FSN-2018/395. Verksamhetsplan 2019 för förskolenämnden

Transkript

1 FSN-2018/395 Verksamhetsplan 2019 för förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/förskoleavdelningen NOVEMBER 2018

2 Innehåll Planerings- och uppföljningsdokumentens röda tråd... 3 Huddinges vision och mål... 5 Ansvarsområde... 6 Nämndens tolkning av målen... 6 Utbildning med hög kvalitet... 8 Attraktiv arbetsgivare... 9 Sund ekonomi Plan för intern kontroll Nämndens internkontrollarbete Riskreducerande åtgärder Systematiska kontroller Plan för uppföljning och insyn Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation Källförteckning... 23

3 Planerings- och uppföljningsdokumentens röda tråd Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell går ut på att systematiskt föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten samt kommunfullmäktiges vision och mål i planeringsperiodens mål- och budgetdokument. Verksamhetsplan Strukturen i planerings- och uppföljningsdokumenten utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål/delmål är vägledande för hur nämnden tolkar och beskriver sina mål och utvecklingsåtaganden i sin verksamhetsplan. Under respektive övergripande och strategiskt mål redovisas nämndens mål och eventuella delmål. Under varje nämndmål och delmål finns inledande texter där nämnden med utgångspunkt i årets Mål och budget beskriver hur den har tolkat kommunfullmäktiges styrsignaler kring det aktuella målet och hur de hanteras, till exempel inom basuppdraget eller genom utvecklingsåtagande/n. Därefter följer måttabeller. Av tabellerna framgår hur målen mäts, senaste mätresultat samt ambitioner (etappmål) för planeringsåret. Måtten i tabellerna mäter direkt eller indirekt hur nära kommunstyrelsen är att uppfylla de olika nämndmålen. I många fall används flera olika mått som mäter delaspekter av målet och som tillsammans ger en större bild. Under tabellerna ska nämndens analys av måtten redogöras och eventuella utvecklingsåtaganden ska beskrivas. I verksamhetsplanen ska även nämndens planerade riskåtgärder för året redovisas. Jämlik styrning Verksamheter ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, områdes- och åldersperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Med omotiverade skillnader menas sådana som inte kan förklaras av att exempelvis medborgarna har olika förutsättningar eller behov i nuläget och som därför bör åtgärdas av verksamheten. Analys av skillnader kan göras med stöd av Huddinges egen handbok för jämlikhetsanalys som finns på Insidan. Ambitioner i form av etappmål eller åtaganden I de fall nämnden genom egna insatser direkt kan påverka mätresultat så kan etappmål sättas för vilket resultat som ska nås under året. Etappmål är med andra ord ett av nämndens sätt att uttrycka ambitioner för året och de används för att tala om hur mycket, utifrån planerade åtgärder som mätresultaten kan förväntas förbättras. Utvecklingsåtaganden är ett annat sätt att uttrycka vad nämnden vill uppnå. Dessa kopplas till nämndmålen, men behöver inte ha direkt koppling till specifika mått och mätresultat. Utvecklingsåtaganden beskriver satsningar som görs, utöver basuppdraget, för att förbättra verksamheten och nå en högre måluppfyllelse. De ska vara avgränsade i tid och uppföljningsbara. När måtten används som indikatorer Kännetecknande för bra mått är att de specifikt mäter hur nära nämnden är att uppfylla nämndmålet. För vissa nämndmål är det svårt att hitta bra mått. I sådana lägen kan det vara nödvändigt att använda mer indirekta mått som indikerar att utvecklingen går i önskvärd riktning. De mått som i måttabellerna anges som indikatorer bedöms vara intressanta att följa, men de har så indirekt koppling mellan de insatser nämnden genomför och effekterna av dessa insatser i form av förändrade mätresultat att det inte är lämpligt att sätta etappmål för dem. Om mätresultatet för en indikator inte är tillfredsställande så är detta en impuls till att insatser inom området bör prioriteras. Kopplingen mellan nämndmål, måttabeller och de förklarande texterna Efter varje nämndmål beskrivs hur nämnden har tolkat delmålet och hur det hanteras i basuppdraget. Därefter följer måttabellen samt en analys av måtten med eventuell motivering till etappmål samt planerade utvecklingsåtaganden. Delårsrapporternas innehåll I delårsrapporterna följer nämnden upp mål, delmål, mått och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrapporten per 31 mars är att följa upp arbetet med FÖRSKOLENÄMNDEN 3

4 nämndens utvecklingsåtaganden, riskåtgärder och det ekonomiska utfallet. I delårsrapporten per 31 augusti fylls uppföljningen på med nya resultat, inklusive analyser och eventuella förbättringsåtgärder. Avvikelser mot den planering som är gjord, inklusive åtgärder och prognos för helåret, ska rapporteras. Verksamhetsberättelsen I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp och sammanfattar årets arbete utifrån beslutad verksamhetsplan. Nämnden gör för varje nämndmål en bedömning av årets måluppfyllelse, en samlad bedömning för varje övergripande och strategiskt mål samt en sammanfattning av året som gått. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. I verksamhetsberättelsen redovisas utfallet av arbetet med internkontrollen under planeringsperioden. Nämnden ska göra en bedömning av hur årets internkontrollarbete har gått och om den interna kontrollen fungerar. Nämnden ska även föreslå vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Dessa ska sedan lyftas in i planeringen av nästa år. 4 VERKSAMHETSPLAN 2019

5 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på: både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. FÖRSKOLENÄMNDEN 5

6 Ansvarsområde Förskolenämnden ansvarar för förskola och annan pedagogisk verksamhet i form av pedagogisk omsorg, omsorg under obekväm arbetstid och öppen förskola. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter som enligt skollagen eller annan författning inom angivna verksamheter ankommer på kommunen. Förskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter när det gäller bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer. Nämndens tolkning av målen Förskolenämnden har systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål, delmål och särskilda prioriteringar och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. Majoriteten av de politiska styrsignalerna bedöms ligga i linje med basuppdraget inom förskoleverksamheten eller inom barn- och utbildningsförvaltningen och redogörs kortfattat för här: Bra leva och bo Fler barn i Huddinge ska få sitt förstahandsval till förskola. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar aktivt i arbetet med planeringsprocessen för nya utbildningslokaler. Det ska också finnas en möjlighet att välja mellan olika verksamhetsalternativ, med olika profiler och/eller utförare. Varje gång en ny förskola ska byggas tar nämnden beslut om huruvida den ska drivas i kommunal eller i fristående regi utifrån rådande läge i aktuellt administrativt område. Ansökningar om pedagogisk omsorg i fristående regi handläggs enligt rådande riktlinjer. Kommunen ska värna om grundskyddet för samtliga nationella minoriteter. Huddinge är ett s k finskt förvaltningsområde utifrån lagstiftningen om nationella minoriteter. Samtliga vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats kommer under året tillfrågas om de önskar plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska i enlighet med ny lagstiftning inom området. Det är viktigt att tidigt upptäcka och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolorna upprättar årligen planer för detta ändamål och skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd är utgångspunkt för arbetet. Systemstöd för anmälan och utredning av kränkande behandling håller på att tas fram. Utbildning med hög kvalitet Utbildning med hög kvalitet är barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste mål. För att tillförsäkra en likvärdig utbildning i hela kommunen arbetar samtliga skolformer utifrån en gemensam pedagogisk plattform som utgår från forskning och beprövad erfarenhet. Förskolenämnden verkar för att öka andelen förskollärare och minska barngruppernas storlek med hänsyn till fastställda ekonomiska förutsättningar. En viktig målgrupp är barn i behov av särskilt stöd och arbete pågår för att öka pedagogernas grundkompetens för att ännu bättre möta målgruppens behov. Likaså fortsätter samarbetet kring barn i behov av särskilt stöd med andra nämnder och förvaltningar. Alla barn ska känna sig trygga i förskolan och vårdnadshavarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs, vilket följs upp via föräldraenkäten som genomförs årligen. Fler i jobb Förskolenämndens främsta kontakt med näringslivet är i mötet med privata aktörer som önskar bedriva förskola eller pedagogisk omsorg i Huddinge kommun. Förvaltningen ser positivt på att öppna upp för fler utförare inom den kommunala sektorn och försöker underlätta för att så ska ske. Ansökningar om godkännande och rätt till bidrag behandlas inför nämndbeslut av verksamhetscontroller med särskilt ansvar för fristående utbildningsverksamhet. Ansökningarna hanteras kontinuerligt under året. God omsorg för individen Bra matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem och även psykisk ohälsa. Huddinge kommun ska erbjuda god och näringsriktig mat, med färre tillsatser, i trevliga och lugna miljöer inom alla verksamheter där måltider serveras. Ekologisk mat serveras i hög utsträckning i kommunens förskolor. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar, tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, i kommunens övergripande samarbete Samkraft tillsammans med lokalt polisområde och barn- och 6 VERKSAMHETSPLAN 2019

7 ungdomspsykiatrin. Likaså deltar förvaltningen i kommunens preventionsarbete i syfte att främja skolframgång och att barnen ska ha trygga vuxenrelationer. Ekosystem i balans Kunskap om hållbar utveckling är en naturlig del av det pedagogiska uppdraget för att öka medvetenheten hos barnen om hur det egna beteendet påverkar miljön. En viktig insats inom detta område är att påverka attityder och ändra beteenden gällande matsvinn, vilket förvaltningen arbetar aktivt med. Tillgången till tillagningskök är tillsammans med utbildade kockar nyckelfaktorer för att kunna erbjuda hög kvalitet. Likaså ska användningen av papper och trycksaker minskas genom att utnyttja digitala verktyg vilket förvaltningen bland annat verkar för genom införandet av e-tjänster. Gifter i vardagen utgör ett hot inte bara mot oss människor utan också mot vår livsmiljö. Förskolorna arbetar med att fasa ut skadliga kemikalier ur verksamheten. Till hjälp har förskolorna sedan ett par åt tillbaka en framtagen handlingsplan för att säkerställa en giftfri förskola och som nu även är en del av kommunens plan för giftfria verksamheter. Arbetet följs upp av förvaltningen. Systematisk kvalitetsutveckling För att säkra att barn- och utbildningsförvaltningen lever upp till målen i nationella och kommunala styrdokument arbetar verksamheterna med ett systematiskt kvalitetsarbete både på verksamhetsnivå och på nämndnivå. Kvalitetsarbetet ska stödja verksamheterna och skapa bättre förutsättningar för att i första hand utföra kärnuppdraget. Viktigt är att lära av andra kommuner som löser kärnverksamhetens uppdrag på ett mer kvalitativt eller kostnadseffektivt sätt och arbetet fortlöper kring att ta fram nyckeltal och andra uppgifter som är jämförbara både inom förvaltningen och externt gentemot andra kommuner. Förvaltningen verkar även för att systematisera de synpunkter, klagomål och annan information som kommer från invånare och andra intressenter i syfte att se mönster i behov av förbättringsåtgärder och att använda informationen i kommunens verksamhetsutveckling. Digitalisering som bidrar till kostnadseffektivitet och som underlättar för medarbetarna att fokusera på kärnuppdraget prioriteras. E-tjänster tas fram löpande efter behov, exempelvis en e-tjänst för ansökan om tilläggsbelopp och för anmälan och utredning av kränkande behandling. Förskoleappen som ska understödja kontakt mellan förskola och hem samt kartlägga vistelsetider och behov av personalbeläggning håller på att utvecklas. En viktig del i satsningen på digitalisering är omvärldsspaning där goda idéer och initiativ från andra tas tillvara. Arbetet med utveckling och effektivisering av förvaltningens verksamhetsprocesser fortlöper. En kartläggning av samtliga huvud- och delprocesser pågår. Attraktiv arbetsgivare Arbetet med Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare är av stor vikt sett till personalförsörjningsutmaningen. Huddinge kommun ska som arbetsgivare attrahera och behålla engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. Det ställer krav på alla delar av den sammantagna personalprocessen attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och belöna. Ett viktigt arbete att identifiera viktiga insatser och forum för detta pågår. Likaså fortlöper arbetet med att minska sjukfrånvaron. Även det aktiva rehabiliteringsarbetet och att chefer ska certifieras i det systematiska arbetsmiljöarbetet är en fortsatt prioritet. Sund ekonomi Utbildning med hög kvalitet med ekonomi i balans är den viktigaste frågan för förvaltningen och verksamheterna att hantera. Förskolenämnden har ansvar och befogenhet att fatta nödvändiga beslut för att säkerställa att budget hålls och sedan år 2018 finns en handlingsplan för detta ändamål och som följs upp kontinuerligt. Ekonomisk rapportering sker månadsvis. Insatser för att öka avgifterna har och kommer att fortsätta vidtas då detta bedöms möjligt. Förvaltningen arbetar också med att aktivt söka extern finansiering, såsom EU-medel och statsbidrag. För det sistnämnda arbetet har en nyinrättad tjänst inom förvaltningen tillsats. Den kommunövergripande genomlysningen av kostnadsnivåer i verksamheterna fortlöper. Dessa nivåer ska kunna jämföras med andra som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar, särskilt om de avviker från standardkostnaderna. Personalkostnader ska också synliggöras, till exempel vad sjukfrånvaro kostar. Även arbetet med kompetenshöjning genom intern benchmarking fortlöper, detta för att få en bättre uppföljning och kontroll på det ekonomiska läget. Fokusområden år 2019 Majoriteten av de politiska signaler som är fastställda i Mål och budget bedöms alltså hanteras inom ramen för det basuppdrag förskolorna eller förvaltningen har. Följande mål ur Mål och budget 2018 kommer därmed inte förskolenämnden att skriva om i denna verksamhetsplan: Bra att leva och bo, Fler i jobb, God omsorg för individen, Ekosystem i balans och Systematisk kvalitetsutveckling. Mått som finns inom dessa målområden och som åläggs nämnden kommer att redovisas under avsnittet Verksamhetsstatistik-nyckeltal. FÖRSKOLENÄMNDEN 7

8 Kvarvarande nämndmål och de utvecklingsåtaganden som sätts upp i denna verksamhetsplan har identifierats utifrån politiska prioriteringar och förankrats i förvaltningens ledningsgrupp i samråd med representanter från de kommunala verksamheterna inklusive tjänstemän inom förskoleavdelningen. Kommunövergripande utvecklingsåtaganden inom målet Attraktiv Arbetsgivare har inkluderats. Utbildning med hög kvalitet Fler elever ska nå en gymnasieexamen på tre år. Förutsättningarna för det ges redan i förskolan och genom barnens och elevernas hela utbildning. I Huddinge definieras utbildning med hög kvalitet genom den pedagogiska plattformens tre hörnstenar: professionella skolledare, professionella pedagoger och stödjande lärmiljöer. Det övergripande syftet är en likvärdig förskola och skola där barn, elever och vårdnadshavare ska möta samma förhållningssätt kring pedagogik och ledarskap under hela sin tid i Huddinges förskolor och skolor. Genom en kollegial lärandekultur där goda exempel tas tillvara ges förutsättningar att skapa och att dela kunskap för att utveckla utbildningen. Huddinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och förvaltningen kommer att arbeta aktivt för att attrahera och rekrytera, introducera, behålla och utveckla professionella pedagoger och skolledare. Arbetet för en likvärdig utbildning med hög kvalitet ska stödjas, utmanas och följas upp noga inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Nämndmål: Synliggöra och utveckla arbetet med kvalitet och likvärdighet Utvecklingsåtagande: Skapa förutsättningar för, stödja, utmana och följa upp det systematiska kvalitetsarbetet Bakgrund: Förskolans kvalitativa utveckling är beroende av att verksamheten ständigt prövas och att resultat följs upp och utvärderas. Innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet behöver anpassas efter nya styrsignaler i statliga och kommunala styrdokument. Anpassning av kvalitetsarbetet ska erbjuda förbättrade möjligheter till uppföljning av enskilda barns utveckling och lärande för att ge varje individ de bästa förutsättningarna att framgent nå en gymnasieexamen på tre år. Varje barn ska ges möjlighet att få syn på sin egen utveckling. Beskrivning: Åtagandet innebär att formerna för uppföljning på individnivå kommer att utvecklas och därigenom underlättas även övergångar mellan skolformerna. Undervisningens kvalitet ska följas upp utifrån aktuella styrdokument. Arbetet med att digitalisera det systematiska kvalitetsarbetet kommer att påbörjas. Utvecklingsåtagande: Skapa förutsättningar för, stödja, utmana och följa upp arbetet med digitalisering Bakgrund: Digitalisering är en statlig och kommunal prioritering. Digitala verktyg ska vara en naturlig del i utbildningen och i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten. Barn ska ges förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens och digitala verktyg ska utgöra ett medel för förskolan vid fortlöpande samverkan med och information till vårdnadshavarna om mål och om barnens utveckling. Beskrivning: Åtagandet innebär att förvaltningen ska fastställa en basnivå för den digitala infrastrukturen i förskolorna samt för personalens digitala kompetens. Utvecklingsåtagande: Skapa förutsättningar för, stödja, utmana samt följa upp arbetet med attraktiv arbetsgivare och arbetsgivarvarumärket Bakgrund: I arbetet med att attrahera och behålla personal anser förvaltningen att det är viktigt att särskilt betona professionens utveckling och lärande. En nyckelfaktor för framgångsrik verksamhetsutveckling återfinns i det kollegiala lärandet. Lärande som sker i arbetet tillsammans med andra utvecklar såväl enskilda medarbetares kunskaper som gemensam kunskap. Arbetet har sin utgångspunkt i den pedagogiska plattformen och grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Huddinge kommun har skrivit avtal med universitet och högskolor för att delta i ULF, en försöksverksamhet för praktiknära forskning där samarbetet vilar på tre ben; forskning, lärarutbildning och skolverksamhet. Beskrivning: Åtagandet innebär att nätverk kommer att utvecklas. Koppling till forskning och utveckling samt samverkan med akademierna ska förstärkas., exempelvis inom projektet ULF (Utbildning, Lärande och Forskning). Projektet attraktiv arbetsgivare och arbetsgivarvarumärket fortsätter under 2019, bland annat med fokus på traineeprogram för lärarstudenter, annonsprocessen, deltagande vid mässor och event samt introduktion för skolledare och pedagoger. Utvecklingsåtagande: Skapa förutsättningar för, stödja, utmana samt följa upp det språk- och kunskapsutvecklande arbetet Bakgrund: Inom barn- och utbildningsförvaltningen pågår en långsiktig satsning kring språk- och kunskapsutvecklande arbete. Syftet är säkerställa att alla barn och elever i 8 VERKSAMHETSPLAN 2019

9 Huddinge kommuns förskolor och skolor ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sitt språk och därmed får förutsättningar för att utvecklas så långt det är möjligt. Satsningen är en del av det kommungemensamma arbetet kring ökad jämlikhet och minskad segregation, vilket också kommunen erhållit statsbidrag för. För det språk- och kunskapsutvecklande arbetet har en språkplan tagits fram. Den del av språkplanen som berör förskolan grundas på tidigare framtagen språkstrategi Utforska språken!. Språkplanen är ett ramverk och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Beskrivning: Åtagandet innebär att förvaltningen ska erbjuda verksamheterna kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbete. I det arbetet ska även de fristående verksamheterna komma att bjudas in där det bedöms som möjligt. Språkplanen ska stötta barnens språkoch kunskapsutveckling för att uppnå ett rikt och nyanserat språk. Planen ska vara en del av det dagliga arbetet och bidra till en ökad kunskap och förståelse mellan olika skolformer. Utvecklingsåtagande: Skapa förutsättningar för, stödja, utmana samt följa upp implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan Bakgrund: Regeringen har beslutat om en reviderad läroplan för förskolan, Lpfö 18. Läroplanen träder i kraft den 1 juli Under året kommer därför ett omfattande implementerings- och fortbildningsarbete bli nödvändigt för att säkerställa att all skolledare och pedagogisk personal i förskolan har en erforderlig kompetens i läroplanens innehåll och vad det innebär för undervisningen i förskolan. Beskrivning: Åtagandet innebär att en bedömning av vad som behöver utvecklas i förskolan ska utformas. Strategier för införande av läroplanen ska tas fram och kompetenshöjande insatser gentemot skolledare och samtlig pedagogisk personal ska påbörjas. Dialog med fristående verksamheter och samverkan kring vissa implementeringsinsatser ska ske. Utvecklingsåtagande: Skapa förutsättningar för, stödja, utmana och följa upp omorganiseringen av de nya förskoleområdena Bakgrund: Sedan år 2017 har Huddinge kommun en ny administrativ områdesindelning som fastställts av Kommunfullmäktige. Syftet är att den nya indelningen ska utgöra en gemensam bas för planering, administration och statistik i hela kommunorganisationen. Förvaltningen har därför tagit ett beslut om att omorganisera nuvarande förskoleområden i linje med detta beslut till år Omorganisationen kommer stegvis behöva förberedas under kommande år. I samband med detta behöver flera viktiga frågor beslutas om, såsom hur det pedagogiska ledarskapet kan stärkas och hur likvärdigheten bland förskolorna kan öka. Beskrivning: Åtagandet innebär att de kommunala förskolorna ska organiseras i enlighet med Huddinges kommundelar. Den nya organisationen ska vara helt verkställd till den 1 januari 2020 i enlighet med en fastställd genomförandeplan. Ansvarsfördelningen inom den nya områdesstrukturen ska understödja det pedagogiska ledarskapet. I samband med omorganiseringen ska steg vidtas för att öka likvärdighet bland de kommunala förskolornas pedagogiska arbete och förutsättningar. Attraktiv arbetsgivare Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för att bedriva en personalpolitik som säkerställer att kommunens vision och mål uppnås. Goda förutsättningar och en god arbetsmiljö främjar ett hållbart, säkert och långsiktigt arbetsliv med väl fungerande verksamheter som är i ständig utveckling. I detta ingår att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och aktivt arbeta med rehabilitering. Som arbetsgivare ska kommunen attrahera och behålla engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer, något som ställer krav på alla delar av den sammantagna personalprocessen attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och belöna. Det är särskilt prioriterat att aktivt arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare för rekrytering av ny personal såväl som för att behålla de som redan arbetar i kommunen. Förvaltningen ska ha kompetenta, modiga och ansvarstagande chefer eftersom ledarskapet har stor betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och verksamhetens kvalitet. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har den pedagogiska plattformen en central roll, inte minst i arbetet att marknadsföra kommunen som arbetsgivare inom ramen för arbetsgivarvarumärket. Detta är särskilt viktigt då barn- och utbildningsförvaltningen omfattas av flera bristyrkesgrupper samtidigt som barnkullarna på sikt blir större. För att öka andelen legitimerade och behöriga förskollärare och lärare krävs ett brett samarbete och samverkan inom alla nivåer - på arbetsplatsen, i kommunen och av centrala parter (fackförbund på nationell nivå och arbetsgivarorganisationen). I det nya avtalet för lärare framgår att det behövs flera insatser som syftar till minskad ohälsa och ett mer at- FÖRSKOLENÄMNDEN 9

10 traktivt läraryrke. Viktiga insatser på kort och långsikt behöver ske inom områdena; lönebildning, arbetsmiljö, organisation, arbetsbelastning och arbetstider. Nämndmål: Goda förutsättningar Sjukfrånvaron totalt (inklusive sjukersättning) Etappmål: 7 % Totalt (%) 10,9 10,5 10,4 - Kvinnor (%) 11,1 10,8 10,6 - Män (%) 7,5 6,5 6,3 - Korttidssjukfrånvaro (1-14 dagar) Totalt (%) 3,5 3,7 3,4 - Kvinnor (%) 3,5 3,7 3,4 - Män (%) 4,2 4,1 3,7 - Långtidssjukfrånvaron (över 180 dagar) Totalt (%) 4,3 4,3 4,1 - Kvinnor (%) 4,4 4,5 4,2 - Män (%) 1,7 1,2 0,9 - Utvecklingsåtagande: Aktiv och systematisk rehabilitering samt utökad uppföljning Bakgrund: Huddinge kommun har under en lång tid haft en hög sjukfrånvaro. I synnerhet har de långa sjukskrivningstalen ökat varför det är särskilt prioriterat att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron på respektive förvaltning. Beskrivning: Åtgärden innebär att medarbetare med en sjukfrånvaro som överstiger 180 dagar har en aktiv handlingsplan. Chefer bedriver ett aktivt och förebyggande arbete med alla rehabiliteringsärenden. Anvisningarna i rehabiliteringshandboken efterlevs. Utvecklingsåtagande: Förstärka lönebildningsprocessen och helt integrera med ekonomistyrningen Bakgrund: Under 2017/2018 har ett projekt pågått för att ta fram nya löneanvisningar och samtalsmallar med utgångspunkt i personalpolicyn från Utbildning inom lönesättning till alla chefer har genomförts och nya lönekriterier förankrats under Lönebildningen syftar till att uppnå en verksamhet som utvecklas och är effektiv. Beskrivning: Åtgärden innebär att löneöversynsprocessen ska vara integrerad med ekonomistyrningen och ett strukturstöd för förvaltningsledningsgruppernas budgetering och prioritering gällande löneöversynen ska finnas. Finansiering och prioriteringar av lönesatsningar ska tydliggöras på varje förvaltning och beslutas i dess ledningsgrupp. Löneglidning mellan årliga löneöversynstillfällen ska minska. Sund ekonomi Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Kostnaderna kopplade till den demografiska utvecklingen förväntas öka snabbare än intäkterna vilket kräver både nya synsätt på den kommunala välfärden och åtgärder från stat, kommuner och landsting. Detta i kombination med en hög utbyggnadstakt i Huddinge ställer krav på en tydlig styrning av verksamheterna och bolagen så att den långsiktiga ekonomin är hållbar. Budgetåret 2019 Ekonomiska förutsättningar för förskolenämnden Kommunstyrelsen fattade i juni 2018 beslut om förskolenämndens ram om sammanlagt 881,8 mnkr. Inför 2019 görs en uppräkning för ökade kostnader avseende löner, hyror och priser, vilket ger ökat kostnadsutrymme för förskolenämnden med 16,9 mnkr. Därutöver görs särskilda politiska prioriteringar i budgeten för 2019 för att säkra goda förutsättningar för nämnden att klara kärnverksamheten. Ett särskilt fokus vid prioritering har lagts på barn och unga. Nämndmål: Budgethållning Budgethållning Nämndernas resultat (mnkr) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos ,3-20,3-13,6 17,0 För att klara den långsiktiga ekonomin behöver budgethållning och budgetdisciplin vara i fokus och resurser prioriteras på ett strukturerat sätt. Alla nämnder ska prioritera och effektivisera så att kärnverksamheten kan fortsätta utvecklas samtidigt som budgethållningen är god. För att öka andelen förskollärare och minska barngruppernas storlek får förskolenämnden ett tillskott som motsvarar ytterligare två procent i uppräkning (16,8 mnkr), totalt fyra procent, och därutöver ett särskilt tillskott för fler barn i behov av särskilt stöd (3,8 mnkr). Enligt befolkningsprognosen beräknas barn vara inskrivna i Huddinge kommuns förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg. Detta är 93 barn färre än i Mål och Budget 2018, vilket medför en minskad ram på 9 mnkr. 10 VERKSAMHETSPLAN 2019

11 Under 2018 upphandlades företagshälsovård och under 2019 delas budgetramar ut för företagshälsovård från kommunstyrelsen till nämnderna. För förskolenämndens del rör det sig om totalt 1,6 mnkr. Resultaträkning, mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Verksamhetens intäkter 706,8 725,7 631,7 Verksamhetens kostnader , , ,5 Budget, netto -831,8-854,4-881,8 Årets resultat -13,6 0 0 varav uttag Eget kapital 0,0 Balansresultat -13,6 IB Eget kapital -9,9 UB Eget kapital -23,5 Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Nämnd och ledning 7,8 8,0 8,4 Förskoleverksamheten 805,0 846,4 873,4 Summa netto 812,8 854,4 881,8 Förskolenämndens ram består av nämnd och ledning samt förskoleverksamhet. Budget 2019 per verksamhetsområde motsvarar uppdelningen i Mål och budget. Ökningen av ram härrör från generell uppräkning för att kompensera pris- och löneuppräkningar samt politiska prioriteringar. Nämnd och ledning Förskolenämnden har ett anslag på 8,4 mnkr för att täcka kostnader för arvoden och övriga kostnader för nämnden. Inom förvaltningen finns ledningen för förskoleverksamheten. Här ligger även kostnader för godkännande och tillsyn av de fristående verksamheterna. Förskolans ledning består av verksamhetschef, två biträdande verksamhetschefer och en verksamhetscontroller. Den centrala administrationen omfattar förskolehandläggare och administratör. Förskoleverksamhet Ersättningsmodellen som barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram baseras på barnets ålder och den tid barnet vistas i förskolan eller pedagogisk omsorg. Ett yngre barn kostar mer än de som är äldre. Yngre barn behöver också vara i mindre grupper och med en högre personaltäthet. Ett yngre barn är i åldern 1-3,5 år och ett äldre barn är i åldern 3,5-5 år. Ett yngre barn med färre antal timmar ersätts med 75 procent av grundersättningen. Ett yngre barn med timmar över 25,01 timmar ersätts med 100 procent. Äldre barn ersätts med 56 procent respektive 75 procent beroende på antal timmar på förskolan. I tabellen nedan redogörs för resursfördelningen inom förskolan. Ersättning Grundbelopp Grundbelopp lokaler kommunala Grundbelopp lokaler fristående Tilläggsersättning socioekonomisk Tilläggsersättning kvalitet Tilläggsbelopp behov av särskilt stöd Tilläggsbelopp stöd och handledning Förklaring Utgår till respektive verksamhet utifrån de inskrivna barnens vistelsetid De kommunala förskolorna betalar hyrorna centralt på nämndnivå Grundbelopp lokaler baseras på den genomsnittliga kostnaden per barn och år för de kommunala förskolorna. Belopp per inskrivet barn. Beräknas på vårdnadshavares utbildningsbakgrund och barn som vistats kortare tid än fyra år i Sverige. Ersättning delas ut per förskola. Uppgifterna hämtas från SCB två gånger per år. Fördelas till samtliga förskolor och pedagogisk omsorg, ersättning per barn. Tillfaller verksamheten för barn med omfattande behov av särskilt stöd. Beslut fattas av stödteamschefen. Det sker en individuell bedömning per barn. Fördelas per barn till kommunala och fristående förskolor Verksamheterna får ersättning utifrån resursfördelningsmodellen. Grundbeloppen tillfaller alla verksamheter beroende på barnets ålder samt antalet timmar barnet är inskrivet i verksamheten. Tilläggsbelopp utgår till de verksamheter som har barn med omfattande behov av särskilt stöd och som beviljats tilläggsbelopp efter ansökan. Utöver resursfördelningsmodellen finns centralt avsatta medel för lokalkostnader, för förskolans stödverksamhet och för verksamheten kring öppna förskolor, familjecentraler samt omsorg på obekväm arbetstid samt andra centrala prioriteringar såsom Resurscentrum för nyanlända (RCN) och IT-system. Förvaltningens förslag till budgetram, 881,8 mnkr Intäkter 121,2 Föräldraavgifter 87,5 Försäljning av verksamhet 1 Maxtaxa 25,7 Kvalitetsstatsbidrag 7 Kostnader Lokalkostnader, hyror 96,1 Öppna förskolor och familjecentraler 5,8 Nattviolen inkl. övrig nattomsorg 3,6 Centrala anslag och övriga kostnader (RCN, fackliga företrädare, modersmål, företagshälsovård) Elevstöd (TB & avtalsplaceringar, samt personal) 53,1 Nämnd och Ledning 8,4 Tilläggsersättningar 56,8 Kvar att fördela till förskolor 774,1 4,7 FÖRSKOLENÄMNDEN 11

12 Grundbelopp Grundbeloppet utbetalas månatligen. I enlighet med skollagen om offentliga bidrag på lika villkor ska grundbeloppet innehålla medel för: Omsorg och pedagogisk verksamhet. Pedagogiskt material och utrustning. Måltider. Administration (schablon på 3 procent för fristående förskolor och 1 procent för fristående pedagogisk omsorg). Mervärdesskatt (schablon på 6 procent enbart till de fristående verksamheterna). Lokalkostnader (ingår i grundbeloppet men särredovisas). Det kommunala grundbeloppet är dock lägre än det belopp som utgår till de fristående verksamheterna. Detta beror på att de kommunala verksamheterna avsätter en del av sitt grundbelopp hos verksamhetschefen för att fördelas till gemensamma satsningar, det så kallade kommunala avdraget (se kommande avsnitt). Av de barn som prognosticerats i budgeten för år 2019 beräknar förvaltningen att 69,6 procent väljer kommunala förskolor och familjedaghem i kommunen och 27,2 procent väntas välja fristående förskolor och familjedaghem i kommunen och resterande 3,2 procent väljer förskolor i annan kommun (kommunala och fristående). Se även verksamhetsstatistik senare i verksamhetsplanen. Förvaltningen föreslår att grundbeloppet oavsett utförare höjs med 4,3 procent. I detta är samtliga tillägg och avdrag exkluderade. Ersättningsintervaller Ersättningsintervallerna för grundbeloppen föreslås vara oförändrade jämfört med förgående år. Barn 1-3 år 0-25 timmar/vecka Barn 1-3 år 25,01 + timmar/vecka Barn 4-5 år 0-25 timmar/vecka Barn 4-5 år 25,01 + timmar/vecka Kommunala avdraget Gemensamma satsningar gäller till exempel transporter för de enheter som har mottagningskök, förändring av semesterlöneskulden, specialpedagoger och IT-tjänster samt driftkostnader av digital närvarohantering. Sammanlagt är den kommunala bufferten på 8,6 mnkr. Inför år 2019 har den kommunala bufferten ökat med 1,4 mnkr jämfört med 2018 och därmed det kommunala avdraget. Ökningen beror på att medel avsatts för att täcka kostnader för vikarier vid kompetensutvecklingsinsatser, bland annat gällande implementering av reviderad läroplan. Likaså har medel avsatts till en resurs för att stödja det ekonomiska arbetet inom de kommunala förskolorna. Tilläggsersättningar I resursfördelningen finns utöver grundbeloppet följande tilläggsersättningar: Kvalitetsstatsbidrag Socioekonomisk tilläggsersättning Tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd Tilläggsbelopp för stöd och handledning Kvalitetsstatsbidrag Förvaltningen har ännu inte erhållit beslut om belopp för kvalitetsstatsbidraget 2019 från Skolverket utan utgår ifrån att det ligger på samma nivå som 2018 på totalt 7,0 mnkr. Summan fördelas utifrån antalet inskrivna barn i förskolor och pedagogisk omsorg. Bidraget ska användas till kvalitetshöjande åtgärder. Uppföljning av bidraget görs av förvaltningen varje år och uppgifterna redovisas till Skolverket. För år 2019 blir kvalitetsstatsbidraget 975 kr per barn och år för de kommunala verksamheterna och 6 procent högre, 1033 kr per barn och år för fristående verksamheter om inte det slutgiltiga beskedet från Skolverket skiljer sig markant från föregående års belopp. Kvalitetsstatsbidraget betalas ut utifrån antalet dagar respektive barn varit inskrivet i verksamheten. Socioekonomisk tilläggsersättning Den socioekonomiska tilläggsersättningen tillämpas för att kompensera ojämlikheter mellan områden och fördelningen av tillägget baseras på statistik från statistiska centralbyrån (SCB) gällande vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund samt andel barn som vistats i Sverige kortare tid än fyra år, så kallade nyanlända. Avläsning av förändringar sker terminsvis. Enheter med lägre andel nyanlända och vårdnadshavare med högre utbildningsbakgrund än snittet får ingen ersättning. Uppgifterna om utbildningsbakgrund hämtas två gånger per år från SCB. Förslaget är att budgeten för den socioekonomiska tilläggsersättningen höja från 7,64 mnkr till 10 mnkr under år Förvaltningen påbörjade under 2018 ett arbete med att utvärdera och se över den socioekonomiska resursfördelningen i syfte att följa upp effekterna av de tilldelade resurserna. Arbetet kommer att fortlöpa under år VERKSAMHETSPLAN 2019

13 Tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd deras speciella behov kräver. Enligt skollagen är det förskolechefen som ansvarar för att barnet får stödinsatser. För barn med omfattande behov av särskilt stöd kan verksamheten söka tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppens nivåer ska enligt skollagen utgå från en individuell prövning. Schablonbelopp utifrån ex. diagnoser är därmed inte tillåtet. Det är förskolechefen som ansöker och chefen för förskolans stödverksamhet som beslutar om tilläggsbeloppet. Tillläggsbelopp riktas till barn som har omfattande behov av särskilt stöd på grund av medicinska svårigheter, fysiska svårigheter samt neuropsykiatriska svårigheter som till exempel autismspektrumdiagnos. Förvaltningen föreslår att 34,9 mnkr för tilläggsbelopp avsätts. Tilläggsbeloppen har ökat under de två senaste åren eftersom fler barn bedöms ha omfattande behov av särskilt stöd. Förvaltningen äskar 478 tkr i ramhöjning år 2019 då specialförskolan Sländan som finansieras med anslag under året kommer att ha sju barn inskrivna i verksamheten. Tidigare anslag täcker endast sex platser. Tilläggsbelopp för stöd och handledning För stöd och handledning utgår en ersättning om 77 kr per barn och år. För fristående förskolor tillkommer en momskompensation. Ersättningen för stöd och handledning utgår inte till den pedagogiska omsorgen. Centralt avsatta medel Med centralt avsatta medel menas de medel som inte ingår i resursfördelningen. Dessa medel avsätts för vissa ändamål såsom stödverksamhet, omsorg på obekväm arbetstid, omkostnadsersättning, lokaler, öppna förskolor och familjecentraler och resurscentrum för nyanlända. Stödverksamhet Den centrala stödverksamhetsorganisationen består av en enhetschef (direkt underställd verksamhetschefen) och en specialpedagog med visst samordningsansvar. Förvaltningen föreslår att två centralt organiserade specialpedagoger tillsätts för att förstärka stödet enheterna. Budgeten för förskolans stödverksamhet innefattar även anslaget för den kommunala specialförskolan Sländan utöver grundbeloppet. Under 2019 kommer som tidigare beskrivits sju barn vara inskriva på förskolan och förvaltningen önskar därmed äska medel utifrån denna förutsättning. Under stödverksamheten finns stöd till de tal- och språkpedagogiska avdelningar som finns på förskolorna Fugan, Nyckelpigan och Kästa förskola. Stödverksamheten innefattar också köp av verksamhet från fristående verksamheter för barn med omfattande behov av särskilt stöd inom hörsel och språk. Förvaltningen föreslår att stödverksamhetens budget för 2019 är 53,1 mnkr varav 34,9 är avsatta för att kompensera för tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd. Omsorg på obekväm arbetstid (Nattviolen) Till omsorg på obekväm arbetstid avsätts 3,57 mnkr, vilket är en uppräkning med två procent. De barn som är inskrivna på Nattviolen behöver omsorg då förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg har stängt, från klockan på vardagar samt dygnet runt på helger. Öppna förskolor och familjecentraler I Huddinge finns sex öppna förskolor varav fyra av dessa är familjecentraler. Sammanlagt avsätts 5,8 mnkr till denna verksamhet, vilket är en uppräkning om två procent exklusive lokalkostnader. Föregående år avsattes 6,7 mnkr och förändringen mellan åren är en följd av sammanslagningen av öppna förskolor enligt handlingsplanen för en ekonomi i balans. Resurscentrum för nyanlända Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola (RCN) ansvarar för att stötta skolorna och förskolorna i mottagandet av nyanlända barn och familjer. RCN får många besök från nyanlända familjer för att få stöttning kring förskolans område. Förskoleverksamheten föreslås bidra med 0,8 mnkr till verksamheten. Övriga centralt avsatta medel Ytterligare medel finns budgeterat inom centralt avsatta medel. Det handlar exempelvis om fackliga företrädare, forskning, språkpiloter, hjälpmedel, porto och forskning samt vissa IT-kostnader. Övriga poster att kommentera Lokaler De fristående förskolorna får ett grundbelopp avseende lokaler som baserar sig på de kommunala förskolornas genomsnittliga lokalkostnad för år Lokalkostnaderna för de kommunala förskolorna beräknas bli 93,6 mnkr. Detta är något högre än föregående år till följd av indexuppräkning. Den minskade budgetramen med 1,33 mnkr som tilldelats med anledning av minskat antal barn bedöms inte fullt ut kunna hanteras inom budget. Lokalkostnaderna för övriga lokaler såsom öppna förskolor och familjecentraler beräknas bli 1,9 mnkr. En osäkerhet gällande lokalkostnader för år 2019 är att samtliga hyror FÖRSKOLENÄMNDEN 13

14 inom Huddinge Samhällsfastigheter kommer att omräknas till självkostnadshyror. Detta kan resultera i att en omräkning av lokalersättning kan komma att krävas. Fristående förskolor ersätts med ett grundbelopp för lokaler där administrationstillägg och momsersättning inkluderas. Förskolor i annan kommun får samma grundbelopp avseende lokaler som de fristående förskolorna exklusive administrationstillägg och momsersättning. Lokalbidraget till fristående och kommunala förskolor ökar mellan åren. Denna ökning äskas som utökad ram till kommunstyrelsen då förskolenämnden inte kan finansiera detta inom ram. Ökningen uppgår till 0,95 mnkr. Omkostnadsersättning vid placering i pedagogisk omsorg Omkostnadsersättning till pedagogisk omsorg utgår till såväl kommunal som fristående verksamhet. Ersättningen baseras på antal barn och antalet timmar som barnen vistas i verksamheten. Intäkter Vårdnadshavarnas barnomsorgsavgifter hanteras centralt. Huddinge kommun tillämpar maxtaxan vilket innebär att vårdnadshavare betalar max 3 procent av sin inkomst upp till kr per månad (år 2018). Inkomsttaket för 2019 är ännu inte fastställt. Varje år beräknar och informerar Skolverket kommunerna om inkomsttaket och vad den högsta avgiften är för första, andra och tredje barnet i förskola. Avgiftsnivåerna för 2019 publiceras/meddelas 1 december år 2018 på grund av ändringar av den förordning som styr statsbidraget. Taxeintäkterna beräknas öka något på grund av förväntat högre inkomsttak som sammanlagt beräknas förskolenämnden landa på 87,5 mnkr år I förvaltningens uppgifter ingår även att kontrollera inkomster hos vårdnadshavare till de barn som vistas på förskolorna i syfte att rätt avgift erläggs. Denna inkomstjämförelse görs två år efter avlagda avgifter, vilket innebär att både ersättning kan komma att krävas in för de som betalt en för låg avgift och att ersättning kan komma att utgå till de som betalat en för hög avgift. Under år 2019 kommer inkomstuppgifter för år 2017 att kontrolleras. För kommuner som tillämpar maxtaxa utgår ett statsbidrag. Detta är som beskrivet ovan ej heller fastställt varför utgångspunkten är att beloppet från 2018 kvarstår, dvs. 25,7 mnkr. Förvaltningen har ännu inte erhållit beslut om belopp för kvalitetsstatsbidraget 2019 utan utgår ifrån att det ligger på samma nivå som 2018 på totalt 7,0 mnkr. Detta bidrag ingår ej i grundbeloppet utan betalas ut som en tilläggsersättning enligt antal inskrivna barn, vilket beskrivits tidigare i avsnittet om tilläggsersättningar. Konsekvenser i verksamheten Förskolenämnden följer de principer för ekonomisk styrning som fastställs av kommunfullmäktige i Mål och Budget (se kommande avsnitt Styrning av ekonomi). Budgetförutsättningarna för år 2019 innebär en uppräkning av grundbeloppet för förskolan på 4,3 procent, inklusive både pris- och lönekompensation samt politiska satsningar. De kommunala enheterna måste i budgetprocessen 2019 planera för att kunna balansera budget trots att barnunderlaget ser ut att minska något. I detta arbete stöttar förvaltningen förskolecheferna genom workshops, enskilda möten och dialoger. De kommunala enheterna bär också med sig en skuld in i år 2019 till följd av ekonomiskt underskott tidigare år. I enlighet med kommunens principer för ekonomisk styrning ska ett underskott återställas senast tre år efter att det uppkommit. Med anledning av tidigare års underskott har, som tidigare nämnts, en handlingsplan tagits fram i syfte att åstadkomma en ekonomi i balans. Handlingsplanen beslutades av förskolenämnden i februari år 2018 och i denna fastställs att det belopp av skulden som ska återbetalas år 2019 ligger på 15,3 mnkr. Förvaltningen föreslår nämnden att återbetalningen av 2019 års skuld betalas av centralt innan grundbeloppet går ut till respektive kommunal förskola, dvs. enligt samma princip som det kommunala avdraget. Med denna hantering av återbetalningen erhåller de kommunala förskolorna ett grundbelopp som är ca 1 % högre än 2018 års grundbelopp samtidigt som skulden om 15,3 mnkr dras av centralt. Under år 2018 prognostiserar de kommunala förskolorna ett underskott på 6,2 mnkr, vilket i så fall behöver återbetalas senast år Detta medför att handlingsplanens återbetalningstid behöver förlängas något i relation till den ursprungliga planen. Styrning av ekonomi Ekonomistyrningsprinciperna fastslår regler som syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Ekonomistyrningsprinciper för år 2019 redovisas under rubriken Styrning av ekonomi och kvalitet/ Ekonomistyrningsprinciper i Mål och Budget. Här redovisas ett urval av ekonomistyrningspunkterna: Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom ramen för beslutad budgetram. Eventuella kostnadsökningar finansieras genom omprioriteringar inom nämndens budget. Om inte särskilt angivits har nämnden rätt att omdisponera medel fritt utifrån kommunfullmäktiges prioriterade inriktning. 14 VERKSAMHETSPLAN 2019

15 Om den beslutade ramen visar sig otillräcklig ska nämnden i första hand omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade ram och i andra hand hos kommunfullmäktige aktualisera behov av att ändra mål och inriktning för verksamheten. Blir den generella kostnadsökningen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut måste nämnden kompensera det genom rationaliseringar. Blir det lägre får överskottet disponeras av nämnd. Hantering eget kapital Nämnden för med sig hela resultatet (över- och underskott) till nästa år. Nämnden ska i sin verksamhetsberättelse hos kommunstyrelsen begära resultatöverföring. Kommunstyrelsen prövar om undantag mot normalregeln ska göras. I prövningen ska hänsyn tas till nämndens utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Det maximala belopp som nämndens eget kapital får uppgå till är 3 procent av nämndens budgetomslutning. Överstigande belopp medges inte balanseras till nästkommande år utan särskild prövning av kommunstyrelsen. Resultatet som överförs benämns Årets balansresultat och redovisas under posten Eget kapital i balansräkningen. Överföringen påverkar inte den ordinarie driftbudgeten. Nämnd får inte gå med underskott utan att det föregåtts av ett medvetet, uppbyggt sparande. Det betyder att en nämnd ska klara sin ordinarie budget men får därutöver redovisa ett minus som avser uttag av eget kapital. För att en enhet ska få ta i anspråk viss del av balanserat överskott krävs godkännande av nämnden. Nämnd ska i sin verksamhetsplan ange hur mycket nämnden beräknar att ta i anspråk under budgetåret. Detta belopp ska kunna justeras vid behov i samband med delårsboksluten. Slutgiltigt ställningstagande till nämndes begäran görs av kommunstyrelsen i sin bedömning av kommunens samlade ekonomiska situation. Underskott måste återställas av nämnden senast tre år efter det år som underskottet uppkommit. Så fort ett underskott befaras uppstå ska nämnden snarast upprätta en åtgärdsplan som ska godkännas av kommunstyrelsen. Balanserat överskott får inte användas till långsiktiga åtaganden som drar med sig kostnadsökningar. Eget kapital ska användas för engångsinsatser. Kostnader som belastar budgeten ett år. Att använda eget kapital för att täcka innevarande års underskott är acceptabelt genom att mellanskillnaden balanseras till kommande år. Nämnden ansvarar för uppföljning av sin ekonomi och verksamhet under året. Nämnden ska lämna underlag till kommunstyrelsen för uppföljning enligt särskilda anvisningar. I de fall utfall och/eller prognos innebär en negativ avvikelse ska åtgärder för en budget i balans beslutas och vidtas samt redovisas till kommunstyrelsen vid nästa uppföljning. Två gånger under året, efter mars respektive augusti, ska nämnden upprätta en delårsrapport med helårsprognos inklusive uppföljning av vissa nyckeltal. I de fall som underskott redovisas ska det följas upp med en åtgärdsplan. Hantering av de kommunala förskoleområdenas underskott och överskott Förvaltningen föreslår att de kommunala förskoleområdena som helhet får ta med sig max fem procent av sin budgetomslutning. Vid underskott gäller huvudregeln att avbetalning ska ske inom tre år. Investeringar En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total utgift på minst ett prisbasbelopp. Vid nyttjande av investeringsanslag belastas förskolorna av kapitaltjänstkostnad under 3, 4, 5 eller 10 år, beroende på ekonomisk livslängd. Kommande kapitaltjänstkostnad finansieras med förskolans grundbelopp. Inventarierna skrivs av i redovisningen under den ekonomiska livslängden vilket innebär ett utökat ekonomiskt utrymme under året i jämförelse med att göra en direktavskrivning på inköpsåret. Totalt har nämnden en investeringsbudget på 5,7 mnkr enligt beslut i Mål och budget Investeringsramen består dels av investeringar enligt lokalplan, dels av ett generellt anslag för investeringar i IT, övriga inventarier samt arbetsmiljöåtgärder. Investeringar enligt lokalplan Investeringar enligt lokalplan avser inventarieinköp vid nybyggnation eller ombyggnation. Dessa investeringar samordnas med Lokalsektionen inom kommunstyrelseförvaltningen (KSF). Budget uppgår till 2,1 mnkr. Information om aktuella projekt återfinns i den lokalförsörjningsplan som lokalsektionen ansvarar för och som beräknas vara klar i december Övriga investeringar Sammanlagt planerar förvaltningen utgifter på 3,6 mnkr för övriga investeringar. De största posterna är investeringar i accesspunkter, datorer, maskiner, köksutrustning, möbler projektorer samt mindre ombyggnationer. Övriga investeringar, mnkr Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Enligt lokalplan 2,0 2,4 2,1 Diverse investeringar 0 2,9 3,6 Summa netto 2,0 6,2 5,7 FÖRSKOLENÄMNDEN 15

16 Lokaler Ett aktivt och strukturerat arbete för att ge fler privata aktörer möjlighet att bygga och driva offentligt finansierad verksamhet ska genomföras. Hälften av alla nya verksamheter ska byggas och drivas av en fristående aktör. För att attrahera privata aktörer inom offentligt finansierad verksamhet till kommunen, har en process tagits fram som säkerställer ett väl fungerande mottagande av dessa kontakter. En företagslots har anställts som tar emot frågor. Lotsen slussar sedan vidare till de kontaktpersoner som kommer att utses inom respektive förvaltning, för vidare hantering av förvaltningsspecifika frågor. Barn- och utbildningsförvaltningens del i den kommungemensamma lokalförsörjningsprocessen är att yttra sig om behovet av förskoleplatser samt driftform. Förvaltningen deltar aktivt i arbetet för en effektiv lokalplaneringsprocess samt med en reviderad hyresmodell och samutnyttjande av lokaler. Ett arbete pågår kring att ta fram tematiska strategier där politiska ställningstaganden ska fastställas kring principer för hur Huddinge bygger, bygger om och renoverar förskolor samt hur tillfälliga lokaler ska hanteras. Förskolenämnden kommer att ta fram dessa strategier under slutet av De tematiska strategierna ska under 2019 konkretiseras på detaljnivå i form av standardiserade funktionsprogram. Som tidigare nämnts så kommer förskolans lokalbehov för kommande år att fastställas i samband med att förskolenämnden i december 2018 behandlar ärendet som berör lokalförsörjningsplanen. 16 VERKSAMHETSPLAN 2019

17 Plan för intern kontroll Intern kontroll är en process som används för att säkerställa att verksamheten fungerar och att målen nås. Fokus är att minska risken för oönskade händelser genom strukturerad riskhantering. Det handlar dels om att på ett sys-tematiskt sätt identifiera och minska risker och dels om att skapa strukturer för att förebygga att oönskade händelser inträffar. God intern kontroll förverkligas genom att på alla nivåer i organisationen systematiskt arbeta med att minska eller eliminera befintliga risker, skapar systematik, processer och rutiner för att säkerställa god ordning, kontrollerar efterlevnad av lagar och regler, samt genom ett kontinuerligt arbete för att höja riskmedvetenheten på alla nivåer i organisationen, så att verksamheten genomförs på ett riskmedvetet och säkert sätt. Nämnderna ska i den ordinarie planeringsprocessen identifiera oönskade händelser som kan hindra respektive verksamhet att nå sina mål, samt bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter ska nämnden besluta om vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån ovan nämnda riskanalys, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern granskning. Uppföljningen av arbetet med intern kontroll sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Under året har ingen revision eller annan extern granskning av förskolenämnden genomförts där åtgärder föreslagits. Avsnittet Åtgärder utifrån rekommendationer från revision eller annan extern granskning utgår därmed. Nämndens internkontrollarbete Förskolenämndens arbete med intern kontroll består av fyra delar: Riskidentifiering utifrån målen, uppföljning av processer och rutiner, uppföljning av revisionsrapporter och andra granskningar, samt systematisk uppföljning av verksamheten. För att tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten finns särskilda rutiner framtagna för ett systematiskt kvalitetsarbete i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har en årsplan där tillfällen är avsatta för att följa upp arbetet med åtaganden i verksamhetsplanen och åtgärder för risker i planen för intern kontroll. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är en del av huvudmannens interna kontroll. Riskreducerande åtgärder De risker som prioriterats för åtgärder under planeringsperioden redovisas i följande stycke. Åtgärderna syftar till att motverka potentiella risker alternativt reducera dess negativa konsekvenser. De planerade åtgärderna följs upp löpande av respektive chef och av förvaltningens ledning i Attraktiv arbetsgivare Risk 1 Bakgrund och tidplan Risk för arbetsrelaterad utmattning Upplevelsen av stora barngrupper och bristande tid för planering av verksamhet i kombination med brist på utbildad personal, undermåliga lokaler och/eller höga ljudvolymer kan leda till arbetsrelaterad utmattning hos pedagogisk personal i förskolan. Klart samband med årets två delårsrapporter samt i samlat grepp i verksamhetsberättelsen. Övriga arbetsmiljömål än det som tas upp i som riskreducerande åtgärder följs upp separat enligt egen tidsplan för arbetsmiljöarbetet. Åtgärder och ansvar 1 a) Ta fram en handlingsplan/utvecklingsplan för att sänka känslan av arbetsrelaterad utmattning inom förskolan på de förskoleområden som enligt arbetsmiljörapporten har höga riskvärden kring detta. Ansvarig: Verksamhetschef för förskolan med stöd av HR-avdelningen. 1 b) Följa upp att det finns handlingsplaner för alla förskolor som har höga värden i arbetsmiljörapporten kopplat till arbetsrelaterad utmattning. Ansvarig: Verksamhetschef för förskolan med stöd av HR-avdelningen. FÖRSKOLENÄMNDEN 17

18 Systematisk kvalitetsutveckling Risk 1 Bakgrund och tidplan Åtgärder Risk för bristande hantering av personuppgifter och ansvar Den 25 maj 2018 ersattes personuppgiftslagen (PuL) med dataskyddsförordningen (GDPR). Den nya förordningen innehåller ett förtydligat och utökat ansvar för de registrerades rättigheter. Behandlingen av personuppgifter behöver säkerställas. Klart ) Säkerställ behandlingen av personuppgifter inom nämnden ansvarsområde genom rutiner, förteckningar, informationstexter och instruktioner. Ansvarig: Verksamhetschef för förskolan med stöd av kommunikations- och IT-avdelningen. Bra leva och bo Risk 1 Bakgrund och tidplan Åtgärder och ansvar Risk för bristande anmälan och utredning av kränkande behandling av barn År 2016 togs blanketter och riktlinjer fram för anmälan och utredning av kränkande behandling inom förskolorna. Dessa riktlinjer behöver ses över och blanketterna behöver ersättas med ett digitalt systemstöd i syfte att säkra upp anmälningsskyldighet och understödja utredningskraven enligt skollagen. Klart a) Ta fram riktlinjer och en e-tjänst för anmälan om misstanke av kränkande behandling. Ansvarig: Verksamhetschef för förskolan. 1 b) Säkerställ att samtliga förskolor har en aktuell plan mot kränkande behandling i enlighet med skollagen. Ansvarig: Verksamhetschef för förskolan. Utbildning med hög kvalitet Kontroll 1 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiska kontroller Huddinge kommun är enligt skollagen skyldig att planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på ett systematiskt sätt. Barn- och utbildningsförvaltningen följer upp verksamheternas arbete och resultat fortlöpande och systematiskt under året. Följande systematiska kontroller sker återkommande varje år. Sund ekonomi Kontroll 2 Ekonomisk uppföljning Bakgrund och tidplan Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Huvudmannens kvalitetsarbete följer kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå syftar till att säkerställa att kvaliteten i verksamheterna håller en hög nivå och följer de styrdokument som finns nationellt och kommunalt. Klart Verksamhetschef för förskolan Varje förskola dokumenterar, sammanställer och analyserar sin verksamhet systematiskt under året. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av barnens och vårdnadshavarnas upplevelse av verksamheten samt dokumentation från förskolechefernas systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete färdigställs under året. Bakgrund och tidplan Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Budget- och uppföljningsprocessen är en del av den kommunövergripande planerings- och uppföljningsprocessen i kommunen. Klart Ekonomichef Fullmäktige beslutar om Mål och Budget och därmed får nämnderna sina ekonomiska ramar för nästkommande år. I nämndernas verksamhetsplaner ingår beslut om fördelning av den ekonomiska ramen samt resursfördelningen för kommunal och fristående verksamhet. Uppföljningen av att nämnderna har en sund ekonomi görs genom ekonomiska dialoger med ansvariga förskolechefer och chefer samt månadsvisa ekonomiska rapporter. Det ekonomiska läget redovisas i delårsrapporter och bokslut och nämnden informeras månatligen. 18 VERKSAMHETSPLAN 2019

19 Attraktiv arbetsgivare Kontroll 3 Bakgrund och tidplan Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Medarbetarenkät Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare ska ha fortsatt hög prioritet. Klart HR-chef Uppföljningen av arbetet inom området sker genom en årlig medarbetarundersökning, årliga PLUS-samtal och bedömningssamtal mellan chef och medarbetare. Förvaltningen följer behörigheten för lärare genom att registrera examina och behörighet i IT-systemet KOLL som också systematiserar insatser kring kompetensutveckling. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del av den interna kontrollen. Kontroll 4 Bakgrund och tidplan Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Arbetsmiljörapport Arbetsmiljörapporten ska visa ett resultat av arbetsmiljöarbetet och ska ligga till grund för bedömning om arbetsmiljöarbetet överensstämmer med givna krav. Klart Verksamhetschef för förskolan Verksamheterna utgår från årsplan för arbetsmiljöarbetet och gör en årligen återkommande fysisk arbetsmiljörond. En arbetsmiljörapport sammanställs utifrån samtliga verksamheter inom verksamhetsområdet. Plan för uppföljning och insyn Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Uppföljningen ska utgå från de mål som angivits av kommunfullmäktige samt de krav som ställts i avtal och uppdragsbeskrivningar. Det är varken praktiskt möjligt eller rationellt att följa upp allt samtidigt, så för att bestämma vad som ska följas upp när och hur genomgripande sätts avtalens/uppdragsbeskrivningarnas omfattning och betydelse i relation till deras risk/påverkan på verksamheten. Avtal/uppdragsbeskrivningar som är viktiga, omfattande och kritiska ska prioriteras genom att följas upp frekvent, medan uppföljningen av mindre omfattande och kritiska avtal/uppdragsbeskrivningar får ske mer sällan och/eller mindre genomgripande. Uppföljningen av planen sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse genom att där beskriva om tillsyn och uppföljning genomförts som planerat. Resultatet av respektive uppföljning redovisas till relevant mottagare som ett separat ärende. Inom förskoleverksamheten är detta inte applicerbart eftersom verksamheten inte använder tjänster där nämnden tecknar avtal med privata utförare som utför kommunal verksamhet. De fristående verksamheterna följs upp inom ramen för kommunens tillsynsansvar enligt skollagen (2010:800). FÖRSKOLENÄMNDEN 19

20 Verksamhetsstatistik nyckeltal Verksamhetsstatistik Antal barn i respektive verksamhetsform Utfall 2017 Prognos 2018 Budget 2019 Kommunala förskolor Kommunal pedagogisk omsorg Fristående förskolor Fristående pedagogisk omsorg Interkommunala förskolor och pedagogisk omsorg Specialförskola Summa Kommentar: Inför budget 2019 fick förvaltningen minskad ram med 9 mnkr, vilket motsvarar 93 färre inskrivna barn i jämförelse med Mål och budget Verksamhetsstatistiken följs upp och presenteras vid varje delårsrapport. Barngruppernas storlek, kommunal regi Antal barn per avdelning 17,4 17,0 16,9 - Antal barn per småbarnsavdelning 15,0 14,4 14,3 - Kommentar: Antal barn per avdelning och per småbarnsavdelning har minskat de senaste tre mättillfällena. Antal anställda, kommunal regi Totalt Kvinnor Män Varav chefer Kvinnor Män Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), kommunal regi Totalt (%) 11,1 10,3 13,1 - Kommentar: Förskoleverksamheten har i princip ett oförändrat läge gällande antal anställda mellan 2016 och Personalomsättningen har dock ökat något vilket speglar rörligheten i länet. Förskolan är inte jämställd vad gäller fördelningen anställda män och kvinnor. Andel årsarbetare med förskollärarlegitimation Kommunal regi (%) * Kommentar: Det krävs förskollärarbehörighet för att ansvara för det pedagogiska arbetet i förskolan. Bland de kommunala enheterna har behörigheten ökat något mellan de två senaste årens mätningar. Nyckeltal Bra leva och bo: Andelen som fått sitt förstahandsval Förskolan (kommunala och fristående) (%) Kommentar: Enligt rådande ansökningsregler som fastställdes år 2015 kan vårdnadshavare önska tre förstahandsalternativ till förskoleplacering. Erhåller vårdnadshavarna ett av dessa tre alternativ är det att betrakta som om de erhållit sitt förstahandsval. Utfallet har ökat de senaste åren. Bra leva och bo: Andel hos annan utförare (i fristående förskola och pedagogisk omsorg) Förskolebarn (%) 25,2 24,2 25,3 - Kommentar: Andel förskolebarn i fristående verksamhet har ökat något i relation till föregående mättillfälle, men ligger kvar runt en fjärdedel av platserna precis som tidigare år. En faktor som påverkar utfallet är antal tillgängliga platser på fristående enheter. Utbildning med hög kvalitet: Föräldrar nöjda med sitt barns förskola (kommunal verksamhet) Totalt (%) 90 * 88 - Flickor 91 * 89 - Pojkar 90 * 88 - Kommentar: Enkätresultaten från tidigare år tyder på att vårdnadshavarna överlag är nöjda med förskolans verksamhet och de kommunala förskolorna kan därmed sägas leva upp till vårdnadshavarnas ställda förväntningar på en förskoleverksamhet av hög kvalitet. 20 VERKSAMHETSPLAN 2019

21 Under år 2016 genomfördes ej föräldraenkäten då den arbetades om i både form och innehåll. Detta gör att jämförelser med tidigare års utfall inte helt går att göra. Ekosystem i balans: Andel ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter Förskolan (%) 49,4 52,4 51,0 - Kommentar: Inköpen av ekologiska livsmedel inom förskolan har sjunkit de senaste åren. Minskningen bedöms bero på det kärva ekonomiska läget inom förskoleverksamheten i kombination med att det saknas en tydlig målsättning för nyckeltalet. Andelen ekologiska livsmedel är dock fortfarande högre än genomsnittet i de kommunala verksamheterna. Attraktiv arbetsgivare: Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) Totalt 79,5 79,8 78,5 75,9 Kvinnor 79,5 79,9 78,6 75,8 Män 79,6 78,7 78,7 78,5 Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Motivation Totalt 76,7 79,5 77,0 78,6 Kvinnor 76,7 79,9 77,0 78,6 Män 70,0 75,5 77,4 76,8 Kommentar: Siffrorna i tabellen visar resultat avseende medarbetarskap baserat på en årlig medarbetarenkät samt en årlig enkät om hållbart medarbetarengagemang - motivation. Den sistnämnda anger siffror som kan jämföras med andra huvudmän i länet och i riket. Resultatet för medarbetarprofilen har på totalen sjunkit de senaste två, vilket behöver analyseras vidare. Resultatet för hållbart medarbetarengagemang har däremot förbättrats jämfört med den senaste mätningen. Attraktiv arbetsgivare: Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) Totalt 75,6 77,1 74,7 71,7 Kvinnor 75,7 77,2 74,7 71,8 Män 73,2 74,0 74,8 69,4 Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Ledarskap Totalt 75,8 78,9 77,1 76,0 Kvinnor 77,5 79,2 77,1 75,9 Män 67,5 75,5 79,3 76,8 Kommentar: Siffrorna i tabellen visar resultat avseende ledarskap, baserat på den årliga medarbetarenkäten samt den årliga enkäten om hållbart medarbetarengagemang ledarskap. Den sistnämnda anger siffror som kan jämföras med andra huvudmän i länet och i riket. Utfallet för ledarskapsprofilen och hållbart medarbetarengagemang för ledarskap har på totalen minskat för andra året i rad, vilket behöver analyseras vidare. Attraktiv arbetsgivare: Prestationsnivå Totalt 76,0 76,9 74,7 72,0 Kvinnor 76,1 77,0 74,8 72,0 Män 74,4 74,8 75,0 72,4 Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Totalt Totalt 78,3 81,1 78,9 79,7 Kvinnor 78,9 81,5 78,9 79,7 Män 69,7 74,8 79,9 78,0 Kommentar: Siffrorna i tabellen ovan visar resultat avseende prestationsnivå, baserat på den årliga medarbetarenkäten samt den årliga enkäten om hållbart medarbetarengagemang totalt. Den sistnämnda anger siffror som kan jämföras med andra huvudmän i länet och riket. Prestationsnivån har sjunkit i jämförelse med föregående år, vilket behöver analyseras vidare. Hållbart medarbetarengagemang totalt har däremot förbättrats jämfört med den senaste mätningen. FÖRSKOLENÄMNDEN 21

22 Organisation 22 VERKSAMHETSPLAN 2019