Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Viby, Skolan/Fritids Läsåret 2015/16

Transkript

1 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Viby, Skolan/Fritids Läsåret 2015/16 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy och vision 2. Begrepp och Definitioner 2.1 Diskriminering 2.2 Trakasserier och kränkande behandling 2.3 Diskrimineringsgrunder 3. Utvärdering 4. Läsåret 15/ Kartläggning 4.2 Främjande insatser och förebyggande åtgärder 4.3 Rutiner vid akuta situationer 4.4 Delaktighet & Förankring BILAGOR 1. Skollagen 2. Kontaktpersoner 2

3 1. Inledning 1.1 Varför en likabehandlingsplan? Detta dokument författas utifrån två regelverk: Diskrimineringslagen och 6 kap. 8 i Skollagen. Dessa lagar anger förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan (se bilaga 1). I och med dessa lagar skall varje skola framställa en likabehandlingsplan som syftar till att det ska finnas planerade åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter, flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Genom att aktivt arbeta för likabehandling kan vi minimera risken för att trakasserier diskriminering och kränkande behandling uppkommer. En grund i arbetet mot detta är att skapa en likabehandlingsplan som skolan/fritids kan utgå ifrån. Den bör ha en tydlig struktur och innehålla rutiner för hur skolan arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp ärenden. Likabehandlingsplanen ska vara känd av personal, elever och föräldrar. Det ska vara ett levande dokument som ska följas upp, utvärderas och revideras årligen. 1.2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem Ansvariga för planen Malin Rydén, rektor Rälsen Viby Åsa Furn, kurator Rälsen Planen gäller från Planen gäller till Rälsens policy och vision Rälsens policy gällande trakasserier och kränkande behandling vilar på en demokratisk grund. Med det menas att vid Rälsen AB får ingen behandlas kränkande eller diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Rälsen arbetar för en jämställd förskola och skola. Vid Rälsen AB ska alla elever känna sig trygga samt känna tilltro och tillit till alla vuxna som 3

4 finns runt omkring dem. Här är alla elever allas ansvar. Vid vår skola ska alla, både barn, elever och vuxna, bemöta varandra vänligt och artigt och visa varandra respekt. Rektor, pedagoger och övrig personal vid Rälsen AB accepterar och tolererar inte någon form av diskriminering och kränkande behandling. 2. Begrepp och Definitioner 2.1 Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en elev inte blir antagen till skolan på grund av funktionsnedsättning, trots att han eller hon står först i kön. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. 2.2 Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller etniska egenskaper. Det kan handla om att någon blir kallad hora, bög, blatte, mongo, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Instagram eller Facebook). Både personal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. 4

5 Exempel på händelser som enligt lag anses som kränkande behandling kan vara följande; Carl blir ofta kontaktad via kik av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 2.3 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier; Läraren säger; Jag behöver några starka killar som hjälper mig att bära borden.. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande 5

6 identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier; Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Klara vill klä sig som en stjärngosse på Lucia, men läraren säger att hon inte får det för att hon är flicka.[diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier; En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier; Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk. Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] 6

7 Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Detta kan vara till följd av en skada eller sjukdom från födelsen eller har uppstått därefter. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är ett jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå i den här skolan [diskriminering/trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell och heterosexuella läggningar. Exempel på händelser som ses som diskriminering/trakasserier i samband sexuell läggning; Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier; Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 3. Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan Fjolårets plan har utvärderats i klasserna, på elevrådet samt i arbetslag, skola och fritidshem. 7

8 Eleverna utvärderar planen genom bland annat trygghetsenkäten. Elevhälsoteamet och trygghetsgruppen har utvärderat muntligt. Föräldrarådet har tagit del av utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan -Trygghetsgruppen presenterar sig för klasserna vid terminsstart. -En punkt för trygghetsgruppen elevprat har införts vid de pedagogiska mötena och lärarmötena. -En i arbetslaget har som ansvar att avstämning av likabehandlingsplanen sker två gånger per år i samband med trygghetsgruppens träffar. -Bra uppföljning av trygghetsenkäten, tex. klassdiskussioner och enskilda samtal. -Värdegrundsarbete har skett i olika former i samtliga klasser. Tex diskussioner, filmer, rollspel. Höstterminen startade med gruppstärkande övningar under lägerskolan. Detta arbete fortsätter. - Under överinskolningsveckan, när femmorna är i London, är kvarvarande elever med sina blivande klasskonstellationer och arbetar med gruppstärkande övningar. -Kuratorn har jobbat med samtal individuellt och i grupper. Önskemål att kuratorn arbetar mer med grupper och klasser framför allt i början av höstterminen. - All personal har genomgått utbildning genom Viktoriaprojektet, som utbildar inom området kring barn med neuropsykiatriksa funktionshinder. Detta har lett till ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt samt givit möjlighet till reflektion och samtal. Årets plan ska utvärderas senast med eleverna och senast med personalen. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att diskuteras i klasserna, elevrådet och föräldrarådet. Eleverna utvärderar genom bland annat trygghetsenkäten. Utvärdering i personalgruppen under planeringsdagarna i juni. Aktuella tidpunkter för personalens utvärdering kommer att finnas i Rälsens årskalendarium. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Malin Rydén 4. Läsåret 2015/ Kartläggning Kartläggningsmetoder En kartläggning av verksamheten påbörjas i slutet av vårterminen 2015 vid en gemensam planeringsdag där likabehandlingsplanen bearbetas, och kompletteras i september/oktober 2015 vid ett pedagogiskt möte. Pedagogerna får då både individuellt och i grupp utvärdera skolans perspektiv och vilka värdegrundsfrågor som bör aktualiseras. Områden som berörs i kartläggningen 8

9 Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Hur eleverna kommer att involveras i kartläggningen Eleverna kommer i början av hösten 2015 att diskutera eventuella förbättringsområden, klassvis. Skolorna genomför även en trygghetsenkät, både på höst- och vårterminen som ligger till grund för kartläggningen. Pedagogerna kommer även att föra samtal med eleverna i klasserna. Hur personalen kommer att involveras i kartläggningen Samtlig personal, inom skola och fritidshem, involveras i kartläggningen genom diskussioner på planeringsdagen vid höstterminsstarten år Resultat och analys Resultat och analys av kartläggningen sker på pedagogiska möten unde r septembe r Främjande insatser och förebyggande åtgärder Åtgärd 1 Mål Eleverna ska, oberoende av ålder, få delta och bli involverade i sitt arbete på ett demokratiskt sätt. Insats Eleverna kommer att delta i planering av temadagar, utflyktsdagar, studiebesök, inköp mm. Eleverna ges möjlighet att påverka sitt skolarbete genom att de bland annat får planera arbetsmetoder och redovisningsformer. Varje klass har klassråd veckan innan elevrådet. En gång i månaden kommer skolan att ha elevråd. Skolans personal har tagit fram uppslag som skall diskuteras under råden. Dessa fattas det beslut om på skolmötet (finns som en punkt på agendan). Frågorna kan till exempel komma från svaren på trivselenkäten. Även involvera barnen att komma med uppslag på områden att diskutera. Rektor deltar alltid för att möjliggöra snabba beslutsvägar. Fritids har fritidsråd en gång i månaden och särskilda aktivitetsgrupper där eleverna allt efter stigande ålder får ta mer ansvar. Uppföljning Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar i elev- och personalgruppen. Till exempel utvärdering av temadagar, utflyktsdagar, studiebesök, inköp, aktiviteter på fritids mm. Efter elevrådsmötet tar representanterna med sig protokoll tillbaka till klassen för vidare diskussion alt. meddela beslut. Beslutsprocessen blir på så sätt tydlig för eleverna. Ansvarig All personal på skolan. Datum när det ska vara klart

10 Åtgärd 2 Mål Alla elever ska känna sig trygga och stolta över sin egen person. Insats Alla pedagoger tar ansvar för att lära känna alla barn på skolan. Alla barn är allas ansvar. Vi observerar eleverna på rasterna och fritids för att synliggöra kamratrelationer och ev utanförskap. I vårt värdegrundsarbete arbetar vi med olika metoder såsom, drama, forumspel och värderingsövningar. Eleverna får därmed möjlighet att reflektera kring frågor om vänskap, genus, olikheter, likheter, demokrati och jämställdhet. Värdegrundsarbetet integreras i och genomsyrar alla ämnen och framför allt temaarbetet, men även under raster och i fritidsverksamheten. Eleverna delas in i grupper över klassgränserna vilket breddar och stärker gemenskapen i skolan. Vi fortsätter utveckla arbetet med fasta klassöverskridande grupper vid gemesamma aktiviteter, tex pysseldagar, utflykter, lägerskola, upplevelsedagar, höstdagen, på fritids mm. Skolan har en trygghetsggrupp som eleverna kan vända sig till. Elevhälsoteamet träffas 3-4 ggr per år och diskuterar elevärenden. Uppföljning Eleverna diskuteras vid våra möten. Vi följer upp våra observationer på arbetslagsmötena. Värdegrundsarbetet utvärderas kontinuerligt med eleverna i samband med aktiviteter, som reflektion eller samtal. Två gånger per år svarar eleverna på hur de trivs i skolan genom trygghetsenkäten. Elevhälsoträffar arrangeras då både lärare, skolsköterska och rektor deltar. Vid behov även kurator och psykolog. Trygghetsgruppen har en stående punkt på de pedagogiska mötena. Ansvarig Pedagoger och rektor Datum när det ska vara klart Pågående under hela arbetsåret. Åtgärd 3 Mål Vi arbetar för att synliggöra samhällets mångfald för eleverna. 10

11 Insats I vårt värdegrundsarbete arbetar vi med olika metoder såsom, drama, forumspel och värderingsövningar. Eleverna får möjlighet att reflektera kring frågor om vänskap, genus, olikheter, likheter, demokrati och jämställdhet. Alla klasser får diskutera olika familjebilder, etnicitet och jämställdhet. Material från EQ-verkstan, Charlie och kamratövningar finns tillgängliga på skolan. Vi erbjuder åldersanpassad litteratur och filmvisning samt samtal om värdegrundsfrågor som pågår under lektionerna i klasserna. Lärarna reagerar om undervisningsmaterialet understryker stereotypa könsroller, familjebilder, yrken, namn, religioner m.m. Uppföljning Värdegrundsarbetet utvärderas kontinuerligt med eleverna i samband med aktiviteter, som reflektion eller samtal. Vi stämmer av efter genomförda insatser i personalgruppen. Ansvarig Lärare och rektor Datum när det ska vara klart Pågående under hela arbetsåret. Åtgärd 4 Mål Eleverna ska ta ansvar och visa respekt för varandra. Insats Vi arbetar med ansvarspedagogik där eleverna lär sig lita på sin egen förmåga inom olika områden. Minst en gång i veckan utvärderar eleverna både sina skoldagar och sin egen arbetsinsats. Eleverna delas in i grupper över klassgränserna vilket breddar och stärker gemenskapen i skolan. Vi har etiska samtal i klasserna, både gemensamma med hela gruppen och vid behov enskilt. Samhällsfrågor och värdegrundsfrågor diskuteras. Varje klass utformar trivselregler. Dessa skrivs i positiv anda. Personalen föregår med gott exempel. Vi markerar tydligt vid oacceptabelt beteende. För att undvika att elever blir bortvalda eller känner sig utanför ansvarar pedagogerna för gruppindelningar, placeringar mm. pedagogerna visar på olika metoder för att dela in gruppen i lag. 11

12 Uppföljning Lärarna stämmer kontinuerligt av med varandra och med eleverna och stöttar upp vid behov. Samtal inom lärargruppen kring uppkomna situationer på t.ex. rasterna. Ansvarig Lärare och rektor. Datum när det ska vara klart Löpande i det dagliga arbetet. 4.3 Rutiner för akuta situationer Metoder för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 1.Goda förutsättningar finns att upptäcka trakasserier och kränkande behandling, då småskalighet råder. Få elever, hög bemanning. 2. Trygghetsgruppens brevlåda finns tillgänglig för samtliga elever. Trygghetsgruppen presenterar sig inför varje ny termin. 3. Trygghetsenkät genomförs varje termin. 4. Om lärare kränker elever, ska elever/vårdnadshavare i första hand vända sig till rektor. I nästa steg blir det huvudmannens ansvar. På vår hemsida finns information hur allvarliga brister hanteras. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor vid Rälsen Viby, Malin Rydén mail: malin.ryden@ralsen.se Tel: Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid förekomst av trakasserier eller kränkande behandling använder skolan en handlingsplan som konkret återger vad som ska göras i varje situation. Denna finns till stöd för personal och elever då det förekommer en situation där skolan behöver ingripa. Allt arbete följs upp. 1. Någon form av trakasserier eller kränkande handling uppmärksammas. Lärare kontaktas och denne agerar för att handlingen ska upphöra. Mentor informeras och föräldrar kontaktas. 2. Vid behov inleds samtal med berörda elever en och en med trygghetsgruppen. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och hur det ska upphöra. Det förs daterat protokoll som utöver åtgärder ska innehålla datum för uppföljningar. All ny information kompletteras skriftligt. Föräldrar informeras. 3. Uppföljningar sker enskilt med berörda parter för att försäkra sig om att trakasserier eller 12

13 kränkande behandling har upphört. Föräldrar deltar vid behov. När ärendet avslutas görs en notering i protokollet. 4. Vid fortsatta kränkningar kontaktas elevhälsoteamet. Samtal sker kring vad skola och föräldrar kan göra för att kränkningarna ska upphöra. Det förs daterat protokoll som utöver åtgärder ska innehålla datum för uppföljningar. Huvudman informeras av rektor. 5. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör kontaktar skolan någon samarbetspartner till exempel BUP, Skol- och familjeteamet, Socialtjänsten. Beroende av allvarsgraden i situationen kan det vara nödvändigt att hoppa över något steg eller upprepa något steg ett flertal gånger. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rektor handlägger ärendet vidare enligt följande plan: 1. Någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppmärksammas. Eleven kontaktar lärare, förälder eller rektor. Om det är lärare eller förälder som får informationen kontaktar de rektor. 2. Rektor kontaktar skyndsamt berörd elev för samtal kring händelsen. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och åtgärder. Protokoll som förs vid detta möte ska innehålla datum för uppföljning. All ny information kompletteras skriftligt i rapporten som finns hos rektor. 3. Rektor kontaktar berörd personal för samtal kring händelsen. Vid behov deltar personer som bör kallas. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och åtgärder. Föräldrarna kontaktas och deltar vid behov. 4. Vid fortsatt kränkande behandling eller upprepade incidenter kontaktas rektor omedelbart. Samtal sker kring vilka åtgärder som bör vidtas för att den kränkande behandlingen ska upphöra. Om det är rektor som diskriminerar, trakasserar eller kränker någon elev kontaktar lärare eller förälder VD för Rälsen. Rutiner för uppföljning 1. Personal inleder samtal med berörda elever en och en. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och hur det ska upphöra. Det förs daterat protokoll som utöver åtgärder ska innehålla datum för uppföljningar. All ny information kompletteras skriftligt. 2. Föräldrar informeras. 3. Uppföljningar sker enskilt med berörda parter för att försäkra sig om att trakasserier eller kränkande behandling har upphört. Föräldrar deltar vid behov. 4. När ärendet avslutas görs en notering i protokollet. Rutiner för dokumentation 13

14 1.Personal inleder samtal med berörda elever en och en. Samtal förs kring uppkomst, förekomst och hur det ska upphöra. 2. Det förs daterat protokoll som utöver åtgärder ska innehålla datum för uppföljningar. All ny information kompletteras skriftligt. 3. Föräldrar informeras. 4. Uppföljningar sker enskilt med berörda parter för att försäkra sig om att trakasserier eller kränkande behandling har upphört. Föräldrar deltar vid behov. 5. När ärendet avslutas görs en notering i protokollet. 4.4 Delaktighet och förankring Elevernas delaktighet och förankring av planen Eleverna informeras klassvis på ett åldersadekvat sätt om likabehandlingsplanen. Arbetet förankras i den vardagliga verksamheten på de sätt som beskrivs i våra fyra mål. Vårdnadshavarnas delaktighet och förankring av planen Vi informerar om Rälsens likabehandlingsarbete på föräldramöte, föräldrarådsmöte och på hemsidan. Personalens delaktighet och förankring av planen Arbetet förankras i den vardagliga verksamheten på de sätt som beskrivs i våra fyra mål. Likabehandlingsplanen lyfts till diskussion under pedagogiska möten minst två gånger per år där all personal involveras. Både skola och fritidshem är med i utvärdering och upprättande av planen. Rektorn tar reda på kompetensen kring likabehandlingsfrågor i personalgruppen och planerar in lämpliga kurser. BILAGOR Skollagen 6 kap 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som är tänkta att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är 14

15 skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lgr 2011 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Kontaktpersoner Trygghetsgruppen Jessica Hedin Ann-Louise Rossander Malin Rydén Kurator Åsa Furn kurator@ralsen.se Rektor Malin Rydén malin.ryden@ralsen.se Tel: