Redovisning av Övergångsregler för kuratorer i hälso- och sjukvården

Transkript

1 Redovisning /2017 1(5) Rättsavdelningen Febe Westberg Redovisning av Övergångsregler för kuratorer i hälso- och sjukvården Uppdraget Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2017 ett kompletterande uppdrag, med rubriken Övergångsregler för kuratorer i hälso- och sjukvården. Enligt uppdraget ska Socialstyrelsen med utgångspunkt i Universitetskanslersämbetets förslag till ny examensordning för kuratorer i hälso- och sjukvården (dnr U2016/01203/UH) lämna förslag på vilka andra kvalifikationer än den nya examen som kan ligga till grund för legitimation som kurator inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 maj Socialstyrelsens redovisning fokuserar på svenskutbildade och övergångsregler för dessa. Socialstyrelsen konstaterar att införandet av legitimation och utformningen av övergångsreglerna även får konsekvenser för utlandsutbildade. Bakgrund Socialstyrelsen fick i maj 2013 i uppdrag av regeringen att utreda om det fanns behov av att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården och, om det fanns ett sådant behov, skulle Socialstyrelsen föreslå vilken utbildning som borde ligga till grund för en eventuell legitimation. I sin bedömning av om det fanns ett behov av en legitimation för kuratorer i hälso- och sjukvården, skulle Socialstyrelsen särskilt beakta och redovisa betydelsen för patientsäkerheten, yrkesrollens innehåll, nivån på den utbildning som bedöms behövas samt internationella förhållanden. Uppdraget skulle utföras i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, företrädare för huvudmän, lärosäten, professionen och med Universitetskanslersämbetet (UKÄ) samt med eventuella andra aktörer som Socialstyrelsen bedömde nödvändiga. Uppdraget gavs mot bakgrund av att en betydande majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över Behörighetsutredningens betänkande Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) till skillnad från utredningen ansåg att kuratorer inom hälso- och sjukvården bör ges legitimation. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 SOCIALSTYRELSEN /2017 2(5) I april 2014 redovisade Socialstyrelsen rapporten Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. I rapporten gör Socialstyrelsen bedömningen att det ur ett patientsäkerhetsperspektiv finns skäl att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Av rapporten framgår att en ny utbildning bör ge studenten fördjupade kunskaper, färdigheter och förmågor om sociala faktorers konsekvenser för ohälsa, sjukdom och skador och om hur biopsykosociala synsätt påverkar synen på hälsa, ohälsa och sjukdom. Vidare framgår det att studenten även behöver ha kunskap om olika sjukdomstillstånd och behandlingar, om teori, metod och dokumentation och utvärdering av socialt arbete i hälso- och sjukvård, samt om hälso- och sjukvårdens system, begrepp och juridik. Socialstyrelsen menade även att det var angeläget att den nya utbildningen integrerar teori, praktik och professionsspecifika kunskaper, färdigheter och förmågor. Socialstyrelsen bedömde att de nämnda kunskapsmomenten rymdes inom 30 högskolepoäng (hp). Mot bakgrund av att riksdagen därefter tillkännagivit som sin mening att legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården ska införas gav regeringen i mars 2016 UKÄ i uppdrag att lämna förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården. I UKÄ:s förslag skulle Socialstyrelsens rapport tjäna som underlag och beaktas. UKÄ redovisade i februari 2017 rapporten Förslag till ny examensordning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården redovisning av ett regeringsuppdrag (UKÄ Rapport 2017:5). I UKÄ:s arbete deltog en representant från Socialstyrelsen. Genomförande av uppdraget De två ovan nämnda rapporterna har utgjort det huvudsakliga underlaget i detta arbete. Underlaget har kompletterats genom dialog med Ersta Sköndals högskola. Arbetet har genomförts av en projektgrupp inom Socialstyrelsen. Behov av övergångsregler Av Socialstyrelsens rapport framgår att omkring 80 procent av kuratorerna inom den offentliga hälso- och sjukvården har en kvalificerad vidareutbildning på avancerad nivå och att en liknande situation ser ut att råda inom den privata hälso- och sjukvården. För att dessa och övriga yrkesverksamma kuratorer i hälso- och sjukvården ska kunna få legitimation finns det ett behov av att klargöra vilka andra kvalifikationer än den nya examen som under en övergångsperiod kan ligga till grund för legitimation.

3 SOCIALSTYRELSEN /2017 3(5) Socialstyrelsens förslag Vilka andra kvalifikationer än den nya examen kan ligga till grund för legitimation under en övergångsperiod? I Socialstyrelsens rapport från 2014 ges förslag på vilka andra kvalifikationer än den nya examen som kan ligga grund för att få legitimation för yrkesverksamma kuratorer i hälso- och sjukvården (s ). För yrkesverksamma kuratorer föreslås grundkravet vara fullgjord socionomexamen och minst fem år i yrket som kurator i hälso- och sjukvård. Yrkesverksamma kuratorer som har kortare tid än fem år i yrket som kurator i hälso- och sjukvården föreslås få legitimation om de har fullgjord socionomexamen och vid ikraftträdandet fullgjord magisterexamen 30 hp i socialt arbete, socialmedicin eller vårdvetenskap, eller fullgjord socionomexamen och vid ikraftträdandet genomgången steg 1 i psykoterapiutbildning. Förslaget togs fram utifrån det grundkrav för legitimation som då var aktuellt: socionomexamen, 210 hp, och legitimationsgrundande vidareutbildning i socialt arbete i hälso- och sjukvård, 30 hp. UKÄ föreslår i sin rapport en ny examensbeskrivning för yrkesexamen till kurator inom hälso- och sjukvården, om 60 hp, efter avlagd socionom- eller motsvarande examen. Omfattningen på vidareutbildningen motiveras bl.a. mot bakgrund av att samtliga i dag befintliga yrkesexamina på avancerad nivå som bygger på en tidigare examen har en omfattning på hp. Av rapporten framgår att det råder samstämmighet bland berörda intressenter vad gäller det erforderliga innehållet i den nya examen, dvs. vilka kompetenser, färdigheter och förmågor inom olika delområden som krävs för att utföra arbete inom hälsooch sjukvården. Det framgår vidare att dessa i stort sammanfaller med dem som Socialstyrelsen föreslog i sin rapport. Socialstyrelsen har med utgångspunkt i UKÄ:s förslag att omfattningen på vidareutbildningen nu föreslås vara 60 hp sett över de övergångsregler för yrkesverksamma kuratorer som Socialstyrelsen föreslog i sin rapport från 2014 och anser att de behöver justeras enligt nedanstående tabell:

4 SOCIALSTYRELSEN /2017 4(5) Grundexamen Antal år i yrket Vidareutbildning Socionomexamen 5 år Socionomexamen 2 år - Magisterexamen, 30 hp i socialt arbete, socialmedicin eller vårdvetenskap, eller - Steg 1 psykoterapiutbildning Annan relevant grundexamen Annan grundexamen 5 år 2 år Relevant vidareutbildning Socialstyrelsen anser därmed att det ska ställas krav på erfarenhet av arbete som kurator i hälso- och sjukvården för alla yrkesverksamma kuratorer. Det tidigare förslaget justeras på så sätt att det även för yrkesverksamma kuratorer som har magisterexamen, Steg 1 i psykoterapiutbildning eller relevant vidareutbildning ställs krav på minst två års erfarenhet av arbete som kurator i hälso- och sjukvården. Kravet på fem års yrkeserfarenhet efter fullgjord socionom- eller annan relevant grundexamen för kuratorer som inte har någon vidareutbildning har inte förändrats. Kraven på relevant yrkeserfarenhet i enlighet med tabellen ovan syftar främst till att säkerställa en enkel och rättssäker prövning vid ansökan om legitimation. Syftet är också att säkerställa att yrkesverksamma kuratorer som får legitimation genom övergångsreglerna alltid kommer att ha minst två års yrkeserfarenhet av socialt arbete i hälso- och sjukvården. De föreslagna grundeller vidareutbildningar som ska prövas kommer att ha varierande innehåll och inriktning och inte alltid ge erforderlig kompetens av socialt arbete i hälso- och sjukvården. Med annan relevant grundexamen avses bl.a. den äldre yrkesexamen social omsorgsexamen eller andra generella examina som omfattar relevant fördjupning i socialt arbete, sociologi eller psykologi. En annan grundexamen skulle exempelvis kunna utgöras av examen inom ett hälso- och sjukvårdsyrke. Ett annat exempel skulle kunna vara beteendevetenskaplig examen. Övergångsperiodens längd Socialstyrelsens förslag till vilka andra kvalifikationer än den nya examen som under en övergångsperiod kan ligga till grund för legitimation är baserade på att dessa kommer att gälla under en period om fem år. Perioden beräknas från och med det datum som den nya examensordningen införs. En femårsperiod tillåter i dag yrkesverksamma kuratorer i hälso- och sjukvården med relevant utbildning

5 SOCIALSTYRELSEN /2017 5(5) och erfarenhet att få legitimation även om yrkeserfarenheten skulle behöva kompletteras eller en relevant vidareutbildning slutföras. Samtidigt bör det inte finnas övergångsregler som gäller när kuratorerna börjar utexamineras från den nya vidareutbildningen. Skälet är främst att det då inte ska vara möjligt att istället för den nya vidareutbildningen välja att arbeta som kurator i hälso- och sjukvården under två år och ändå kunna få legitimation för yrket. Kvalifikationskraven i ovanstående tabell föreslås därför gälla under en period om fem år räknat från införandet av den nya examensordningen. Övrigt I samband med framtagandet av denna redovisning har viss gränsdragningsproblematik vad gäller olika yrkeserfarenhet uppmärksammats. Vid ansökan om legitimation kommer en bedömning av tidigare yrkeserfarenhet att behöva göras. I UKÄ:s rapport diskuteras till exempel om skolkuratorer ska inkluderas i uppdraget men bedömningen görs att en skolkurators arbetsuppgifter är av en annan karaktär och innefattar ett annat ansvar.