Kristen manlighet en modernitetens paradox. Män och religion i en nordeuropeisk kontext

Transkript

1 Kristen manlighet en modernitetens paradox. Män och religion i en nordeuropeisk kontext Projektledare: professor Yvonne Maria Werner SAMMANFATTNING OCH RESULTATPRESENTATION Inom modernhistorisk mansforskning har man ofta utgått från religion som en kvinnlig angelägenhet utan relevans i männens värld. Hur kommer det sig då att så stora grupper män engagerade sig för kyrka och kristen tro? Detta utgjorde startpunkten för projektet kristen manlighet, vars övergripande syfte var att undersöka sambandet mellan kristen tro och konstruktionen av manlighet i en nordeuropeisk kontext En central fråga har varit hur kristna ideal som exempelvis ödmjukhet och självförsakelse, vilka i den borgerliga genusdiskursen kommit att knytas till kvinnokönet, inverkade på konstruktionen av kristen manlighet och vilka uttryck detta tog sig i enskilda mäns liv. Konkret handlar de olika delprojekten dels om män som agerade inom ramen för en etablerad kyrklig struktur på hemmaplan, dels om män i kyrkliga motkulturer och/eller kristna missionsrörelser. Teoretiskt tog projektet sin utgångspunkt i den av många genus- och religionsforskare hävdade tesen om kristendomens feminisering under 1800-talet, vilken ställdes mot den av andra forskare konstaterade religiösa och kyrkliga revitaliseringen i konfessionalismens tecken under samma period. Feminiseringstesen utgår dels från den samtida borgerligt liberala diskursens syn på religion som en privatsak knuten till den kvinnliga sfären, dels från kyrkostatistiska fakta. Inom den borgerliga kultureliten sammankopplades kristendomen i ökad utsträckning med kvinnlighet och mjuka värden och framställdes i fritänkarnas antikristna retorik som oförenlig med sann manlighet. Inom den socialhistoriska forskningen har man emellertid uppmärksammat kristendomens och de olika konfessionella systemens betydelse i det moderna västerländska samhället. Flera forskare har lyft fram sambandet mellan konfessionellt präglad kultur och nationell identitet och visat att kristendomen i dess olika konfessionella utformningar trots avtagande religiös praxis på många håll fortsatte att fungera som samhällets normativa värdegrund. Den tyske historikern Olaf Blaschke, som ingått i projektet, har på grundval av dessa insikter lanserat en teori om perioden som en andra konfessionell era, präglad av konfessionell konsolidering (konfessionalisering) och därav betingade konflikter. Blaschkes tes tar sikte på de sektorer i samhället som dominerades av män och går därmed stick i stäv mot feminiseringstesen, som bygger på premissen att männen distanserade sig från kyrka och religion. Andra viktiga inspirationskällor har varit den franske sociologen Pierre Bourdieus teori om det manliga herraväldet och Robert Connells teori om hegemonisk manlighet, vilka båda framhåller betydelsen av konkurrens- och statuskamp mellan män som en viktig faktor i konstruktionen av manlighet. Vi har också tagit fasta på hypoteser om den hotade manligheten och strategier för att befästa manlig identitet. För att motverka bilden av religionen som feminin uppkom under 1800-talet rörelser som sökte finna en andlig dimension i typiskt manliga aktiviteter. Ett exempel på detta är den brittiska muscular Christianity -rörelsen, som betonade kroppens betydelse och propagerade för en mer vardagsnära kristendom. Ett annat exempel är kristna mäns engagemang i politik och sociala reformprojekt. Här spelade också na- 1

2 tionalismen en viktig roll, och flera forskare har pekat på i hur hög grad denna sammansmältning av konfession och nation präglades av en strävan att befästa maskulin identitet. Tio forskare har varit knutna till projektet, varav åtta finansierats av Riksbankens jubileumsfond och två haft finansiering från annat håll. Projektgruppen har, förutom de regelbundna nätverksmötena, arrangerat två internationella konferenser i Farfa utanför Rom 2004 och Forskningsresultaten presenteras i en svensk och en engelsk antologi, sju monografier samt en rad artiklar. Vi har samverkat med en rad forskare från olika europeiska länder, bland dem Callum Brown, Nanna Damsholt, Kristin Fjelde Tjelle, Marit Monteiro och Tine Van Osselear, vilka också medverkar i den engelska antologin. Projektets viktigaste publikationer är de båda antologierna, vars artiklar utgör en sammanfattning och konkretisering av den forskning som utförts. 1. Projektet har visat på det nära sambandet mellan konfessionell kultur och strategier för att befästa, försvara respektive förnya kristna manlighetsideal. Detta framträder särskilt tydligt i Blaschkes arbeten. Han visar med exempel från Tyskland hur konfessionalismen tjänade som ett redskap för att remaskulinisera den religiösa sfären. På protestantiskt håll försökte man genom att anknyta till den borgerligt liberala diskursens nationalism profilera sig som en specifikt manlig religionsform, medan man inom katolicismen genom att omkoda feminint konnoterade attityder och förhållningssätt till att framstå som manliga och instrumentalisera traditionellt manliga egenskaper och verksamheter för kyrkliga syften lyckades mobilisera och binda männen vid kyrkan. Flera av projektmedlemmarna har lyft fram liknande tendenser inom den svenska protestantismen vid samma tid. Så visar David Tjeder hur ungkyrkorörelsens ledare J. A. Eklund genom att anknyta till nationellt tankegods, kristen kampretorik och en maskuliniserad Jesusbild sökte skapa ett mansideal som var både lutherskt och anpassat till modernitetens krav. I Erik Sidenvalls undersökning av den lågkyrkliga svenska kinamissionen liksom också i Anna Prestjans studie av prästen Eric E:son Hammar och hans kristet motiverade kolonisationsverksamhet i Härjedalen framträder en tydlig strävan att manliggöra kristna ideal genom en anknytning till den borgerliga medelklassideologins manlighetskoncept. En motsatt strategi tonar fram i Elin Malmers undersökning av Svenska Missionsförbundets soldathemsverksamhet. Här var det snarast fråga om att visa på de kristna dygdeidealens genuint manliga karaktär men också att rekrytera män och därmed motverka den numerära kvinnliga dominansen inom rörelsen. 2. Den konfessionella kulturen spelade en central roll för synen på manlighet och genus, vilket framträder särskilt tydligt i kulturmötessammanhang. Detta illustreras i Werners arbete om manlighet och katolsk mission i Norden. Merparten av de manliga missionärerna var ordensmän från det katolska utlandet medan de katolska församlingarna ofta dominerades av nordiska konvertiter. Werner konstaterar att det är en ödmjuk, from, lydig, karaktärsfast och själuppoffrande mans(präst)typ som tonar fram som ett ideal i den analyserade korrespondensen. Från en samtida borgerlig eller kulturprotestantisk utgångspunkt framstod de katolska dygdeidealen snarast som kvinnoideal och den celibatära livsformen som ett tecken på bristande manlighet. I flera av projektets undersökningar framträder den konfessionellt betingade aversionen mot katolicismen som en viktig faktor i konstruktionen av svensk-kyrklig manlighet. Medan man i den katolska traditionen betonat celibatets och asketismens manliggörande karaktär utgjorde den lutherska hushållsideologin ett riktmärke för genusidealen inom nordisk 2

3 protestantism. Detta framträder särskilt tydligt i lutherskt konservativa kretsar som talets lundensiska högkyrklighet, som behandlas av Maurits, och den schartauanska väckelsetraditionen, som har studerats av Anders Jarlert. Lundateologerna företrädde ett prästmannaideal som karakteriserades av husfaderlig patriarkalism, trosnit och luthersk pliktetik och där rollen som den kristna samhällsordningens försvarare spelade en central roll. Hos schartauanerna framträder ett mansideal som var fast förankrat i vardagslivets realiteter, inte i kristna organisationer och annan professionaliserad lekmannaverksamhet. De i hustavlans samhällsideal rotade genusföreställningarna präglade också de lågkyrkliga kinamissionärernas och den norrländska koloniströrelsens manlighetsideal, vilka här blandades med element från den borgerliga genusideologin. Gemensamt är familjens centrala roll. Men medan den borgerliga ideologin byggde på föreställningen om könens särart och åtskillnad utgick de äldre idealen från kravet på samverkan inom hushållets ramar. I svensk skönlitteratur följde gestaltningen av kristen manlighet inga entydiga konfessionella mönster, vilket Inger Littberger Caisou-Rousseaus undersökning visar. Den kristna manligheten karakteriseras här av en kombination av diskursivt kvinnliga och manliga kvaliteter. Samma mönster framträder också i Jarlerts arbete om drottning Victoria, som i samtiden karakteriserades som feminint manlig, vilket kan sättas i samband med den äldre kristna traditionens genusöverskridande dygdeideal. Detta belyses ytterligare i Gösta Hallonstens analys av den nya feminismen i katolska kyrkan. De västerländska genusidealen kan ses som ett utflöde av en lång kristen tolkningstradition, där föreställningen om mannens primat i skapelseordningen motiverat kvinnans sociala underordning och där könens andliga jämställdhet setts som ett uttryck för andlig manlighet eller kopplats till celibat och asketism. 3. Ett tredje resultat är kopplingen mellan andlighet och aktivism vid formeringen av kristen manlighet. Så visar Tjeder hur Eklund och andra ledande svenskkyrkliga teologer lyfte fram kampen för att bevara den kristna tron som något specifikt manligt. Den kristne mannens genom kamp vunna trosövertygelse kontrasterades mot kvinnors förment naturliga tro. Medan företrädare för feminiseringstesen tolkat männens trosproblem som ett uttryck för sekularisering, ser Tjeder dessa troskriser som ett exempel på religionens modernisering och remaskulinisering i den kristna aktivismens tecken. Denna teori bekräftas även av Prestjans undersökning. Men till skillnad från teologernas intellektuella manlighet uppvisar manlighetsidealen inom koloniströrelsen närmast muskelkristna drag. Detsamma gällde också för delar av det frikyrkliga ungdomsarbetet. Också engagemanget i missionsverksamheten var ett uttryck för ett aktivistiskt kristendomsoch mansideal. Sidenvall driver tesen att missionärslivet för de lågkyrkliga kinamissionärer med arbetarklassbakgrund som han undersöker utgjorde ett alternativ till emigration. Han visar också i hur hög grad idén om the selfmade man påverkade dessa missionärers genusföreställningar och på diskrepansen mellan de diskursiva idealen i missionsberättelserna och verkligheten på missionsfältet. Detta sistnämnda framträder också i Werners arbete, som samtidigt illustrerar det komplexa sambandet mellan konfession, nationell identitet och genus. Våra undersökningar visar att samhällsengagemang på kristen grund var en viktig komponent i den kristna manligheten. Ett annat utmärkande drag är strävan att omkoda klassiska, i den borgerliga diskursen feminint konnoterade kristna ideal till manliga dygder och att instrumentalisera sekulära manlighetsideal och manlig kampanda för kristna syften. Det protestantiska manlighetsidealet var närmare kopplat till nationalistiska ideologier än den katolska manlighetsdiskursen, där ordenslivet utgjorde den normativa utgångspunkten. Här intog klassiska kristna dygdeideal som ödmjukhet, lydnad och självuppoffring en starkare ställning än i den 3

4 familjeorienterade protestantiska diskursen, som på denna punkt framstår som mera konform med borgerligt liberala värderingar. Samtidigt framträder också äldre manlighetsideal med rötter i den lutherska hustavlan, vilka betonar den stilla pliktuppfyllelsen i vardagslivet. Våra undersökningar illustrerar inte bara betydelsen av religion för konstruktionen av genus utan också hur viktigt det är att beakta de kulturella och institutionella aspekterna av religiös identitet. Flera nya forskningsfrågor som har genererats, däribland frågan om feminiseringens diskursiva och faktiska genomslag i nordiskt kyrkoliv, antikatolicismens betydelse för konstruktionen av nordisk kristen manlighet samt kopplingen mellan manlighet och feminism. Dessa frågor har resulterat i nya projektansökningar. GEMENSAMMA PUBLIKATIONER Yvonne Maria Werner (red) Kristen manlighet: ideal och verklighet , Lund Google books: urce=bl&ots=oujqsiogjy&sig=tbxac5_9q8xbs4jf5-jtg5pq61y&hl=sv&ei=1-1ctldwg9grop6x7yyn&sa=x&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0cbsq6aewag#v =onepage&q&f=false Yvonne Maria Werner (ed), Christian Masculinity a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 PROJEKTMEDLEMMARNAS ARBETEN Blaschke, Olaf, Das zweite konfessionelle Zeitalter als Parabel zwischen 1800 und 1970: Zeitenblicke Blaschke, Olaf, Gefeierter Kaplan im Zwielicht [Georg-Friedrich Dasbach]: 16vor. Nachrichten aus Trier Blaschke, Olaf, Fältmarskalk Jesus Kristus. Religiös feminisering och remaskulinisering undra den andra konfessionella eran: Yvonne Maria Werner (red) Kristen manlighet: ideal och verklighet , Lund 2008 Blaschke, Olaf, Das Deutsche Kaiserreich im Zeitalter der Kulturkämpfe: Sven Oliver Müller u. Cornelius Torp (Hg.), Das Deutsche Kaiserreich in der Kontroverse - Probleme und Perspektiven (FS Hans-Ulrich Wehler), Göttingen 2008 Blaschke, Olaf, Krise der Männlichkeit um 1900? Die Monatsblätter für die katholische Männerwelt: Michel Grunewald & Uwe Puschner (Hg.), Krisenwahrnehmungen in Deutschland um Zeitschriften als Foren der Umbruchzeit im wilhelminischen Reich, Frankfurt

5 Blaschke, Olaf, The unrecognised piety of men. Strategies and success of the remasculinisation campaign around 1900: Yvonne Maria Werner (ed), Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Hallonsten, Gösta, En ny katolsk feminism? Genusteori och människosyn i den katolska kyrkan, Signum 8/2009 Hallonsten, Gösta, The New Catholic Feminism Tradition and Renewal in Catholic Gender Theology: Yvonne Maria Werner (ed), Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Jarlert, Anders, Josef Bexell som själasörjare: Stina Fallberg Sundmark & Göran Lundstedt (red.), Kyrkoliv i 1800-talets Sverige. Festskrift till Oloph Bexell, Skellefteå 2007 Jarlert, Anders, Den schartauanske lekmannen: Per Beskow, Stephan Borgehammar & Arne Jönsson (red.), Förbistringar och förklaringar. Festskrift till Anders Piltz, Lund 2008 Jarlert, Anders, Lekmannens plats i kyrkan : Yvonne Maria Werner (red) Kristen manlighet: ideal och verklighet , Lund 2008 Jarlert, Anders, The manly Queen with feminine charm. Intersectional perspectives on gender: Yvonne Maria Werner (ed), Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Jarlert, Anders, Bäste biskop! Kommenterad utgåva av korrespondensen mellan drottning Victoria och biskop Gottfrid Billing (In print 2010) Jarlert, Anders, Drottning Victoria ur ett inre liv. En existentiell biografi (utkommer 2011) Littberger Caisou-Rousseau, Inger, Utbrott och uppbrott i Strindbergs havsband, Magnus Nilsson, Per Rydén, Birthe Sjöberg (red.), Då och där, här och nu: Festskrift till Ingemar Oscarsson, Lund 2007 Littberger Caisou-Rousseau, Inger, Almqvists Tintomara den utopiska gränsöverskridaren, Yvonne Maria Werner (red) Kristen manlighet: ideal och verklighet , Lund 2008 Littberger Caisou-Rousseau, Inger, Emilie Flygare-Carlén, Selma Lagerlöf och den fördömda väckelsen: Daniel Lindmark och Anders Persson (red.), Från Sara Greta till Lilla Svarta Sara: Väckelsen i litteraturen och väckelsens litteratur, Skellefteå 2009 Littberger Caisou-Rousseau, Inger, Litteraturen, Kristus, mannen och hans mottyp: Tvärsnitt nummer 3, 2008 Littberger Caisou-Rousseau, Inger, Literary Transgressions of Masculinity and Religion: Yvonne Maria Werner (ed), Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven

6 Littberger Caisou-Rousseau, Inger, Gränsöverskridande manlighet och religion hos Almqvist, Strindberg och Lagerlöf, utkommer under Malmer, Elin, Guds ord till lägerplatsen: Missionsrörelsen och soldathemmen: Yvonne Maria Werner (red), Kristen manlighet: Ideal och verklighet , Lund 2008 Malmer, Elin, Christian manliness for women? Contradictions of Christian Youth Organization in early-twentieth-century Sweden (tillsammans med Erik Sidenvall), Scandinavian Journal of History 2009:4 Malmer, Elin, Formation of Christian Men: Evangelical mission among soldiers: Yvonne Maria Werner (ed), Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Malmer, Elin, Doktorsavhandlingen Att kämpa den goda kampen: Väckelsekristendom, inre mission och maskulinitet ca , under tryckning Stockholm Maurits, Alexander, Manlig bekännelsetrohet i motvind. En mikrohistorisk studie av prästen Bo Giertz: Anders Jarlert (red.), Bo Giertz präst, biskop, författare, Göteborg 2005 Maurits, Alexander, Kyrkan och skarpskytterörelsen: en mikrohistorisk konfrontation: Mikael Ottosson & Thomas Sörensen (red.), Borgerlighet i vapen. En antologi om 1800-talets milisrörelse, Malmö 2008 Maurits, Alexander, Treståndsläran och den lutherske prästmannen: Yvonne Maria Werner (red) Kristen manlighet: ideal och verklighet , Lund 2008 Maurits, Alexander, The Exemplary Lives of Christian Heroes as an Historical Construct: Journal of Men, Masculinities and Spirituality 2009, vol.3:1 ( Maurits, Alexander, Heroic Men and Christian Ideals (tillsammans med Tine Van Osselaer): Yvonne Maria Werner (ed), Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Maurits, Alexander, Doktorsavhandlingen Den främste i kärlek till kyrkan : en undersökning av den lundensiska högkyrklighetens präst- och manlighetsideal (Disputationen är planerad till maj 2011) Maurits, Alexander, Översikt: Ruth Mazo Karras, From Boys to Men: Formations of Masculinity in Late Medieval Europe (2003) och Män i Norden. Manlighet och modernitet , red. Jørgen Lorentzen & Claes Ekenstam (2006): Kyrkohistorisk årsskrift 2007 Maurits, Alexander, Översikt: Tomas Berglund, Det goda faderskapet i svenskt 1800-tal (2007) och Gender and Fatherhood in the Nineteenth Century. red. Trev Lynn Broughton & Helen Rogers (2007): Kyrkohistorisk årsskrift 2009 Prestjan, Anna, En korsfäst främling på jorden? Perspektiv på prästmanlighet som problem i tidigt 1900-tal: Yvonne Maria Werner (red) Kristen manlighet: ideal och verklighet , Lund

7 Prestjan, Anna, Präst och karl, karl och präst. Prästmanlighet i tidigt 1900-tal, Lund Prestjan, Anna, Christian Social Reform Work as Christian Masculinization? A Swedish Example: Journal of Men, Masculinities and Spirituality, 2006, vol. 1, nr 1 Prestjan, Anna, The Man in the Clergyman. Masculinity in Swedish Priest Biographies, , Yvonne Maria Werner (ed), Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Sidenvall, Erik, KFUM och manlighetens förnyelse: Under strecket i Svenska Dagbladet, 24 juli 2004 Sidenvall, Erik, Gap men : manlighet och mission i 1800-talets Kina, i Yvonne Maria Werner (red.), Kristen manlighet: ideal och verklighet , Lund 2008 Sidenvall, Erik, Christian manliness for women? Contradictions of Christian Youth Organization in early-twentieth-century Sweden (tillsammans med Elin Malmer), Scandinavian Journal of History 2009:4 Sidenvall, Erik, The Making of Manhood Among Swedish Missionaries in China and Mongolia, c c. 1914, Leiden Sidenvall, Erik, Protestant Mission in China a Proletarian Perspective: Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Tjeder, David, Borgerlighetens sköra manlighet: Jørgen Lorentzen och Claes Ekenstam (red.), Män i Norden: Manlighet och modernitet , Gidlunds 2006 Tjeder, David, Implicit misogynies and the production of legitimate positions: Theorizing men s domination: Juan Carlos Ramírez Rodríguez och María Reyna Hernández Rocha (eds.), Violence: A game for men?, Guadalajara 2006 Tjeder, David, Det manliggörande tvivlet: Yvonne Maria Werner (red.) Kristen manlighet: Ideal och verklighet , Lund 2008 Tjeder, David, The manmaking importance of religious crises: Swedish men struggling for the faith: Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Tjeder, David, Monografi med arbetstiteln En manlig man i en omanlig tid: J. A. Eklunds kamp med moderniteten, Sekel förlag 2010 (färdigställs våren 2010 och omfattar i nuläget ca 300 sidor) Werner, Yvonne Maria, Presentation av forskningsprojektet Kristen manlighet en modernitetens paradox : Historisk tidskrift 2004:4 7

8 Werner, Yvonne Maria, Historievetenskaplig mansforskning genusforskning på tvärs: Tvärsnitt 2006:3 Werner, Yvonne Maria, Kristen manlighet i teori och praxis: Yvonne Maria Werner (red.) Kristen manlighet. Ideal och verklighet , Lund 2008 Werner, Yvonne Maria, Feminin manlighet? Katolska missionärer i Norden: Yvonne Maria Werner (red.), Kristen manlighet. Ideal och verklighet , Lund 2008 Werner, Yvonne Maria, Manliness and Catholic Mission in the Nordic countries: Journal of Men, Masculinities and Spirituality, January ( Werner, Yvonne Maria, Religious Feminisation, Confessionalism and Re-masculinisation in Western Society : Ed. Lene Sjørup & Hilde Rømer Christensen (eds) Pieties and Gender, Leiden & Boston 2009 Werner, Yvonne Maria, Studying Christian Manliness: Yvonne Maria Werner (ed.), Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Werner, Yvonne Maria, Alternative manliness? Catholic Missionaries in Scandinavia: Yvonne Maria Werner (ed.), Christian Manliness a Paradox of Modernity: Men and Religion in Northern Europe in the 19th and 20th century (prel. titel), In print, Leuven 2010 Werner, Yvonne Maria, Monografi med arbetstiteln Katolicism och nordisk manlighet: det antimoderna alternativet, Lund 2010 (färdigställs för publicering våren 2010) Högkyrklig manlighet (artikel, färdigställs 2010) 8

9 Christian Manliness, a Paradox of Modernity: Men and Religion in a Northern-European Context, 1840 to 1940 SUMMARY AND RESEARCH RESULTS Until recently religious issues have been generally ignored in the rapidly expanding field of men s history, particularly in research on masculinity in the modern period. There has often been an unspoken assumption that religion was a private matter connected to the home and the female sphere, and therefore lacking relevance to the public life of men s domain. But was this really the case? How to explain the large groups of men committed to the Church and to the Christian faith? It was to answer this question that the research project Christian manliness a paradox of modernity was set in train. Its aim is to shed light on the relationship between Christianity and the construction of manliness in Northern Europe in the period 1840 to One starting point is the theory launched within gender and religious studies of the feminisation of Christianity in the nineteenth century, which runs counter to the religious revitalisation and reconfessionalisation that for other researchers characterises the same period. The feminisation theory holds that religious life became feminised and that men distanced themselves from the church, whereas the confessionalisation theory stresses men s engagement in the church and religious life. Ten scholars, nine from various Swedish universities and Olaf Blaschke from Germany, have been engaged in the project, led by Yvonne Maria Werner at Lund University. Our research group, which has collaborated with researchers working on similar issues in other European countries, has arranged two international conferences in 2004 and The results of our work have been presented in two anthologies, seven monographs, and numerous articles; some are already published, others will follow in 2010 and Most important are the two collections of essays, one in Swedish and one in English, which summarise the research done by the project members. 1. The project has shown the close connection between confessional culture and strategies to stabilise, defend, and renew Christian ideals of manliness. This stands out very clearly in Blaschke s work. He uses the example of imperial Germany to show that confessionalism was used as an instrument to re-masculinise the religious sphere. Protestantism proliferated as a specifically male religion because of its connection with the nationalist discourse of the dominant bourgeois culture, whereas the strategy used within Catholicism was to re-code the religious actions and attitudes regarded as feminine as something masculine and to instrumentalise traditionally male characteristics and actions for religious purposes. Several project members have pointed to similar tendencies in Swedish Protestantism. Thus David Tjeder shows how J.A. Eklund and other prominent Swedish church leaders, by referring to a nationalist ideology, invoked a masculinised image of Christ and a Christian rhetoric of struggle in order to create an up-to-date male ideal that was modern, manly, and Lutheran. Similar efforts to masculinise Christian ideals by employing middle-class, liberal concepts of masculinity are found in Erik Sidenvall s investigation of the Swedish evangelical missionaries in China and in Anna Prestjan s study of the clergyman Eric E:son Hammar and his religiously motivated settlement in Northern Sweden. The opposite strategy is at the fore in Elin 9

10 Malmer s investigation of the evangelical Swedish Mission Covenant s missionary activities among conscripts and in the construction of soldiers homes. Here the main point was to demonstrate the genuinely male character of Christian virtues, but also to recruit men and to counteract the feminisation of the movement s membership. 2. The project has established that confessional culture played a central role in the construction of gender, a fact born out by the religious missions. This is illustrated in Werner s work on manliness and Catholic mission in Scandinavia. Most of the male missionaries were members of religious institutes in Catholic countries, whereas converts from Protestantism dominated in the Catholic parishes. It is a humble, pious, obedient, strong-willed, and selfsacrificing kind of manliness that appears as the ideal in the reports of these celibate missionaries. These ideals stood in sharp contrast not only to modern, Protestant ideas of manhood but also to the prevalent, middle-class understanding of masculinity, which regarded these virtues as proper for women but not for men, and celibacy as both unethical and unmanly. In several of our studies, anti-catholic rhetoric is a conspicuous factor in the construction of Protestant masculinity. Where the Catholic tradition stressed the masculinising character of celibacy and asceticism, it was Lutheran household ideology that was the important marker for gender construction in Scandinavian Protestantism. This is in evidence in the conservative movements of the Church of Sweden: the high-church men analysed by Maurits; and the revivalist tradition associated with the priest, Henric Schartau, studied by Jarlert. The high-church theologians adhered to an ideal of manliness that was characterised by paternalism, a Lutheran ethic of duty, and political engagement to defend the prevailing Christian social order. In the Schartau tradition, the construction of lay ideals of manhood were firmly rooted in the realities of ordinary life and manifested in an everyday piety. The gender perceptions of the Lutheran household doctrine, although mixed with elements from middle-class, liberal gender ideology, also left their imprint on the constructions of masculinity common to the evangelical missionaries to China and the settlement movement. But while the bourgeois ideology built on the presumption of gender differences and separate spheres, the older ideals were based on the idea of cooperation within the framework of the household. This kind of mixture between different gender ideologies is also apparent in Scandinavian fiction, as illustrated by Inger Littberger Caisou-Rousseau in her analysis of the work of three famous Swedish authors. The different concepts of Christian manliness in these works were all characterised by a combination of male and female qualities. The same pattern is apparent in Jarlert s investigation of Sweden s Queen Victoria, whom contemporaries described in a way that echoed the gender-crossing ideals of the old-church Christian tradition. This is further demonstrated in Gösta Hallonsten s study of new feminism in the Catholic Church, which points to the fact that Western gender constructions can be seen as an extension of a longstanding Christian pattern of interpretation. The idea of male primacy in the order of Creation motivated female subordination, and the stipulated spiritual gender equality has been interpreted as an expression of a spiritual manliness that was linked to celibacy and asceticism. 3. Another of the project s important findings is the crucial role played by piety and activism in the formation of Christian masculinity. Tjeder shows how Eklund and other leading Swedish theologians described the intellectual struggle to keep the faith as something specifically male, distinct from what they saw as a more natural female religiosity. While the advocates of feminisation theory have viewed men s religious problems as an expression of secularisa- 10

11 tion, in Tjeder s reading they are an example of religious modernisation and remasculinisation in the spirit of Christian activism a theory also confirmed by Prestjan s study. Missionary work can also be seen as an expression of a more activist ideal of manliness. Sidenvall argues that for evangelical missionaries to China, who all came from rural, workingclass backgrounds, missionary work was an alternative to emigration, and their commitment should be understood in part as an attempt at middle-class respectability. Another feature was the discrepancy between the ideals and realities of missionary life, something also demonstrated in Werner s work, which exposes the complex connections between confession, national identity, and gender. A conclusion shared by all our studies is that social and missionary engagement on confessional grounds whether interpreted in terms of a Protestant state church, revivalism, liberal theology, or Catholicism were key components in the construction of Christian manliness. Another feature was the striving to re-code feminised ideals of classical Christian ethics into contemporary male values, and to instrumentalise the masculine combat spirit to Christian ends. In Catholicism, where regulated religious life served as the normative ground, classical Christian ideals such as humility, obedience, and self-sacrifice played a more central role than in family-orientated Protestant gender ideology, with its sharp demarcation between male and female. For the most part, Protestant ideals of manhood were closer to nationalist and gender ideologies of contemporary bourgeois society, whereas piety and willingness to take up the political fight for the sake of the church were the most significant features of Catholic constructions of manliness. Our research thus illustrates not only of the importance of religion in understanding gender constructions, but also the need to take into consideration the confessional and institutional aspects of religious identity. Our project has generated a raft of new research questions, as for example the question of the discursive and practical break-through of a practical break-through of feminisation in Nordic church life; the importance of anti-catholicism for the construction of Christian manliness in Scandinavia; and the relationship between manhood and feminism. 11