Kommunstyrelsen. Ärende 6

Transkript

1 Kommunstyrelsen Ärende 6

2 Samhällsbyggnad Jan-Erik Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Förprojektering av ett demensboende i Charlottenberg Beredning Beredning KS Beslut KF Sammanfattning Kommunstyrelsen har diskuterat behovet ett framtida centraliserat demensboende enligt inriktningsbeslut som tagits i demensutredningen. Beslutsunderlag Demensutredningen PM Demensboende Denna tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja 300 tkr till förprojektering av ett demensboende i Charlottenberg Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har diskuterat behovet ett framtida centraliserat demensboende enligt inriktningsbeslut som tagits i demensutredningen. När budgetarbetet startades upp inför 2020 var en utökning av demensboende önskvärd redan 2020 vilket inte är genomförbart. Då kommunen inte har egna resurser till projektering av ett demensboende så föreslås uppdraget utföras av extern resurs. Ekonomisk konsekvens/finansiering Jan-Erik Eriksson Verksamhetschef/SB Eda kommun Postadress Box Charlottenberg Hemsida Besöksadress Torget Charlottenberg E-post kommun@eda.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

3 Eda kommun Datum Sida 2(2) Beslutet expedieras till

4 RAPPORT Datum Sida 1(7) Samhällsbyggnad, Plan- och fastighetssektionen PM - Förslag placering av demensboende, Charlottenberg - Rapport -

5 Eda kommun Datum Sida 2(7) Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Viktiga aspekter NULÄGESBESKRIVNING Gällande planer Tekniska förutsättningar Hälsa FÖRSLAG PÅ PLACERINGAR Köket, Petersborg (1) Söder om Kyrkans hus (2) Bottenplan Petersborg (3) Bottenplan fd. Friskvården (4) Ny byggnad intill panncentralen (5) Personalparkeringen och intilliggande byggnad (6) SAMLAD BEDÖMNING...6

6 Eda kommun Datum Sida 3(7) 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte 2018 färdigställdes kommunens demensvårdsutredning. Ett ökat behov av demensboenden beräknas öka med 41% fram till 2035 och förslaget är att ytterligare 16 lägenheter bör tillskapas inom 10 år. Idag finns det totalt 25 lägenheter och tre korttids/växelvårdsplatser i Charlottenberg och i Koppom finns 13 demensplatser varav tre är korttidsplatser. Boendena i Koppom är behöver byggas om och hygienutrymmen är under all kritik. De lägenheter som ligger i korridoren vid Petersborg är även de undermåliga. Utredningens förslag är att all verksamhet för demensvård bör lokaliseras till Petersborg i Charlottenberg. Vid centralisering av verksamheten tillkommer ytterligare 8 lägenheter, vilket innebär att det finns ett behov på ytterligare totalt 24 och 6-8 lägenheter för korttid/växelvård samt utrymme för att inrätta en demensdagvård. Denna rapportens syfte är att utifrån utredningens förslag på lokalisering utreda vidare kring möjligheten i gällande detaljplaner för en nybyggnation av ett demensboende i Charlottenberg. Rapporten visar enbart förslag på placeringar och vidare utredning om byggkostnader, planlösningar och utomhusmiljöer görs under projekteringsskedet. 1.2 Viktiga aspekter För att göra bedömningen av lämpliga platser har samtliga aspekter vägts in Samlad demensverksamhet: Genom att förlägga all demensverksamhet till en tätort kan en samlad kompetens utformas och samordningsvinster kan göras inom verksamheten. Utomhusmiljö: Det är viktigt att det finns goda möjligheter till anordna en tillgänglighetsanpassad utomhusmiljö som uppmuntrar till fysisk aktivitet.

7 Eda kommun Datum Sida 4(7) 2 NULÄGESBESKRIVNING 2.1 Gällande planer I den gällande detaljplanen för del av fastigheten Ämterud S:A 1:739 m.fl (område för nytt sjukhus) antogs av kommunfullmäktige. Syftet med detaljplanen var att möjliggöra byggnationen av ett nytt sjukhus i Charlottenberg. Byggnaden uppkom 1980 och har en yta på ca m². I mitten av 90-talet förvärvade kommunen lokalerna från Landstinget i Värmland. Violen 1 ägs av kommunen medan Landstinget äger Violen 2 där vårdcentralen ligger. I byggnaden inryms både äldreboende, servicelägenheter, kontor, demensboende samt kommunens arkiv. Kontor hyrs även ut till privata aktörer. För att se de olika verksamheternas placering, se bilaga 2. Majoriteten av planområde får endast användas till allmänt ändamål. Inom denna bestämmelse inryms enligt då gällande plan- och bygglagstiftning sjukhus. Någon specifikation om markens användning erfordras inte. Detaljplanens genomförandetid har utgått och i planbeskrivningen kan man läsa att planen innefattar utbyggnad av ålderdomshem. 2.2 Tekniska förutsättningar Området har goda tekniska förutsättningar. Byggnaden är idag ansluten till fjärrvärme och är ansluten till det kommunala VA-näten samt fiber. Det finns även infrastruktur genom vägar till området och parkeringsplatser för både personal och besökare. Enligt personal finns ett utökat behov av personalparkeringar. Då gällande plan medger åtgärder för allmänt ändamål innebär detta att marken är lämpad för detta och finns geotekniska utredningar utförda under planarbetet. Väster om Petersborg finns gamla panncentralen med ett ställverk och Eda Bostad AB:s vaktmästeri.

8 Eda kommun Datum Sida 5(7) 2.3 Hälsa Peterborg är omgiven av tre lokalgator: Petersborgsvägen i öst, Gustav Schröders väg i norr och Klockaregatan i väst. Ingen av lokalgatorna bedöms utsätta området för någon påtaglig bullerexponering. Gestaltning av utomhusmiljö är en viktig fråga när det kommer till boende för äldre, vilket bör beaktas vid projektering. Utomhusmiljön ska uppmuntra till rörelse och idag finns flera gårdar på Petersborg för utomhusvistelse, bl.a Sinnenas trädgård mellan Gunnarsbygården och Tallmogården. 3 FÖRSLAG PÅ PLACERINGAR I bilaga 1 finns en karta med de olika förslagen till placeringar av de nya demensavdelningarna. Vid samtliga byggnationer som innefattar ingrepp i befintlig byggnad är det viktigt att byggnadens arkitektur förvanskas. 3.1 Köket, Petersborg (1) Centralköket har idag flyttats till Gunnarbyskolan och det finns goda möjligheter för ombyggnation i flygeln utan att avvika från detaljplan samt goda möjligheter att skapa en god utomhusmiljö. Här finns kök som kan användas inom verksamheten för matlagning och bakning. Om så behövs finns möjligheten att bygga på två våningar samt en förlängning av flygeln. Vid förlängning av flygeln får det plats ca 8 lägenheter i ett våningsplan. Konsekvenser: En samlad äldreomsorg kan uppnås och det finns goda möjligheter till skapande av utemiljöer. Ingen detaljplan behöver ändras och ingen flytt av boende i någon annan behöver genomföras. 3.2 Söder om Kyrkans hus (2) Söder om Kyrkans hus finns en grönområde som skulle kunna innefatta en egen enhet i nära anslutning till befintlig verksamhet. Kommunen äger inte marken, utan måste köpa in och avstycka denna. Dock finns möjligheter att utvecklas verksamheten enligt gällande detaljplan. Konsekvenser: Dialog med kyrkan har inte skett i nuläget. En ny byggnad kan ev. kopplas ihop med befintlig verksamhet alternativ bli en egen enhet i nära anslutning till befintlig demensverksamhet. Om det inte går att ansluta till befintlig verksamhet kan det innebära ekonomiska konsekvenser personalmässigt. Åtgärden följer den gällande detaljplanen. 3.3 Bottenplan Petersborg (3) I befintlig lokal ingår bla. Familjecentralen och bostäder inom äldrevården. Ett förslag är att göra om bottenvåningen i båda flyglarna till demensboende, vilket är i stort sett omöjligt i västra flygeln då många väggar är av bärande konstruktion. Behöver flyglarna byggas ut kan de göra det till en viss mån, men avgränsas sedan av prickad mark i norr. Ska

9 Eda kommun Datum Sida 6(7) prickad mark bebyggas kan en planändring behövas. Planprocessen bedöms ta ca 1-2 år. Det finns möjligheter att göra om tidigare förskolan Grottan till korttidsboende. Konsekvenser: En samlad äldreomsorg i Charlottenberg uppnås. Tas parkeringen i anspråk behöver parkeringarna ersättas. Boende i flyglarna måste flyttas till annat boende och ev. måste fler lägenheter tillkomma för att kunna ta bottenvåningen i anspråk för demensboende. Källarvåningen vid Petersborg är i stort sett omöjlig att bygga om då många väggar är bärande. 3.4 Bottenplan fd. Friskvården (4) I byggnaden idag finns hemvården samt lokaler som hyrts ut till Landstinget. Enligt uppgifter är de uthyrda lokalerna inte i nuläget brukade. Med förutsättning att hyresavtalet sägs upp och hemvården flyttar sina lokaler kan byggnaden göras om till demenslägenheter. Minst 6-8 lägenheter skulle kunna få plats. Om det är byggnadsmässigt möjligt skulle det kunna byggas på en våning. Konsekvenser: Det måste utredas vidare om möjligheterna att öka byggnaden med en våning. En samlad enhet kan uppnås och ingen ny detaljplan behövs. Inga grönytor behöver tas i anspråk. Svårigheter att anlägga en nära ansluten utomhusmiljö, så ska lägenheter placeras här måste den boende få hjälp att komma ut till befintliga utomhusmiljöer. Hemvården behöver flytta sina kontor samt att ev. Landstinget behöver erbjudas nya lokaler. 3.5 Ny byggnad intill panncentralen (5) Öster om panncentralen finns en öppen yta som ligger inom byggbar mark. Här finns möjligheter till en extern avdelning i nära anslutning till befintlig verksamhet. Här finns goda möjligheter till utomhusmiljöer. Inga ingrepp på befintlig byggnad behöver göras och detaljplanen följs. Konsekvenser: Grönytor tas i anspråk, vilket kan vara viktigt för områdets dagvattenhantering. Förslaget innebär ekonomiska konsekvenser personalmässigt då det inte uppnår en samlad enhet. Eda Bostad AB har sina internledningar från ställverket inom området till närliggande hyreshus och en flytt av ställverket innebär en kostnad på ca 10 miljoner. 3.6 Personalparkeringen och intilliggande byggnad (6) Öster om kommunarkivet finns idag en personalparkering som enligt personal är denna välanvänd. Söder om parkeringen ligger demensavdelningen och möjligheten finns att kunna bygga en ny byggnad för att ansluta till den befintliga demensbostäderna. Byggnaden där kommunarkiv och Eda Bostads tvätteri samt Kommunals kontor skulle kunna byggas om till lägenheter.

10 Eda kommun Datum Sida 7(7) Konsekvenser: En idag överbelastad personalparkering tas i anspråk, vilket innebär att denna måste ersättas samt utökas. Alternativ för parkering är öster om panncentralen där förslag för ny byggnad för demensboenden föreslås, punkt 3. Inom området går idag både VA-ledningar, fiber och fjärrvärme. Ska åtgärder göras över dessa kan det innebära att dessa måste flyttas, vilket kan bli kostsamt. Ska byggnaden innehållande kommunarkivet tas i anspråk måste befintliga verksamheter erbjudas ny lokal. Kommunarkivet ses som mycket svårt att flytta. Demensverksamheten får dock en god koppling till befintlig verksamhet. 4 SAMLAD BEDÖMNING Av de förslag som framgått i denna rapport anser Plan- och fastighetssektionen att den bästa placeringen av nya demensboenden är att nyttja det tidigare köket, alternativ 1 enligt bilaga 1. Alternativet har goda möjligheter till utemiljöer och lägenheter i markplan. Enheten har även möjligheter att byggas ut om så krävs. Korttidsboende skulle kunna anläggas i Grottan. Med fördel bör byggnationen följa gällande detaljplan för en snabbare process. Dialog bör hållas med verksamheten vid projektering.

11 Bilaga 1. Förslag demensboende, Charlottenberg

12 Bilaga 2. Befintlig verksamhet Petersborg, Charlottenberg Klockaregården 2. Tallmogråden 3. Gunnarsbygården 4. Seniorboende 5. Peterborg (bottenvån.) 6. Fd. centalkök 7. Panncentralen 8. Kontor 9. Kommunarkiv, kontor 10. Vårdcentral

13 1(24) DEMENSVÅRDSUTREDNING

14 (24) Innehållsförteckning 1 Förslag till Eda kommuns framtida demensverksamhet Sammanfattning Syfte Mål Bakgrund Metod Demens Socialstyrelsens underlag till demensstrategi Nulägesbeskrivning Statistik Primärvården Kommunen...7 Demenssjuksköterska och aktivitetsledare...7 Hemtjänst...8 Dagverksamhet...8 Korttids- och växelvård...8 Avlösning i hemmet...8 Särskilt boende med inriktning demens...8 Legitimerad personal...9 Anhörigsamordnare Framtid Verksamhetens mål för vård och omsorg vid demenssjukdom Primärvården Kommunen...10 Personcentrerad omvårdnad...10 Kompetent personal, utbildning, fortbildning och handledning...11 Demenssjuksköterska...12 Legitimerad personal och biståndshandläggare...12 Anhörigsamordnare...13 Anhöriga...13 Anhörigstöd och avlastningsmöjligheter...14 Demensteam i hemtjänsten...14 Dagverksamhet...15 Korttidsplats/växelvård...16 Hyreskontrakt och boende utifrån behov...17 Särskilt boende med inriktning demens...18 Samlad demensverksamhet Förslag av placering till en samlad demensverksamhet Inför flytt till särskilt boende i en samlad verksamhet Kostnader Slutord...24

15 (24) 1 Förslag till Eda kommuns framtida demensverksamhet 1.1 Sammanfattning En nulägesbeskrivning av demensvården i Eda kommun har gjorts och förslag på hur framtidens demensverksamhet i kommunen bör bedrivas presenteras i rapporten. Förslagen följer Socialstyrelsens underlag och förslag till en Nationell demensstrategi som överlämnades till Socialdepartementet och verksamheten Vård och stöds Handlingsplan för vård och omsorg vid demenssjukdom Min upplevelse är att det idag bedrivs en god vård och omsorg på kommunens särskilda boenden med inriktning demens. Flertalet av personalen är undersköterskor och har fått vidareutbildningar inom demens och bemötande via kommunen. Även övrig personal inom äldreomsorgen gör ett gott arbete. Men här saknar tyvärr många av personalen en basutbildning i demens. Vissa av förslagen som presenteras i utredningen kräver inga, eller har förhållandevis låga kostnader, och kan om beslut tas börja verkställas inom en snar framtid. Andra förslag behöver utredas ytterligare, är kostsamma och måste planeras in i den framtida budgeten. Åtgärder och utvecklingsarbeten som kan påbörjas inom en snar framtid är bland annat: Personcentrerad omvårdnad. Basutbildning, Demens ABC för samtlig personal. Översyn av hyreskontrakt. Starta upp demensteam inom hemtjänsten. Behovet av en dagverksamhet med inriktning demens är stor och bör prioriteras. Önskvärt vore om tillsättning av en demenssjuksköterska kan ske inom kort. Mycket av arbetet inom demensverksamheten skulle underlättas om denna tjänst blir tillsatt. Det tidigare avtalet med Landstinget skulle då bland annat kunna påbörjas igen. Ett behov av fler demensboenden kommer att finnas då antalet personer som är 85 år eller äldre beräknas öka med 41% fram till Vetenskap finns att ju äldre en person blir desto troligare blir det att personen utvecklar en demenssjukdom. I utredningen föreslås att ytterligare 16 lägenheter för personer med en demenssjukdom tillskapas inom tio år. En annan viktig fråga som måste beslutas är om den framtida demensvården i kommunen ska vara lokaliserad till en tätort eller om den ska vara utlokaliserad till de tre tätorterna. Förslaget i utredningen är att all verksamhet gällande demensvård lokaliseras till Charlottenberg.

16 (24) 1.2 Syfte Syftet med utredningen är att belysa olika förslag om hur demensverksamheten i Eda kommun kan se ut i framtiden samt hur samverkan mellan primärvården och kommunen kan utvecklas inom demensområdet. Utredningen beskriver även vilka konsekvenser dessa förslag ger i vård och omsorg till personer med en demenssjukdom och deras anhöriga. 1.3 Mål Presentera förslag på åtgärder för vidareutveckling av en god demensverksamhet inom verksamheten Vård och stöd i Eda kommun. Verksamheten ska kännetecknas av tydlighet, respekt och tillit och ska stå för kontinuitet, tillgänglighet och rättssäkerhet. Den enskilde ska ges möjlighet att påverka och ha inflytande på sin dagliga livsföring samt ges förutsättningar för att känna sig trygg i kontakten med verksamheten. 1.4 Bakgrund Utredning gällande demensvård och insatser har pågått sedan 2011 inom verksamheten Vård och stöd fattades beslut i vårdutskottet om att en demensvårdsutredning skulle ske. Utredningen skulle bland annat ge svar på hur framtidens demensverksamhet skulle se ut på kort och lång sikt. Utredningen har därefter till vissa delar genomförts av kommunens demenssjuksköterska. Det framtagna arbetsmaterialet och remissvar på detta presenterades och diskuterades på vårdutskottet Demenssjuksköterskan slutade sin tjänst juni 2014 och det gick inte att rekrytera någon ny. På grund av denna resursbrist har utredningsarbetet därefter inte kunnat fortsätta och genomföras. Ett nytt beslut fattades av vårdutskottet där dåvarande verksamhetschef fick i uppdrag att ta fram en tidsplan med ansvarsfördelning för utredningen och en beskrivning av eventuella resurskrav för att genomföra utredningen. Åtgärds- och tidsplan för demensvårdsutredningen presenterades på vårdutskottet Verksamhetschefens bedömning var att en extern resurs behövde tas in för att slutföra utredningen. Anledningen var stor omsättning av chefer och stor arbetsbelastning i chefsgruppen inom Vård och stöd och att det inte heller i övrigt fanns resurser att avdela till utredningen, en demenssjuksköterska hade inte kunnat rekryteras. Rekrytering av demenssjuksköterska och chefer fortsatte under 2016 och våren Efter många rekryteringsförsök har ännu inte någon demenssjuksköterska kunnat rekryteras. Juli 2017 fick undertecknad uppdraget att slutföra utredningen.

17 (24) 1.5 Metod En ny inventering av kommunens behov och resurser idag och i framtiden har gjorts. Socialstyrelsens underlag och förslag till en Nationell demensstrategi som överlämnades till Socialdepartementet , Vård och stöds Handlingsplan för vård och omsorg vid demenssjukdom och arbetsmaterialet Förslag till Eda kommuns framtida demensverksamhet daterad har beaktats i den fortsatta utredningen. Statistiken är hämtad från Region Värmlands befolkningsstruktur Diskussioner har förts med sakkunnig och berörd personal inom verksamheten och Arvika/Eda demensförening. En omvärldsanalys har gjorts och kontakter har tagits med kommuner i och utanför Värmland. De tidigare remissvaren har beaktats. Materialet har även presenterats för Pensionärs- och tillgänglighetsrådet i Eda kommun. Nya rön och statistik har tagits fram sedan På grund av detta överensstämmer inte all tidigare statistik och dokumentation om den framtida demensverksamheten med vad som presenteras i denna utredning. 1.6 Demens Demens är ett samlingsnamn för en rad symtom som orsakas av hjärnskador. Dessa kan yttra sig olika beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Det är vanligt med minnesproblem när man blir äldre men det kan även vara första steget i utvecklandet av en demenssjukdom. För att ställa en demensdiagnos krävs en långvarig nedgång (minst 6 månader) av minne och intellektuella funktioner på ett sätt som medför tydliga problem i de vardagliga aktiviteterna. I Sverige finns idag cirka personer med demenssjukdom varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Några andra är vaskulär demens, Lewy Body demens och frontotemporal demenssjukdom. Demenssjukdom är idag inte möjlig att bota men det är möjligt att med olika vård- och omsorgsinsatser lindra symtom, underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Risken att insjukna i en demenssjukdom ökar med stigande ålder och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. I Sverige uppskattas antalet yngre personer med demenssjukdom till cirka varav merparten är år. Varje år insjuknar cirka personer i en demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdomar beräknas ha fördubblats till år Socialstyrelsens underlag till demensstrategi Enligt Socialstyrelsen finns det stora brister i vård och omsorg om personer med demenssjukdom när det gäller kompetens, samverkan och insatser för patienter och anhöriga. Vården skiljer sig också åt i landet lämnade Socialstyrelsen över ett underlag till en Nationell demensstrategi till regeringen, med förslag på hur vård och omsorg ska förbättras.

18 (24) Socialstyrelsen har lyft fram olika övergripande problemområden och utifrån dem tagit fram förslag till prioriterade insatser fram till år Några av förslagen på insatser i Socialstyrelsens underlag: Inför standardiserat insatsförlopp i samband med diagnosbesked, i samverkan mellan landsting och kommun Utveckla lokala demensteam som är gränsöverskridande mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst Satsa på forskning inom demensområdet Inför grundläggande demensutbildning för personal i hemtjänsten Sprid kunskap om våld i nära relationer vid demenssjukdom Sprid kunskap om utrikesföddas behov och förutsättningar vid demenssjukdom Utveckla kommunernas dagverksamheter i tillgång och innehåll Ta fram en nationell rekryteringsstrategi Satsa på stödinsatser såsom utbildning, handledning, anhörigträffar och avlösningsmöjligheter Genomför en nationell informationskampanj om demenssjukdomar och satsa på demensvänlig service i dagligvaruhandel, apotek, banker och kollektivtrafik 1.8 Nulägesbeskrivning Statistik Befolkning i de tre tätorterna år år år och äldre Totalt 45 år och äldre Charlottenb erg Koppom Åmotfors Totalt Kommunen är indelad i tre områden med vardera en tätort, Charlottenberg, Koppom och Åmotfors. Charlottenberg är det område som som har flest invånare 65 år och äldre, även antalet personer år är högre än i de andra två områdena. Utifrån ovanstående siffror kommer antalet äldre att öka mest i Charlottenberg. Åmotfors är det område som kommer att få den minsta ökningen. På Eda vårdcentral fanns våren personer registrerade med en demensdiagnos. Detta motsvarar knappt 1,6% av kommunens befolkning eller 6% av de personer som är 65 år och äldre. De flesta av personerna med diagnos är mellan år. Medelåldern ligger på 75 år. Fyra av de 137 personerna är 65 år eller yngre. Under våren 2017 gjordes en inventering av antalet personer som var kända av kommunens sjuksköterskor och hade en demensdiagnos eller kognitiva bekymmer.

19 (24) Eget boende Koppom Åmotfors Charlottenber Totalt g Demensdiagnos Kognitiva bekymmer Särskilt boende somatiskt Koppom Åmotfors Charlottenber g Demensdiagnos Kognitiva bekymmer Totalt Samtliga 33 personer som bor på kommunens demens boenden har en utredd demensdiagnos. Totalt är 71 personer med en demensdiagnos kända av kommunens sjuksköterskor. Sjuksköterskorna i Charlottenberg uppger att det troligtvis finns fler personer med en demensdiagnos eller kognitiva bekymmer som de eller Vårdcentralen inte känner till. Detta kan bero på att en del personer har valt att gå till privata läkarmottagningar och en del inflyttade personer från Norge har kvar sina läkarkontakter i grannlandet Primärvården Primärvården har ansvaret för utredning av personer med misstanke om minnesstörning/demenssjukdom. När demensutredningarna utförs på Vårdcentralen används bland annat SveDem (Svenska Demensregistret) som är ett svenskt nationellt kvalitetsregister för demenssjukdomar. Syftet med registret är att förbättra kvaliteten på demensvården genom att samla in data och följa upp förändringar i patientgrupper, diagnoser och behandling gjordes en överenskommelse om samverkan mellan Vårdcentralen i Eda och Eda kommun gällande utredning, behandling och uppföljning av patienter med demenssjukdom boende i Eda kommun. På grund av att kommunen saknar en demenssjuksköterska följs idag inte denna överenskommelse. På vårdcentralen i Eda finns en geriatriker och en undersköterska som arbetar med personer som har en demenssjukdom Kommunen Demenssjuksköterska och aktivitetsledare Demenssjuksköterska saknas, rekrytering pågår. En aktivitetsledare är anställd sedan januari Anställningen finansieras med statliga pengar genom äldresatsningen till och med Aktivitetsledaren är utbildad silviasyster och har handlett personalen på demens- och äldreboendena i bemötande. Aktivitetsledaren har även medverkat i omvårdnadsarbetet samt aktiverat de boende gjordes aktivitetsledarens tjänst om för att mer kunna ta tillvara de kunskaper hon har som silviasyster. Bland de nya arbetsuppgifterna ingår att förutom handleda personalen på boendena även handleda personalen i hemtjänsten.

20 (24) Vid behov utbilda personalen i bemötande och i omvårdnad gentemot vårdtagare med demenssjukdom med hemtjänst eller i särskilt boende. Ha kontinuerlig kontakt med de aktivitetsråd som finns på särskilda boenden för att fortsatt ge stöd och råd för att kunna bibehålla en aktiv och meningsfull tillvaro för de boende. I tjänsten ingår även att vara anhörigsamordnare enligt gällande riktlinjer så som att ge råd och vägleda anhöriga om vilka stödfunktioner som finns. Hemtjänst Service- och omvårdnadsinsatser utförs av hemtjänstpersonal. Idag finns ingen specialutbildad personal när det gäller demens. Personalen har olika utbildning och kompetens. För ett antal år sedan fick personalen en webutbildning, Demens ABC. Personal har slutat sedan dess och ny personal har anställts. De nyanställda saknar denna basutbildning. Samtlig personal i hemtjänstgruppen besöker den demenssjuke, demensteam saknas. Dagverksamhet Ingen dagverksamhet finns. Korttids- och växelvård Idag finns tre platser på Hiernegården i Koppom och tre platser på demensenheten i Charlottenberg för personer med demenssjukdom. Korttids/växelvårdsplatserna på Hiernegården är inte i markplan. Platserna är tre lägenheter av tolv på en enhet där de nio övriga lägenheterna är ämnade för personer med somatisk sjukdom. Att ha korttids/växelvårdsplatser på en avdelning för somatiskt sjuka är inte lämpligt. Korttids/växelvårdplatserna i Charlottenberg finns i anslutning till ett demensboende med nio lägenheter. Vid full beläggning av platserna bor tolv personer på en enhet. Sex till åtta lägenheter per enhet på ett boende rekommenderas. Avlösning i hemmet Avlösning i hemmet syftar till att erbjuda anhöriga som vårdar sin närstående möjlighet att ha egen tid. Avlösning beviljas vid behov i hemmet upp till 15 timmar per månad, dessa timmar är avgiftsfria. Finns behov kan ansökan göras av ytterligare timmar. Särskilt boende med inriktning demens Särskilt boende med inriktning demens finns i Koppom och Charlottenberg. Hiernegården har 8 lägenheter. Demensenheten i Charlottenberg är uppdelad i Gunnarsbygården med 9 lägenheter, Tallmogården har 8 lägenheter och Klockargården har 8 lägenheter. Personalen på boendena har undersköterskeutbildning. De har av kommunen fått basutbildningen, Demens ABC samt en ytterligare utbildning med inriktning demens via Omsorgs College. Personalomsättningen på boendena är låg. Alla personer som fått beviljat särskilt boende och har diagnosen demens erbjuds en lägenhet på ett demensboende.

21 (24) Idag finns personer med demensdiagnos och/eller kognitiva besvär som bor på boenden för somatiskt sjuka. Sjukdomen eller besvären har utvecklats under tiden de vistats på boendet. Idag används BPSD-register (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) på kommunens boenden. Genom att använda sig av BPSDregister fås en bättre kontroll av symtom och verktyg för att åtgärda dem. Även Svenska Demensregistret (SveDem) används. Detta register fokuserar på omvårdnadsfrågor. SveDem användes först av Landstingets vårdcentraler men har nu också anpassats för särskilda boenden. Legitimerad personal Arbetsterapeuter provar bland annat ut kognitiva hjälpmedel, fysioterapeuter ansvarar för olika träningsprogram utifrån de individuella behoven hos personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor ansvarar för omvårdnad och medicinska frågor samt för att ge stöd till den enskilde, närstående och personal. Anhörigsamordnare Från och med ingår uppgiften som anhörigsamordnare i aktivitetsledaren/silviasysterns arbetsuppgifter. Anhörigsamordnarens uppgift är att ge råd och vägleda anhöriga om vilka stödfunktioner som finns. 1.9 Framtid Verksamhetens mål för vård och omsorg vid demenssjukdom För att över tid tillgodose demenssjuka och deras närstående med kvalificerad och kvalitetsfyllt stöd och omvårdnad under en varierande tidsrymd ska verksamheten präglas av: Baskunskaper rörande demenssjukdomar, behandlingsformer och bemötandestrategier för all personal. Demenssjuksköterska med fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper inom demensområdet. Spetskompetens inom omvårdnads- och behandlingsområdet. Biståndshandläggare med ansvarsområde specifikt för demensområdet. Främja nätverksmedverkan för erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling inom demensområdet. Kontinuerlig handledning för personal verksam inom demensområdet. I grunden ett teambaserat multiprofessionellt samarbete inom verksamheten. Gemensamt med primärvården och intresseorganisationer öka informations och utbildningsförutsättningar till anhöriga och allmänhet. Följa forskning och utveckling så att en tidsenlig filosofi präglar hela verksamheten. Personcentrerat arbetssätt.

22 (24) Ovanstående punkter finns dokumenterade i kommunens Handlingsplan för vård och omsorg vid demenssjukdom och överensstämmer med Socialstyrelsens förslag på insatser. Personcentrerat arbetssätt har lagts till av undertecknad. Om personcentrerat arbetssätt ska ingå i verksamhetens mål bör ett beslut om detta tas av vårdutskottet Primärvården Ökat samarbete Ett utökat samarbete med primärvården med gemensamma kontinuerliga möten där olika demensfrågor och samverkan diskuteras är önskvärt. I samverkan skulle ett standardiserat insatsförlopp i samband med diagnosbesked kunna genomföras. Rekrytering av en demenssjuksköterska skulle underlätta för ett utökat samarbetet och återupptagandet av överenskommelsen från Samverkan med primärvården är viktig. När testerna utförs på vårdcentralen är det viktigt att information ges om kommunen och vad den kan vara behjälplig med i form av stöd och vård. Det bör gagna både patient och anhöriga om kommunens personal kommer in tidigt i processen. Konsekvenser Positivt Kommunen kommer in tidigt för att informera om dess verksamhet. Finns behov kan insatser ges tidigt till den demenssjuke och dennes anhöriga. Skapar trygghet hos anhöriga och den demenssjuke. Negativt Negativa konsekvenser med samverkan finns inte. Hinder Resursbrist, avsaknad av demenssjuksköterska Kommunen Personcentrerad omvårdnad All personal ska arbeta utifrån begreppet personcentrerad omvårdnad vilket innebär att det är personen som sätts i centrum och inte demenssjukdomen, varje person möts utifrån sin aktuella situation. Utgångspunkten är den demenssjukes upplevelse av sin verklighet, syftet är att göra omvårdnaden och miljön runt personen mer personlig, att den enskildes förmågor tas tillvara samt att förstå beteenden och psykiska symtom ur den demenssjukes perspektiv. Personcentrerad omvårdnad utgår från information om personens livsmönster, värderingar och preferenser. Vetenskapliga studier visar att personcentrerad omvårdnad ger stöd för att öka individens livskvalitet på olika sätt. Levnadsberättelsen är ett bra hjälpmedel för att säkerställa att varje person ses som en individ, viktigt att understryka att den är frivillig. För att kunna arbeta med personcentrerad omvårdnad ska varje vårdtagare ha en genomförandeplan där det bland annat framgår hur vårdtagaren önskar få sina insatser utförda utifrån olika behov. Idag används BPSD-register (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) på kommunens boenden.

23 (24) Denna typ av skattning bör även införas inom hemtjänsten. Genom att använda sig av BPSD- register fås en bättre kontroll av symtom och verktyg för att åtgärda dem, vilket leder till ett ökat välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Att använda sig av BPSD-register är också ett verktyg för att kunna arbeta med personcentrerad omvårdnad. Konsekvenser Positivt Ökad livskvalitet för den demenssjuke. Tryggare personal då samtliga arbetar utifrån ett och samma koncept. Tryggare för anhöriga när de ser att personalen arbetar utifrån den demenssjukes behov. Negativt Ökat behov av resurser i början av införandet i form av utbildning och registrering. Hinder Idag finns ingen certifierad utbildare för BPSD i kommunen. Kostnader Eventuella vikariekostnader vid utbildning. För att bli certifierad BPSD utbildare krävs att man genomgått en administratörsutbildning. Administratörsutbildningen och BPSDutbildningen är båda på två dagar. Utbildningarna finns i Malmö och är gratis, kostnad tillkommer för resor och logi. Kompetent personal, utbildning, fortbildning och handledning All personal som arbetar med personer med demenssjukdom ska ha utbildning inom området demens. De ska ha kunskap om personcentrerad omvårdnad, förhållningssätt och bemötande gentemot personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Kunskap om våld i nära relationer vid demenssjukdom och om utrikesföddas behov och förutsättningar vid demenssjukdom. De personer som idag inte har den grundläggande utbildning bör erbjudas denna av kommunen. Det är också viktigt att vikarierna får denna utbildning. Handledning och fortbildning är viktigt för att kunna stödja personalen och att de får till sig ny kunskap inom området. Utbildning, handledning och fortbildning är områden som är viktiga inom all vård och omsorg men speciellt i omvårdnaden om personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Handledning och fortbildning kan ges internt av demenssjuksköterska och silviasyster. Att införa grundläggande demensutbildning för personal i hemtjänsten är en av de punkter som Socialstyrelsen prioriterar i sin utredning. Kunskapsspridning om våld i nära relationer vid demenssjukdom och utrikesföddas behov och förutsättningar vid demenssjukdom prioriteras också. Konsekvenser Positivt Utbildning, fortbildning och handledning bör leda till ökad trygghet hos personalen i sin yrkesutövning.

24 (24) Trygg och kunnig personal bör också leda till att den demenssjuke och dennes anhöriga känner trygghet i den vård och omsorg som personalen utför. Symtomen hos den demenssjuke bör minska. Har personalen utbildning kan de jobba personcentrerat. Negativt Mer kunskaper inom yrket kan aldrig vara negativt. Hinder Eventuella svårigheter att finna vikarier när utbildningar genomförs. Krav på god personalplanering. Kostnader Web-utbildningen Demens ABC (basutbildning som all berörd personal bör ha) är kostnadsfri. Utbildningen är på två timmar och eventuella kostnader blir vikariekostnader. En årlig summa bör budgeteras för fortbildning. Demenssjuksköterska Arbetet med att anställa en demenssjuksköterska måste fortsätta. Det är viktigt för kommunen att får en demenssjuksköterska som har specialkunskaper och kan ge stödjande handledning till personal, personer med demenssjukdom och deras anhöriga och som samordnar demensvården internt och externt. Konsekvenser Positivt Stödjande handledning leder till ökad trygghet och kompetens hos personal, den enskilde och anhöriga. Samordning av demensvården leder till en ökad kontinuitet för den enskilde, anhöriga och personal. Negativt Inga negativa effekter Hinder Svårt att rekrytera Kostnader Inga ökade kostnader. Tjänsten ligger med i personalbudgeten. Legitimerad personal och biståndshandläggare Viktigt att legitimerad personal och biståndshandläggare får ytterligare utbildning/fortbildning inom demens. En arbetsterapeut, en fysioterapeut och en biståndshandläggare bör ha spetskompetens inom området demens och vara de personer inom sin profession som jobbar mot den demenssjuke och dennes anhöriga/närstående. Då antalet personer med en demenssjukdom eller kognitiva besvär kommer att öka föreslås att ytterligare en tjänst som arbetsterapeut inrättas för att bland annat kunna tillgodose det kommande behovet av fler kognitiva hjälpmedel. Konsekvenser Positivt Tryggheten bör öka om den demenssjuke och dennes anhöriga får träffa personal som har goda kunskaper om demens och bemötande.

25 (24) Kompetent personal kan handleda och fortbilda övrig personal. Utprovning av kognitiva hjälpmedel kan ske tidigare än idag. Negativt Kompetent personal är aldrig negativt. Hinder Tid för utbildning och fortbildning. Kostnader 1,0 tjänst arbetsterapeut, 500 tkr. Kostnader för utbildnings- och fortbildningsmaterial. Anhörigsamordnare Enligt Socialtjänstlagen ska kommunen erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Utifrån detta krav bör en heltidstjänst som anhörigsamordnare tillskapas. Anhörigsamordnaren skulle förutom att som idag ge råd och vägleda anhöriga om vilka stödfunktioner som finns kunna starta upp och leda olika grupper t ex anhöriggrupper, självhjälpsgrupper eller vid behov ha enskilda samtal. En heltidstjänst som anhörigsamordnare skulle kunna täcka samtliga verksamheters behov inom Vård och stöd av denna insats. Konsekvenser Positivt Anhöriga har en viktig roll i omvårdnaden. Anhörigsamordnaren kan genom stödsamtal och utbildning stärka dem i sin roll. Genom att starta upp anhöriggrupper får de anhöriga träffa andra personer i liknande situationer vilket bör leda till att de anhöriga kan stödja varandra. Negativt Svårt för den person som har uppdraget idag att räcka till och hinna med upp draget. Hinder Ökade kostnader. Kostnader 1,0 tjänst 500 tkr. Anhöriga Anhöriga är en viktig del i omvårdnaden av personer med demenssjukdom, de bör erbjudas utbildning, stöd och handledning samt avlastning. Om insatser sätts in tidigt, är flexibla, situationsanpassade, individualiserade och i dialog med anhöriga har det visat sig att de positiva effekterna har förstärkts. Anhöriga står för en stor del av omvårdnaden (cirka 70%) av personer med demenssjukdom och det är viktigt att de för stöttning och hjälp för att klara detta. Anhöriga är också de som känner den demenssjuke personen bäst och vet vad som kan skapa trygghet för den enskilde. Att erbjuda utbildning, ge stöd och handleda anhöriga bör ingå i demenssjuksköterskans arbetsuppgifter och även i silviasysterns och anhörigsamordnarens yrkesroll.

26 (24) Konsekvenser Positivt Att stärka de anhöriga i deras roll genom olika utbildningsinsatser, handledning och ge dem stöd leder till att de orkar vårda sina demenssjuka. De anhöriga får förståelse och kunskap om de beteenden som kan uppstå hos den demente och klarar att bemöta detta. Den demenssjuke kan bo kvar längre i sin invanda miljö. Negativt Om anhöriga känner sig förbisedda och inte lyssnade på kan det leda till frustration, otillräcklighet och konflikter mellan den anhörige och den demenssjuke. Konflikter kan även uppstå när de anhöriga och personal inte är på samma våglängd. Hinder Resurser saknas. Kan vara svårt att nå anhöriga och ge information. Kostnader Den demenssjuke kan bo kvar längre i sin invanda miljö. Behovet att ett demensboende kan skjutas framåt i tiden. Anhörigstöd och avlastningsmöjligheter Fortsatt möjlighet för personer som vårdar sina anhöriga att få 15 timmar avlastning i månaden kostnadsfritt. Informationen om avlastning bör utvecklas så att fler får tidigare information om insatsen. Finns behov av ytterligare avlastningstimmar ska det som idag kunna ansökas om hos kommunens biståndshandläggare. Anhörigavlastningen ska utföras av känd personal och helst ska samma personal alltid utföra insatsen. En genomförandeplan ska upprättas så att den demenssjuke får stimulans och vård utifrån sina individuella behov. Andra former av avlastning som bör finnas är korttidsplatser för några dagar, där det inte behövs så lång framförhållning. Korttids/växelvårdsplatserna som finns idag bör också ses som en avlastningsmöjlighet liksom dagverksamhet. Konsekvenser Positivt De anhöriga får avlastning och kan göra egna saker. Om en akut situation uppstår för den anhörige kan korttidsplats vara en lösning. Negativt En del anhöriga kan uppleva det negativt att få in personal i sitt hem Hinder Kan vara svårt att alltid kunna erbjuda en korttidsplats vid akuta situationer. Kostnader Inga intäkter när platser står tomma. Olika typer av avlastning kan bidra till att behovet av demensboende flyttas fram i tid eller ej blir aktuellt. Demensteam i hemtjänsten I hemtjänsten finns ett flertal personer med demenssjukdom eller demensliknande symtombild som i nuläget får beviljade insatser i det egna hemmet.

27 (24) För en person med demenssjukdom kan det bli stora problem när det är många olika personer som kommer för att hjälpa dem i hemmet. Att starta upp demensteam inom varje hemtjänstområde skulle kunna underlätta mycket för den demenssjuke. I teamet ska det finnas undersköterskor som är intresserade av att jobba mot denna målgrupp och som har demensutbildning och utbildning i bemötande. Tjänsterna i demensteamen bör utlysas så att de personer med intresse för denna inriktning söker tjänsterna. Behovet av demensteam kan variera över tid. Det är viktigt att personerna som jobbar i teamet är medvetna om att de periodvis kan få utföra hemtjänstarbete hos övriga brukare inom området. Konsekvenser Positivt En mindre grupp personer med utbildning och kompetens inom hemtjänsten som arbetar mot de som har en demenssjukdom leder till en ökad trygghet och kontinuitet hos både personen med demenssjukdom, anhöriga och personal vilket kan skapa förutsättningar till att personen kan bo kvar hemma i sin kända miljö längre vilket innebär både känslomässiga som praktiska fördelar för den som har demenssjukdom. Att minska antalet personal hos varje brukare är ett av verksamhetens mål. Detta arbetssätt bör även leda till att övriga brukare inom hemtjänstgruppen får besök av färre personal. Med en mindre personalgrupp som känner den demenssjuke torde tidsåtgången minska för personalens besök då många frågeställningar och missförstånd kan undvikas, även tillbuden bör minska. Negativt Eventuellt viss personalomsättning. (Kan ibland också vara positivt.) Hinder Eventuella resursbrister. Lång planeringstid i nuvarande planeringssystem Laps care. Kostnader Eventuella personalkostnader om dagens resurser inte räcker till för att bilda dessa team. Omfördelning av personalresurser bör kunna göras om behov finns. Dagverksamhet Att åter starta upp en dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom bör prioriteras. Verksamheten bör vara öppen måndag till fredag varje vecka. Behovet av antal dagar i dagverksamheten kan variera hos de demenssjuka. Det är viktigt att gruppsammansättningen görs utifrån personernas behov. Om verksamheten utformas utifrån de demenssjukas behov, intressen och på vilken nivå de befinner sig i sin sjukdom torde inte åldersskillnaden ha någon större betydelse. Målet med dagverksamheten är att ge personer med demenssjukdom en meningsfull vardag så att de kan bibehålla sina funktioner och samtidigt ge avlastning till de anhöriga. Lämpliga lokaler och bra utemiljö krävs för att kunna bedriva en dagverksamhet med god kvalitet. I lokalerna ska finnas ett stort rum där samtliga deltagare kan samlas för gemensamma aktiviteter och måltider.

28 (24) Ett kök ska finnas där de besökare som önskar kan vara med vid tillagning av mat och bakning. Två mindre rum bör också finnas för de besökare som vid tillfälle kan behöva avskildhet och vila. Det är också viktigt att det finns rymliga hygienutrymmen där dusch och tvättmaskin kan inrymmas. Lokalerna ska även inrymma kontor och rum för personalen. Lokalerna ska vara i markplan så att besökarna lätt kan gå ut till en trädgård där möjligheter ska finnas för odling och enklare trädgårdsarbete eller bara för att gå ut och ta en liten promenad eller att sätta sig och till exempel dricka kaffe. Två undersköterskor med heltidstjänster är personalbehovet som behövs för att ha en dagverksamhet öppen alla vardagar. Undersköterskorna ska ha utbildning i demenssjukdomar och bemötande, de ska vid behov kunna få stöd och råd av legitimerad personal och silviasyster. Insatsen dagverksamhet ska vara biståndsbedömd. Demenssjuksköterska, silviasyster och annan legitimerad personal ska kunna vara behjälpliga vid bedömningen. Samtliga besökare ska ha en individuell genomförandeplan. Dagverksamheten bör vara i en tätort där det finns närhet till exempelvis bibliotek, affär och café. Erfarenheter finns att resan till och från dagverksamheten och resans tid inte har så stor betydelse för den demenssjuke. Svårigheten för att komma till dagverksamheten ligger oftast i att komma iväg, där är anhöriga och hemtjänstpersonal mycket viktiga. Konsekvenser Positivt Personer med en demenssjukdom ges möjlighet till en meningsfull vardag samt stärks i sina funktioner som sviktar. Anhöriga får avlastning, vilket innebär att de orkar vårda personen med demens i hemmet. En väl fungerande dagverksamhet som ger avlastning för anhöriga kan innebära att den demenssjuke kan bo kvar längre i sitt ordinarie hem. Lokalerna kan nyttjas av andra verksamheter på tider då inte dagverksamhet bedrivs. Negativt Vissa personer med demenssjukdom kan bli oroliga av att byta miljö. Hinder Lämpliga lokaler Kostnader Nybyggnation eller ombyggnation av befintliga lokaler. Lokalhyra, inköp av inventarier. 2,0 tjänst undersköterska 850 tkr. Kostnaden för 2,0 tjänst undersköterska på dagverksamheten beräknas vara 20% av kostnaden per dygn för baspersonal (undersköterskor) på ett demensboende. Korttidsplats/växelvård Idag finns sex korttids/växelvårdsplatser. Behovet av denna typ av platser beräknas inte att öka inom de närmaste åren om andra former av avlastning erbjuds såsom dagverksamhet och avlastning i hemmet.

29 (24) Idag används ofta platserna som ett boende i väntan på en lägenhet på demensboende. De framtida korttids/växelvårdsplatserna bör inrymmas i andra lokaler än där de är belägna idag. En enhet med enbart korttids/växelvårdsplatser bör inrättas. Platserna bör ligga i markplan. Önskvärt är också att enheten placeras i närheten av dagverksamheten. Personerna som besöker dagverksamheten kan då introduceras på enheten och är då bekanta med denna miljö om behov av korttids/växelvårdsplats skulle bli aktuellt. Konsekvenser Positivt Anhöriga får avlastning. En liten enhet med enbart korttids/växelvårdsplatser bör leda till minskad oro hos de boende. De anhöriga känner sig tryggare när den demenssjuke inte känner oro. Negativt Personer med demenssjukdom kan bli mycket oroliga över att byta miljö som det blir vid växelvård som oftast brukar vara i 14 dagars perioder. Det har visat sig att många demenssjuka blir kvar i väntan på annat boende eftersom det blir för arbetsamt för dem att skifta miljö så ofta. Hinder Korttidsplatserna används ofta som boende i väntan på ett demensboende. Kostnader Idag finns ingen personalbudget för de tre korttidsplatserna i Charlottenberg. 6,5 tjänst undersköterska dag och kväll 2,9 mkr. 3,84 tjänst undersköterska natt 1,7 mkr. Personalkostnaderna kan minskas om enheten byggs i anslutning till boenden så att samordningsvinster kan göras. Kostnader för ny- eller ombyggnation. Inventariekostnader. Hyreskontrakt och boende utifrån behov I Eda kommun beviljas idag särskilt boende på somatiskt boende eller på ett demensboende. Under tiden som personerna bor på de olika typerna av boende kan deras livssituation och behov förändras men idag bor man kvar på det boende man flyttat in på trots att behoven förändrats. En person som flyttat in på ett somatiskt boende kan under sin tid där utveckla en demenssjukdom. Personens behov ser kanske inte alls ut som de gjorde när personen flyttade in. Likadant kan det vara för en person med demensdiagnos som flyttat in på ett demensboende. Efter en kortare eller längre tid kan den demenssjuke ha försämrats i sin sjukdom och behoven förändrats till att mest vara omvårdnad. Idag bor tolv personer med en demensdiagnos på somatiskt boende och det finns personer på demensboendena som försämrats i sin demenssjukdom och inte längre har de behov som de tidigare haft utan deras behov består till största delen av omvårdnad. Det finns idag kommuner som har skrivit in i hyreskontrakten att en flytt till en annan lägenhet kan ske under boendetiden om behovet förändras. En omprövning görs och ett nytt beslut tas av biståndshandläggaren.

30 (24) Biståndshandläggaren informerar vid den första ansökan att en omprövning av beslutet kan ske om behoven förändras under boendetiden. Utifrån samtal med ansvariga personer i kommuner som använder sig av denna typ av hyreskontrakt upplever de detta positivt då de boende får den vård och omsorg som de har behov av. Förslagsvis bör Eda kommun se över sina hyreskontrakt så att flytt kan ske mellan olika boendeformer för att kunna erbjuda den bästa vård och omsorg utifrån varje persons behov. Det finns även kommuner som har skrivit in i sina riktlinjer att kvarboendeprincipen i vissa fall inte gäller på demens boenden, personen kan få flytta till ett annat särskilt boende exempelvis när behovet av omvårdnad tar överhand. Undertecknad föreslår att denna skrivelse förs in i Eda kommuns riktlinjer för särskilt boende. Konsekvenser Positivt Rätt vård och omvårdnad ges till varje person utifrån dennes behov. Personer med en demensdiagnos får sina behov tillgodosedda av personal som är speciellt utbildade för att bemöta och vårda personer med en demenssjukdom. Oro bland boende och medboende kan minska med rätt boendeform. Behovet av ytterligare demensboenden kan minska. Negativt En flytt innebär att man måste lära känna ny personal, kan vara negativt för både den boende och dennes anhöriga/närstående. Hinder Information kan misstolkas. Det är viktigt att den som söker boende och dennes anhöriga, närstående, god man eller annan företrädare får information om att en flytt kan bli aktuell under boendetiden direkt när ansökan om boende görs. Kostnader Inga ökade kostnader. Behovet att ytterligare demensboenden kan minska. Särskilt boende med inriktning demens 65 år eller äldre 75 år eller äldre år eller äldre fanns i Eda kommun 2082 personer som var 65 år eller äldre. Av dessa var 957 personer 75 år eller äldre och 292 personer var 85 år eller äldre. Enligt en prognos som Region Värmland presenterade 2016 ska antalet personer 65 år eller äldre vara 2235 personer 2025 och 2345 personer Antalet personer 75 år eller äldre ökar till 1252 personer 2035, en ökning med 295 personer. Den största ökningen sker fram till 2025 med 185 personer till 1142 personer. 305 personer beräknas vara 85 år eller äldre beräknas antalet öka med ytterligare 107 personer till 412 personer.