En undersökning om glashantverk teknik & dekor

Transkript

1 En undersökning om glashantverk teknik & dekor En kandidatupsats av K.M.Joakim Ögren 4,5 hp KONSTFACK Keramik & Glas, vt Handledare: Skriftlig del. Cecilia Andersson Gestaltning. Simon Klenell, Sara Isaksson From Extra tack till Reino Björk & Erika K Bredberg - 0 -

2 Abstract I detta arbete undersöker jag min egen hantverkstradition, glasblåsartraditionen. I arbetet har jag valt att lägga fokus på dekorationstekniker. Jag undersöker hur hantverkaren, formgivaren, handen och hjärnan samarbetar. Under det här projekt undersöker jag ett flertal olika metoder att dekorera glas på. Dels traditionella tekniker men också nya metoder. Alla undersökningar i detta projekt, har jag jobbat med parallellt just för att försöka hitta nya arbetsmetoder. De olika processerna har genererat nya ideer och metoder. Jag har försökt hitta en balans där man kan ge och ta av sina egna ideer. Jag har valt att jobba med dekor för dess kommunikativa aspekt. Jag utnyttjar dekorens möjligheter att ge uttryck för olika processer. Jag har i slutet av mitt examensarbete velat hitta ett sätt att komunicera dessa olika steg för en betraktare, att översätta en process i tredimentionell form. Min arbetsmetod har lett mig in på en glasteknisk metod som kallas överdrivningsmetoden. Överdrivningsmetoden är en gammal och tidskrävande teknik, där det slutgiltiga objektet ofta besitter en teknisk mystik som får många att bli fascinerade av glasets mångsidiga egenskaper. Mitt arbete har resulterat i en serie objekt som tydligt visar på överdrivningsmetodens olika arbetsmoment, kronologiskt. I arbetet ställer/undersöker jag frågor om tid och hantverksmässiga värden, i förhållande till en erhållen tekniks kunskap

3 Innehåll 1. Abstract 2 Innehåll 3. Introduktion 4-5. Bakgrund which came first, the chicken or the egg? 5. Syfte 6. Frågeställning Genomförande Anteckningar av en glasblåsares skoldag 17. Resultat Sammanfattning 23. Referenslista - 2 -

4 Introduktion Stil och uttryck är någonting som alltid har drivit mig. Oavsett om det handlar om formgivning/design, konst, kläder eller mig själv så är det estetiken jag brinner för och den som är min drivkraft. Det var den drivkraften som också ledde till att jag som femtonåring sökte mig mot Kosta och glasriket. Jag var målmedveten och visste redan då att jag tagit det bästa beslutet, den nya världen skulle få mig att häpna. Materialet och den kreativa miljön har sedan dess, åtta år senare varit det mest centrala och självklara valet i mitt liv. Glas är och har alltid varit ett mystiskt och eget material utan egenskapen att bli tråkigt i mina ögon och händer. Jag har sedan starten överraskats av glasets otroliga möjligheter. För mig erbjuder glaset en otrolig mångsidighet och det är också den mångsidigheten jag finner så fascinerande. I min skriftliga del av kandidatarbetet beskriver jag den process som hela projektet grundar sig på. Jag beskriver de olika stegen som jag går igenom under de undersökningar jag gör. Formundersökningarna baserar sig till stor grund på mina egna år inom hantverksområdet och glas. Jag ser rapporten som en bredare och mer djupgående formulering kring den process jag genomgått under de veckor jag jobbat och där jag kreativt utvecklat nya idéer. Jag ser det också som en möjlighet att kontextualisera mitt arbete. Hur påverkas ens eget formsinne och estetik av den hantverksmässiga processen? Och hur kan jag genom mitt arbete, i förlängningen, påverka fältet jag verkar inom? Detta är en tankebank - 3 -

5 Bakgrund which came first, the chicken or the egg? Mitt stora intresse för innovativ dekoration på glas kommer bland annat från Ingegerd Råman. Hon har sedan jag började blåsa glas 2005 varit en stor inspirationskälla. Vi går inte i samma fotspår och har nog inte heller samma vision, men av någon anledning har jag nästan alltid hennes kloka ord med mig när jag formger eller uträttar nya idéer. Inför det här projektet har jag läst boken Ingegerd Råman, boken kom ut samma år som jag påbörjade min glasutbildning, Formen börjar med en tanke. Allt måste ha sin grund i en idé och jag tänker länge, ända tills jag har en tydlig bild i mitt huvud, innan jag sätter mig ner. Oavsett om jag är vid drejskivan eller skissbordet. Iden föds ur ett eget behov, det är någonting jag själv saknar. Form och funktion hänger ihop, men jag har alltid varit oerhört noga med att funktionen inte får ta överhanden över det estetiska uttrycket. Balansen mellan form och funktion är så viktig. 1 I mitt projekt handlar det om strukturen på objeket. Det handlar om hantverket, ytan och utförandet av det objekt som brukas, där strukturen blir ett resultat av interaktionen dem emellan. 2. "Within the world of design, we of course work on the form of objects, and we work on the function of objects, but I think also what is very important is to work on the surface of objects. I think the surface is so important as it is the place where you connect to an object. 2 Jag ser det precis som Marcel Wanders säger ovan, ytan är den första kontakten vi får med ett objekt. För mig är det ytan som lägger grunden till de värderingar och föreställningar som bygger upp objektet. Som utövare har man också makten att understryka objektets värde och funktion genom att ladda ytan, att använda ytan som kommunikationsmedel. 3. "Designers and people in general are too attracted by 'new', but nothing ages more quickly than 'newness'. And so I decided long ago that every design of mine would embody my respect for the past. All my objects reflect this kind of marriage between past and present" 3 Fortsättningsvis tycker jag det är spännande hur Wanders pratar om historiska referenser, att använda sig av det gamla för att skapa nytt. Det är ett liknande förhållningsätt som jag har i mitt skapande. Mina idéer grundar sig ofta i att föda nya idéer genom gamla frågeställningar, kring tekniker och materialitet. 1 From, Lena. Ingegerd Råman. Bokförlaget Lagenskiöld Citering från intervju, Marks & Spencer Interview,2011. Hämtad från hemsida: Citering från intervju, Domus, January, Hämtad från hemsida:

6 4.Wanders, Marcel. United crystal forest 4 5. Wanders, Marcel. Delfts Blue 5 Iakttagelse. Svenskt Tenn. Stockholm Jag har sedan jag många år tillbaks haft en genuin passion för just hantverket, främst när hantverket är skickligt utfört. Svenskt Tenn är ett av de företag jag ser upp till mycket när det kommer till att förvalta denna långt tillbaka rotade hantverkstradition. Ett företag som med grund i tradition tar hantverket på allvar. För mig står de för äkthet och genuinitet, samtidigt som jag finner dem banbrytande i sitt förhållningsätt till att skapa mönster och ting med vågad och påtaglig karaktär men med en bibehållen enkelhet. Syfte Min bakgrund inom glashantverket är en viktig del av den formgivningsprocess jag undersöker. Kunskapen är mina verktyg. Att vara hantverkare för mig handlar också om att ta till vara på de traditionella tekniker som arbetats fram genom åren. Att se till dem och undersöka vad jag kan bidra med samt utveckla det till någonting vi i dag skulle kunna kalla samtida eller nytt. Mitt arbete handlar om att få en djupare förståelse för hur dekoration och utförandeteknik påverkar och kan påverka ett objekt. Hur kan jag utnyttja den kunskap och teknik som ligger bakom de dekorationstekniker jag valt att undersöka? Jag ser det som ett sätt att förvalta den kunskap jag erövrat och föra den vidare på mina villkor. Det finns en exklusivitet i det grundliga och omsorgsfullt genomförda hantverket som jag tar fasta på, någonting som jag anser inte tas för givet i dag. I dag massproduceras och maskintillverkas större delar av de produkter vi vardagligen brukar. Jag ser det som genvägar och kompromisser för en snabbare och billigare produktion. För mig är det viktigt att lita på handens och hjärnans samarbete för att utveckla och skapa produkter för vardagligt bruk. Jag tror på att det alltid kommer finnas en efterfrågan för vad vi i dag kallar hantverk. Varför jag valt att fokusera på just dekoration grundar sig i att jag anser mig bidra med en kunskap som en maskin inte kan utföra. Tiden och handen lämnar tydligt sina spår, jag väljer att inta ta några genvägar när det kommer till produktion, handen och tekniken är a och o i utförandet

7 Frågeställning I mitt arbete fokuserar jag på arbetsprocessen i mitt hantverk, glas, samt hur processen påverkar det slutgiltiga resultatet. Hur kan jag formge en serie bruksföremål där dekorationstekniker står i fokus? Vad bidrar framställningsmetoden med vid formgivningsprocessen? Vad är ett resultat? Genomförande Jag har drivit mitt arbete framåt genom att göra parallella och praktiska undersökningar kring dekoration, de olika processerna har betytt mycket för varandra och det är också därför jag tror att den typen av process har hjälpt mig mycket när det kommer till att driva små snabba undersökningar framåt. Att utföra flera undersökningar parallellt med varandra har genererat nya idéer till nya metoder och tankesätt. Jag har undersökt de olika teknikerna gentemot varandra, detta har givit mig chansen att bibehålla ett öppet synsätt på det slutgiltiga resultatet och då också en chans att utveckla mitt egna synsätt samt förhållningsätt kring dekoration. Jag har under processens gång valt att bygga upp mitt egna materialbibliotek i form av små prover. Mina beslut och ställningstagande i objekten sker genom den materiella och fysiska processen. Det är genom det praktiska arbetet jag driver mitt arbete framåt och det är genom min praktik jag påverkas och gör ställningstaganden. För mig har det materiella och fysiska stadiet en mycket större påverkan och lättillgänglighet att påverka mitt seende. Anteckningar av en glasblåsares skoldag Att jobba gör mig smaratare I början av mitt projekt kändes det viktigt för mig att skapa mig en plats där jag kreativt kunde undersöka det ämne jag hade valt. Platsen skulle kännas som min egna och ha de bitar som skulle få min hjärna att stimuleras till det positiva i förhållande till kreativa tankar och beslut. Jag startade med att bygga och arbeta upp en moodboard som på något vis skulle beskriva den process jag var intresserad av att undersöka. Jag startade genom att undersök mitt valda ämne på ett väldigt övergripande sätt; bläddra igenom stora mängder av böcker och tidningar i konstfacks bibliotek, titta på bloggar och läsa olika form- och designtidningar. Detta för att på något vis kunna få en överblick på det som händer runt omkring i design- och hantverksvärlden, men även för att få en inblick i vilka jag ansåg skulle kunna komma att bli bra källor inför mitt praktiska och teoretiska arbete. Allt för att vidga min egen syn och medvetenhet om det egna fältet

8 6. Arbetsplats. Foto: Ögren, K.M.Joakim Ö. Sthlm, 2013 Undersökning För att kunna experimentera med kalla dekorationstekniker på glas behövde jag främst producera en del råmaterial att utföra teknikerna på, så första dagarna bestod av att blåsa glas, jag blåste tunna klara cylinderformade glas. (Se bild ovan) Dekorera dryckesglas, för vin, vatten, champagne Som jag ser det finns det flera svårigheter med att dekorera just dryckeskärlet utan att förstöra för det egentliga syftet, det att dricka. Det klara glaset samspelar ofta väldigt fint med den drycken som man brukar glaset till, men däremot upplever jag att ett färgat eller dekorerat glas kan inkräkta på det egentliga syftet med att behålla en flytande vätska, i många fall färgad. Detta ledde till att jag började fundera kring en metod eller uttryck som skulle kunna vara ett med sin dryck. Beroende på dryckeskärlets form anser jag att det finns outnyttjade ytor på objektet som skulle kunna dekoreras eller erhålla ett uttryck med mer karaktär och ett större estetiskt värde

9 Funderingarna kring en fot med avvikande form Jag tog fram block av glas, klart ljusblått, en hammare. Att slå ut former i glas kändes som en bra start då jag hade funderingar på nya lösningar kring fötter till dryckeskärl på ben, jag hade en tanke om att glasens fot skulle konkurrera med glasets perfektion, avvikande från den vanligtvis centrerade rörelsen. Alltså att bryta den symmetrin som ett vinglas ofta har. För att glasets fot med dess vassa och skarpa kant inte skulle utgöra någon risk för att skära sig, men samtidigt bibehålla den estetik jag var ute efter valde jag att polera bort de vassa delarna. Kupa och ben slipades sedan för att kunna passa ihop, limmades senare med uv-lim. 7. Processbild. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, 2013 De restprodukter som blev kvar efter att jag slagit ut bitarna som skulle bli vinglas-fötter, samlade jag ihop och malde till ett finkornigt mjöl av glasblått glas. Detta gjordes i en maskin som jag lät mala tillsammans med porslinskulor i fyra dagar. I en så kallad kulkvarn. Jag hade en idé att blanda glaspulver med vattenglas, (en trögflytande vätska som stelnar vid hög bränning) en tanke på att använda en massa av glasmjöl och vattenglas på samma sätt som man dekorerar tårtor och kakor med (typ kristyr), med en spritser. Glaspulvret samt vattenglaset blandade jag till en massa, som sedan placerades i en spritserpåse. Jag dekorerade ett flertal små objekt i glas för att kunna utföra flera bränningar med förhoppning på flera resultat. Undersökningarna med glaspulver och vattenglas visade sig - 8 -

10 fungera i praktiken, men kräver vidare utveckling vad gäller ideer kring estetiken. Tanken var att den blandade massan skulle få tillbaka sin klara genomskinliga blå nyans vid uppvärmning. Trots att jag värmde upp den spritsade ytan till högre temperaturer, visade sig färgen bli opak, grå i olika nyanser. Att resultatet bidrog med ett i praktiken genomförbart dekorationsmoment kommer jag dels ta med mig och ev. fortsätta arbeta/utveckla vidare tills jag når ett resultat som närmar/uppnår min vision. Resterna av det blåa glaspulvret jag framställt, valde jag att utforska vidare i hyttan. Genom att rulla på pulvret på det varma glaset tänkte jag mig ett annat resultat. Trots byte av teknik lyckades jag inte få tillbaka den klara blå färgen till blå. Denna gång blev färgen vit och opak, ett resultat jag blev klart överraskad över. Senare upptäckt var att om man tvinnade pulverfärgen fick den en silkestrådliknande färg, något åt pärlemor hållet. 8. Processbild. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, 2013 Att måla på glas När jag tänker på dekorerat glas får jag oftast en bild av ganska dåligt utförda tekniker i huvudet. Många tar genvägar när det kommer till att skapa glas tycker jag, dess egenskaper besitter redan sådana kvalitéer att det är lätt att frångå skicklighet angående färg och form känsla. Att måla på glas är lätt, men att måla på glas och bibehålla någon typ av exklusivitet är svårare. Hur kan jag utveckla att måla på glas? Jag tänker mig att det måste gå att måla på glas på något nytt sätt, än det jag sett genom åren i glasvärlden

11 Min första iden med färg på glas var att måla med tjocka lager färg, att bygga struktur med färg kändes som en utmaning jag ville ge mig på, att bygga en mönstrad yta. Jag har också undersökt motsatsen till det tjocka, att måla tunt och genomskinligt på glas. Att genom att avlägsna överflödig färg med en pensel lämnar ofta spår, något som jag inte anser vara speciellt charmerande för ett objekt i glas. Har i stället provat att uppnå tunnare och tjockare skikt av färg genom att tvätta eller skölja bort färg, på de delar av ytan som skall upplevas mer eller mindre transparant. 9. Processbild (Vattenspolad färg). Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm,

12 Bestående fläckar eller blyinfattat glas Jag har nog alltid tycket att blyinfattat glas inte är så vackert. Precis som med målat glas, tänker jag att det är mer intressant än tilltalande. Hur kan jag göra blyinfattat glas tilltalande? Ett problem jag stötte på var att jag bara sett på hur man gör och aldrig provat själv. Men hur svårt kan det vara, tänkte jag Såklart gick det ju åt helvete. Under mina försök med allt tenn och bly, och glasbitar, brännpenna och allt det där, blev jag uttråkad när jag inte närmade mig de resultat jag hade i huvudet. Började i stället droppa tenn, smälte små pluttar av tenn som jag lät falla ner på glasplattan. Resultatet blev små kraterliknande formationer, som fick mig att vilja utveckla och undersöka vidare. Under dessa försök undersökte jag att hälla, kasta och slänga smält tenn från olika höjd, på olika underlag. När man droppade tennet mot det klara glaset kyldes det ned mycket snabbt och bibehöll också sin klara yta. Ytan fick även en lätt krackelering samt en ångliknande mönsterbild mellan glasets och tennets yta. 10. Tenn på glas, (del av undersökning). Foto. Ögren, K.M.Joakim. Sthlm,

13 Åter till att måla på glas Detta med att slumpartat skapa mönster under kontrollerade former gjorde mig intresserad och fick igång mina tankar på hur gravitation och andra krafter än handens kraft, kan skapa mönster. Tennets yta må vara spännande och vacker men tyvärr inte lika praktiskt. Trots den opraktiskt aspekten blev jag inspirerad att driva processen vidare. Ägnade många dagar åt olika försök kring sätt att framställa mönster på, tankar kring hur man på samma slumpmässiga sätt kunde åstadkomma små detaljerade formationer. Vidare till Att måla med tryckluft Jag började måla med tryckluft, allt för att försöka skapa så snabba/explosiva mönster som möjligt utan att använda handen. Jag gjorde försök med många olika pigment och blandningar. Olika formationer började uppstå i samband med hur tjock eller trögflytande färgen blandades, mönsterbilden förändrades också i förhållande till om trycket var hårt, stötvis eller mjukt. Jag utförde även försök med guldfärg, för att på så vis närma mig den blanka speglande ytan jag funnit så tilltalande när jag arbetade med tennet. Ytan uppstod dock som mer täckande och bibehöll inte samma transparens som de andra färgerna och förlorade så också egenskapen jag önskade Processbilder (trycklufts blåst färg). Foton: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm,

14 13. Processbild (trycklufts blåst färg). Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, 2013 Att slipa glas Jag ser på slipat glas som öppet för tolkning. För mig är det att dekorera när jag slipar en botten på ett glas, att reducera det som är ett avtryck av att ett föremål producerats av en hand och en glasblåsare, i det här fallet mig själv. För mig är det också att dekorera när jag slipar en kant på ett glas, som ett estetiskt grepp. Vissa kanske ser det som att anonymisera ett föremål, men jag ser det som ett grepp att tillföra perfektion. Att blästra en yta av glas kan likt en slipad kant accentuera ett föremåls form eller avslut och också visa samt påstå en form på ett ganska bestämt sätt. Jag tycker nog dock att den blästrade ytan kan upplevas som något död, funderade därför kring sätt att utveckla ytor som är ljusgenomsläppliga men täckande, likt den blästrade ytan fast med en mer påtaglig karaktär. Jag började slipa hela ytor och genomförde ett antal undersökningar genom att slipa ytor med vatten och bandslipmaskin. Detta resulterade i ett tätt trådliknade mönster med frostad karaktär, som också skulle kunna liknas med hur fibrerna växer och ser ut i en kvist av bambu. Färg och glas För mig är färg kanske det mest framstående och påtagliga sättet att skapa dekoration med. Men ofta upplever jag färg som ett komplext moment att ta ställning till när det kommer till det dekorerade objekten och i det här fallet glas. Jag tycker att man kan ta ställning till färg

15 på så ofantligt många sätt. I mitt arbete ville jag använda mig av färg för att lättare kunna påstå och understryka en teknik. I mitt arbete har jag valt att använda mig av färg i förhållande till avsaknad av färg. Genomskinliga ytor av glas, med täta skikt av färg som beskriver en form eller en illusion. När jag skriver att understryka en teknik, så handlar det för mig om hur jag kopplar färg till mitt egna projekt, hur jag ser på färgens egenskap att tillföra någonting till det klara glaset. Jag har undersökt den varma tekniken som heter överdrivningsmetod, en teknik som utvecklades i Sverige, Kosta i slutet på 1800-talet. 14. Ett eller flera färgade glasskikt krängs över det ofärgade. De färgade skikten kan sedan i kallt tillstånd, graveras eller syras i önskat mönster 6 Den slutgiltiga formen har sedan formats klar i hyttan och sedan kylts ned, jag har senare slipat bort det tunna lagret opak färg från objektens botten. Botten poleras efter och får en klar genomsiktlig yta. När objektet senare står på ett bord ger det illusionen om att föremålet saknar botten. 15. Processbild (ex. på överdrivningsmetod). Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, Herlintz-Gezelius, Ann Mari. ORREFORS ETT SVENSKT GLASBRUK. Atlantis,

16 Överdrivningsmetoden, fortsättning Som det slutgiltiga resultatet i mitt examensarbete har jag valt att jobba med en kartläggning över hur en vad jag skulle kalla avancerad dekorationsteknik kommer till. Processen från det första anfånget till den slutgiltiga produkten. Objekten kommer att bestå av tio delprodukter från frysta ögonblick från en hantverksproduktion. Att arbeta med överdrivningsmetoden som dekoration fick mig att tänka på de olika stegen innan den slutgiltiga produkten, där de olika momenten är mycket avgörande för det slutgiltiga resultatet. En produkt gjord med tekniken överdrivningsmetod fokuserar oftast på det slutgiltiga resultatet. En överdrivningsmetod (historiskt sett) ämnar oftast att visa en viss mystik om hur föremålet växt fram. De glasämnen som tillverkas brukar oftast bearbetas vid kallt tillstånd, då det slipas och får ett tredimensionellt mönster som skapar djup och ytterligare tredimensionalitet. Överdrivningsmetoden används oftast som teknik vid framställning av Graalglas. Vid framställning av graalglas upphettas det kalla dekorerade glasämnet ännu en gång för att sedan få ett ytterligare lager av glas samt sedan i varmt tillständ få sin slutgiltiga form. Exempelbild: 16. Foto: Lind, Rolf. Glas, graal. Ingegerd Råman, Orrefors,

17 17. Processbild, (Överdrivningsmetoden, 4 frysta steg ur processen) Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm,

18 Resultat Allt handlar om handling och hur man förvaltar den 18. Det viktigaste av allt är att ge sig den tid det tar att finna ett eget språk. Att inte ha för bråttom, helt enkelt. Det vet jag av egen erfarenhet. På Konstfack blev jag uppmanad att göra mycket mer spektakulära saker för att synas. Jag svarade bara att jag har inte bråttom. Jag vill göra det på mitt eget sätt. 8 Mitt examensarbete har resulterat i en serie objekt med referens till funktion. Serien består av frysta steg eller moment ur en glashantverksproduktion. Huvudsakligen har jag undersökt dekor, alla har vi olika typer av referenser för vad dekor innebär och kan vara. Jag ville komma åt den precision där glaset dekorerar sig själv, genom sig själv. Där samspelen mellan de olika hantverksmomenten blir objektens dekor. Kontrasten mellan det mjuka glaset och de skarpt slipade kanterna, det klara glaset mot det färgade. Jag menar att alla delar är lika viktiga när man talar om det dekorerade glaset, vägen till målet är lika viktig som resultatet. I arbetet diskuterar jag de komponenter som behövs för att rent tekniskt kunna framställa den dekor som önskas. Den produktion jag valt att belysa är överdrivningsmetoden. En teknik som syftas till att göra det möjligt att dekorera ett objekts yta genom att avlägsna det tunna färgskikt, som ligger längst ut på glasämnet. Resultatet skulle kunna liknas med hur en människa blir till. Från liten anonym spermie till fullvuxen hen med trygg karaktär och personlighet. Jag ser mitt arbete som ett pedagogiskt och kronologiskt sätt att berätta en historia om hur ett objekt och en dekor blir till. Jag valde denna metod för att den tydligt visar den omsorg och tid vart och ett objekt tilldelas, metoden speglar mitt egna tillvägagångssätt när det kommer till att leta och söka information i förhållande till min egen hantverkstradition. Sammanfattningsvis har jag under dessa veckor undersökt mitt egna material glas. Jag har fått en djupare förståelse för hur en dekorationsteknik kan förhöja ett objekts värde. Jag har också fått förståelse för hur tekniskt avancerad och tidskrävande överdrivningsmetoden är. Denna metod har bevisligen ett hantverksmässigt värde eftersom den kräver hantverkarens tekniska förmåga. Processen har gett mig energi och en ny nyfikenhet på materialet, att återväcka de frågor och funderingar kring materialets totala kapacitet i samarbete med mig. De olika stegen får samma omsorg och slutfinish för att kommunicera dess värde i processen. Den gula färgen har jag valt för att förtydliga stegen i processen med en kontrastverkan. För en lättare förståelse för objektets hantverksmässiga värde märker jag varje objekt med den tid som delmomentet tagit. Förhoppningsvis kan detta ge en större förståelse för ett hantverks helhet och vikt för slutprodukten. 8 From, Lena. Ingegerd Råman. Bokförlaget Lagenskiöld

19 Sammanfattning Jag har i detta arbete fått en förståelse för vilka svagheter och styrkor jag som utövare har. Hur man själv kan bygga sin problematik för att senare tvingas lösa den, det största hindret eller kanske svårigheten i detta projekt har varit den skriftliga delen. Svårigheterna kring hur jag på det mest passande sättet ska hitta en strategi för att lyckas med det som inte ligger mig varmast om hjärtat. Den skriftliga delen i detta projekt har varit oerhört betydande för hur projektet har formats under dessa månader. Rapporten har varit den svåraste delen men också den mest betydande för projektets utformning. Det har gett mig en större förståelse för hur jag som utövare inte kan ta förgivet att det jag själv vill förmedla och diskutera inte alltid är självklart för andra. Examination Vid examinationen fick jag informationen om att den skriftliga delen var av sämre kvalitet och inte återspeglade det visuella som visades. Informationen om den gestaltningen som visades fanns vid första examinations tillfälle inte med i min rapport. Komplettering Jag fick efter det grundligt undersöka min egen text, skriva om den och lägga till betydande delar. Detta förklarade och gjorde arbetet mer tydligt och lättillgängligt, samt ökade förståelsen för projektets slutresultat. Vid det andra examinationstillfälle visade jag samma typ av objekt som vid första examinationen, dock i en ny färg och lite större skala. Detta på grund av de tekniska problem jag haft med den gula färgen jag först valt att arbeta med. Jag förklarade vid examinationen att ett färgbyte skulle ske inför vårutställningen, en färg som också skulle passa bättre i det rum jag tilldelats. Den nya färgen hade inte heller samma problematik som orsakade spänningar i glaset, meningen var att undvika att föremålen skulle spricka. 19. Examination Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm

20 20. Examination Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm

21 Utställningen Det jag slutgiltigen visade på vårutställningen visade på produktion, process, hantverksmässiga värden samt vad ett resultat kan bestå av. Gestaltningen visade jag på samma sätt som jag vid examinationstillfället hade förklarat. Men i stället för tio objekt, visade jag nio. Eftersom jag valde att inte ta med det första steget (liten klar bubbla, första anfånget). Jag hade inför den slutgiltiga examinationen valt att byta bort den gula färgen mot en jadegrön färg. Detta på grund av oerhörda komplikationer med spänningar och sprickor som uppstod under produktionen med den gula färgen. Lokalen För mig kändes det oerhört viktigt att lokalen skulle tillföra någonting till mina objekt. Jag ville komma åt ljuset från de stora fönstren och komma ifrån den vita kuben. Jag var också ute efter en plats som skulle kunna stå i kontrast till mina objekt. Därför lade jag fram önskan om att befinna mig på denna plats: 21. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, 2013 Interaktion och respons. Fascinationen för glasets tjocklek och dess optiska effekt gjorde att många av utställningens besökare villa röra och förstå det som inte ögat kunde förklara. Jag märkte att projektets budskap inte framgick på ett tydligt sätt för alla. Men många förstod och ville gärna förklara vad de såg, andra ville kika mer och ville förstå när jag själv förklarade vad jag visade. Jag upplevade att många kunde uppskatta mina verk, framförallt när betraktaren förstod att jag själv producerat de. Många blev glada och knöt direkt an till att det är så tråkigt att den svenska glasindustrin dör ut och att det var bra att jag fortsätter att föra den svenska glastraditionen vidare

22 Foton: Ögren, Kjell. Sthlm, 2013 Att arbeta vidare med Många av de frågor jag valde att diskutera i projektet är ännu inte besvarade, men det ser jag också som framtida verktyg att ta med mig i kommande projekt. Jag har i detta projekt känt mig väldigt tillfreds att arbeta och undersöka i processform, mina frågor har besvarats med nya frågor. Jag tar också med mig lärdomarna kring planering och tid, jag har i detta projekt upptäckt att lång tid alltid är knapp. Att tydligt göra sina val samt att på rätt sätt analysera dem

23 Under arbetets gång har jag också kommit till insikt att överdrivningsmetoden är ganska okänd och kanske helt bortglömd som benämning. Detta tycker jag gör det valda ämnet än mer intressant att belysa. Överdrivningmetoden som arbetsmetod har i dag plockats ur sitt traditionella syfte och benämns kanske oftast som överfång (vilket är en annan teknik). Teknikens syfte var att med hjälp av denna metod få ett så tunt skikt av färg som möjligt, får att på så vis lättare kunna slipa igenom skiktet. Hur påverkas ens eget formsinne och estetik av den hantverksmässiga processen? Och hur kan jag genom mitt arbete, i förlängningen, påverka fältet jag verkar inom? Framtida plattformar Jag ser mig som hantverkare, jag ser mig som formgivare. Jag tror att de plattformar jag skulle kunna tänkas befinna mig på (enligt min framtida vision) är många. Jag vill delta och föra fram diskussionen kring hantverk kontra konsthantverk

24 Referenslista 1. From, Lena. Ingegerd Råman. Bokförlaget Lagenskiöld Marks & Spencer. Interview Domus. January, Wanders, Marcel. United crystal forest Wanders, Marcel. Delfts Blue Arbetsplats. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, Processbild. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, Processbild. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, Processbild. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, Tenn på glas, (del av undersökning) Foto. K.M.Joakim Ö, Sthlm 11. Processbild, trycklufts blåst glas. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, Processbild, trycklufts blåst glas. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, Processbild, trycklufts blåst glas. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm, Herlintz-Gezelius, Ann Mari. ORREFORS ETT SVENSKT GLASBRUK, Atlantis Processbild, (ex. på överdrivningsmetod) Foto: Ögren K.M.Joakim. Sthlm, Glas, graal. Design, Ingegerd Råman. Foto: Lind, Rolf. Sweden/Tax-free-shopping/ Processbild. Glas, överdrivningsmetod. Foto: Ögren K.M.Joakim. Sthlm, From, Lena. Ingegerd Råman. Bokförlaget Lagenskiöld Examination. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm Examination. Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm Foto: Ögren, K.M.Joakim. Sthlm Foto: Ögren, Kjell. Sthlm Foto: Ögren, Kjell. Sthlm