Biblioteksplan för Västerås stad

Transkript

1 för Västerås stad program policy handlingsplan riktlinje

2 Biblioteksplan för Västerås grundar sig på ett särskilt bakgrundsmaterial Biblioteksplan för Västerås, bakgrundsmaterial, framtaget Detta material finns tillgängligt i en bilaga. Förslaget till biblioteksplan har arbetats fram av en styrgrupp och en arbetsgrupp, som har haft representation från stadsledningen, staberna för kultur- och fritidsnämnden samt barn- och ungdoms- och utbildningsnämnden, länsbiblioteket/landstinget Västmanland, Mälardalens högskola, biblioteket samt utförare inom berörda områden inom proaros. Förslaget har behandlats i alla berörda nämnder under och efter en bred remissomgång. Västerås stad antog en ny organisationsmodell från Planen har därför uppdaterats och reviderats med anledning av detta, så att rätt nämnd står för adekvata fakta och åtgärder. Biblioteksplanen är antagen av Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden 2007 Förskolenämnden 2007 Grundskolenämnden 2007 Utbildningsnämnden 2007 Nämnden för funktionshindrade 2006 Äldrenämnden 2006 program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad handlingsplan riktlinje anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

3 Biblioteksplan för Västerås Biblioteksverksamhet i planen riktar sig till alla invånare i Västerås, utan undantag, enligt inkluderingsprincipen. Med skolbiblioteksverksamhet i planen menas skolbibliotek enligt definitionen nedan: I Västerås är ett skolbibliotek en pedagogisk idé, ett arbetssätt, en teori och även ett verktyg för att främja barns och elevers språkutveckling och utveckla elevers förmåga till kritiskt tänkande, informationssökning och användning av olika medier. Välutrustade skolbibliotek med bibliotekarier är tillsammans med pedagogerna nödvändiga förutsättningar för att skapa rika och flerstämmiga lärmiljöer, ett viktigt uppdrag för skolan i ett demokratiskt samhälle. Som inspiration för utveckling av skolbiblioteksverksamheten kan användas vad som hänt på området och dokumenterats i till exempel Växjö, Malmö, Lund, Stockholm, Göteborg, Tjörn, där i alla exemplen skolledare och rektorer drivit en utveckling så att skolbiblioteken byggs ut och fungerar som pedagogisk resurs i skolorna. Utvärderingar visar, att kunskapsresultaten höjts när skolbiblioteksverksamheten utvecklats. 1 Bakgrund I Västerås kan man se biblioteksutveckling i ett betydligt längre tidsperspektiv än i de flesta andra städer. Den allra äldsta boken i det gamla stiftsbiblioteket är från 1200-talet tog Johannes Rudbeckius initiativ till Sveriges första gymnasium i Västerås, och redan då fanns en stark bindning mellan utbildning och bibliotek i staden. På den tiden var Västerås en lärdoms- och handelstad, ett kulturcentrum i Västra Mälardalen. Drygt två hundra år senare kom den första folkskolestadgan i Sverige: 1842 inrättades allmän och fri skola, obligatorisk för barnen. Sockenbibliotek på landsbygden och föreningsbibliotek i städerna växte fram som en konsekvens av folkskolestadgan, som ett försök att höja kunskapsnivån och sprida bildning bland folket. Samhällsutvecklingen var då som nu avhängig kunskap. I statliga Folkbibliotekssakkunnigas betänkande ungefär ett hundra år senare, från 1949, formulerades bland annat: Folkbiblioteket ska fylla sin uppgift genom att till medborgarnas förfogande kostnadsfritt ställa böcker och annat material för förmedling av tankar och idéer: tidskrifter, tidningar, kartor, bilder, film, grammofonskivor. Vidare: Folkbiblioteket ska samverka med alla andra organisationer, som har kulturell verksamhet på sitt program: skolor, universitet, museer, folkbildningsorganisationer, föreningar och så vidare. Det ska stå i centrum för bildningsarbetet.. Hela den industriella utvecklingen hade skett under dessa hundra år, och både samhället och människors villkor hade ändrats väsentligt. Västeråsarna blev betydligt fler under dessa hundra år. Skolsystemet byggdes ut, likaså biblioteksservicen, om än i mindre omfattning. 3

4 I Folkbibliotek i Sverige, betänkande av folkbiblioteksutredningen (SOU1984:23) lyfte staten för första gången fram informationsteknologin i folkbibliotekens tjänst, liksom vikten av folkbibliotekens samverkan med förmedlare inom olika samhällsområden och organisationslivet för att sprida litteraturen och andra medier till fler. Samhällsförändringarna går enligt forskare och framtidssiare i allt snabbare takt, men hur snabbt anpassar sig människorna och samhällsservicen till dem? Förändringstakten i det moderna samhället är mycket hög. Det är ett välkänt faktum att attityder och kulturmönster förändras mycket långsammare. (Sven Nilsson i Kulturens vägar 1999). En jämförelse mellan formuleringarna från 1949 och dagens beställning av verksamheten vid Västerås stadsbibliotek tyder på att frånsett den tekniska utvecklingen, som i sig är uttryck för en ny kommunikationskultur, inte så överväldigande stora förändringar i strukturen i biblioteksservicen har hänt. Essensen är densamma, vilket i och för sig kan tolkas som något positivt för kontinuiteten. Men om folkbiblioteken inte ska vara bara något välkänt och tryggt utan ligga i täten och delta i utvecklingen av möjligheterna för Västerås stad, måste något offensivt ske med och i verksamheten. Om skolbiblioteken ska vara pedagogiska centra i skolorna och bidra till att kunskapsnivån för eleverna höjs, måste något ske även inom det området. En lokal kulturpolitik måste för att bli framgångsrik och få ett totalt genomslag i samhällets liv och utveckling genomsyra hela den kommunala framtidsstrategin. Västerås är en stad i stark utveckling som satsar på att vara en attraktiv arbetsmarknad och en bra livsmiljö. Då måste denna livsmiljö i än högre grad ge människor möjlighet till deltagande i den demokratiska processen, i en aktiv roll i samhällsutvecklingen. En trygg grund för detta är kunskap och kreativitet, en nyfikenhet som aldrig stillas utan ständigt träffar på nya, spännande utmaningar och människor. Man kan se den ökade satsningen/från staten/på spridning av litteratur via biblioteken som en strävan att markera biblioteken som kulturhärdar och som ett försvar för litteraturens och språkets mångfald. (Sven Nilsson i Kulturens vägar 1999). Exakt hur och hur snabbt samhällsomvandlingen sker är det svårt att uttrycka precist. Det går bara att med de tecken som är synliga i dag försöka se framåt. 2 Morgondagens samhälle morgondagens bibliotek Vad av det vi ser i förändringar har betydelse för bibliotekens utveckling? Det är viktigt att betona, att biblioteken inte får svänga helt som vindflöjlar, eftersom de som en del av sin betydelse ska ge kunskap om både dåtid och nutid för att människor ska ha en chans att se helheter och utvecklingslinjer. Utan blicken i backspegeln är det i princip omöjligt att se vägen framåt, åt vilket håll den går. 4

5 Internationalisering Människor är betydligt rörligare i dag och troligen framöver än tidigare. Mer utbyggda kommunikationer, förbättrad kommunikationsteknik, mer distansarbete skapar behov av snabb service, oberoende av geografisk punkt för biblioteksbesökare. Ökad internationalisering ställer större krav på mångfald i biblioteksservicen. Teknikutveckling Bibliotek inom alla områden måste fortsätta att gå i täten för en teknikutveckling, som de varit tidiga med att använda, både för att snabba på och säkerställa rutinuppgifter inom biblioteksbyggnaderna, utveckla de globala, virtuella nätverken mellan biblioteken för att förbättra information och expediering av medier och för att utveckla kommunikationen med användarna. Attraktion i Västerås-profilen tillväxt Västerås näringslivspolitik talar bland annat om behovet av att utveckla en starkare Västerås-profil i omvärlden. Här kan en starkare profilering av befintligt kulturliv och en satsning på utveckling av det i hög grad ge ett komplement till ingenjörskulturen och tydliggörande av humanistiska värden som kan behövas för att människor ska uppleva Västerås som en ännu bättre stad att arbeta och/eller leva i. Bibliotek och kultur i övrigt ses ofta som viktiga motorer i förutsättningar för god tillväxt. De senaste åren har det varit en stor rörlighet i näringslivet och på arbetsmarknaden i Västerås, samtidigt som staden har vuxit betydligt vad gäller invånarantalet. Näringslivsstrukturen har förändrats starkt med utveckling av industritekniken till exklusiv högteknologi och med framväxten av många mindre företag i motsats till tidigare dominans av få och stora. Handels- och servicesektorn har expanderat starkt, i kontrast till tidigare koncentration på produktion. Ett antal kluster växer fram, där stora och små företag samverkar, och där varuproduktion förenas med olika service- och tjänsteverksamheter. Högskolan har bidragit till positiva förändringar i staden. Livslångt lärande För biblioteken innebär det ökade antalet personer i utbildning och ökade krav på fort- och vidareutbildning av personer inom arbetslivet, att det befintliga samarbetet mellan folk-, skol- och högskolebibliotek måste vidareutvecklas. Tillgången till skolbibliotek måste bli jämlik och självklar, oavsett den studerandes ålder, skola och utförare för skolverksamheten, och biblioteken måste ta initiativ till samarbete med olika parter inom näringslivsutveckling och arbetsmarknad. Bibliotekens roll i det som kallas livslångt lärande är viktig. Här måste både folkbiblioteken och samverkan mellan folkbibliotek och vuxenutbildningsanordnare utvecklas. Gränserna mellan folkbibliotekens och högskolebibliotekens verksamhet suddas ut alltmer. Utvecklade skolbibliotek har stor betydelse som stöd för elever och skolor i arbetet med att nå de nationella målen för utbildningen. 5

6 Demokratiuppdraget - mötesplatsen Invånarnas behov av stöd för både kunskapsinhämtning och inspiration förändras och blir samtidigt mer komplicerade. Försök att möta detta måste avspeglas tydligare i både folk- och skolbibliotekens verksamhet. Det får också betydelse för utformningen av ABM-samarbete, det vill säga samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Goda livsmiljöer för fler innebär större deltagande i samhällsutvecklingen av alla svenskar oavsett ålder, kön, kulturell bakgrund med mera. För biblioteken innebär det förhoppningsvis att kraven från brukarna ökar förtroendet för bibliotek ligger enligt nationella undersökningar mycket högt, till och med högst av de serviceområden enkäten tog upp, till exempel grundskolan, polisen, domstolar och bankväsendet. Demografiska förändringar i Västerås måste planeras så att till exempel biblioteksservice finns där människor bor och rör sig. I en växande stad, i nya områden, kan denna biblioteksservice med fördel samordnas med platser för andra kulturmöten, arrangemang, föreställningar och dylikt Ett brett utbud av tjänster inom bibliotekssektorn kommer troligen att efterfrågas med mer individualisering, mer interaktiva tjänster och mer personligt bemötande än i dag. Många undersökningar pekar på ökande gap i samhället mellan dem som har och dem som inte har, mellan dem som räknas med och dem som står utanför. Det är av yttersta vikt, att se var gapen finns och att satsa samlat från olika offentliga instanser för att minska dessa. Biblioteken måste delta i sådana satsningar, inte minst därför att bibliotek som institution har ett synnerligen gott förtroende hos människor nationellt, och för att biblioteken är viktiga mötesplatser lokalt, där människor med olika förutsättningar är välkomna utan krav på konsumtion, en socialt viktig mötesplats. Kampen om barns tid är hård i dag, och undersökningar visar nationellt, att barns tid för att läsa böcker minskar medan den tid de ägnar datorspel och Internet ökar. Mer offensiva insatser för att ge barn och unga möjlighet att utveckla läsning, språkförståelse och kommunikation språkligt bör göras. Tillgänglighet Tillgängligheten till biblioteken och till bibliotekens material måste så långt möjligt vara både fysisk och virtuell. Det är viktigt för människor att få känna samhörighet med omvärlden. Kunskapen om människors olika villkor kan förmedlas professionellt av skola och bibliotek. Krav från användarna om ökat utbud av medier inom kulturområdet får som konsekvens ökat behov av samverkan mellan kulturinstitutioner, till exempel ABM. Ett utvecklat ABM-samarbete kan både motverka historielöshet och vara en motvikt till förytligande och snuttifiering. 6

7 3 Följder för biblioteken i Västerås För biblioteken i Västerås blir följden att de måste stärka sina positioner i samhällsutvecklingen offensivt ligga före i utvecklingen och möta förväntan på större flexibilitet och förändringsbenägenhet främja allas rätt till information och läsning vara ledande i landet vad gäller att möta den nya tekniken och nya medier och även använda ny teknik för att skapa virtuella tjänster/bibliotek verka för att alla bibliotek använder gemensamt biblioteksdatasystem, oavsett bibliotekshuvudmän och utförare möta besökarna med positiva överraskningar Det handlar inte så mycket längre om att hantera böckerna/medierna utan att göra innehållet tillgängligt, på det sätt som den enskilde användaren behöver marknadsföra den professionella kunskap om informationssökning som elever och brukare behöver för att utveckla sin egen informationssökningskompetens och sitt kritiska förhållningssätt till informationsflöden utveckla biblioteket som mötesplats, fysiskt och virtuellt 1. mellan människan och ordet men också bilden, musiken med mera upplevelsen av vad någon annan människa vill förmedla 2. mellan läsaren och boken/författaren 3. mellan nyfikenhet och kunskap 4. mellan besökaren och personalen 5. mellan besökare ge alla besökare en känsla av att vara viktiga och välkomna, så att biblioteken inte segregerar i ökad utsträckning möta brukarna utanför den etablerade bibliotekslokalen kombinera det goda i eventkulturen med kontinuitet och trygghet i det traditionella biblioteket söka den naturliga rollen för bibliotek i upplevelseindustrin delta i näringslivsutvecklingen i Västerås genom att erbjuda särskilt småföretagare informationssökningstjänster delta i utvecklingen av en starkare Västerås-profil i omvärlden och också i att utveckla en god livsmiljö i alla delar av kommunen i ökad utsträckning aktivt delta i nationella och internationella nätverk för kunskapsinhämtande, kompetensutveckling och inspiration vara öppna för att även andra professioner än bibliotekariens, pedagogens och biblioteksassistentens behövs i det framtida biblioteket underlätta den enskilde invånarens möjlighet till samlad kunskap som leder till insikt 7

8 bidra till demokratiprocessen genom att mer fokusera på medvetande- och synliggörande av yttrandefriheten och informationsfriheten som biblioteken i hög grad är bärare av förmedla såväl information och kunskap som glädje och inspiration. 4 Ansvarsfördelning mellan de offentliga biblioteksaktörerna i Västerås I bibliotekslagen slås fast kommunernas ansvar för folk- och skolbibliotek, liksom landstingets för länsbiblioteken och statens för högskolebiblioteket. Hur ansvaret kommunalt fördelas måste bestämmas lokalt. Biblioteken i kommunen och deras service är en viktig resurs för invånarnas välbefinnande, och deras roll bör framledes komma till uttryck i kommunens övergripande strategier och planer, till exempel i demokratiprocessen och i marknadsföring. I Västerås har kultur- och fritidsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden samt nämnden för funktionshindrade beslutat om nedanstående ansvarsfördelning. Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden, förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildningsnämnden har godkänt en revidering där ansvarsområdena anpassats till den nya nämndorganisationen. Kultur-, idrotts- och fritidsnämndens ansvar Folkbiblioteksverksamheten i Västerås utom i Skultuna Regelbundet återkommande dialog med förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildningsnämnden om folk- och skolbibliotekssamverkan Regelbundet återkommande dialog med äldrenämnden respektive nämnden för funktionshindrade om biblioteksservice för äldre människor respektive funktionshindrade Utveckla nätverk mellan stadsbiblioteket och användarföreträdare inom andra kommunala nämnder och styrelser Nätverkssamverkan med övriga biblioteksaktörer i Västerås kommun Överenskommelse med förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildningsnämnden om stöd för skolor/skolbibliotek vad gäller medier för barn och unga med funktionshinder, även dyslexi Överenskommelse med förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildningsnämnden om stöd för skolor/skolbibliotek vad gäller medier på andra språk än svenska Stöd till människor som bedriver studier på annat sätt än i grund- eller gymnasieskola, inom kommunalt beställd vuxenutbildning eller inom högskola/universitet. Förskolenämndens ansvar Biblioteksverksamhet för barn i förskolan och hos dagbarnvårdare Biblioteksverksamhet för personal i förskolan Regelbundet återkommande dialog med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om bibliotekssamverkan Överenskommelse med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om stöd vad gäller medier för barn och unga med funktionshinder, även dyslexi Överenskommelse med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om stöd vad gäller medier på andra språk än svenska. 8

9 Grundskolenämndens ansvar Skolbiblioteksverksamhet för elever i grundskolan Skolbiblioteksverksamhet för personal i grundskolan Regelbundet återkommande dialog med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om folk- och skolbibliotekssamverkan Överenskommelse med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om stöd för skolor/skolbibliotek vad gäller medier för barn och unga med funktionshinder, även dyslexi Överenskommelse med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om stöd för skolor/ skolbibliotek vad gäller medier på andra språk än svenska. Utbildningsnämndens ansvar Skolbiblioteksverksamhet för elever i gymnasieskolan Skolbiblioteksverksamhet för personer i vuxenutbildning Skolbiblioteksverksamhet för personal i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen Regelbundet återkommande dialog med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om folk- och skolbibliotekssamverkan Överenskommelse med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om stöd för skolor/ skolbibliotek vad gäller medier för elever med funktionshinder, även dyslexi Överenskommelse med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om stöd för skolor/ skolbibliotek vad gäller medier på andra språk än svenska. Äldrenämndens ansvar Regelbundet återkommande dialog med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om folkbiblioteksverksamhet för äldre Utse kontaktperson på administrativ nivå för nätverkssamarbete med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om biblioteksverksamhet för äldre Utveckla ett system med läs- eller kulturombud som till exempel förmedlar information om uppsökande biblioteksservice, förmedlar lässtimulans och i samarbete med folkbiblioteken aktivt arbetar med personalutbildning på området. Nämnden för funktionshindrades ansvar: Regelbundet återkommande dialog med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om folkbiblioteksverksamhet för funktionshindrade Utse kontaktperson på administrativ nivå för nätverkssamarbete med kultur-, idrotts- och fritidsnämnden om biblioteksverksamhet för funktionshindrade Utveckla ett system med läs- eller kulturombud som till exempel förmedlar information om särskilda medier för personer med särskilda behov och om uppsökande biblioteksservice, förmedlar lässtimulans och i samarbete med folkbiblioteket aktivt arbetar med personalutbildning på området. Under arbetet med biblioteksplanen har dessutom följande ansvarsfördelning gällt, även i remissbehandlingen, där ingen part motsatt sig beskrivningen: Skultuna kommundelsnämnds ansvar Folkbiblioteksverksamheten i Skultuna Skolbiblioteksverksamheten i Skultuna Nätverkssamverkan med övriga biblioteksaktörer i Västerås kommun. 9

10 Landstinget Västmanlands ansvar Kompletterande medieservice till invånarna i Västerås inom områdena talböcker och medier på andra språk än svenska och skolspråken Aktiva nätverk inom olika biblioteksområden för ökat samarbete och ökad samverkan för att effektivisera och förbättra biblioteksservicen till invånarna i länets kommuner Stöd för folk- och skolbiblioteken i Västerås i fortbildning för personal samt i utvecklingsarbete och omvärldsbevakning Biblioteksservice genom sjukhusbiblioteket till patienter och personal inom landstingets ansvarsområde. Mälardalens Högskola/ högskolebibliotekets ansvar Huvudansvar för att tillgodose behovet av kvalificerad informationsförsörjning för högskolans studenter, lärare, forskare och övriga anställda Delat ansvar för distansstudenter som bor i Västerås, men läser på annan högskola/universitet Ansvar för kursmaterial till högskolans studenter med funktionshinder Stadsbiblioteket, länsbiblioteket och högskolebiblioteket arbetar tillsammans för att fördjupa och utveckla samarbetsformer med de olika vuxenutbildningsanordnarna. 5 Åtgärder Folkbibliotek: Under åren gäller: Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden utgår från de grundläggande kraven på folkbiblioteksverksamhet som ligger i beställningen för 2006 och justerar årligen effektmålen i enlighet med nedan följande punkter, enligt invånarnas uttryckta behov och utvecklingen i Västerås. Nämnden och utförarna ska verka för att biblioteken från 2007 ingår som en del i omvärldsanalyser, framtidsstrategier och utvecklingsarbete för Västerås stad Marknadsföringen intensifieras, även på otraditionella vägar, så att medvetandenivån om folkbibliotekens kompetens, uppgifter och verksamheter höjs bland invånarna/brukarna och bland beslutsfattare och att detta används för att höja Västerås attraktionsvärde, både för människor som lever och arbetar i kommunen och som etableringsort för individer och företag De folkbibliotek som ligger i skolfastigheter ska vara integrerade med skolverksamheten, det vill säga båda intressenterna delar på ansvar och finansiering av verksamheten efter särskild överenskommelse mellan berörda parter, där utgångsläget är behovsanalys och ambitionsnivå utformade efter varje skolas och områdes förutsättningar och behov. Dessa bibliotek och skolor är Bäckby, Önsta, Skultuna och Tillberga. Irsta förutsättes vara integrerat även i fortsättningen. Folkbiblioteket ska ha verksamhet med god geografisk spridning till exempel med filialer och biblioteksbuss I stadsdelar eller köpcentra, som saknar underlag för ett professionellt bibliotek, ska folkbiblioteket ha ett nedslag i en mötesplats, där någon del av bibliotekets service kan bedrivas i ny form. 10

11 Folkbiblioteken och samlingarna ska enligt plan- och bygglagstiftningen göras fysiskt tillgängliga för alla Den virtuella tillgängligheten ska öka för samlingarna Det digitala biblioteket ska vidareutvecklas med nya typer av media och ny teknik i servicen till invånarna Mediebeståndet i Västerås stadsbibliotek ska förstärkas och utvecklas Folkbiblioteket ska aktivt arbeta för att skydda invånarnas informations- och yttrandefrihet samt vara ett stöd i utvecklingen av demokratiarbetet Folkbiblioteken tar en mer offensiv roll i stadsdelutvecklingen tillsammans med andra kommunala institutioner och verksamheter samt ideella krafter Folkbiblioteken redovisar senast vid årsskiftet 2007/08 förslag om profilering av verksamheten. För stadsbiblioteket ska tyngdpunkterna ligga i servicen vid filialerna, utöver basverksamheten barn- och ungdomsbibliotek, på olika ämnen eller samhällsområden, utifrån behoven och förutsättningarna i varje område för sig Stiftsbiblioteket ska lyftas fram i profileringen av stadsbiblioteket, särskilt virtuellt Stadsbiblioteket ska arbeta aktivt tillsammans med de offentliga arkiven och museerna i Västerås för att starta och utveckla ett hållbart ABM-samarbete Skolbibliotek: Barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden har båda i sina slutgiltiga beslut om biblioteksplanen i oktober 2006 ansett, att flera av åtgärderna som föreslagits är alltför detaljerade, och lämnat dem för fortsatt hantering i ansvarig nämnd. Det anges från båda nämnderna, att de avser att på de sätt som respektive nämnd bedömer som angelägna verka för den inriktning som förslagen anger. De föreslagna åtgärderna var: Alla elever i Västerås grundskole- och gymnasieutbildningar ska ha tillgång till skolbibliotek Förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildningsnämnden tar i dialog med utförarna ställning till vad som i Västerås menas med lagtextens lämpligt fördelade skolbibliotek. De folkbibliotek som ligger i skolfastigheter ska vara integrerade med skolverksamheten, det vill säga båda intressenterna delar på ansvar och finansiering av verksamheten efter särskild överenskommelse mellan berörda parter, där utgångsläget är behovsanalys och ambitionsnivå utformade efter varje skolas och områdes förutsättningar och behov. Dessa bibliotek och skolor är Bäckby, Önsta, Skultuna och Tillberga. Irsta förutsättes vara integrerat även i fortsättningen. Det digitala biblioteket ska vidareutvecklas 11

12 Inom IDA-projektets 1) ram startas ett utvecklingsarbete med skolbibliotek genom ett samarbete med projektet Framtidens skolbibliotek, där man bygger upp ett modellbibliotek för inspiration och idégivning om hur skolbiblioteksverksamhet kan fungera för att stärka undervisningssituationen och elevernas språk- och kunskapsutveckling. 6 Utvärdering uppföljning Ansvaret för uppföljning av biblioteksplanen ligger på kultur-, idrotts- och fritidsnämnden, förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildningsnämnden respektive Skultuna kommundelsnämnd. Uppföljning och utvärdering ska ske efter 2 år. I slutet av perioden ska en djupare utvärdering ske inför revideringen av biblioteksplanen. För folkbiblioteken ska uppföljning ske i samband med kvalitetsredovisning och avtalsdiskussioner. Skolorna kan i sin egen uppföljning lämpligen ange hur man arbetar med skolbiblioteket för att förbättra elevernas resultat samt hur man samarbetar med folkbiblioteket. Biblioteksplanen bör revideras vart fjärde år. 1) IDA-projektet (IDA= Inkludering, Delaktighet, Aktivitet) är en samlad insats från skola/förskola i samverkan med kultur och social verksamhet som syftar till att höja attraktiviteten på skolor i mer segregerade områden i staden, höja studieresultaten på dessa skolor, stödja familjer med svagare förutsättningar i föräldraskapet samt öka möjligheterna till nya vägar in på arbetsmarknaden för invandrare. Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden Västerås Telefon: Produktion: Västerås stad, Konsult och Service