolitiken, kulturpolitiken och kulturplaneringen har ett antal övergripande utvecklingsområden identifierats för perioden Varje utvecklingsområde berör en eller flera av de regionala kulturaktörer som ingår i samverkansmodellen, men även andra verksamheter som erhåller bidrag från landstingets kulturnämnd berörs. Den regionala kulturplanen fokuserar på utveckling för de verksamheter som ingår i samverkansmodellen och/eller erhåller landstingsbidrag. Utöver dessa finns kulturaktörer, -institutioner och föreningar, som är av betydelse för länets kulturliv och kulturplanens utvecklingsområden, men de är inte direkta utförare av kulturplanens satsningar och prioriteringar. Exempel på sådana verksamheter är Uppsala konstmuseum och Uppsala Konsert & Kongress, som båda attraherar besökare från hela länet. De regionala kulturaktörerna samverkar i stor utsträckning med länets kommuner som ansvarar för och finansierar en stor del av länets kulturliv. Samverkan är som mest utbredd kring kulturverksamhet för barn och unga, i skola och på fritid. Ett rikare konstliv utvecklingsområden Litteraturen Uppsala län är ett författartätt län, såväl idag som tidigare. Inom litteraturområdet finns många lokala initiativ, framför allt i Uppsala kommun, men även i andra kommuner i länet. Kommunerna, föreningslivet och landstinget genomför, enskilt eller i samarbete, olika projekt som syftar till att skapa mötesplatser och lyfta litteraturen som konstform. Landstinget har varit med och initierat ett nätverk för aktörer inom litteraturområdet som bland annat består av enskilda författare och representanter för kommuner, landsting, länsbibliotek och studieförbund. I samarbete med landstinget och Uppsala kommun arrangerar Studiefrämjandet skrivarverkstäder, författarkvällar och litteratur festivaler i länet. Sedan år 2008 är Uppsala kommun fristad för förföljda författare. I länet verkar också flera andra exilförfattare, okända i Sverige men erkända i andra delar av världen. Ett mål i sig är att göra dem mer kända även här. I länet finns flera stipendier och priser som delas ut till författare och bevarar minnet av betydelsefulla uppländska författare, exempelvis Jan Fridegård (i Uppsala och Håbo) och Stig Dagerman (i Älvkarleby). Wiks folkhögskola och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö erbjuder kurser i skri vande, både 13

15 År 2023 ska Uppsala län genom hög konstnärlig kvalitet, kulturell delaktighet och interkulturellt arbete vara en stark kulturregion med internationell lyskraft. med inriktning mot prosa/lyrik och mot dramatik. Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö har flera verksamheter riktade mot författare, till exempel nordiskt debutantseminarium för nya författare i Norden. Länsbiblioteket arbetar med utveckling av länets bibliotek och samordnar gemensamma insatser i länet. Ett exempel är bibliotekswebben Bibli, som rymmer länets samtliga kommunala biblioteksverksamheter. På Bibli finns även information om författare som är verksamma i länet. En samordnad satsning kring litteraturen som konstform skulle förbättra möjligheterna för författare att vara verksamma i länet och ytterligare levande göra länets rika litteraturliv. Särskilda satsningar : Stödja det litterära arvet i länet och erbjuda en plats där författare och litterära förmågor kan utvecklas och mötas. Detta genom att tillsammans med bland annat länets kommuner, bibliotek och aktörer inom folkbildningsområdet verka för en samordnad litteratursatsning, med ett litteraturcentrum som långsiktigt mål. Lyfta fram den uppländska litteraturen på den länsgemensamma biblioteks webben Bibli genom stöd till webbsamarbetet. Scenkonsten Begreppet scenkonst rymmer främst musik, teater och dans, men även gränsöver skridande konst som performance och nycirkus. I länet finns flera aktörer som i varie rande utsträckning producerar eller arrangerar scenkonst. Ett gemensamt problem inom scenkonstområdet är att det i länets mindre kommuner finns få bra scener och arran görer. Den professionella teaterverksamheten i länet är framförallt förlagd till Uppsala kommun. Tongivande är kommunägda Uppsala stadsteater som håller en hög konst närlig kvalitet och har ett gott rykte även utanför länet. Stadsteatern är viktig för hela länets teaterliv. Riksteatern Uppsala län är en annan regional aktör på teaterområdet och arbetar framför allt för att bidra till ett bra arrangörsnätverk för scenkonst i länet. Där med får länets invånare ta del av intressant scenkonst också utanför Uppsala. I fem av länets kommuner finns lokala arrangörsföreningar som är anslutna till Riksteatern. Gästspelsscener och mindre teaterscener finns främst i Uppsala, Bålsta och Enköping. En starkt växande aktör är Gottsunda Dans & Teater som har både pedagogisk verksamhet, amatörverksamhet och en professionell ensemble som producerar egna föreställningar. Ensemblens föreställningar håller hög konstnärlig kvalitet och har väckt nationell uppmärksamhet. Ensemblen är aktiv med turneér och Skapande skola-projekt i hela länet. Gottsunda Dans & Teater bedriver gästpelsverksamhet inom scenkonstområdet med betoning på dansområdet. Musiklivet framstår i jämförelse med många andra konstområden som starkt och levan de i länet. Länsmusikorganisationen Musik i Uppland har tillsammans med det kommun ägda Uppsala Konsert & Kongress en dominerande roll. Uppsala Konsert & Kongress arrangerar konserter och musikevenemang i Uppsala av hög kvalitet. Musik i Uppland ser genom Konsertkarusellen till att hela länet får ta del av ett varierat utbud av högkvalitativa evenemang och arrangerar konserter i Uppsala Konsert & Kongress. Uppsala kammarorkester, länets enda professionella orkester, består av Uppsala kammar solister, Linnékvintetten samt inhyrda frilansmusiker. Vid sidan av de två dominerande aktörerna finns både i Uppsala och resten av länet en rad arrangörer, före ningar, musikevenemang och festivaler som bidrar till ett levande musikliv. Många upplever det som att det saknas lämpliga scener för dans i Uppsala län. Varken länets stora aktörer inom scenkonstområdet eller de lokala arrangörsföreningarna arbetar med dans i någon större utsträckning. De stora scenerna inom musik- och teaterområdet sätter dock upp dansgästspel vid enstaka tillfällen. I dagsläget är Uppsala stadsteaters stora scen den av länets scener som lämpar sig bäst för större dansföreställningar. 14

16 Dans i Uppland är den regionala aktören på dansområdet. Dans i Upplands arbete gent emot de professionella dansarna och koreograferna sker i huvudsak i form av nätverk och rådgivning. Särskilda satsningar : Genom Musik i Uppland och Uppsala stadsteater producera högkvalitativa produktioner inom scenkonstområdet. Ge länsinvånarna samma möjlighet att ta del av teater- och dansevenemang av hög kvalitet som av musikevenemang, bland annat genom att tillsammans med länets kommuner inleda försök med en scenkonstkarusell. Uppdra åt Uppsala stadsteater att undersöka möjligheten för teatern att särskilt satsa på ett interaktivt publikarbete med en utökad barn- och ungdomsverksamhet i fokus. Bild- och formkonsten I länet finns många bildkonstnärer och ett flertal offentliga, ideella och privata aktörer som driver museer och gallerier. Den största aktören är det kommunala Uppsala konstmuseum, som är av betydelse för hela länets tillgång till samtida konst. Utanför Uppsala kommun finns relativt få gallerier och konsthallar, men i Tierp, Enköping, Håbo, Älvkarleby och Östham mars kommuner arrangeras välbesökta, årliga konstrundor och konstutställningar. Större konstsamlingar finns till exempel på Skokloster slott samt i Uppsala universitets ägo. På regional nivå saknas en museal konstverksamhet, då länsmuseet inte arbetar med samtidskonst. Däremot finns en konstkonsulent på landstinget. Den regionala konstkonsulent verksamheten, Konst i Uppland, har endast funnits sedan år 2008, först i projektform och sedan år 2010 som en ordinarie verksamhet på lands tinget. Landstinget arbetar dessutom med samtida konst genom att vara en stor inköpare av konst till konstnärlig gestaltning av landstingets lokaler. För närvarande uppgår landstingets konstinnehav till ca verk. I kraft av verksamhetens stora omfattning och den erfarenhet som byggts upp, är landstingets konstansvariga en resurs för länets kommuner när det gäller konst i offentliga miljöer. Det kan gälla rådgivning om bland annat avtal, beslutsprocesser och upphandling. Landstinget prioriterar jämställdheten inom bild- och formkonsten. Undersökningar har visat att män är överrepresenterade bland annat när det gäller stipendier och vid konstinköp till museer och samlingar. Därför ska landstinget se över hur inköp, utställningsverksamhet, offentliga gestaltningsuppdrag ser ut i ett jämställdhetsperspektiv. Medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet) är ett statligt ramavtal som började gälla MU-avtalet innebär att konstnären i samband med en utställning garanteras ersättning både för den tid som läggs ned i samband med utställningen och för den konst som visas på denna. Landstinget arvoderar konstnärer enligt MU-avtalet vid utställningar och sprider information om avtalet till länets kommuner och samarbetspartners. Särskilda satsningar : Skapa förutsättningar för en regional konstverksamhet i dialog med Uppsala kommun och Upplandsmuseet. Tillgängliggöra landstingets konst för en bredare målgrupp genom pedagogiska projekt och informationsinsatser. Föra en könsuppdelad statistik över stipendier, inköp och offentliga utsmyckningar. Vid bidragsgivning till utställningsverksamhet ställa krav på att bidragsmottagaren arvoderar medverkande konstnärer enligt MU-avtalet. Konstlivets internationalisering Det internationella perspektivet att ta intryck av och lära känna andra kulturer är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Att kulturskapare arbetar över nationsgränserna bidrar till ett konstliv med mångfald och hög konstnärlig kvalitet. Att Uppsala är en universitetsstad bidrar till att länet har en mångkulturell och internationell prägel. Vid universiteten finns anställda och studenter från hela världen. 15

17 Utställningen Äntligen vuxen!? på Upplandsmuseet var en interaktiv utställning som lockade in besökaren i ungdomarnas värld. Foto: Olle Norling/Upplandsmuseet Landstinget verkar för att konstlivets internationalisering ska öka. Redan idag främjar landstinget internationellt och interkulturellt utbyte genom att stödja satsningar som riktar sig till en publik både inom och utanför länets och landets gränser. Uppsala Inter nationella Kortfilmfestival, Internationella gitarrfestivalen, performancebiennalen Friktioner och scenkonstfestivalerna TUPP och BUSIG är exempel på större internationella sats ningar. Landstinget stödjer också enskilda kulturskapares och kulturaktörers möjligheter till internationellt utbyte, framför allt genom ekonomiska bidrag. Ett förslag till EU-programmet Kreativa Europa år lanserades i november Programmet avser att stödja europeisk verksamhet inom kultur. I huvudsak riktar programmet in sig på stöd till konstnärer, kulturarbetare och organisationer att nå ut till en bredare och internationell publik, hjälp att utnyttja digitaliseringen samt specifikt stöd till internationell distribution av europeisk film. En ny garantifond som riktar sig till små aktörer ska skapas för att ta hänsyn till de särskilda finansieringssvårigheter som småföretag inom kultur och kreativitet har. Landstinget bör bevaka vilka möjligheter 16

18 programmet kan få för internationaliseringen och utvecklingen av länets konst- och kulturliv. Särskilda satsningar : Stödja initiativ som ökar internationaliseringen av länets konstliv, och sär skilt beakta internationaliseringen vid ansökningar om ekonomiskt stöd. Uppdra åt de regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från lands tinget att ta med det internationella perspektivet vid planering av sin verksamhet. Utnyttja möjliga stöd till internationalisering av länets konst- och kulturliv genom EU-programmet Kreativa Europa En ökad kulturell delaktighet utvecklingsområden Kulturliv för alla Alla människor ska ha möjlighet att möta konst och kultur. Inte bara för att det har ett värde i sig, utan också för att kulturlivet utgör en arena för möten mellan människor med olika bakgrund och umgängeskretsar. För att alla ska ha möjlighet att delta i kultur livet måste det anpassas efter de individuella faktorer som kan utgöra hinder för kulturell delaktighet. Det är viktigt att säker ställa tillgängligheten för personer med fysiska eller psykiska funktions nedsättningar samt att tillse att kulturlivet har god geografisk spridning. För att öka tillgängligheten till länets kulturliv för personer med funktionsnedsättning ska alla regionala kulturaktörer förlägga aktiviteter och föreställningar till lokaler som uppfyller krav på tillgänglighet. Landstinget ställer dessutom krav på tillgänglighet hos mottagare av kulturbidrag. För att tillgodose olika preferenser hos befolkningen måste kulturlivet vara mång facet terat, innehålla både breda och smala kulturyttringar och kunna erbjuda peda gogisk vägledning till den kulturovana besökaren. Kulturlivet ska spegla länets dominerande kulturella identitet såväl som identiteten i minoritets- och subkulturer och de mångkulturella resurser som finns i länet ska tas tillvara. Sverige har erkänt fem nationella minoriteter. Dessa är sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer. Landstinget är dessutom ett finskt förvaltningsområde. Länets befolkning tillhörande en nationell minoritet ska ha möjlighet att utveckla sin kultur och sitt kulturarv. Det är också viktigt att länsinvånarna själva får möjlighet att genom kulturellt skapande uttrycka sina identiteter, tankar och idéer, både professionellt och på amatörnivå. Dels för att det bidrar till en högre kulturell delaktighet, dels för att bredden av kulturellt aktiva individer i längden är viktig för den professionella konsten. I länet är arbetet med att göra kulturutbudet tillgängligt för äldre och personer med funktionsnedsättning välut vecklat och den geografiska spridningen av den regionala nivåns kulturinsatser relativt god. Medvetenheten om betydelsen av jämställdhets-, interkulturella och pedagogiska perspektiv är hög. Det finns dock ett behov av att tydliggöra perspektiven och utveckla de regionala kulturaktörernas arbete med dem. Särskilda satsningar : Säkerställa att de regionala kulturaktörerna arbetar aktivt med tillgänglighet, jämställdhet och interkultur genom att ta med perspektiven i de överens kommelser som tecknas. Samtliga regionala kulturinstitutioner ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vid bidragsgivning ställs krav på att bidragsmottagaren i möjligaste mån tillgängliggör verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Genom publikarbete och ökad satsning på uppsökande verksamhet få besökare från fler målgrupper till de regionala kulturaktörernas verksamheter. Stödja initiativ som ökar mångfalden i länets kulturliv och sär skilt beakta de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin kulturella identitet. 17

19 Kultur för barn och unga Barn och unga är en målgrupp som prioriteras av landstinget och de regionala kultur aktörerna. Alla barn och unga bör få möjlighet att ta del av ett kulturutbud av hög kvalitet och utöva eget kreativt skapande. Genom skolan kan länets regionala kultur aktörer nå ut till en bred grupp av barn och unga. De regionala kulturaktörerna samverkar med länets kommuner vid satsningar riktat mot barn och unga, både i skolan och på fritiden. Landstinget erbjuder genom Upplands Lokaltrafik länets skolklasser att resa till kulturaktiviteter och kulturella resmål kostnads fritt under kollektivtrafikens lågtrafiktider. Eftersom erbjudandet inte gäller Uppsalas stadsbussar upplevs det idag som svårt för skolor utanför Uppsala att besöka resmål i Uppsalas ytterområden. Kulturkraft är ett nätverk bestående av konsulenter, producenter och museipedagoger som arbetar länsövergripande med barn- och ungdomskultur i organisationer där lands tinget är huvudman eller större bidragsgivare. Kulturkraft samarbetar för att utveckla arbetet med barn- och ungdomskultur. Några samarbetsområden är att arrangera utbuds dagar, utveckla Skapande skola-verksamhet och öka ungas delaktighet i kulturlivet, bland annat genom satsningar på sociala medier. Landstinget har dessutom ett arrangörs stöd för teater och dans som kan sökas för professionella föreställningar i skolor. Vid sidan av kultur i skolan behöver barn och unga meningsfulla fritidsaktiviteter. För att kunna utvecklas behöver de som visar särskilt intresse eller talang inom något kul turområde möjligheter till utövande och stöd även på fritiden. Flera av de regionala kulturaktörerna arrangerar festivaler där unga utvecklar och visar upp sitt eget skapande. Några exempel är Skapa Dans, Focus Filmfestival, Musik Direkt, Unga skrivare och Ung Kultur Möts. Biblioteken har vid sidan av skolans läsinlärning en viktig samhällelig roll för lustläs ningen, vilken underlättar barns språkliga utveckling. Lustläsningen grundläggs tidigt och ofta utanför det formella lärandet. Från vaggan till det egna föräldraskapet finns en kedja med lässtimulerande insatser som biblioteken erbjuder. Det finns klara samband mellan läsning och ökad tolerans och empati. Länsbiblioteket arbetar med utveckling av lässtimulerande insatser. Författarmöten har stor betydelse för läsintresset. Även scenkonst kan ha betydelse för läslusten och skrivkonsten. Gottsunda Dans & Teater, Länsbibliotek Uppsala, Wiks folkhögskola och Uppsala stadsteater samarbetar kring en manusförfattartävling för unga. Landstinget fördelar årligen en rad bidrag och stipendier för att stödja barn- och ungdomsverksamhet, till exempel bidrag till ungdomsorganisationer på distriktsnivå, ungdomsstipendier för att uppmuntra talangfulla ungdomar inom olika konstområden och sedan år 2011 priset Årets Uppskattning till en aktör som har gjort betydande insatser inom barn- och ungdomskulturområdet. Särskilda satsningar : Utveckla satsningen på Kulturbuss, så att fler elever kan ta del av fler kulturella resmål, bland annat genom att utvidga erbjudandet till att gälla även stadstrafiken i Uppsala. Möjliggöra för fler barn och unga att möta kultur i skolan och på sin fritid genom att utveckla Kulturkrafts arbete. Genom ökad samverkan mellan studieförbund, kulturskapare och bibliotek ut veckla stöd till ungas eget skapande inom litteraturområdet samt utveckla det lässtimulerande arbetet gentemot barn och unga. Digital delaktighet Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat. Internet möjliggör ett snabbt och alltid tillgängligt informationsflöde och en effektivare kommunikation. Det innebär många fördelar, men medför också en del problem. Ett sådant är att de individer som inte vill eller kan vara en del av det digitaliserade samhället går miste om information och därmed hamnar i ett utanförskap. Enligt Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.se) står 1,3 miljoner av Sveriges invånare eller över länsbor utanför den digitaliserade världen år Länsbiblioteket arbetar aktivt för att öka den digitala delaktigheten hos länets invånare. 18

20 För att synliggöra och utveckla ett levande kulturliv bör kultursektorn finnas närvarande på de arenor som med borgarna använder. En sådan arena är sociala medier, vilka redan används av många av länets regionala kulturaktörer och av det regionala nätverket för barn- och ungdomskultur, Kulturkraft. Ur ett politiskt och demokratiskt perspektiv kan digitala plattformar fungera som arenor för ökat utbyte med allmänheten. Internet underlättar spridning av konst och kultur. Det är positivt, men det är samtidigt viktigt att värna om upphovsrätten så att kulturskapare får ersättning för sitt arbete. Digitala verktyg kan också användas för att erbjuda nya kulturupplevelser eller för att ytterligare tillgängliggöra kulturupplevelser och kulturarv. Digitaliseringen av biografer är inte enbart viktigt för fortsatt tillgång till visningsmöjligheter av nyproducerad film, utan vidgar dessutom biografens verksamhetsområde. Förutom film kan biografen bland annat visa digitala sändningar av scenkonstföreställningar och föredrag. Digitaliserade museer och arkiv kan göra samlingarna tillgängliga utan att de intresserade behöver resa till det faktiska museet eller arkivet. Upplandsmuseet arbetar med Digitalt Museum, en satsning för att göra museisamlingarna tillgängliga på Internet, och utvecklar databasen PRIMUS som på sikt kan hantera hela länets kulturarv i form av museisamlingar. Även de regionala arkiven arbetar med digitalisering av sina bestånd. Särskilda satsningar : Öka den digitala delaktigheten hos länets invånare genom riktade satsningar på att lära länsinvånarna navigera och kommunicera på nätet. Satsningen bör genomföras genom ökad samverkan mellan aktörer som direkt når medborgarna som till exempel bibliotek, studieförbund och folkhögskolor. Stödja de biografer i länet som önskar införa digital teknik, med målet att det ska finnas minst en digitaliserad biograf i varje kommun. Digitalisera regionala samlingar och arkiv för att öka tillgängligheten till vårt kulturarv. Charlies Unge / Pantomimteatern. Riksteatern Uppsala län arrangerade en turné med föreställningen våren Foto: Martin Skoog Kultur och hälsa Det finns vetenskapliga studier som visar att kulturell aktivitet har ett samband med god hälsa. Kultur har en självklar plats i vårt demokratiska samhälle och länets medborgare ska kunna ta del av kulturlivet på sina villkor. Att få möjlighet att, trots sjukdom, smärtor eller ålderskrämpor, ta del av kultur är viktigt och därför förtjänar kulturen en självklar plats i vården. Landstingets Kultur i vården-verksamhet riktar sig till patienter och närstående, samt personal inom landstinget. Genom att förlägga kulturprogram till vårdlokaler ges patienter tillgång till kulturevenemang. Eftersom många människor dagligen rör sig i vårdlokalerna når kulturprogrammen ut till en bred 19