Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal
|
|
- Ingegerd Lundström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Implementering pågår! Rutin, Dokument ID: Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Uppdaterad
2 Arbetssättet omfattar hälso- och sjukvården i Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal
3 Fråga Vem ska arbeta utifrån rutinen? Svar Rutinen gäller alla hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal. Är det här ett helt nytt arbetssätt? Vad är nytt i den nya versionen? Nej. Rutinen är uppdaterad och utgör ett bättre stöd för den som ska göra en orosanmälan. Den skriftliga orosanmälan ska inte scannas in i journal, enligt tidigare rutin. Den ska diarieföras, efter att originalet skickats in till Socialtjänst. I diariet omfattas orosanmälningar av sekretess. Anställda vid privata vårdgivare diarieför i den egna organisationen, enligt egna rutiner. Varför ska orosanmälan inte finnas i journal? När sker förändringen? Vad ska jag göra? Var hittar jag det stöd jag behöver? Det handlar om barnets säkerhet. I mötet med patient ska alltid en objektiv bedömning göras. Informationen i tidigare orosanmälningar kan färga nya bedömningar, vilket kan leda till felaktiga beslut. Oavsett tidigare antal orosanmälningar ska alltid, vid oro, en ny orosanmälan upprättas, enligt lag. Det krävs inga tydliga tecken, bevis eller bekräftande uppgifter för att göra en orosanmälan. Det är den upplevda oron som avgör. En journalanteckning om att en orosanmälan är upprättad ska dock skrivas i journal. Uppgifter i en orosanmälan kan vara skyddade av sekretess och kan röjas av misstag om scannad version finns i journal. En patientjournal får inte gälla flera personer (Patientdatalagen). Barnet som orosanmälan avser behöver inte vara patient. Misstanke om att barn far illa kan ske då till exempel förälder eller närstående är patient. Den uppdaterade rutinen började gälla den 1 april Revidering och förtydligande av rutinen sker inom kort. Se sida två av frågor och svar. Samtliga medarbetare inom hälso- och sjukvård har anmälningsskyldighet och ansvarar för att tillämpa denna rutin vid misstanke om att barn far illa. Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar och kan inte delegeras. Samtliga chefer inom hälso- och sjukvård ansvarar för att rutinen är känd och tillämpas. Ansvariga chefer får ett PPT-material att använda i informations-/utbildningssyfte. Rutinen kommer att innehålla en blankett för orosanmälan och checklista, för stöd till upprättandet av en orosanmälan. I den nuvarande rutinen står att man i brådskande fall kan faxa. Får man inte göra det längre? Nej. Vid akut fara för barnet ska orosanmälan ske via telefon. Ring berörd socialtjänst, eller efter kontorstid; länets socialjour. Orosanmälan via telefon ska alltid kompletteras med en skriftlig orosanmälan. Anledningen till att fax inte längre ska användas är att det förekommit avvikelser. Felaktig hantering, såsom; ej avidentifierade meddelanden och inte säkerställt/bekräftat mottagande, har förekommit, vilket inneburit fördröjd handläggning av akuta ärenden.
4 Fråga Vart i journalen ska KVÅkodningen finnas? Svar KVÅ-kodning ska alltid finnas i slutet av aktuell besöks-/telefonanteckning (eller dylikt). Aktiviteten Orosanmälan blir en egen rad/aktivitet under ovanstående anteckning och ska bara innehålla informationen att en orosanmälan är gjord, till vilken kommun/socialtjänst den skickats och namn på eventuell kontaktperson hos aktuell socialtjänst. Vart ska man dokumentera varför man gör sin orosanmälan? I den ordinarie journalanteckningen ska det alltid framgå vad vårdgivaren noterat under besöket/kontakten. Händelser, iakttagelser. Detta dokumenteras enligt gällande rutin Journalföring och dokumentation - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gävleborg, Dokument-ID: En orosanmälan är information till socialtjänst och kan aldrig ersätta en ordinär journalanteckning. Känsla, iakttagelser, oro. I sin orosanmälan kan man ge uttryck för en diffus eller stark känsla, det behöver inte vara fakta. Hur ser en korrekt dokumentation i Melior ut? Kontakten med patienten besöket eller telefonkontakten dokumenteras precis som vanligt i journal. Om en orosanmälan upprättas skapas en ny aktivitet: Orosanmälan. I den skrivs endast En orosanmälan är upprättad och skickad till socialtjänsten i XXX. (Eventuell kontaktperson anges) KVÅ-kodningen gällande denna aktivitet ska dokumenteras i den tillhörande besöks- eller telefonanteckningen ovanför. Och glöm inte Elvis. Hur ser en korrekt dokumentation i PMO ut? Kontakten med patienten besöket eller telefonkontakten dokumenteras precis som vanligt i journal. I samma anteckning skrivs att en orosanmälan upprättas, med texten En orosanmälan är upprättad och skickad till socialtjänsten i XXX. (Eventuell kontaktperson anges) KVÅ-kodningen gällande denna aktivitet ska dokumenteras i anteckningen. Tillgång till en upprättad orosanmälan hur går det till? Upprättaren av en orosanmälan, dennes närmaste chef och Centraldiarium har alltid tillgång till orosanmälan, via Platina. De kan göra tillfälliga utskrifter. En utskrift/kopia av en orosanmälan kan delas med kollegor som också har en vårdande relation till patienten. Det är också tillåtet att lämna utskrift/kopia till vårdnadshavare. Observera att det inte får innebära en uppenbar risk för barnet/ungdomen om vårdnadshavare informeras. Handläggare (vårdenhetschef/närmaste chef) ansvarar alltid för att alla utskrifter hanteras på rätt sätt och tuggas /kasseras så snart den använts, exempelvis vid en vårdkonferens. Om handläggare inte finns på plats kan man alltid kontakta Centraldiarium.
5 Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar och kan inte delegeras till någon annan. Anmälningsskyldiga kan inte göra anonyma orosanmälningar. Orosanmälan ska utföras genast och skrivas under av den person som får misstanke om att barn far illa. Med barn avses alla människor under 18 år I ärenden där det finns en risk för att exempelvis föräldrar och anhöriga reagerar med ilska eller hot om våld kan en anmälan göras av fler ur personalen som iakttagit det anmälda förhållandet eller gemensamt med verksamhetschef.
6 Anmälningsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter Anmälningsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter med stöd av 10 kap. 28 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). En anmälningsskyldig anställd som låter bli att anmäla kan dömas till tjänstefel enligt 20 kap.1 Brottsbalken (BrB). Hälso-och sjukvården har en skyldighet att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för socialnämnden och socialtjänstens utredning om ett barns behov av stöd och skydd enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL).
7 Anmälningsskyldighet även då barnet inte är patient! Anmälningsskyldiga behöver inte ha träffat barnet för att vara skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten. Uppgifter som den anmälningsskyldiga har fått ta del av genom en annan person eller obestyrkta uppgifter kan ge grund för anmälan om att ett barn misstänks fara illa. Anmälningsskyldiga måste därför i vissa fall ta reda på om det finns barn i en vuxen patients närhet för att kunna fullfölja sina skyldigheter enligt Socialtjänstlagen samt 2 g Hälso-och sjukvårdslagen (HSL). Exempelvis när en vuxen patient söker för skador uppkomna av våld eller berättar om förhållanden hemma som tyder på att ett barn far illa eller misstänks fara illa. Anmälningsskyldiga kan aldrig lova ett barn eller en vuxen att inte anmäla oro eller lämna uppgifter som socialtjänsten måste få enligt lag.
8 Anmälningsskyldighet kvarstår även om barnet och familjen redan har kontakt med socialtjänsten Skyldigheten att anmäla kvarstår även i de fall då barnet eller familjen redan har kontakt med socialtjänsten, exempelvis då en orosanmälan gjorts tidigare eller under en pågående utredning hos socialtjänsten. Anmälningsskyldigheten gäller även då barnet tar del av andra vårdinsatser från hälso-och sjukvården, så som exempelvis barn-och ungdomspsykiatrin.
9 Då ska du anmäla! Det är alltid barnets eller ungdomens behov och rättigheter som ska vara utgångspunkten för anmälan, inte hänsynen till vårdnadshavare eller anmälarens tveksamhet. Exempel på orsak till anmälan kan vara misstanke om att barnet eller ungdomen:! utsätts för fysiskt eller psykiskt våld utsätts för sexuella övergrepp utsätts för kränkningar utsätts för fysisk eller psykisk försummelse eller vanvård lever där våld i nära relation förekommer lever där våld och hot om våld förekommer utsätts för hot om våld utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj/vårdnadshavare blivit utsatta för eller misstänks riskera att utsättas för könsstympning far illa på grund av olika former av eget missbruk eller självskada
10 Ofött barn Det finns en möjlighet att, utan hinder av sekretess, lämna uppgifter till socialtjänsten till skydd för ett ofött barn med stöd av 25 kap. 12 offentlighets- och sekretesslagen.
11 Vid akut fara för barnet Vid akut fara för barnet/ungdomen kan orosanmälan utan dröjsmål ske genom att socialtjänsten kontaktas per telefon. Observera att orosanmälan som ges över telefon alltid ska kompletteras med en skriftlig orosanmälan.
12 Polisanmälan vid misstanke om brott mot barn Hälso- och sjukvården har en möjlighet att polisanmäla vid misstanke om brott mot barn enligt 3, 4 och 6 kap, Brottsbalken, BrB, så som exempelvis fysiskt eller psykisk misshandel, sexuella övergrepp och könsstympning. Detta kan göras utan att sekretessen hindrar dem (10 kap. 21 OSL). 112 Det kan vara en fördel om man gör en polisanmälan direkt till polisen vid misstanke om brott, samtidigt som man gör en anmälan till socialtjänsten. Hälso- och sjukvårdpersonal behöver inte kunna bevisa sina misstankar för att göra en polisanmälan.
13 Konsultation med socialtjänsten innan en orosanmälan Vid osäkerhet konsultera socialtjänsten utan att barnets eller familjens identitet röjs. Tänk på att en konsultation med socialtjänsten aldrig ska ersätta eller fördröja en orosanmälan.
14 Information till vårdnadshavare vid en orosanmälan Information om att en orosanmälan görs kan ges till vårdnadshavare om det är möjligt, dock inte när misstanke finns om att barn utsatts för brott enligt 3, 4 och 6 kap. BrB, exempelvis vid fysisk eller psykisk misshandel, sexuella övergrepp och könsstympning, där en vårdnadshavare eller annan närstående till barnet är misstänkt förövare. Om anmälaren är osäker på vilken information som hen bör lämna till vårdnadshavare kan anmälaren konsultera socialtjänsten eller Polisen.
15 Rutin, Dokument ID: Så här gör du en orosanmälan! Instruktion till den praktiska hanteringen av orosanmälan till socialtjänst, vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal
16 Fråga Vem ska arbeta utifrån rutinen? Svar Rutinen gäller alla hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal. Är det här ett helt nytt arbetssätt? Vad är nytt i den nya versionen? Nej. Rutinen är uppdaterad och utgör ett bättre stöd för den som ska göra en orosanmälan. Den skriftliga orosanmälan ska inte scannas in i journal, enligt tidigare rutin. Den ska diarieföras, efter att originalet skickats in till Socialtjänst. I diariet omfattas orosanmälningar av sekretess. Anställda vid privata vårdgivare diarieför i den egna organisationen, enligt egna rutiner. Varför ska orosanmälan inte finnas i journal? När sker förändringen? Vad ska jag göra? Var hittar jag det stöd jag behöver? Det handlar om barnets säkerhet. I mötet med patient ska alltid en objektiv bedömning göras. Informationen i tidigare orosanmälningar kan färga nya bedömningar, vilket kan leda till felaktiga beslut. Oavsett tidigare antal orosanmälningar ska alltid, vid oro, en ny orosanmälan upprättas, enligt lag. Det krävs inga tydliga tecken, bevis eller bekräftande uppgifter för att göra en orosanmälan. Det är den upplevda oron som avgör. En journalanteckning om att en orosanmälan är upprättad ska dock skrivas i journal. Uppgifter i en orosanmälan kan vara skyddade av sekretess och kan röjas av misstag om scannad version finns i journal. En patientjournal får inte gälla flera personer (Patientdatalagen). Barnet som orosanmälan avser behöver inte vara patient. Misstanke om att barn far illa kan ske då till exempel förälder eller närstående är patient. Den uppdaterade versionen av rutinen gäller från den 1 april Implementering och uppföljning sker fortlöpande från december 2018 och framåt. Samtliga medarbetare inom hälso- och sjukvård har anmälningsskyldighet och ansvarar för att tillämpa denna rutin vid misstanke om att barn far illa. Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar och kan inte delegeras. Samtliga chefer inom hälso- och sjukvård ansvarar för att rutinen är känd och tillämpas. Ansvariga chefer får ett PPT-material att använda i informations-/utbildningssyfte. Rutinen kommer att innehålla en blankett för orosanmälan och checklista, för stöd till upprättandet av en orosanmälan. I den nuvarande rutinen står att man i brådskande fall kan faxa. Får man inte göra det längre? Nej. Vid akut fara för barnet ska orosanmälan ske via telefon. Ring berörd socialtjänst, eller efter kontorstid; länets socialjour. Orosanmälan via telefon ska alltid kompletteras med en skriftlig orosanmälan. Anledningen till att fax inte längre ska användas är att det förekommit avvikelser. Felaktig hantering, såsom; ej avidentifierade meddelanden och inte säkerställt/bekräftat mottagande, har förekommit, vilket inneburit fördröjd handläggning av akuta ärenden.
17 Fråga Vart i journalen ska KVÅkodningen finnas? Svar KVÅ-kodning ska alltid finnas i slutet av aktuell besöks-/telefonanteckning (eller dylikt). Aktiviteten Orosanmälan blir en egen rad/aktivitet under ovanstående anteckning och ska bara innehålla informationen att en orosanmälan är gjord, till vilken kommun/socialtjänst den skickats och namn på eventuell kontaktperson hos aktuell socialtjänst. Vart ska man dokumentera varför man gör sin orosanmälan? I den ordinarie journalanteckningen ska det alltid framgå vad vårdgivaren noterat under besöket/kontakten. Händelser, iakttagelser. Detta dokumenteras enligt gällande rutin Journalföring och dokumentation - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gävleborg, Dokument-ID: En orosanmälan är information till socialtjänst och kan aldrig ersätta en ordinär journalanteckning. Känsla, iakttagelser, oro. I sin orosanmälan kan man ge uttryck för en diffus eller stark känsla, det behöver inte vara fakta. Hur ser en korrekt dokumentation i Melior ut? Kontakten med patienten besöket eller telefonkontakten dokumenteras precis som vanligt i journal. Om en orosanmälan upprättas skapas en ny aktivitet: Orosanmälan. I den skrivs endast En orosanmälan är upprättad och skickad till socialtjänsten i XXX. (Eventuell kontaktperson anges) KVÅ-kodningen gällande denna aktivitet ska dokumenteras i den tillhörande besöks- eller telefonanteckningen ovanför. Och glöm inte Elvis. Hur ser en korrekt dokumentation i PMO ut? Kontakten med patienten besöket eller telefonkontakten dokumenteras precis som vanligt i journal. I samma anteckning skrivs att en orosanmälan upprättas, med texten En orosanmälan är upprättad och skickad till socialtjänsten i XXX. (Eventuell kontaktperson anges) KVÅ-kodningen gällande denna aktivitet ska dokumenteras i anteckningen. Tillgång till en upprättad orosanmälan hur går det till? Upprättaren av en orosanmälan, dennes närmaste chef och Centraldiarium har alltid tillgång till orosanmälan, via Platina. De kan göra tillfälliga utskrifter. En utskrift/kopia av en orosanmälan kan delas med kollegor som också har en vårdande relation till patienten. Det är också tillåtet att lämna utskrift/kopia till vårdnadshavare. Observera att det inte får innebära en uppenbar risk för barnet/ungdomen om vårdnadshavare informeras. Ansvarig handläggare (anmälarens/upprättarens närmaste chef) ansvarar alltid för att alla utskrifter hanteras på rätt sätt och tuggas /kasseras så snart den använts, exempelvis vid en vårdkonferens. Om handläggare inte finns på plats kan man alltid kontakta Centraldiarium.
18 Vid akut fara för barnet Vid akut fara för barnet/ungdomen ska orosanmälan utan dröjsmål ske genom att socialtjänsten kontaktas per telefon. Kontaktuppgifter till socialtjänst, länets socialjour och Polis finns i slutet av rutinen och i checklistan. Observera att orosanmälan per telefon alltid ska kompletteras med en skriftlig orosanmälan.
19 En orosanmälan ska vara skriftlig! Skriftlig orosanmälan ska göras skyndsamt, till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Om man inte vet till vilken kommun anmälan ska göras kan socialtjänsten i den kommun där barnet för tillfället vistas vara behjälplig. Kontaktuppgifter till alla socialtjänstkontor i Gävleborg finns i slutet av rutinen. Adresser finns även på respektive kommuns webbplats. Tänk på att skriva sakligt eftersom din orosanmälan kan komma att användas i utredningar m.m. hos andra myndigheter och även läsas av enskilda. Använd Platina-blankett, Dokument ID: Blanketten ska fyllas i för hand eller digitalt på skärm för utskrift. Informationen får ej sparas på dator eller i journal. Blanketten ska: fyllas i, skrivas ut, undertecknas, kopieras, skickas till socialtjänst (originalet) och Region Gävleborgs Centraldiarium, Budstation 94 (kopian). Anställda vid privata vårdgivare diarieför i den egna organisationen, enligt egna rutiner. Observera! Ifylld blankett ska inte scannas in i någon patientjournal. Detta är viktigt för barnets säkerhet!
20 En orosanmälan bör innehålla: Datum för anmälan och vilken socialtjänst som är mottagare. Personuppgifter på barn och vårdnadshavare, om det finns tillgängligt. Text som beskriver om vårdnadshavare och/eller barn informerats om att en orosanmälan görs och hur denna information mottagits. Information om behov av tolkstöd eller annat stöd för kommunikation. Observera! Ifylld blankett ska inte scannas in i någon patientjournal. Detta är viktigt för barnets säkerhet!
21 Uppgifter om dig som anmälare Anmälarens kontaktuppgifter till arbetet uppges. Namn på anmälarens närmaste chef. Om orosanmälan är upprättad i samråd med kollega kan anmälaren även fylla i dennes kontaktuppgifter. Anmälaren ska skriva under blanketten. Observera! Ifylld blankett ska inte scannas in i någon patientjournal. Detta är viktigt för barnets säkerhet!
22 Uppgifter om barnets situation och orsak till orosanmälan Beskriv vart barnet befinner sig när anmälan görs. Beskriv sammanhanget och datera de iakttagelser du gjort - eller den information du fått - som skapat misstanke och oro. Beskriv om det rör sig om en eller flera händelser. Beskriv vad barnet/ungdomen sagt/uttryckt, visat för beteende eller känslor. Ange din kännedom om det finns fler barn i familjen under 18 år. Ange din kännedom om barnet haft kontakt med socialtjänsten tidigare och, om möjligt, vilken kommun. Observera! Ifylld blankett ska inte scannas in i någon patientjournal. Detta är viktigt för barnets säkerhet!
23 Handläggning då orosanmälan är ifylld En checklista finns som stöd till den som just fyllt i en orosanmälan. Dokument ID: Ta en kopia av din orosanmälan. 2. Skicka genast originalet till berörd socialtjänst. Se lista med kontaktuppgifter. 3. Lägg kopian av blanketten i slutet kuvert. Märk kuvertet: Sekretess. 4. Lägg kuvertet i ett i internpostkuvert. Skicka till: Centraldiarium, Budstation 94. Anställda vid privata vårdgivare diarieför i den egna organisationen, enligt egna rutiner. Observera! Ifylld blankett ska inte scannas in i någon patientjournal. Detta är viktigt för barnets säkerhet!
24 Dokumentera åtgärden/aktiviteten orosanmälan i journal Dokumentation sker på två olika sätt, beroende på om det är barnet/ungdomen som är patient eller inte. Barnet är patient Annan än barnet är patient
25 Dokumentation då barnet är patient Dokumentera i barnets journal: Barnet är patient Melior 1. Välj aktivitet: Orosanmälan. 2. Skriv i fritext: namn på kommunen dit orosanmälan skickats och eventuell kontaktperson. 3. Åtgärdskoda i Melior och Elvis: Åtgärdskoda den tillhörande journalanteckningen (besök/kontakt/telefon), det vill säga; inte aktiviteten Orosanmälan. KVÅ: GD008 - Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov. PMO 1. Skriv i anteckningsmallen att en orosanmälan är upprättad, namn på kommunen dit den skickats och eventuell kontaktperson. 2. Åtgärdskoda i PMO: KVÅ: GD008 - Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov.
26 Dokumentation då annan än barnet är patient Dokumentera i den aktuella patientens journal: Annan än barnet är patient Melior 1. Välj aktivitet: Orosanmälan. 2. Skriv i fritext: namn på kommunen dit orosanmälan skickats och eventuell kontaktperson. 3. Åtgärdskoda i Melior och Elvis: Åtgärdskoda den tillhörande journalanteckningen (besök/kontakt/telefon), det vill säga; inte aktiviteten Orosanmälan. KVÅ: GD008 - Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov. PMO 1. Skriv i anteckningsmallen att en orosanmälan är upprättad, namn på kommunen dit den skickats och eventuell kontaktperson. 2. Åtgärdskoda i PMO: KVÅ: GD008 - Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov.
27 Diarieföring och tillgänglighet till skriven orosanmälan Centraldiariet diarieför på separat ärendenummer. Sekretess gäller. Anmälare och dennes närmaste chef blir handläggare och får ett bekräftels via e-post. Det meddelandet kräver ingen åtgärd utan kan ligga kvar eller raderas. Meddelandet innehåller en direktlänk till orosanmälan. Endast Centraldiarium och handläggare har tillgång till det enskilda ärendet. Om en orosanmälan behövs i ett senare skede är det tillåtet att göra tillfälliga utskrifter. En utskrift/kopia av en orosanmälan kan delas med kollegor som också har en vårdande relation till patienten. Det är också tillåtet att lämna utskrift/kopia till vårdnadshavare. Observera att det inte får innebära en uppenbar risk för barnet/ungdomen om vårdnadshavare informeras. Ansvarig handläggare (anmälarens/upprättarens närmaste chef) ansvarar alltid för att alla utskrifter hanteras på rätt sätt och tuggas /kasseras så snart den använts, exempelvis vid en vårdkonferens. Om handläggare inte finns på plats kan man alltid kontakta Centraldiarium. Anställda vid privata vårdgivare diarieför i den egna organisationen, enligt egna rutiner.
28 Hitta dina orosanmälningar i Platina! De ärenden du är handläggare för finns samlade under rubriken Handlingar i Platina. Gör så här: 1. Öppna Platina. Tryck (för säkerhets skull) på hus-symbolen för vara säker på att du är i rätt vy. 2. Leta reda på rubriken Handlingar. 3. När du trycker på förstoringsglaset dyker en sökruta upp. Sök på: förnamn, efternamn, eller annat. Tryck: Sök.
29 Hitta dina orosanmälningar i Platina! Om du skulle sakna rubriken Händelser i din hemma-vy i platina (när du tryckt på hus-symbolen). Gör så här: 1. Tryck på ikonen Mina inställningar. 2. Markera rubriken Handlingar. Tryck: Lägg till. Tryck: Stäng. Klart!
30 Skriftlig återkoppling från socialtjänst Eventuell skriftlig återkoppling i ärendet inkommer till Centraldiarium och handläggarna får då en notis från Platina i sin e-postlåda. Eventuell skriftlig återkoppling som felaktigt hamnat hos anmälaren, avdelningen/mottagningen, ska läggas i ett slutet kuvert, märkas Sekretess och skickas till Centraldiarium, Budstation 94. Anställda vid privata vårdgivare diarieför i den egna organisationen, enligt egna rutiner.
31 Kontakt Rebecca Padar Region Gävleborg Strateg, barnrätt och jämställdhet, stöd till hälso- och sjukvården
Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merUtbildning BHV juridik
Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merAnmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5)
14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5) Anmälare Efternamn Förnamn E-postadress Befattning och Arbetsplats Barnet anmälan avser Efternamn Förnamn Personnummer Barnets vårdnadshavare Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merOrosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Orosanmälan Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 135/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2015-06-22 Senast reviderad
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merAnmälan När, hur och sen då?
Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merVid misstanke om att barn far illa
Vid misstanke om att barn far illa Handlingsplan Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Handlingsplan Utbildning Utbildnings- och 2017-12-31 omsorgsutskottet Upprättad av Fastställd/upprättad
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merRegional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merArbete med närstående
Sida 1 av 10 Arbete med närstående lokal instruktion Sida 2 av 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. NÄRSTÅENDE... 3 3. MINDERÅRIGA NÄRSTÅENDE... 4 3.1 SOCIALTJÄNSTLAGEN OROSANMÄLAN... 4 3.2 INFORMATION,
Läs merSocialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merRiktlinjer för Lex Sarah
Riktlinjer för Lex Sarah Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 3-7 och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 24 b-g LSS SOSFS 2011:5 (S) Beslutad av omsorgsnämnden, 2015-03-24, 71 Reviderad
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merRutiner för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling
Rutiner för anmälan om diskriminering eller kränkande behandling Anmälan kan komma till kommunens kännedom på flera sätt: 1. Anmälan lämnas till en förskola/skola/gymnasieskola av personal eller enskild
Läs merHur ska man förhindra att allvarliga missförhållanden uppstår?
2009-09-28 Dnr SON 97/2009-79 1 (5) Rutin för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL (Lex Sarah) Inledning Som huvudman för socialtjänsten har Täby kommun, socialnämnden,
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merLokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet
Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet
Läs merSocialtjänstens arbete med barn
Socialtjänstens uppgift 5 kap 1 SoL Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under goda och trygga förhållanden - i nära samarbete med hemmen främja allsidig personlighetsutveckling
Läs merHandlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16
Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad
Läs merRegional riktlinje kring oro för ofött barn inom mödrahälsovården
Regional riktlinje kring oro för ofött barn inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merMetodstöd Treserva Sekretess/samtycke
Metodstöd Treserva Sekretess/samtycke Örebro kommun 160620 version 5 orebro.se 2 METODSTÖD TRESERVA, SEKRETESS/SAMTYCKE Innehåll Innehåll... 2 Se lista med samtycken och sekretessbrytande åtgärder... 3
Läs merRutin hantering av Lex Sarah
Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merRutin gällande tandvård för barn som riskerar att fara illa. Syfte och omfattning Att hantera barn som riskerar fara illa på säkert sätt i tandvården.
Rutin gällande tandvård för barn som riskerar att fara illa Syfte och omfattning Att hantera barn som riskerar fara illa på säkert sätt i tandvården. Ansvar Skriv in vilka funktioner/befattningar som har
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merRutin vid uteblivande från tandvårdsbesök avseende barn till och med 17 år
1 (5) Särskilda Vårdfrågor Tandvård RUTIN UTEBLIVANDE BARN Rutin vid uteblivande från tandvårdsbesök avseende barn till och med 17 år Innehåll Barns rätt till tandvård... 1 Orosanmälan till socialtjänsten...
Läs merSekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens
Läs merRutiner enligt lex Sarah
11-09-01 1(7) Antaget av sektorschef Lärande och Omsorg sept. 2011 Reviderade mars 2013 Rutiner enligt lex Sarah 2(7) Lex Sarah Lex Sarah kallas de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om
Läs merRutiner enligt lex Sarah
1(7) Antaget av: Kommunchef Antaget: juni 2016 Rutiner enligt lex Sarah Kommunstyrelsen Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merRIKTLINJER LEX SARAH. Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 3-7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOSFS 2011:5 (S)
RIKTLINJER LEX SARAH Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 3-7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOSFS 2011:5 (S) Beslutad av Omsorgsnämnden 2012-06-19 103 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn. Barn som far illa
Folktandvården Dalarna RamBarn Barn som far illa Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Avd för Pedodonti Dokumenttitel Barn som far illa Utgåva Gäller from 4 2017-10-06 Fastställd av Tandvårdschef
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merAnsvarig: Pedodontist Kristina Palm
Rutiner vid oro för att ett barn far illa eller riskerar fara illa Rutiner vid oro för misshandel och/eller övergrepp Rutiner vid upprepade uteblivanden från tandvårdsbesök Ansvarig: Pedodontist Kristina
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Diarienummer 183/ Socialförvaltning Id AN LEX SARAH
TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) 2013-09-16 Diarienummer 183/2012.739 Socialförvaltning Id 2013.1821 AN LEX SARAH Rutiner beträffande rapportering och anmälan av missförhållanden inom socialtjänsten och omsorgen
Läs merSOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Läs merSekretess och tystnadsplikt
Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merÖvergripande rutin för Lex Sarah
Ansvarig Bengt Gustafson, produktionschef Dokumentnamn 5.1.2 Lex Sarah rutin Upprättad av Elisabet Olsson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Processområde 5.1 Systematiskt
Läs merINSTRUKTION. för anmälan enligt Lex Sarah
September 2009 INSTRUKTION för anmälan enligt Lex Sarah - 14 kap 2 socialtjänstlagen, SoL - 24 a lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Instruktionen är fastställd av vård- och omsorgschefen
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn Barn som far illa
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Barn som far illa Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Dokumenttitel Barn som far illa Utgåva Gäller from 2 2016-06-15 Fastställd
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten
sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap
Läs merPliktverkets riktlinjer
Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets
Läs merVÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE
VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:
Läs merSocialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd
Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merRutin för handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah inom hela Socialtjänstens område i Borås Stad.
Rutin för handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah inom hela Socialtjänstens område i Borås Stad. _ Fastställt av: Förvaltningschefer på arbetslivsförvaltningen, sociala omsorgsförvaltningen,
Läs merLokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014
Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Beslutade av Älvsjö stadsdelsnämnd xxxxx stockholm.se 2 (11) Innehåll Lokala rutiner för Lex Sarah 3 Inledning 3 Vem är rapporteringsskyldig? 3 Vad ska rapporteras?
Läs merRUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merI rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.
Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191
Läs merKONTAKTPERSON 9:4 LSS
Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet
Läs merRutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10
Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Skollagen, 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 10. Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
Läs merRUTIN FÖR SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNSTEN
Socialnämnden RUTIN FÖR SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNSTEN Handläggare: Befattning: Eila Medin Socialchef Upprättad: 2015-01-16 Version: 2 SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNSTEN VAD ÄR SEKRETESS Alla som arbetar inom
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merRiktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad
1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och
Läs merDokumentation Hälso- och sjukvård HSL
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Läs merRutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah
Handläggare Per-Ola Hedberg Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS ansvara för att de som
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA
ENBACKSSKOLAN - Utbildningsförvaltningen UTREDNINGSGRUPPERNA FÖR BARN- OCH FAMILJ - Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2008-04-10 HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26
SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som
Läs merSamverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet
Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst Barn från 1 år till utgången av gymnasiet Bakgrund till samverkan Samverkansrutinerna är utarbetade utifrån ett uppdrag av förvaltningsledningen inom bildningsförvaltningen
Läs merAntagen av SN 27/090225
RIKTLINJER För anmälan av allvarliga missförhållanden inom verksamheter enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS 24 a SOSFS 2008:11 Antagen av SN 27/090225 POSTADRESS BESÖKSADRESS
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merSkriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20
Handlingsplan för Stenbockskolan samt Åsbo skola vid misstanke om barn som far illa samt samverkansplan för Barn- och Elevhälsan, socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård Skriven av Sandra Brisenman
Läs merÄldrenämndens rutiner för hantering av lex Sarah
Äldrenämndens rutiner för hantering av lex Sarah Antagna av Äldrenämnden i juni 2015 Dnr 115-179/2015 www.stockholm.se Äldreförvaltningen Upphandling och utveckling Storforsplan 26 106 64 Stockholm Telefon
Läs merSamtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-10-24 Senast
Läs merRiktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah
Godkänd av (Namn,, Enhet ) Utfärdat av (Namn,, Enhet) RIKTLINJE 1(5) Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Bakgrund Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt
Läs merRapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan
Rapport 2006:76 Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport
Läs merUtredning om barn och unga
Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd
Läs merÅtkomst till patientuppgifter
Hörsel Syn Tolk 1 (5) Riktlinje Version: 1 Skapad: 2016-11-30 Uppdaterad: JUG Melior E-post: melior.hoh@vgregion.se Åtkomst till patientuppgifter Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merLokala lex Sarahrutiner
Lokala lex Sarahrutiner Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Dnr 1.2.2-477-2014 stockholm.se Lokala lex Sarah-rutiner Beslutade av Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 27 november 2014 Dnr: 1.2.2-477-2014 Hässelby-Vällingby
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merRutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara
Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och
Läs merHandlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
Handlingsplan fö r samverkan DÅ BÅRN OCH UNGDOMÅR MISSTÅ NKS FÅRÅ ILLÅ VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015/2016 1 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Samverkan... 4 Syfte... 4 Anmälan/ny formulering
Läs merAtt anmäla oro till socialtjänsten
Att anmäla oro till socialtjänsten www.upplands-bro.se Foto: Emese/Shutterstock.com Om anmälningsskyldigheten I kontakten med barn och familjer lägger vi ibland märke till saker som inte verkar stå rätt
Läs mer