LITTERATURHISTORISK FORSKNING I SVERIGE

Transkript

1 LITTERATURHISTORISK FORSKNING I SVERIGE Aktuelle tendenser og udviklinger??? GUNILLA HERMANSSON, INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION, GÖTEBORGS UNIVERSITET

2 Underlag: 41 publikationer finansieret af VR og RJ samt 33 andre publikationer fra de 8 største litteraturvidenskabelige forskningsmiljøer Problematisk: applicerede kendte teorier, holdt sig indenfor etablerede forskningsfelter nationalt begrænsede (uden mere dybgående kritiske og teoretiske diskussioner) for mange værkorienterede soloprojekter phd-afhandlinger med traditionelle problemstillinger Rekommendationer: mere problemorienteret forskning nye tværvidenskabelige projekter internationale netværker flere samarbejdsprojekter

3 s

4 CENTRUMDANNELSER - PROFILER - NETVÆRKER Genus Koloniale og postkoloniale studier Intermediale og multimodale studier... Litteratursociologi Tidigmodern litteratur Scandinavian studies... etc etc Digital humaniora / Humanistlaboratorier Kulturarvsstudier Miljøhumaniora Medicinsk humaniora

5

6 VR- OG RJ-FINANSIEREDE FORSKNINGSPROJEKTER + AFHANDLINGSTITLER (Libris)

7

8 Kvinnliga svenska författare på export under 1800-talet Nya teoretiska perspektiv på och metoder för litteraturhistorieskrivning The aim is to investigate the export of Swedish literature, the transnational transmission and reception of literary texts in the 19 th century. The main focus is on women writers in the international literary market and their importance as cultural mediators across borders. Project blogg: swedishwomenwriters.wordpress.com/ Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century

9 Fem författarskap illustrerar viktiga perioder och genrer Julia Nyberg Romantisk poesi (Gunilla Hermansson) Fredrika Bremer Emilie Flygare-Carlén Realistisk roman (Åsa Arping, Yvonne Leffler) Anne-Charlotte Leffler Moderna genombrottets drama (Birgitta Johansson) Selma Lagerlöf Nyromantisk prosa Sekelskiftet 1900) (Jenny Bergenmar) (Jämförs med t.ex. E. Tegnér, C.J.L. Almqvist, M. S. Schwarz, V. Rydberg, A. Strindberg)

10

11

12 I: Den historiska tidens former II: Etik, politik och historikerns ansvar III: Minne, medier och materialitet think the historical as ethos and domicile ("hemvist") It captures an ethically-politically defined quality of situatedness or locality, the historical understood as a lived spatiality conveyed by different forms of medialization and through prevailing dilemmas. (forskningsrapport: grekiskans ethos i dess betydelse av såväl plats som härkomst och hållning (vol. I s. 12) riktar blicken såväl mot var historien hör hemma som mot hur vi finner oss själva i historien och gör den till en hemvist för oss (vol. I,.s. 11)

13 SVERIGE Den svenska litteraturen 1-7 red. Lars Lönnroth, Sven Delblanc, Senest reviderede udg.: 1999 Litteraturens historia i Sverige (1 bd.), Red. Bernt Olsson & Ingemar Algulin, 1987 Senest reviderede udg Göran Hägg, Den svenska litteraturhistorien (1 bd), 1996 (flere nytryk) Världens littearturhistoria (2000) Skånes litteraturhistoria 1-2, red. Louise Vinge ( ) Den tornedalsfinska litteraturen 1-2, red. Bengt Pohjanen, Kirsti Johansson ( ) VERDEN Litteraturens historia 1-7, red. Hans Hertel, Litteraturens historia i världen (1 bd) red. Bernt Olsson & Ingemar Algulin, 1990 Senest reviderede udg Göran Hägg, Världens litteraturhistoria (1 bd.) 2000 Världens litteraturer. En gränsöverskridande historia, (1 bd) red. Margareta Petersson (2011) Världslitteraturhistoria, red. Carin Franzén, Håkan Möller (?) En värmlandsk litteraturhistoria, red. Dag Nordmark (2019?) NORDEN Nordisk kvinnolitteraturhistoria, 1-7, red. Elisabeth Møller Jensen ( ) digitaliseret 2012 ( senest revideret 2016 Nordens litteraturer (1 bd.), red. Margareta Petersson & Rikard Schönström (2017)

14 UDFORDRINGER OG MULIGHEDER???

15