Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens"

Transkript

1 Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad Emelia Dahlberg Maria Larsson Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens Newly graduated critical care nurses perception of their professional competence Examensarbete 15 högskolepoäng Specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård Datum: /Termin 4 Handledare: Barbro Berglund, Birgitta Bisholt Examinerande lärare: Inger Johansson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 SAMMANFATTNING (Svenska) Titel: Fakultet: Kurs: Författare: Handledare: Examinerande lärare: Sidor: 34 Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om sin yrkeskompetens Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet Examensarbete med inriktning intensivvård, 15 hp Emelia Dahlberg och Maria Larsson Barbro Berglund och Birgitta Bisholt Inger Johansson Månad och år för examination: Maj 2012 Svenska nyckelord: Intensivvård, Nyutbildad intensivvårdssjuksköterska, Kompetens, Yrkeskompetens Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning ställer stora krav på de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskornas kompetens. Den första tiden i yrket innebär att i socialiseringsprocessen förvärva de kunskaper och färdigheter som krävs i yrket. Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors kompetens anses inte motsvara vårdens kompetenskrav. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvårdsjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Tio deltagare medverkade i studien. Intervjuerna analyserades efter en modifierad variant av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier. I den första huvudkategorin framkom att de nyutbildade intensivvårdsjuksköterskorna kontinuerligt utvecklade sin yrkeskompetens. Utvecklingen främjades av positiva attityder till yrket, användning av tidigare erfarenheter och kollegialt stöd. I den andra huvudkategorin framkom att de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskorna uppfattade att de hade bristande kliniska erfarenheter, det var svårt att införliva sig med den nya yrkesrollen och det var svårt att prioritera. Slutsats: Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor är inte helt förberedda för det kommande yrket. De har goda teoretiska kunskaper men saknar färdigheter i de praktiska momenten. Resultatet bekräftas av tidigare studier och Benners beskrivning av vad som karakteriserar sjuksköterskan som novis.

3 ABSTRACT (English) Title: Faculty: Course: Authors: Supervisors: Examinator: Pages: 34 Newly graduated critical care nurses perception of their professional competence Faculty of Social and Life Sciences, Karlstad university Degree project Intensive care, 15 ECTS Emelia Dahlberg och Maria Larsson Barbro Berglund and Birgitta Bisholt Inger Johansson Month and year for the examination: May 2012 Keywords: Critical care nursing, Newly graduated, Competence, Professional competence Background: The work in a critical care unit is posing great demands on the newly graduated critical care nurses competence. During the first episode in the profession a process of socialization occurs, where the newly graduated acquire the knowledge and skills needed in the profession. The newly graduated critical care nurses competence is not considered to meet the caregiver s demands. Purpose: The purpose of this study was to describe the newly graduated critical care nurses perceptions of their competence. Method: The study was conducted with a qualitative approach. Interviews were used as datacollection method. Ten participants were included in the study. Interviews were analyzed after a modified variant of Graneheim and Lundman s qualitative content analysis. Results: The results revealed two main categories. The first major category revealed that the newly graduated critical care nurses continuously developed their skills. The development was promoted by positive attitudes to the work, use of past experiences and collaboration. The major second category revealed that the newly graduated critical care nurses perceived a lack of clinical experiences, difficulties to incorporate themselves with the new professional role and difficulties with priority. Conclusion: The newly graduated critical care nurses are not entirely prepared for the future profession. They have good theoretical knowledge but lack in practical skills. The result is confirmed by previous studies and Benner s description of what characterizes the nurse as a novice.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 BAKGRUND... 5 Ny på intensivvårdsavdelningen... 5 Kompetens... 7 Yrkeskompetens... 7 Intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde... 8 Behov av yrkeskompetenta intensivvårdssjuksköterskor i framtiden... 9 Problemformulering Syfte METOD Undersökningsgrupp Datainsamling och tillvägagångssätt Dataanalys Etiska överväganden RESULTAT Att utvecklas i yrket Positiva attityder till yrket Användning av tidigare erfarenheter Behov av kollegialt stöd Att vara novis igen Bristande kliniska erfarenheter Att vara ny i yrkesrollen Svårigheter att prioritera DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Klinisk Betydelse Förslag till framtida forskning REFERENSER Bilagor: Bilaga 1: Förfrågan till verksamhetschef Bilaga 2: Förfrågan till avdelningschef Bilaga 3: Förfrågan till deltagare Bilaga 4: Samtyckesblankett Bilaga 5: Intervju

5 INLEDNING Alla sjuksköterskor som kommer till en klinisk miljö där han eller hon saknar erfarenhet av patienterna, hamnar enligt Benner (1993) på novisens prestationsnivå, om målen för omvårdnad av patienter är obekanta. Detta gäller alltså inte enbart nyutbildade sjuksköterskor utan även mycket erfarna sjuksköterskor. Noviserna saknar erfarenheter av de situationer de möter vilket innebär att det blir nödvändigt med regler och riktlinjer som vägleder deras handlande. Att sakna erfarenhet ställer enligt Benner et al. (1999) till problem för noviserna. De vet inte vad de inte vet och upptäcker därför inte alltid en situation eller vet när det är nödvändigt att handla. I en studie av Farnell och Dawson (2008) var syftet att undersöka vad erfarna allmänsjuksköterskor upplevde som nya inom intensivvården. Den kunskapsnivå som krävdes för att arbeta inom intensivvården kom som en överraskning. När allmänsjuksköterskorna skulle arbeta självständigt med intensivvårdspatienter upplevdes brister i kunskaper och förmågor, trots en avslutad inskolningsperiod. De upplevde den första tiden på intensivvårdsavdelningen som att gå ett steg tillbaka i utvecklingen. De kände sig som studenter igen. De erfarenheter och den kompetens sjuksköterskorna hade skaffat sig från vårdavdelningar upplevdes inte vara tillräckliga, vilket hade en negativ effekt på självförtroendet inför arbetet på intensivvårdsavdelningen. Den nyutbildade intensivvårdsjuksköterskan är enligt Brosche (2003) inte förberedd på vilka arbetsuppgifter som kommer under arbetspasset. Enligt Dracup och Bryan-Brown (2004) ställs de nyutbildade intensivvårdsjuksköterskorna inför många olika komplexa situationer på en intensivvårdsavdelning. Många av dem möter dessa situationer för första gången och kan känna sig osäkra och sårbara. Vidare anser Dracup och Bryan-Brown (2004) att kunskap och förståelse utvecklas över en lång tid av utbildning och genom en mängd upplevelser och situationer som de ställs inför. För att säkra kvaliteten i patientvården krävs enligt Fulbrook et al. (2012) goda kunskaper, färdigheter och yrkeskompetens hos de sjuksköterskor som arbetar inom intensivvård. BAKGRUND Ny på intensivvårdsavdelningen Enligt Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) anges att den enskilda medarbetaren är vårdens viktigaste tillgång. Det är därför viktigt att deras kompetens utvecklas kontinuerligt. Genom att identifiera personalens utbildningsbehov och ge möjligheter för regelbunden fortbildning och kompetensutveckling kan verksamhetens kontinuerliga utveckling säkras. En god yrkesintroduktion av all ny personal anses vara av största vikt. Ett introduktionsprogram har enligt Levett-Jones och FitzGerald (2005) tre primära mål: a) att utveckla kompetens och självförtroende hos de nya allmänsjuksköterskorna, b) att underlätta den professionella yrkesanpassningen och c) att utveckla ett intresse för en karriär inom yrket. I en nyligen publicerad svensk studie fann Bisholt (2012) att utformningen av dagens introduktionsprogram försvårar utvecklingen av färdigheter i professionen hos nyutbildade allmänsjuksköterskor. Boyle (2008) föreslog i sin studie ett 5

6 introduktionsprogram för hur övergången till självständigt arbete skulle underlättas för den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskan. I början av programmet ställdes lättare krav, men som under programmets gång övergick till mer avancerade uppgifter i den takt som den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskan utvecklades. Målet var att den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskan under programmets gång skulle skaffa sig den grundläggande kompetens som var nödvändig för att självständigt kunna ge en säker omvårdnad av patienten. Muldowney och McKee (2011) för en diskussion angående introduktionen och menar att en standardiserad modell inte är önskvärd. Introduktionen behöver istället vara individuellt anpassad, grundat på tidigare erfarenheter och kunskaper för att optimera den kliniska inlärningsmiljön. En stimulerande klinisk inlärningsmiljö på intensivvårdsavdelningen är enligt Muldowney och McKee (2011) essentiellt för att säkra den kliniska kompetensen hos nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Faktorer som var positivt associerade med lärande i intensivvårdsmiljön var sjuksköterskans tidigare erfarenheter, interpersonella relationer inom avdelningen och att det fanns personal som engagerade sig i de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskorna. Den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskan genomgår enligt Riesing (2002) en tidig socialisering, vilket innebär en kontinuerlig process där personen förvärvar de kunskaper, färdigheter och fallenhet som krävs i yrket för att bli accepterad i personalgruppen. Socialisering har även betraktats som den process där rådande normer och värderingar ska förvärvas och införlivas med den nyutbildades föreställningar om sin roll, beteende och sina färdigheter (Boyle et al. 1996). Riesing (2002) beskriver att socialiseringsprocessen består av olika faser. Det genomgående temat för alla faserna var att den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskan tvingades anta de utmaningar som uppstod i varje fas. Yttre förhållanden i arbetet och kulturen på arbetsplatsen blev till inre mentala processer. Temat speglade således den interna process som uppkom hos den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskan under socialiseringsprocessen. I varje fas under socialiseringsprocessen var den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskan tvungen att fastställa vilka förväntningar som fanns och sedan utarbeta en plan för att kunna möta dessa förväntningar. Tidigt i processen satte de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskorna upp sina egna förväntningar, men allteftersom tiden gick ökade förväntningarna från övrig personal. Handledning av nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor har visat sig vara betydelsefullt för socialiseringsprocessen (Farnell & Dawson 2006). Övergången från att vara student till att arbeta självständigt upplevs ofta som svårt av nyutbildade allmänsjuksköterskor (Casey et al. 2004). I studiens resultat framkom bland annat att övergången försvårades av nedsatt självförtroende, brister i det kritiska tänkandet, viljan av att vara oberoende, arbetsmiljön samt förmågan att prioritera. Nybörjare inom området intensivvård oroade sig för sin personliga kompetens och över hur de uppfattades av patienter och personal i situationer där de kände sig mindre kompetenta (Benner et al. 1999). Övergången till att bli kompetent inom intensivvården underlättas enligt Reddish och Kaplan (2007) av en erfaren handledare. Genom att under hela övergångsperioden skapa en säker och god inlärningsmiljö kunde handledaren kontinuerligt driva den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskans utveckling framåt. Förutom att observera och instruera 6

7 fungerade handledaren även som en förebild. I studien framkom att starka förebilder möjliggjorde stora framgångar i den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskans kompetensutveckling och professionalism. Kompetens Uttrycket kompetens härstammar från latinets competentia som har med lämplighet att göra (Lauvås & Handal 2001). Grundbetydelsen handlar enligt Hammare och Stenbacka (2003) om att sammanfalla med, att vara ägnad åt någon eller att räcka till. Begreppet är mångtydigt beroende på att det uppstått inom många olika forskningstraditioner och yrkesgrupper (Lauvås & Handal 2001). Enligt Hammare och Stenbacka (2003) är uttrycket kompetens inget absolut och objektivt begrepp eftersom ordet grundas på subjektiva uppfattningar och alla individer definierar ordet kompetens olika. I med detta får ordet kompetens olika betydelser. Enligt Boyle et al. (2008) och Lauvås och Handal (2001) anses begreppet kompetens ha tre komponenter; kunskaper, färdigheter och attityder. Swedish Standards Institute (2011) anser att kompetens är ett begrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa färdigheter och kunskaper. Liknande definitioner av kompetensbegreppet har uttryckts av Benner (1982) och Dunn et al. (2000); The ability to perform the task with desirable outcomes under the varied circumstances of the real world. (Benner 1982, s. 304) The overlap of knowledge with the performance components of psychomotor skills and clinical problem solving within the realm of affective responses. (Dunn et al. 2000, s. 340) Det ovanstående visar att begreppet kompetens ett sammansatt begrepp och därför har det varit problematiskt att ge en enhetlig definition. I Statens offentliga utredning Kompetensutveckling - en utmaning (SOU 1991:56), görs försök till en definition. Kompetensbegreppet ansågs vara så omfattande att det inte var meningsfullt att formulera en strikt definition. Kompetensbegreppet ges där följande beskrivning: De som kanske bäst fångar upp kompetensbegreppet är förmåga och vilja. Med förmåga menas att kunna använda en fond av kunskaper och erfarenheter av olika slag praktiskt i en viss situation. I den meningen är kompetens ett relativt begrepp vilket ytterligare betonas av viljemomentet. (SOU 1991:56, s. 42) Vidare anser Statens offentliga utredning (SOU 1991:56) att ordet kompetens handlar om förmågan att klara av de olika krav som ställs i en situation och i en viss verksamhet. Ibland används begreppet kompetens samtidigt med ord som erfarenheter, kunskap, utbildningsnivå, kvalifikation, förmåga, lärande och färdighet. Det är i relation till en viss situation som någon kan anses vara kompetent (ibid). Yrkeskompetens Frågan är om vem som helst som anses vara kompetent för en arbetsuppgift har rätt att utföra den. I Socialstyrelsens föreskrift om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:14) finns föreskrifter som reglerar att bestämda arbetsuppgifter ska utföras av vissa yrkesgrupper efter genomgången utbildning. En sjuksköterska har formell 7

8 kompetens om han eller hon har legitimation för yrket. Formell kompetens kan även förvärvas genom för yrket fastställd specialistutbildning. Den formella kompetensen har historiskt sett varit kopplad till juridiken (Lauvås & Handal, 2001). Begreppet innebär att den person som har formell kompetens inom ett bestämt område tilldelas ansvar för att fatta beslut. Den formella kompetensen kan därför anses vara ett binärt begrepp, antingen har personen rätt kompetens eller inte. Detta faktum exkluderar dock inte andra yrkesgrupper från att fullgöra samma uppgift, om personen anses ha tillräcklig reell kompetens för uppgiften (SOSFS 1997:14). Med reell kompetens menas att en person genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning lärt sig uppgiften. Det är den totala beredskapen för att lösa en arbetsuppgift och hantera situationer som avses (Lauvås & Handal, 2001). Yrkesutövare som har visats sig vara reellt kompetenta kan enligt SOSFS 1997:14 delegeras arbetsuppgifter. Med delegering avses att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som har formell kompetens för en medicinsk uppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Delegering av arbetsuppgifter måste godkännas av verksamhetschefen (ibid). Frågan är vad som avgör om en person med formell eller reell kompetens kan anses vara yrkeskompetent. Med utgångspunkt från Nijhofs och Streumers (1998) sammanställning av uttrycket nyckelkvalifikationer kan begreppet yrkeskompetens förklaras. Nyckelkvalifikationer anses vara vissa kvalitéer eller egenskaper hos en person som gör det möjligt att fungera inom eller möta nya situationer inom ett föränderligt arbete. Fyra typer av färdigheter lyfts fram som värdefulla för yrkeskompetensen. Med kognitiva färdigheter avses förmåga att kunna lära sig, planera, argumentera och att kunna lösa problem. Kommunikativa färdigheter avser förmågan att kunna läsa skriva och lyssna. Sociala- och interpersonella relationsfärdigheter avser förmågan till empati, att kunna arbeta i grupp och samspela med andra. Till sist anses personliga färdigheter så som självständighet, ansvar och omdöme ha betydelse för yrkeskompetensen. För att bli yrkeskompetent behövs inte bara nyckelkvalifikationer utan även yrkeskunnande (ibid). Begreppet yrkeskunnande innefattar enligt Nilsson (2000) kunskaper i den direkta arbetsutövningen. Även om dessa kunskaper utgör själva kärnan är yrkeskunnandet inte bara en fråga om arbetsteknik. Yrkeskunnande förutsätter även kunskaper om de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och sociala konventioner som arbetet är baserat på. Det kan gälla frågor om hur och varför maskiner, material, arbetsförhållanden och strukturer på en arbetsplats fungerar på ett visst sätt. Sådana kunskaper är en förutsättning för att yrkeskunnandet skall kunna användas även i situationer som inte är identiska med den situation som rådde vid det ursprungliga utbildningstillfället. Vidare är kunskaper som gör det möjligt att tolka och förstå de sammanhang i vilket arbetet ingår betydelsefulla (ibid). Intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde De senaste årtiondenas utveckling av utrustning, utrustning och metoder har gjort intensivvårdsavdelningen till den mest utvecklade och komplicerade miljön inom slutenvården (Almerud et al. 2007). På dessa högspecialiserade avdelningar vårdas svårt eller kritiskt sjuka patienter som övervakas och behandlas med komplicerad teknisk utrustning (Depasse et al. 1998). Denna utveckling ställer stora krav på de som arbetar 8

9 inom intensivvården (Meriläinen et al. 2010). Specialistkompetens inom intensivvård är enligt Soini och Stiernström (2005) en nödvändighet för all personal som arbetar vid en intensivvårdsavdelning. Högskoleförordningen (SFS 1993:100) beskriver vilka krav som föreligger intensivvårdssjuksköterskan. Specialistkompetens innebär att kunna observera och bedöma funktionen hos patienter i alla åldrar avseende alla organsystem och patientens psykiska och fysiska tillstånd samt initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder. Intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter består i att utföra den planerade behandlingen av intensivvårdspatienten samt informera medarbetare, patienten och närstående (Meriläinen et al. 2010). I den tidigare gällande kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor och barnmorskor (SOSFS 1995:5) framgår att intensivvårdssjuksköterskans specialområde innefattar alla patienter med kirurgiska, medicinska och psykiska sjukdomstillstånd, infektionssjukdomar och trauma, som har svikt eller risk för svikt i ett eller flera organsystem och som vårdas på intensivvårdsavdelning. I dagsläget saknas en aktuell kompetensbeskrivning för intensivvårdssjuksköterskor i Sverige. I en systematisk litteraturstudie av Riitta-Liisa et al. (2008) var syftet att undersöka hur kompetens inom intensivvårdssjuksköterskans arbetsområde definieras i forskningen. Studien visade ingen enhetlig, konkret eller sammanhängande syn på intensivvårdssjuksköterskans kompetens. I studien framkom att ytterligare forskning behövs för att beskriva intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde. Behov av yrkeskompetenta intensivvårdssjuksköterskor i framtiden Det råder i dag brist på både yrkeserfarna och nyutbildade specialistsjuksköterskor i Sverige (Statistiska Centralbyrån 2008). Utvecklingen inom sjukvården med ny teknik och nya metoder medverkar till att efterfrågan på specialistutbildade sjuksköterskor ökar och på längre sikt finns risk för att bristen kommer att förstärkas ytterligare. I Socialstyrelsens (2012) årsrapport analyseras sjuksköterskors arbetsmarknad. Där framgår att andelen specialistutbildade sjuksköterskor fortsätter att minska och mer än hälften av Sveriges landsting anger att de har svårt att rekrytera yrkeskompetenta specialistsjuksköterskor inom intensivvård (Socialstyrelsen 2012). I betänkandet Kompetens och Ansvar framkommer att vårdgivarna i många fall har löst bristsituationen genom att anställa allmänsjuksköterskor för arbetsuppgifter som egentligen fodrar specialistkompetens (SOU 2010:65). En långsiktig planering för att täcka kompetensbehovet saknas från vårdgivarna. I framtiden kommer detta leda till ett problem eftersom vårdgivarna ansvarar för att arbetsuppgifter utförs av personal med rätt utbildning, befattning och kompetens (ibid). I juni 2008 hölls ett möte på Utbildningsdepartementet med företrädare för hälso- och sjukvårdssektorn, lärosäten och berörda myndigheter för att diskutera vad som kan göras för att råda bot på bristen på specialistsjuksköterskor (Regeringen 2009). Under mötet framkom att en översyn på hur styrningen av utbildningarna och deras innehåll behöver göras. Med anledning av detta gav Regeringen år 2009 Högskoleverket i uppdrag att se över hur specialistsjuksköterskeexamen ska utformas för att skapa förutsättningar för att utbildningarna ska kunna följa kunskapsutvecklingen inom vården (Regeringen 2009). I uppdraget påtalade regeringen att det finns problem med dagens specialistsjuksköterskeutbildningar, framförallt om hur utbildningarnas inriktningar möter 9

10 vårdens behov av specialistutbildade sjuksköterskor inom olika områden. I Högskoleverkets (2010) rapport ges flera olika förslag på hur specialistsjuksköterskeexamen ska utformas. De två förslag som förespråkas är en generell specialistsjuksköterskeexamen utan inriktning eller en utbildning på avancerad nivå som leder fram till en magister- eller masterexamen. Villkoret för att specialistsjuksköterskeutbildningen ska få hög yrkesrelevans och god kvalitet är enligt Högskoleverket att den utformas i en formaliserad samverkan mellan högskola och vårdgivare. Inom området intensivvård blir specialisering i praktiken en förutsättning för att utföra arbetet. Utifrån Högskoleverkets rapport har utbildningsdepartementet utarbetat ett förslag till ändrad examensbeskrivelse för specialistsjuksköterskor (Regeringen 2011). Utbildningsdepartementet poängterar att de elva inriktningar som finns i nuvarande examensbeskrivning inte kan tas bort, eftersom det i framtiden skulle kunna leda till omfattande konsekvenser för vården. Utbildningsdepartementet ger förslaget att ytterligare en utbildning med annan inriktning inom specialiseringens särskilda område läggs till examensbeskrivningen för specialistsjuksköterskeexamen. Vad som menas med annan inriktning inom specialiseringens område är inte klarlagt i promemorian. Det blir upp till högskolorna att själva bestämma vilken inriktning utbildningen ska ha samt om utbildningen ska leda till en yrkesexamen eller magisterexamen. Förslaget har skapat en debatt bland berörda parter och både positiv och negativ kritik har lämnats till utbildningsdepartementet. Sveriges kommuner och landsting ([SKL] 2011) menar att förslaget är ett steg i rätt riktning mot större flexibilitet och att kravet måste vara att högskola, kommuner och landsting gemensamt ska komma överens om inriktning och utformning. En samordning mellan högskolorna behövs enligt SKL för att säkerställa utbildningarnas likvärdighet i landet. Vårdförbundet (2011) kritiserar förslaget och anser att samtliga mål för specialistsjuksköterskeexamen behöver ses över i sin helhet. Dessutom menar Vårdförbundet (2011) att utbildningsdepartementet inte har säkerställt den akademiska förankringen eller progressionen i huvudämnet omvårdnad. Liksom SKL anser både Vårdförbundet (2011) och Svensk Sjuksköterskeförening (2011) att det finns otydligheter i förslaget om en ny utbildning med annan inriktning. De sistnämnda parterna föreslår att ett nationellt samverkansorgan som samlar alla vårdens företrädare tillsätts omgående. Samverkansorganets uppgift skulle vara att göra en total översyn av specialistutbildningarna genom att följa utvecklingen inom vården, fastställa nationella kompetenskrav för specialistsjuksköterskor samt fatta beslut om nya specialistutbildningar. Ännu finns inget beslut taget om hur framtidens specialistsjuksköterskeutbildningar ska utformas för att generera yrkeskompetenta nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Problemformulering Arbetet på en intensivvårdsavdelning ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskans yrkeskompetens vilket också den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskan möter redan första dagen i yrkesarbetet. I arbetet ingår att kontinuerligt övervaka svårt eller kritiskt sjuka patienter, vilket ställer krav på att självständigt kunna analysera, bedöma och vidtaga åtgärder utifrån ordinerad behandling. Tiden efter utbildningen innefattar en period av socialisering, inskaffande av erfarenheter samt kunskaps- och kompetensutveckling. Det 10

11 kan bli problematiskt att under övergångsperioden möta de krav som ställs i yrket då den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskan inte anses möta vårdens kompetenskrav. Ett samarbete mellan olika parter kommer att bli väsentligt för att framtidens specialistsjuksköterskeutbildningar ska möta de krav som ställs i yrket. Avsaknaden av en kompetensbeskrivning för intensivvårdssjuksköterskor bidrar till svårigheter för den nyutbildade att veta vilken kompetens som krävs för att arbeta inom området intensivvård. Det finns mycket forskning kring hur allmänsjuksköterskor uppfattar sin kompetens och hur de introduceras i yrket. Studien är angelägen att genomföra då det saknas kunskap om hur nyutbildade intensivvårdsjuksköterskor uppfattar sin yrkeskompetens. Syfte Syftet var att beskriva nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens. 11

12 METOD I föreliggande studie har kvalitativ metod valts, för att på ett djupgående sätt kunna fånga innebörden i de uppfattningar de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskorna har om sin yrkeskompetens (Olsson & Sörensen 2007). Kvalitativ metod kräver ett förutsättningslöst förhållningssätt där varje situation alltid ska betraktas som ny. Metoden ger utrymme att beskriva en mångfald av verklighetsuppfattningar och fokuserar på att fånga sammansatta och komplicerade sociala strukturer (Sjöberg & Wästerfors 2008). För att kunna samla in data blev det därför nödvändigt att vända sig direkt till de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor som verkade inom området (Ahrne & Svensson 2011). Utgångspunkten för kvalitativ metod är induktiv, där generella slutsatser och teorier kan bildas utifrån enskilda data. Den kvalitativa metoden karakteriseras av ett holistiskt tankesätt, vilket innebär en strävan efter att förstå helheten i sitt sammanhang (Polit & Beck 2011). För att förstå helheten av fenomenet tillåts metoden vara flexibel där forskaren kan röra sig fram och tillbaka mellan metodens olika steg. Undersökningsgrupp Studien baseras på intervjuer med tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Med intensivvårdssjuksköterskor menas sjuksköterskor som genomgått en specialistutbildning om 60 högskolepoäng inom intensivvård. Alla nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor kommer fortsättningsvis benämnas deltagare. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle tagit examen till intensivvårdssjuksköterska tidigast år 2008, ha genomfört sin grund- och specialistutbildning i Sverige, vara verksam på en intensivvårdsavdelning samt förstå och tala det svenska språket. Exklusionskriterierna var att deltagarna inte skulle haft tidigare erfarenheter från intensivvård innan påbörjad specialistutbildning inom intensivvård. Intensivvårdssjuksköterskan fick inte ha arbetat längre än tre år på intensivvårdsavdelningen. Ett strategiskt urval genomfördes för att förvissa sig om en variation i svaren samt för att erhålla deltagare som hade mycket att berätta om ämnet Forsberg & Wengström (2003). Det strategiska urvalet genomfördes i två steg för att erhålla deltagare som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna (Ahrne & Svensson 2011). I första steget gjordes ett urval av intensivvårdsavdelningar. I steg två skickades en förfrågan ut till verksamhetscheferna för tillstånd att genomföra intervjuer (Bilaga 1). Därefter skickades även en förfrågan till avdelningscheferna på respektive intensivvårdsavdelning (Bilaga 2). Avdelningscheferna ombads att utse deltagare som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna. De deltagare som avdelningscheferna valde ut kontaktades via post eller e-post för information om studien (Bilaga 3). Telefonkontakt togs sedan med respektive deltagare för att informera om studien och komma överens om tid och plats för intervjun. Skriftligt samtycke till studien inhämtades i samband med intervjuerna (Bilaga 4). De tio deltagarna utgjordes av nio kvinnor och en man. Deltagarnas ålder varierade från år. Erfarenheten som allmänsjuksköterska varierade mellan 3-25 år. Erfarenheten som intensivvårdssjuksköterska varierade från fyra månader till tre år. Deltagarna hade erfarenhet från kirurgiska, medicinska och ortopediska vårdavdelningar samt från 12

13 akutmottagningar, post-operationsavdelningar och ambulansverksamheten. I Tabell 1 presenteras en översikt över deltagarnas demografiska fakta. Tabell 1: Deltagarnas demografiska fakta. Demografiska fakta n % Medel Median Antal deltagare Andel män/kvinnor - 10/ Ålder ,8 32,5 Arbetslivserfarenhet (år) - - 9,6 8 Erfarenhet på iva (månader) 21,9 21 Deltagarna arbetade på fem olika sjukhus i västra Sverige. Sjukhusen var av varierande storlek, från länssjukhus till centralsjukhus. Antalet intensivvårdsplatser varierade mellan fyra till tolv. Totalt genomfördes tio intervjuer. Dessa tio intervjuer utgjorde underlaget för studiens resultat. Datainsamling och tillvägagångssätt Data samlades in genom ostrukturerade intervjuer (Bilaga 5). Ostrukturerade intervjuer innebär att det är en öppen konversation, deltagarna berättar fritt om sina uppfattningar, utan att ett specifikt frågemönster följs. Denna typ av datainsamlingsmetod används inom kvalitativ forskning då forskaren inte har en förutbestämd syn på innehållet eller flödet av information som ska samlas in till studien (Polit & Beck 2011). Intervjuerna började med bakgrundsfrågor om deltagaren för att skapa ett så samarbetsvilligt klimat som möjligt (Olsson & Sörensen 2007). Intervjufrågan innehöll en öppen frågeställning där deltagarna fick berätta om sina uppfattningar om sin yrkeskompetens. Följdfrågor ställdes utifrån vad deltagarna pratade om, med syfte att fördjupa eller förtydliga de uppfattningar som deltagarna berättade om. Två provintervjuer genomfördes för att pröva intervjufrågorna och för att öva på intervjuteknik. Ingen förändring genomfördes av intervjufrågorna, varför även provintervjuerna ingick i studiens resultat. Alla intervjuer genomfördes på respektive deltagares arbetsplats i ett enskilt rum där intervjun kunde pågå ostört. Alla intervjuer spelades in på band eller som ljudfil på dator vilket underlättade för att kunna fokusera på intervjuns genomförande, därmed gick heller ingen information förlorad. Under de pågående intervjuerna fördes minnesanteckningar, dels för att skriva upp stödord för kommande följdfrågor men även för att inte avbryta deltagarna. Intervjuerna pågick mellan 11 till 30 minuter och genomfördes mellan december februari Förförståelse Vikten av professionell förförståelse beskrivs i en studie av von Post och Eriksson (1999). Den skapas av kunskaper, färdigheter, kompetens, tjänstgöring och åtaganden som en person uppnår i sin profession. De menar vidare att det är nödvändigt att ha en viss insikt i den värld som ska studeras för att förstå sammanhanget (ibid). Författarna till den aktuella studien har ett till tre års erfarenhet som allmänsjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning, men är däremot inte utbildade intensivvårdsjuksköterskor. Detta innebär att författarna redan har en viss förståelse för arbetet på en intensivvårdsavdelning. 13

14 Ett kritiskt förhållningssätt har därför varit vägledande under hela studiens process. Genom det kritiska förhållningssättet har datamaterialet ifrågasatts med syfte att hitta alternativa förklaringar. Detta för att våra personliga erfarenheter i minsta möjligaste mån skulle påverka objektiviteten under analysprocessen och resultatskrivningen (Olsson & Sörensen 2007). Dataanalys Den kvalitativa innehållsanalysen fokuserar enligt Lundman och Graneheim (2008) på tolkning av texter eller på att beskriva variationer genom identifiera skillnader och likheter i textinnehåll. Metoden är induktiv vilket innebär en förutsättningslös analys av texter, vilka kan vara baserade på människors berättelser om sina upplevelser. Analysmetoden kan genomföras med manifest analys eller latent analys (Graneheim & Lundman 2004). Både manifest och latent innehållsanalys innefattar tolkning av texter men tolkningarna varierar i djup och abstraktionsnivå. Den manifesta innehållsanalysen handlar om att beskriva det som uttrycks i texten, att beskriva det synliga och uttalade innehållet med så låg grad av tolkning som möjligt. Under den latenta innehållsanalysen sker en tolkning av den underliggande mening som återkommer i texten som helhet. I studien genomfördes en modifierad variant av Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod där enbart den manifesta analysen ingick i resultatet. Första steget i dataanalysen bestod av att lyssna på bandinspelningarna och transkribera dessa ordagrant till text. Datamaterialet från de tio intervjuerna genererade 30 sidor löpande text. Den utskrivna texten utgjorde analysenheten. Alla intervjutexter lästes igenom upprepade gånger av båda författarna för att erhålla en känsla för helheten samt för att reflektera över innehållet i materialet. I steg två delades texten in i meningsbärande enheter. De ord, meningar och fraser av text som hörde ihop till sitt innehåll och sammanhang benämndes meningsenheter och utgjorde grunden för analysen. Text som inte svarade mot syftet uteslöts. Utifrån meningsenheterna bildades i steg tre kondenserade meningsenheter, vilket syftade till att korta ned texten samtidigt som det centrala innehållet bevarades och inget väsentligt gick förlorat. I steg fyra abstraherades de kondenserade meningsenheterna till en högre logisk nivå och benämndes med en kod. Lundman och Graneheim (2008) menar att en kod är en etikett som kortfattat beskriver meningsenhetens innehåll. Koden skapades med hänsynstagande till meningsenheternas sammanhang och användes som ett redskap för att kunna reflektera över texten på ett nytt sätt. För att arbeta systematiskt under analysen användes Lundmans och Graneheims (2008) analysschema. För att tydliggöra hur analysen gått till visas ett exempel i Figur 1. Under steg fem i Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys skrevs alla koder ut på papper. De jämfördes utifrån likheter och skillnader i textinnehåll och sorterades in i åtta underkategorier. I det sista steget i den kvalitativa innehållsanalysen skapades två huvudkategorier. En kategori kunde utgöras av en eller flera underkategorier, däremot fick inga data falla mellan två kategorier eller passa in i två eller flera kategorier (Graneheim & Lundman 2004). 14

15 Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Huvudkategori Jag tycker det är otroligt lärorikt och intressant man lär sig något nytt varje dag. Lärorikt och intressant. Lär sig något nytt varje dag. Roligt, intressant och utvecklande Positiva attityder till yrket Att utvecklas i yrket Man måste stanna upp och tänka... det går inte så snabbt som man vill... man tycker att man inte kan någonting. Man måste stanna upp och tänka... tycker att man inte kan någonting. Tycker att man inte kan någonting Bristande kliniska erfarenheter Att vara novis igen Figur 1. Utdrag ur analysschema För att säkra trovärdigheten under det pågående arbetet med innehållsanalysen var det viktigt att hela tiden reflektera och föra en diskussion mellan författarna i syfte att uppnå samstämmighet vid tolkning av texterna (Lundman & Graneheim 2008). Skapandet av kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och huvudkategorier medförde en cirkulär process, vilket innebar en rörelse fram och tillbaka i textmaterialet, mellan helheten och delar av texter. Den cirkulära processen ökade giltigheten eftersom förfarandet säkerställde att viktig information inte gick förlorad under kondenserings- och abstraheringsprocesserna (Graneheim & Lundman 2004). Etiska överväganden Studien har genomförts med hänsynstagande till de fyra etiska principerna för omvårdnadsforskning (Northern Nurses Federation [NNF] 2003), nämligen principen om autonomi, principen om att göra gott, principen om att inte skada och principen om rättvisa. Autonomiprincipen har beaktats genom att varje deltagare fritt har kunnat välja om de ville medverkan i studien eller inte (Olsson & Sörensen 2007). Informationsbrev skickades ut till respektive verksamhetschef för godkännande av studiens genomförande. När godkännandet inhämtats kunde ett skriftligt informationsbrev skickas ut till respektive avdelningschef och därefter valdes deltagarna ut. Alla deltagare har fått både muntlig och skriftlig information om studiens syfte och metod. Inför varje intervju informerades deltagaren återigen om studiens syfte, att deltagandet var frivilligt och rätt till att när som helst avbryta intervjun utan närmare motivering. Informationskravet innebär att såväl information om studien till deltagaren som krav på begriplighet och samtycke (Olsson & Sörensen 2007). Informerat samtycke ska dokumenteras skriftligt (Codex 2012). Innan intervjuerna påbörjades inhämtades därför skriftligt samtycke från samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in 15

16 antingen på band eller som ljudfil på dator. Ljudfilerna sparades på ett USB-minne. Under studiens gång förvarades band och USB-minnet i låsta skåp så att ingen utomstående kunde få tillgång till dem. Deltagarna har garanterats full konfidentialitet, vilket innebär att allt insamlat material har förvarats så att inga obehöriga har kunnat komma åt datamaterialet (Codex 2012). Kravet på konfidentialitet har även beaktats genom att information eller uppgifter som framkommit i det insamlade materialet har presenterats så att ingen enskild deltagare eller avdelning ska kunna identifieras (Olsson & Sörensen 2007). Intervjuerna avidentifierades genom att varje intervju kodades med ett nummer. Ljudfilerna och bandinspelningarna kommer att raderas när studien är godkänd. Principen om att göra gott handlar om att forskningen ska vara till potentiell nytta för omvårdnaden eller den grupp forskningen avser (NNF 2003). Utgångspunkten i föreliggande studie har varit en strävan efter att göra gott genom att så effektivt som möjligt komma fram till ny och väsentlig kunskap (Olsson & Sörensen 2007). Alla deltagare och aktuella intensivvårdsavdelningar kommer att få tillgång till den färdiga studien, för att kunna använda sig av resultaten i verksamheten. Studien kommer att publiceras elektroniskt via Karlstads universitets hemsida för att så många som möjligt ska kunna ta del av den och få användning av resultaten. Principen om att inte skada innebär att forskningen inte får ha skadlig inverkan på de personer som deltar (NNF 2003). Forskaren måste i största möjliga utsträckning inventera möjliga risker för skada eller obehag samt vidta åtgärder för att förhindra eller minimera sådana risker. Vid kvalitativa intervjuer finns risken att djupgående frågor exponerar känslor av rädsla och ångest (Polit & Beck 2011). Intervjuerna genomfördes därför i ett enskilt rum på respektive deltagares arbetsplats där intervjun kunde pågå ostört. 16

17 RESULTAT Resultatet kommer att beskrivas i form av två huvudkategorier: Att utvecklas i yrket och Att vara novis igen. I huvudkategorin att utvecklas i yrket framkom de tre underkategorierna Positiva attityder till yrket, Användning av tidigare erfarenheter och Behov av kollegialt stöd. Deltagarna beskrev att arbetet på intensivvårdsavdelningen bidrog till att de kontinuerligt utvecklades i sin yrkeskompetens. I huvudkategorin att vara novis igen framkom de tre underkategorierna bristande kliniska erfarenheter, att vara ny i yrkesrollen och svårigheter att prioritera. Deltagarna beskrev att yrkeskompetensen var otillräcklig i många situationer. En översikt som presenterar resultatet visas i Figur 2. Resultatet kommer att presenteras i löpande text och med utsagor från intervjuerna. Utsagorna har kodats med en siffra för varje deltagare. Figur 2: Presentation av huvud- och underkategorier Att utvecklas i yrket Deltagarna beskrev hur de kontinuerligt utvecklades i sin yrkeskompetens. Dessutom framhöll de att innehållet i yrket var intressant och roligt. Detta bidrog till känslan att vilja utvecklas till en kompetent intensivvårdssjuksköterska. Vidare beskrev deltagarna att det kändes inspirerande nde att utöva yrket och att tidigare erfarenheter var av betydelse i yrkesutövningen. Även det kollegiala stödet var av betydelse då en känsla av trygghet uppstod. Positiva attityder till yrket Alla deltagare uppgav att de kände att det var roligt att gå till arbetet. Andra menade att det pirrade i magen av förväntan eller att de fick adrenalinkickar under arbetet på intensivvårdsavdelningen. De ansåg att de hade världens bästa arbete att gå till och att de trivdes bra. Det fanns ett genuint intresse för intensivvård hos flera deltagare som hade uppkommit redan under grundutbildningen till allmänsjuksköterska. De uttryckte att arbetet var intressant och lärorikt. Många ansåg att de lärde sig nya saker varje dag. Deltagarna tyckte att det var roligt och intressant att få börja arbeta med den medicintekniska utrustningen. De hade längtat efter att få börja arbeta med det som de hade utbildat sig till och en deltagare uttryckte att arbetet var ännu roligare än hon kunnat tänka sig. De fick arbeta på ett sådant sätt som de tidigare hade önskat, nämligen att arbeta närmare 17

18 patienterna, att få vara en del av ett team kring patienten och bli mer delaktiga i behandling och omvårdnad. det är roligt det är intressant man blir verkligen på topp och man får en adrenalinkick och man känner att det är roligt [2] Jag tycker det är otroligt lärorikt och intressant man lär sig något nytt varje dag [10] Det framkom att arbetet som intensivvårdssjuksköterska var utvecklande och utmanande i en positiv bemärkelse. Deltagarna beskrev att de utvecklades och växte, inte bara som intensivvårdssjuksköterskor utan även som människor. Det fanns alltid något nytt att lära sig och varje patient de tog hand om kändes som en utveckling framåt. Deltagarna kände sig nöjda med sig själva när de klarade av att stabilisera en kritiskt sjuk patient. Allt eftersom tiden gick kunde deltagarna inta ett mer avslappnat förhållningssätt i arbetet. Samtidigt fanns en ödmjukhet hos deltagarna. De hade insikten om att det fortfarande fanns många patientkategorier som de ännu inte hade stött på. varje patient man har hand om känns som en utveckling framåt tycker jag varje dag är ju fortfarande en utmaning det finns ju alltid något nytt man träffar på [4] jag har utvecklats under hela tiden och man växer både som sjuksköterska och faktiskt även som människa [10] Arbetets dynamiska karaktär ansågs vara charmigt, vilket innebar att från den ena stunden ha det lugnt till att nästa sekund ha massor att ta tag i. Den ena dagen var inte den andra lik. Variationen i arbetet var något som flera deltagare uttryckte som positivt, arbetet blev aldrig tråkigt. Deltagarna blev inspirerade av att gå till arbetet och inte veta vad dagen hade att erbjuda. Samtidigt som de uppfattade arbetet som roligt, intressant och lärorikt framhöll deltagarna att arbetet var spännande och nervöst på samma gång. Nervositeten och spänningen uppstod när de skulle ha ansvar för en inkommande patient till intensivvårdsavdelningen. I spänningens ögonblick fanns mod att våga ta för sig och vara tuff nog att våga stå längst fram hos patienten. det är så dynamiskt det ändrar sig på kort tid... ena stunden är det lugnt nästa sekund kan det vara jättemycket att göra [1] Det gäller att våga ta för sig [i akuta situationer] att våga vara lite tuff att våga ställa sig längst fram [10] Användning av tidigare erfarenheter Tidigare arbetserfarenhet som allmänsjuksköterska uppgavs vara en orsak till att arbetet upplevdes lättare. De deltagare som hade längre erfarenhet som allmänsjuksköterska insåg att det inte klarade av allt själva. De hade lättare för att delegera arbetsuppgifter till 18

19 undersköterskor. Några av deltagarna hade arbetat på uppvakningsavdelningar eller akutmottagningar där liknande utrustning användes. Tidigare erfarenheter infusionspumpar, sprutpumpar och av att koppla upp patienter mot monitorer gav en känsla av trygghet. jag känner mig trygg i rollen som sjuksköterska och att jag jobbat så länge att jag vet vart jag står jag är rätt så duktig på att delegera [3] det hjälpte ju mycket att man hade jobbat på uppvakningen innan man är ju bekant med miljön och utrustning [7] Deltagarna beskrev att de hade blivit väl förberedda från specialistutbildningarnas sida. De hade stor användning av den teoretiska kunskapen de lärt sig under utbildningen i arbetet på intensivvårdsavdelningen. En av deltagarna uttryckte att hon hade fått många ahaupplevelser i arbetet som nyutbildad intensivvårdssjuksköterska. Allt eftersom tiden gick blev det lättare att reflektera över och plocka fram det deltagarna lärt sig under specialistutbildningen och tillhörande praktik. Den förståelse och kunskap deltagarna hade tillgodogjort under specialistutbildningen fördjupades efterhand. teoretiska kunskaper det har man fått med sig det har skolan sett till det om kroppen hur det fungerar och vad som händer vid olika sjukdomsfall och vad man ska göra som sjuksköterska [på IVA] [8] Behov av kollegialt stöd Alla deltagare uttryckte att de hade blivit väl omhändertagna och bemötta som nya på intensivvårdsavdelningen. Deltagarna beskrev ett behov av hjälp och de flesta uppfattade att de fick stöttning och hjälp från kollegor. Stödet kom från både erfarna undersköterskor, erfarna intensivvårdssjuksköterskor och narkosläkare. De kände sig trygga när de fick arbeta tillsammans med erfaren personal. Deltagarna framhöll att det var en trygghet att inte stå själv och att de fick en ökad förståelse och kunskap via stöd från kollegor. Deltagarna beskrev att samarbetet med annan personal så som undersköterskor, intensivvårdssjuksköterskor och narkosläkare fungerade bra. Jag har alltid känt att jag kan fråga kollegor när jag är osäker jag har fått god hjälp av både undersköterskor och sjuksköterskor när det gäller utrustningen [4] du får ju en helt annan inblick i patienten och du får en annan dialog och förståelse och kunskap eftersom de [narkosläkarna] ständigt är där och kan förklara [1] Deltagarna beskrev att ett tillåtande arbetsklimat rådde på intensivvårdsavdelningen. De fick lov att ställa frågor och känna sig nya, vilket uppfattades som en trygghet. Kollegorna var toleranta och hjälpsamma. De allra flesta deltagare beskrev att det alltid fanns någon att fråga om de behövde hjälp med något som de inte hade tidigare erfarenhet av eller som de var osäkra på. Personalen runt omkring som backade upp vid behov och hjälpte till att 19

20 kontrollera att deltagarna hade tänkt eller gjort rätt. Det handlade bland annat om handledning vid iordningställande och administrering av läkemedel och om stöd i oförutsedda händelser, men även om handledning vid handhavande av utrustning som CPAP och respirator. Deltagarna ville få en bekräftelse från en erfaren intensivvårdssjuksköterska att de blandat rätt och de frågade läkaren en extra gång om de hade uppfattat ordinationen rätt. ett läkemedel som inte är bekant för mig som är väldigt potent så ber jag en erfaren kollega att vara med jag frågar alltid doktorn en gång till en upprepad bekräftelse på ordinationen att jag har uppfattat det rätt [4] många vana sjuksköterskor tar över [vid mottagandet av svårt sjuk patient] jag tar över sen när läget lugnat ner sig [9] Sammanfattning I huvudkategorin att utvecklas i yrket framkom att det fanns ett genuint intresse för intensivvård bland samtliga nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Alla deltagare hade positiva attityder till arbetet, nämligen att det var roligt, intressant och lärorikt. Deltagarna uttryckte att de lärde sig nya saker varje dag och att de utvecklades för varje patient de tog hand om. Arbetets dynamiska karaktär var en orsak till att deltagarna blev inspirerade till att fortsätta utvecklas inom intensivvården. Det var nervöst när en svårt eller kritiskt sjuk patient kom till avdelningen, men spänningen i situationen gjorde att deltagarna fick mod att handla. Tidigare erfarenheter som allmänsjuksköterska från post-operationsavdelningar eller akutmottagningar där liknande medicinskteknisk utrustning använts, uppfattades underlätta arbetet på intensivvårdsavdelningen. Deltagarna utvecklades och fick ökad förståelse och kunskap genom kollegialt stöd. Stödet kom från både undersköterskor, erfarna intensivvårdssjuksköterskor och narkosläkare. Kollegorna var toleranta och hjälpsamma och deltagarna fick lov att känna sig nya och ställa frågor. Samarbetet med andra professioner fungerade bra och det var en trygghet att arbeta tillsammans med erfaren personal. Att vara novis igen Deltagarna uppfattade att yrkeskompetensen inte var tillräcklig i många situationer. De framhöll att de hade svårt att hantera nya saker och oförutsedda händelser vilket kunde bidra till en känsla av osäkerhet, oro, stress eller rädsla för att göra fel. Vidare uppfattade deltagarna att de var otrygga i den nya rollen som intensivvårdssjuksköterska och att det var svårt att använda rätt tankesätt. Deltagarna uppfattade att det var problematiskt att prioritera olika arbetsuppgifter. Bristande kliniska erfarenheter Deltagarna berättade att det var många nya områden som till exempel nya läkemedel, ny medicinsk teknisk utrustning och nya rutiner som de inte hade stött på tidigare. Deltagare fick lägga ner mycket tid på att lära sig alla nya saker, vilket de upplevde var krävande. Deltagarna saknade en ordentlig genomgång av den medicintekniska utrustningen. Vidare 20

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg E-mail: Ann-Catrin.Blomberg@kau.se

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

D-UPPSATS. Att vara en nyutbildad intensivvårdssjuksköterska

D-UPPSATS. Att vara en nyutbildad intensivvårdssjuksköterska D-UPPSATS 2010:090 Att vara en nyutbildad intensivvårdssjuksköterska Minna Keveri Ulrika Nyberg Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utbildningarna

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25 Sida 1 (7) 2015-08-25 DELEGERING MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Definitioner... 3

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Kärnsjukhuset, Skövde Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping Informationsmaterial för Verksamhetschefer/enhetschefer

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Riksföreningen för anestesi och intensivvård & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård Innehåll 2 Förord

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN 2. UTBILDNINGENS MÅL

UTBILDNINGSPLAN 2. UTBILDNINGENS MÅL UTBILDNINGSPLAN SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM INOM AKUTSJUKVÅRD MED INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD, 40 POÄNG Emergency Care Specialist Nursing Programme Anaesthetic Nursing, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care 120 ECTS credits 1 (8) Masterprogram i vårdvetenskap palliativ

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG, Bachelor of Science in Nursing Beslut om inrättande

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot medicinsk vård 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot medicinsk vård 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot medicinsk vård 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00405 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter tidigare Dnr

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Lokal Examensordning för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Dnr: 61/2011 Examensordningen är fastställd av Rektor vid Röda Korsets Högskola 2011-10-18 och ersätter den

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects Programkod: SSJPG Utbildningsplanen gäller från: Höstterminen 2011 Utbildningsnivå: Grundnivå Datum för fastställande:

Läs mer

Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor?

Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor? Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor? Henrik Andersson Mats Törnblom Svenska psykiatrikongressen 2015-03-12 Psykiatrins hus, Akademiska sjukhuset Skillnader

Läs mer

FÖRFATTARE: Eva Saffo & Sara Ejnell PROGRAM/KURS: Omvårdnad Examensarbete II, OM 1650, VT 2009 OMFATTNING: 15 högskolepoäng HANDLEDARE: Mona Ringdal

FÖRFATTARE: Eva Saffo & Sara Ejnell PROGRAM/KURS: Omvårdnad Examensarbete II, OM 1650, VT 2009 OMFATTNING: 15 högskolepoäng HANDLEDARE: Mona Ringdal INTENSIVVÅRDSSJUKSKÖTERSKANS TANKAR OM NÄRSTÅENDES NÄRVARO VID HJÄRT- LUNGRÄDDNING FÖRFATTARE: Eva Saffo & Sara Ejnell PROGRAM/KURS: Omvårdnad Examensarbete II, OM 1650, VT 2009 OMFATTNING: 15 högskolepoäng

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING AKUTSJUKSKÖTERSKA LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM AKUTSJUKVÅRD

KOMPETENSBESKRIVNING AKUTSJUKSKÖTERSKA LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM AKUTSJUKVÅRD Akutsjuksköterskan förberedd på det oförutsedda KOMPETENSBESKRIVNING AKUTSJUKSKÖTERSKA LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM AKUTSJUKVÅRD FÖRORD Riksföreningen för Akutsjuksköterskor bildades

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR Förord svensk sjuksköterskeförening, ssf, presenterar här en revidering och nyöversättning av International Council of Nurses, icn:s etiska kod för sjuksköterskor. All

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Denna delegeringsrutin används när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter

Läs mer

Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet

Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet Hälsouniversitetet Linköpings universitet Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet Nursing students perception of the subject of Nursing Axel Bladh Nilla Lindroos Sjuksköterskeutbildningen 180 hp

Läs mer