Av Dan Rydberg och Jan Falck

Transkript

1 Behovet av naturområden i tätorter för naturupplevelser och rekreation är stort och kraven på hur dessa områdens ska skötas ökar. Sverige som land erbjuder dock, tillsammans med Norge och Finland, osedvanligt goda naturliga förutsättningar för friluftsliv. Tätorterna har ofta vuxit fram i ett skogslandskap och det finns ofta en stor andel bevarad skogsmark i stadsbygden. Många av stadens parker och rekreationsområden är utformade ur vanlig skogsmark. Detta är unikt i en värld där stadens grönska främst härrör från anlagda parker och trädrader. Av Dan Rydberg och Jan Falck GRÖNA FAKTA 7/1999

2 Den skötta skogen Skogen i och nära tätorterna växer bättre än skogen på landsbygden. Samhällena är ofta koncentrerade till platser med bättre klimat och med bättre jord. Skog som växer behöver skötas för att inte bli tät och buska igen till snårskog. Den goda tillväxten ger möjligheter till virkesskörd och därmed en inkomst. En god tillväxtpotential ger också goda möjligheter till förnyelse och vitaliseringar av skogen. Med god skogsvård bör tätortsskogen med några få undantag hållas vital och variationsrik. Fram till i mitten av 1990-talet har dock de urbana skogarna oftast skötts utan en tydlig och uttalad målsättning. Skötseln av skogen har därför i många fall skett ganska schablonmässigt och utan något nytänkande. Under 1990-talet har en forskargrupp på institutionen för skogsskötsel, SLU Umeå, haft förmånen att få arbeta med frågor rörande skötseln av landets tätortsskogar. Utifrån en rad väl identifierade problem och alternativa mål för skogens brukande har vi utformat några tänkbara alternativa skötselmodeller. Vi kommer här att redovisa resultatet av detta arbete. Den bostadsnära skogen Ett återkommande problem för alla förvaltare av skog i tätorter är hur skogen nära hus och trädgårdar ska utformas. Träden nära hus och trädgård upplevs mycket individuellt. Ofta tycker de närboende att träden närmast tomten eller huset skymmer solen eller den dyrt införskaffade parabolantennen. Samtidigt vill man ha det vind-, GRONA FAKTA 7/99 buller- och insynsskydd som skogen kan ge. Andra gläds åt de rika naturupplevelser eller den goda lekmiljö som skogen och träden erbjuder. Trädens storlek blir avgörande för om skogen är önskad eller oönskad. När träden når en viss höjd, som är beroende av trädens läge och de närboendes önskemål, börjar träden skymma och inkräkta på människornas livsutrymme. Ett problem som ofta kan leda till konflikter inom ett bostadsområde. Nedan visar vi på tre möjliga sätt att lösa detta alltför vanliga problem. Det trappstegsformade skogsbrynet När nya bostadsområden byggs i våra skogsbygder står skogen ofta lång och mörk runt de nybyggda husen. Om ny skog kan anläggas och bibehållas trappstegsformad i området närmast husen, skulle en mer successiv övergång från villatomten till den omgivande höga skogen erhållas. Det trappstegsformade skogsbrynet skapas genom att alla stora träd huggs bort till ett avstånd på 30 meter från tomtgränsen, medan alla halvstora och små träd i området sparas. Skogsbrynet kompletteras genom plantering av blommande buskar och träd. Området röjs och gallras sedan vart femte till tionde år så att det trappstegsformade krontaket bibehålls från tomtgränsen upp mot storskogen. Selektiv skottskogsskötsel Bruket av låg skottskog brukar betraktas som det äldsta sättet att medvetet sköta skog. De klena virkesdimensionerna kunde med enkla handredskap lätt avverkas och upparbetas. Skottskogsskötseln kom så att utvecklas parallellt med det agrara samhällets framväxt. Idag röner skottskogen åter ett stort intresse men nu av nya anledningar. Den hävdade skottskogen är en mycket art- och individrik biotop som innehåller både arter som lever i skogen och på ängen. Man har funnit att dynamiken i skottskogens beståndstruktur gynnar flera hotade arter av exempelvis fjärilar. Man har vidare funnit att populationen av olika slag av småvilt är anmärkningsvärt stor i skottskog. Det innebär att skottskogar är mycket djurrika. Skottskogen är även mycket rik på blommande örter, buskar och träd vilket gör den mycket behaglig för den estetiskt lagde. Den stora artrikedomen skapar en varierande miljö med stor omväxling och skottskogens täta struktur ger skydd för väder och vind. I Sverige skulle skottskogsskötsel vara intressant inom tätortens grönområden där högskog är mindre funktionellt. Ofta tänker man vid skottskogsbruk på någon form av skottskogsbruk med års rotationstid. Vid traditionell skottskogsskötsel kalläggs marken vid rotationstidens slut. Detta är mindre lämpligt för områden i närhet till Skapande av trappstegsformade skogsbryn mot hus och tomter kan lösa många konflikter som uppkommer när träd nära bebyggelse upplevs vara för höga. Foto: Jan Falck. Teckning: Nic Langendoen Iv

3 (31-(UNA FAKTA 7/99 bebyggelse, då invånarna ofta upplever det negativt att skogen eller träden försvinner. Det är därför av stort intresse att pröva en speciellt anpassad form av skottskogsskötsel, selektiv skottskogsskötsel, för tätortsskogarna. Den selektiva skottskogsskötseln saknar rotationsperiod och perioder med kalläggning, utan utmärks av en kontinuerlig borthuggning av alla träd som nått en maximal trädhöjd. Denna selektiva huggning sker vart annat till vart femte år. Skogen föryngras kontinuerligt genom stubb- och rotskott och naturlig föryngring. Beståndet blir därigenom mer skiktat än traditionell skottskog. Tanken är att skogen ska erbjuda insynsskydd och vindskydd under hela året, utan att skymma solen. Det avverkade virket är ämnat för ved eller annan energiproduktion. Medelskogskötsel Medelskogsskötsel är en uråldrig produktionsform som finns dokumenterad sedan slutet av 1200-talet i stora delar av Centraleuropa. Med denna metod kombineras produktionen av brännved med produktion av gagnvirke. Medelskogen karakteriseras således av ett överbestånd som successivt producerar gagnvirke, och ett underbestånd bestående av en stubbskottsgeneration som avverkas i ett omdrev på år. Medelskogsbruket är speciellt lämpat för lövträd med stark skottbildningsfönnåga samt för bättre växtplatser. För att komma till sin rätt fordras i regel en blandning av ljuskrävande och skuggföredragande trädslag, som till exempel ask med al, och ek med avenbok, men även trädslag såsom tall och gran i lövinblandning är användbara. Metoden har internationellt uppmärksammats mer och mer i samband med att naturvårds- och rekreationsintresset har ökat. Medelskogsbruket med sin speciella beståndsstruktur erbjuder nämligen värdefulla biotoper för fauna och flora samtidigt som det producerar värdefullt virke och bränsle i form av ved. Då medelskogsskötsel är en gammal brukningsform har den ett kulturhistoriskt värde och kan även kombineras med hamling av överståndarna. Den unga skogen Skötsel av ungskog karakteriseras ofta av röjningar med målsättning att uppnå bestånd med en jämn stamfördelning och hög barrträdsandel för att skapa framtida bestånd med hög produktion av virke av god kvalitet. Detta mål medför inte automatiskt att de rekreativa och estetiska behoven tillfredsställs i denna typ av skog. Oröjd ungskog i Sverige uppvisar ofta en varierande beståndsstruktur som erbjuder stora möjligheter att genom skogsskötsel nå många olika mål. Röjningsåtgärden är då en ypperlig skötselåtgärd för att förändra eller förstärka variationen i beståndsstrukturen. I en demonstrationsskog i direkt anslutning till Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå har vi prövat några nya röjningsidéer. Vi har ur en spontant uppkommen ungskog på drygt 2,1 ha, röjt fram tolv olika skogstyper. Här finns skogstyper som bland annat benämns som Barnens skog, Rönnskogen, Tallskog i pelarsal, Björkskogen, Blandskogen och Den evigt unga skogen. Alla delar av skogen har sina värden och funktioner som tillsammans tillfredsställer ett mångsidigt skogsutnyttjande. På motsvarande sätt har en skolskog i anslutning till Carlshöjdsskolan i Umeå skapats för att tillfredsställa skolbarnens behov. Den orörda skogen Idag lämnar alltfler svenska kommuner skog för fri utveckling i urbana miljöer. Fri utveckling är ett begrepp som för många har en positiv klang, som en motsats till den av människan påverkade och styrda miljön. Många upplever att fri utveckling leder till en naturligare skog, samtidigt är den skog 1 Övre bild: Under våren är medelskogen ofta fylld av en prunkande vårflora under de stora trädens skira lövtak, såsom här i Monks Wood från östra England. Foto: Dan Rydberg Bild till vänster: Dynamiken i en skog innehåller alltid faser av föryngring. Kan man som här låta en ny generation skog komma upp under ett överbestånd av äldre träd så behöver inte denna föryngringsfas vara så dramatisk. Foto: Dan Rydberg som omger oss och som vi uppskattar vanligen skapad av människan genom skogsskötsel eller annan kulturhävd. Fri utveckling anses också bidra till att öka variationen bland tätortens biotoper och därmed öka den biologiska mångfalden. Det finns dock farhågor att urban skog för fri utveckling förlorar många andra värden och därmed försämras som rekreationsskog. Människor kan uppleva att skog som lämnats för fri utveckling saknar aktiv skötsel och att naturen blir ovårdad. I dessa sammanhang framhålls ofta behovet av information och miljöpedagogik för att få människor att förstå och acceptera åtgärder för att öka den biologiska mångfalden. Henrik Waldenström understryker i V

4 sitt arbete med nationalstadsparken Ekoparken vikten av att visa på samspelen i naturen för att allmänheten ska vilja värna och vårda densamma. Han brukar benämna detta som mental miljövård. Det finns samtidigt ett stort engagemang att öka den biologiska mångfalden genom aktiva biotopvårdande åtgärder, bland annat genom att åter skapa biotoper som var vanliga i ett tidigare kulturlandskap, till exempel skottskogar, hag- och ängsmarker och fåladsmarker. Det finns därför anledning att noga utvärdera värdet av skog för fri utveckling för den urbana biodiversiteten. GRONA FAKTA 7/99 Den nya skogen I Sverige domineras den traditionella formen av borealt skogsbruk, högskogsskötsel, av olika former av trakthyggesbruk. Ett karakteristiskt drag i bruket av skogen är den periodvis återkommande kalläggningen av marken. Den kallagda marken föryngras sedan vanligtvis genom plantering eller naturlig insåning. Detta bruk av skogen innehåller därför perioder då skogen blir mycket öppen och där dramatiska förändringar sker i skogstillståndet, från gammal fullsluten skog till öppen kal mark. I de tätortsnära skogarna väcker dessa drastiska skötselåtgärder många negativa Träds och buskars förmåga att skjuta rot- och stubbskott är en mycket outnyttjad resurs i skogsbruket. Foto: Jan Falck. Nedan: Skog lämnad för fri utveckling är värdefull för den biologiska mångfalden och kontrasterar väl mot den skötta skogen. Foto: Dan Rydberg. känslor hos den berörda allmänheten. Det finns följaktligen anledning att söka finna alternativa skötselmetoder där marken aldrig kalläggs. De alternativ som vi vill lyfta fram och som i någon liten grad är i bruk i Skogssverige idag, är blädning och olika former av skärmställningar. Blädningen intar en särställning med speciella krav på olikåldrighet i skogens utgångstillstånd. Blädningen gynnar även de skuggföredragande trädslagen på bekostnad av de ljuskrävande. När det gäller olika former av skärmställningar tänker man traditionellt på skärmställningar av tall men idag ställs även högskärmar av gran och lågskärmar av björk. Dessa skärmar ställs för att underlätta föryngringen av beståndet, vilket innebär att skärmen vanligen avverkas när föryngringen är säkerställd. Tvåskiktad skötsel En intressant och kompletterande föryngringsform är den tidvis tvåskiktade skogsskötseln, som finns representerad på några få privata skogsfastigheter i Sverige. Denna form av förnyelse av skogsbestånd innebär att ett underbestånd etableras under ett överbestånd och som successivt ersätter det äldre överbeståndet. Under en tidsrymd på ungefär 20 år ersätts därigenom den gamla skogen av en ny ungskog utan att marken kalläggs. Föryngringen kan ske antingen spontant via naturlig insåning eller genom plantering. Det som skiljer denna form av skogsskötsel från de mer traditionella skärmställningarna är att här tillåts överbeståndet vara kvar under en mycket längre period av underbeståndets ungskogsfas. Man uppnår därmed en mer varierad beståndsstruktur och samtidigt en kvalitetsdaning av träden i underbeståndet. VI

5 GRONA FAKTA 7/99 VII

6 Per Anders Fogelströms skriver i 1 mina drömmars stad om staden i förändring: "Ty, staden växer och växlar ständigt, så mycket nytt, så mycket försvinner. Innan vi ännu märkt det går vi in i en annan stad, har vi hunnit förvandlas till främlingar." De förändringar i stadsrummen som Fogelström beskriver fortgår fortfarande. Städerna och tätorterna förtätas och grönområden försvinner. Mellan åren 1980 och 1990 sjönk andelen grönområden från 45 till 38 procent i Sveriges tätorter. En stor del av dessa grönområden utgjordes av skog. Det är viktigt att det finns en tydlig målsättning med de urbana skogarna och att deras skötsel utgår från brukarnas behov och önskemål. Detta för att skogarna ska kunna försvara sin plats i den urbana miljön och inte exploateras. Fogelström skriver vidare "Så trolös är staden. Och ändå överger vi den inte, ändå älskar vi den så som bara den som har bedragits kan älska." Men även den urbana människan är trolös - i sin syn på skog och natur, och även i sitt nyttjande av skogen. Attityder och nyttjande förändras över tiden och varierar mellan olika grupper av befolkningen. Nästan all skötsel av skog innebär en konflikt mellan olika intressen. Det är därför viktigt att den som sköter skog känner empati för olika intressenter och viljor, och gör en lämplig avvägning mellan dessa hänsyn och till de biologiska förutsättningarna. Tätortsnära skogsbruk handlar egentligen om ett skogsbruk där människans lokala behov sätts i centrum. Skogsskötarens roll är att fungera som en konfliktlösare, inte som en konfliktskapare. Skogen i mina drömmars stad ska utgöra en rik livsmiljö för stadens djurliv och växter, erbjuda möjligheter för bär- och svampplockning och ge skydd mot insyn, vind och luftföroreningar. Där ska alla barn, ungdomar, vuxna och åldringar hitta sin skog. En skog som de ska söka sig till för att uppleva naturen, rekreera sig och känna välbefinnande. Skogen i mina drömmars stad ska finnas för att fostra den unga generationen människor till en ökad ansvarskänsla för natur och miljö. Litteratur: Falck, Jan och Rydberg, Dan Framtidens skog - att sköta tätortsnära ungskog. Stad&Land nr 139, Movium, SLU Alnarp. Rydberg, Dan Urban föres try in Sweden - Silvicultural aspetts focusing on young forests. Doktorsavhandling, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 73. Rydberg, Dan och Falck. Jan Den mångsidiga skottskogen. Fakta Skog nr 8, SLU, Uppsala.