A. Asyl: skydda och ta emot människor på ett sätt som fullt ut respekterar EU:s grundläggande värderingar

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 11 september 2015 (OR. en) 11782/1/15 REV 1 JAI 639 ASIM 77 FRONT 176 RELEX 698 COMIX 382 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Rådet Migration: EU:s åtgärder, lägesrapport och nästa steg 1. Europa står inför en migrationskris av aldrig tidigare skådat slag. Behovet av en gemensam EU-strategi är större än någonsin. Därför är det nödvändigt att påskynda genomförandet av Europeiska rådets slutsatser av den 25 och 26 juni 2015 och den europeiska migrationsagendan. EU måste dessutom vidta extraordinära åtgärder och nödåtgärder för att minska bördan för medlemsstater som befinner sig i främsta linjen och mottagande medlemsstater. 2. Denna not från ordförandskapet är avsedd att ge en lägesrapport om EU:s åtgärder. I rapporten anges kommande steg inklusive planering av insatser på kort och medellång sikt 1. A. Asyl: skydda och ta emot människor på ett sätt som fullt ut respekterar EU:s grundläggande värderingar 3. EU överväger alla tillgängliga mekanismer, i synnerhet omplacering och vidarebosättning, för att garantera internationellt skydd för dem som behöver det. 1 De kortsiktiga åtgärder som räknas upp i denna not bör genomföras inom de kommande tre månaderna, medan åtgärder på medellång sikt bör få verkningar inom ett år /1/15 REV 1 anb/abr/chs 1

2 4. För att minska asyltrycket på länder som bågnar under det rekordstora migrationsflödet måste en rättvisare fördelning eftersträvas på EU-nivå. I syfte att nå detta mål enades medlemsstaterna om omplaceringsinsatser tillsammans med operativt stöd till de mottagande medlemsstaterna så att de bättre ska kunna klara av det exceptionella trycket på asyl- och migrationssystemen. Den 14 september kommer rådet att anta provisoriska omplaceringsåtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland. Dessa åtgärder träder ikraft den 16 september. Det påskyndade förfarandet kommer att möjliggöra omplacering av de personer som anlänt till Italien och Grekland sedan den 15 augusti och framåt. Medlemsstaterna bör genast börja omplacera människor från Grekland och Italien. Det erinras om att ordförandeskapet förväntar sig erbjudanden för att komplettera saknade åtaganden. 5. Skyndsamma förhandlingar bör leda till antagandet av det nyligen föreslagna beslutet om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för medlemsstater som står inför en nödsituation som karakteriseras av ett visst inflöde av tredjelandsmedborgare 2. De antal som kommissionen föreslår i sitt förslag om provisoriska åtgärder på området internationellt skydd utgör en solid grund för en överenskommelse om fördelningen. Alla medlemsstater uppmanas medverka på ett ansvarsfullt sätt och visa EUsolidaritet. 6. Rådet är medvetet om den systematiskt ojämlika fördelningen och kommer att utan dröjsmål göra insatser för en mer rättvis fördelning av bördan. Ordförandeskapet ser fram emot att inleda förhandlingar med Europaparlamentet på grundval av förslaget till förordning om fastställande av en mekanism för omplacering. Situationen kräver dock att ytterligare solidaritet visas på plats. Mot bakgrund av den nuvarande extraordinära situationen och medan man inväntar strukturåtgärder på EU-nivå bör ytterligare initiativ för direkt fördelning och hantering på plats uppmuntras såsom de som spontant inletts avseende Belgien, Bulgarien, Frankrike, Grekland, Italien, Litauen, Luxemburg, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 2 I de ovannämnda förslagen beaktas det specifika rättsläget och den specifika situationen i olika medlemsstater /1/15 REV 1 anb/abr/chs 2

3 7. Under rådets möte den 14 september kommer Europeiska kommissionen och berörda medlemsstater att ombedjas att rapportera om genomförandet av hotspots. Hotspotsen ska kunna tas i bruk direkt efter att rådets beslut om omplacering träder i kraft 3. Rådet välkomnar de insatser som de mottagande medlemsstaterna redan gjort för att inrätta hotspots. För att underlätta ett effektivt genomförande av omplaceringsförfarandet från allra första början bör sambandsmän från medlemsstaterna utses och utstationeras utan ytterligare dröjsmål. Infrastruktur som behövs för att identifiera, registrera och ta fingeravtryck av inresande migranter bör prioriteras. Ytterligare hotspots måste skapas när och där detta krävs. 8. De som begär asyl ska omedelbart slussas in i ett asylförfarande med hjälp av Easos stödgrupper. Registrering av migranter och insamling av fingeravtryck måste vara nära kopplat till en effektiv återvändandepolitik för de som inte behöver skydd. Frontex kommer att bistå medlemsstaterna genom att samordna de irreguljära migranternas återvändande. 9. Bristerna i det nuvarande fingeravtryckssystemet, som innebär att inresande migranter som begär asyl inte kan tvingas att lämna fingeravtryck, bör avhjälpas genom att relevant asyllagstiftning används fullt ut eller så småningom ändras. Under tiden bör riktlinjerna för att underlätta det systematiska upptagandet av fingeravtryck som medlemsstaterna enats om 4 följas noggrant inklusive, vid behov, genom tillämpning av artikel 15 i återvändandedirektivet 5, om förvar. Rådet skulle kunna be kommissionen att utarbeta en operativ uppförandekod för tjänstemän inom brottsbekämpningen och sörja för lämplig utbildning. 10. Enligt gällande lagstiftning (artiklarna 10 och 13 i förordning (EU) nr 439/2010) kan medlemsstater som är utsatta för högt migrationstryck be Easo att utplacera en asylstödgrupp och, vid behov, att samordna stödåtgärder för dem. Berörda medlemsstater uppmanas använda sig av denna möjlighet Rådets beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (11161/15) ska antas formellt av rådet den 14 september Dok /15. Direktiv 2008/115/EG /1/15 REV 1 anb/abr/chs 3

4 11. Mottagningskapaciteten inom EU är begränsad. På grund av det nuvarande migrationstrycket är den mycket ansträngd i många länder. Inflödet av migranter till medlemsstaterna kommer att förbli högt. Ytterligare multifunktionella mottagningscentrum måste upprättas snabbt och på skräddarsydd basis. UNHCR har förklarat sig redo att stödja medlemsstaterna i främsta linjen och rådet välkomnar denna framtida gemensamma hantering av det inledande mottagandet. För att lätta bördan för medlemsstater som är utsatta för tryck bör medlemsstaterna och Europeiska kommissionen uppmanas att där så krävs och genom att inrätta program undersöka möjligheten att skapa centrum tillsammans med Easo och genom medfinansiering från EU:s budget. 12. På kort sikt bör medlemsstaterna förbereda nationella planer för mottagande för att skapa ytterligare kapacitet. De skulle kunna studera möjligheten att införa innovativa alternativ i samarbete med det civila samhället såsom "hemma hos-boende". 13. För att förbereda för vintersäsongen erinras det om att medlemsstater som är under exceptionellt tryck kan begära att unionens civilskyddsmekanism aktiveras. Medlemsstaterna bör vara beredda att ge ett positivt svar på alla akuta begäranden från medlemsstater i svårigheter 6. Europeiska kommissionen skulle på kort sikt kunna uppmanas att föreslå en rättslig grund för att förstärka ramen för finansiell solidaritet inom EU, genom att ge direkt stöd till organisationer i det civila samhället som deltar i hjälpinsatser inom EU. 14. Integration av migranter är avgörande för en ändamålsenlig och heltäckande migrationshantering. Av det skälet uppmanar rådet sina medlemsstater att tillsammans med Europeiska kommissionen ta fram ett integrationspaket som medlemsstaterna sedan omsätter i åtgärder. I synnerhet bör man i ett sådant arbetssätt införliva åtgärder som är avsedda att göra det lättare för tredjelandsmedborgare att fortbilda sig och integreras på arbetsmarknaden genom att exempelvis lära sig språk, tillägna sig färdigheter, få tillgång till yrkesutbildning, få hjälp att komma in på nationella arbetsmarknader och få tillgång till nyföretagarstöd. Europeiska kommissionen bör optimera och stärka utnyttjandet av finansiering från såväl asyl-, migrations- och integrationsfonden som ESF till stöd för medlemstaters integrationspolitik samt skapa lämpliga synergieffekter mellan nationella program. 6 Se gemensamt brev från kommissionärerna Andriukaitis, Avramopoulos och Stylianides av den 9 juni 2015, Ares(2015) /1/15 REV 1 anb/abr/chs 4

5 15. Enligt artikel 18 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna ska rätten till asyl garanteras med iakttagande av reglerna i Genèvekonventionen från EU kommer att skydda de människor som behöver internationellt skydd. De två huvudsakliga verktygen för att uppnå detta är följande: a) Regionala utvecklings- och skyddsprogram som gör det möjligt för människor i behov av internationellt skydd att stanna kvar i en miljö nära sin hemregion och möjliggör snabbt deltagande i återuppbyggnaden efter konflikten. b) Program för vidarebosättning som den huvudsakliga lagliga vägen till Europa. Mot denna bakgrund noterar ordförandeskapet att Europeiska kommissionen överväger att på kort sikt lägga fram ett förslag om vidarebosättning av syriska medborgare. 16. Andelen godkända ansökningar och processens längd skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, vilket skapar push- och pullfaktorer för skyddssökande människor i rörelse. Det är nödvändigt för EU att det gemensamma europeiska asylsystemet snabbt och fullständigt omsätts i praktiken och att det finns en mekanism för att driva igenom en beslutsprocess som grundar sig på verkligt konvergerande standarder, däribland gemensamma regler med avseende på processens längd och andelen godkända ansökningar. 17. För att på ett ändamålsenligare sätt hantera situationer där många asylansökningar lämnas in av tredjelandsmedborgare som presumeras inte uppfylla villkoren för att få internationellt skydd antog rådet den 20 juli 2015 slutsatser i vilka man underströk vikten av att medlemsstaterna samordnar hur de på nationell nivå fastställer vilka tredjeländer som räknas som säkra ursprungsländer. Medlemsstaterna åtar sig att på kort sikt börja tillämpa dessa slutsatser i praktiken En bedömning av länderna på västra Balkan prioriteras, eftersom de redan står med på de flesta nationella listor. Dessutom bör samtliga medlemsstater utan dröjsmål göra en bedömning av vilka ytterligare tredjeländer som skulle kunna förklaras som säkra länder. Easo ger en lägesrapport den 14 september. 18. Rådet välkomnar och ställer sig bakom Europeiska kommissionens förslag om en EUförteckning över säkra ursprungstredjeländer och kommer omedelbart att inleda förhandlingar. Ordförandeskapet ser fram emot att snabbt påbörja samarbetet med Europaparlamentet /1/15 REV 1 anb/abr/chs 5

6 19. För att utsatta migranter snabbt ska kunna identifieras uppmanas medlemsstaterna att i högre grad utbyta god praxis och statistik. I synnerhet behöver man gripa sig an situationen för ensamresande barn utan familj, syskon eller släktingar inom medlemsstaternas territorium, så att man förebygger risken för att minderåriga utnyttjas. I syfte att skapa rättssäkerhet när det gäller ansvaret för behandling av ansökan om internationellt skydd i sådana fall ska rådet, mot bakgrund av domstolens avgörande i mål C-648/11, slutföra förhandlingarna med Europaparlamentet om ändring av artikel 8.4 i förordning 604/ Tredjelandsmedborgare och personer som inte har något medborgarskap kommer till EU som olagliga invandrare, lagliga migranter och skyddssökande flyktingar. Gemensamma åtgärder för att skydda statslösa personer minskar risken för diskriminering eller ojämlik behandling av statslösa personer inom EU. Statslösa personer skulle då identifieras och skyddas i hela EU och inte behöva förlita sig på asylsystemet i landet de bor i, eller vända sig till någon annan medlemsstat, för att försöka bryta sin rättsligt osäkra situation. EU är medvetet om att minskandet av antalet statslösa genom förvärv av medborgarskap faller under medlemstaternas exklusiva behörighet, men kan tänka sig att underlätta ett utbyte mellan medlemsstaterna av bästa praxis om mekanismer för fastställande av status som statslös. 21. Den gemensamma analys som Easo, Europol och Frontex ska göra om sekundär förflyttning bör så fort analysen har publicerats tas upp i rådets arbetsgrupper. På grundval av detta uppmanas rådet att enas om lämpliga uppföljningsåtgärder. B. Gränser: räddade liv och effektiv kontroll 22. Rådet uppmanar medlemsstaterna att stärka gränsförvaltningen och Frontex verksamhet, för att ge stöd till länder som befinner sig i främsta linjen /1/15 REV 1 anb/abr/chs 6

7 23. Medlemsstaterna är eniga om att förstärka Frontex gemensamma operationer Triton 2015 och Poseidon Inför genomförandet av Europeiska rådets slutsatser av den 23 april bör medlemsstaternas insatser, vad gäller de gemensamma operationerna Triton 2015 och Poseidon 2015, stärkas ytterligare när det gäller att sätta in ytterligare teknisk materiel som patrullfartyg och spaningsflygplan samt öka personalstyrkan. Kontinuerligt stöd ges vid framtagandet av såväl hotspot-konceptet som Europeiska unionens regionala insatsstyrka (EURTF). Under 2015 (fram till och med den 9 augusti) har 270 människosmugglare identifierats inom ramen för den gemensamma operationen Triton. När det gäller den gemensamma operationen Poseidon 2015 har medlemsstaterna bidragit avsevärt till en förstärkning av gränsövervakningen, bl.a. genom att sätta in allehanda teknisk materiel, genom att bidra till sök- och räddningsverksamhet och genom att förbättra arbetet med utfrågning och kontroll. Medlemsstaterna har också, genom ett antal bilaterala samarbetsavtal, i stor utsträckning bidragit till de humanitära sök- och räddningsinsatserna för att förhindra ytterligare tragiska dödsfall till sjöss. 24. Målet med krishanteringsinsatsen vid namn Eunavfor MED är att bidra till att förstöra affärsmodellen för människosmugglings- och människohandelsnätverk i södra centrala Medelhavsområdet. Åtgärder för att försöka komma till rätta med dessa nätverk är en väsentlig del av EU:s arbete med att rädda liv och förhindra att migranter utnyttjas. Frontex och Eunavfor MED håller nu på att kartlägga de bästa sätten att samarbeta med varandra efter det inledande planeringsskedet av den militära insatsen. Under den första fasen av insatsen bidrog Eunavfor MED framgångsrikt till att upptäcka och hålla uppsikt över migrationsnätverk genom informationsinsamling och patrullering på det fria havet. Vid mötet i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 27 augusti 2015 förklarade sig befälhavaren för Eunavfor MED redo att gå vidare till nästa insatsfas, med fokus på att på öppet hav borda, genomsöka, uppbringa och omdirigera fartyg som misstänks användas för människosmuggling eller människohandel på de villkor som föreskrivs i tillämplig internationell lagstiftning, inbegripet FN:s havsrättskonvention och protokollet mot människosmuggling. Under tiden höll försvars- och utrikesministrarna såväl separata som informella möten för att diskutera bl.a. migrationsfrågor och Eunavfor MED-insatsen. Det verkar finnas en bred samsyn om att gå vidare till nästa fas. Efter en bedömning av förutsättningarna för att gå vidare från den första fasen kommer rådet att fatta beslut om huruvida man ska gå vidare till fas 2bi. Kusp kommer sedan att verkställa rådets beslut. Övergången till fas 2bi, som gör att Eunavfor MED också kan vara verksam på den berörda kuststatens territorialvatten eller inre farvatten kommer inte att bli möjlig förrän det föreligger en resolution av FN:s säkerhetsråd och/eller ett uttryckligt samtycke från den berörda 11782/1/15 REV 1 anb/abr/chs 7

8 kuststaten. Rådet (allmänna frågor) kommer den 14 september att göra en bedömning för att gå vidare till nästa fas. 25. Frontex och medlemsstaterna bör skyndsamt göra en bedömning av behovet av att sätta in snabba gränsinsatsenheter vid utsatta gränsavsnitt som Ungern, Grekland och Italien. Frontex har inlett operativ verksamhet vid den turkisk-grekiska gränsen (den gemensamma insatsen Flexibla operativa åtgärder 2015 Sydöstra gränsen och en ytterligare del av den som kallas snabbinsatsövning [REX 2015]). Denna verksamhet har till syfte att stärka Greklands förmåga att hantera migrationstrycket vid landets gräns mot Turkiet, med särskild inriktning på gränskontroll vid inreseställen längs den gränsen. Frontex har bett medlemsstaterna att ställa upp med ytterligare resurser för att möta denna verksamhets behov. 26. I enlighet med artikel 33 i Frontexförordningen syftade den andra utvärderingen av byrån, som omfattade perioden juli 2008 juli 2014, till att kartlägga de starka sidorna och eventuella bristerna i genomförandet av denna förordning. I utvärderingen betonas behovet av ytterligare verktyg och mekanismer för att göra byråns verksamhet mer effektiv. Slutrapporten ska godkännas vid nästa möte i Frontex styrelse. Styrelsen kommer att lägga fram de huvudsakliga resultaten för Europeiska kommissionen i form av rekommendationer. Dessa rekommendationer bör användas som grund för ett eventuellt framtida policydokument eller lagstiftningsförslag från kommissionen om Frontex framtid (genom ändring av Frontexförordningen), möjligen före utgången av 2015 eller i början av Reformen av byråns mandat bör vara ambitiös, särskilt när det gäller verkställande befogenheter för hotspots, byråns roll i ett effektivt genomförande av återvändandepolitiken på EU-nivå samt dess budget och personal. Vid rådets möte den 4 december kommer inrikesministrarna att diskutera framtiden för EU:s yttre gränser /1/15 REV 1 anb/abr/chs 8

9 C. Återvändande- och återtagandepolitik: intensifiera det pragmatiska samarbetet och förbättra återvändandegraden från EU 27. Återvändande är en uppsättning sammalänkade åtgärder. Inrättande av hotspots och aktivt samarbete med relevanta tredjeländer är nyckelfaktorer för en effektiv återvändandepolitik. 28. Tredjeländer måste återta sina medborgare som inte har någon rätt att vistas i EU. Både det operativa och politiska samarbetet och partnerskapen för återtagande med ursprungsoch transitländer måste intensifieras, särskilt när ett formellt tillvägagångssätt genom återtagandeavtal anses vara alltför tungrott eller inte leder till resultat. Medlemsstater som tidigare har genomfört framgångsrika insatser för återvändande till de berörda ursprungsländerna ska leda återvändandeinsatserna till dessa länder, så att andra medlemsstater ska kunna övervinna eventuella svårigheter. 29. Enligt Europeiska rådets slutsatser av den juni 2015 är samarbetet med ursprungstredjeländer en prioriterad fråga för Europeiska unionen. I alla kontakter på politisk nivå mellan Europeiska unionen och viktiga ursprungs- och transitländer för irreguljära migranter med låg återvändandegrad måste man ta upp frågan om återtagande, i synnerhet med kandidatländerna. I detta sammanhang innehar den höga representanten en viktig roll. På kort sikt måste EU-diplomatin genom EU:s delegationer engagera sig fullt ut i syfte att främja aktivt samarbete med tredjeländernas myndigheter. 30. I Europeiska rådets slutsatser av den juni 2015 uppmanades Europeiska kommissionen att inrätta ett särskilt europeiskt återvändandeprogram. Europeiska kommissionen lade fram sitt europeiska återvändandeprogram den 9 september Rådet ger sitt fulla stöd till ett europeiskt återvändandeprogram som får direkta effekter i praktiken. Därför uppmanar ordförandeskapet medlemsstaterna att följa den pragmatiska strategi som Europeiska kommissionen har lagt fram i sin handbok om återvändande. 31. Medlemsstaterna bör påskynda förfarandena för utfärdande och verkställighet av återvändandebeslut och samtidigt respektera de individuella rättigheterna för migranter som ska återvända. Utvärderingsmekanismen för Schengen ger kommissionen möjlighet att granska och bedöma medlemsstaternas konkreta praxis på detta område /1/15 REV 1 anb/abr/chs 9

10 32. I syfte att öka återvändandegraden prioriterar medlemsstaterna, Europeiska kommissionen och Frontex ett effektivt genomförande och en effektiv uppföljning av det europeiska återvändandeprogrammet.. Det förväntade resultatet är avhängigt de nödvändiga finansieringsresurserna. Rådet bör därför uppmana Europeiska kommissionen att utarbeta ett särskilt paket för finansieringsresurser som möjliggör ett framgångsrikt genomförande av de olika åtgärderna och gör det möjligt för Frontex att effektivt utföra sina arbetsuppgifter. 33. Allt inflytande, och i synnerhet utrikespolitiken och viseringspolitiken, bör utnyttjas för att öka ursprungsländernas godkännande av EU:s laissez-passer-handling för återvändande av irreguljära migranter 7. På kort sikt bör Europeiska kommissionen vidta alla nödvändiga åtgärder för att öka säkerhetsdetaljerna i denna handling. 34. Frontex måste stå i centrum för det europeiska återvändandeprogrammet. Rådet ska utnyttja sitt decembermöte för att enas om riktlinjer för Frontex framtid på lång sikt. Medan detta förfarande pågår stöder rådet Frontex vid dess fulla utnyttjande av sitt mandat genom att anordna gemensamma återvändandeinsatser. I detta hänseende stöder rådet också ett omedelbart inrättande av Frontex europeiska byrå för återvändande. 35. Genom antagandet av rådets slutsatser önskar rådet understryka att alla dess medlemsstater för närvarande vidtar alla nödvändiga åtgärder för att se till att beslut om inreseförbud som utfärdats i enlighet med artikel 11 i återvändandedirektivet alltid införs i Schengens informationssystem (SIS) i enlighet med artikel 24.3 i SIS II-förordningen. Parallellt med detta stöder rådet Europeiska kommissionens pågående långsiktiga förfaranden för att lägga fram förslag om skärpta regler på detta område inom ramen för ett nytt lagstiftningspaket om SIS. 36. I syfte att öka återvändandepolitikens operativa effektivitet bör medlemsstaterna i största möjliga utsträckning utnyttja den möjlighet att erkänna nationella återvändandebeslut som föreskrivs i direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land. 7 Rådets rekommendation av den 30 november 1994 om antagande av ett enhetligt utformat resedokument för avlägsnande av medborgare i tredje land 11782/1/15 REV 1 anb/abr/chs 10

11 D. Internationellt samarbete: öka samarbetet på fältet inför högnivåkonferensen om den västra Balkanrutten och Vallettatoppmötet 37. Migrationshanteringen utgör en övergripande utmaning. Enstaka initiativ eller ensidiga insatser når inte upp till vad som krävs. Den blandade karaktären av migrationsflödena i sig migranter som är i behov av internationellt skydd och ekonomiska migranter kräver en övergripande strategi. EU kan lyckas endast om all politik, dvs. utrikespolitiken, handelspolitiken, utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet, asyl- och migrationspolitiken och den inre säkerheten eftersträvar gemensamma mål. 38. Det är av avgörande betydelse att man åtgärdar grundorsakerna. Orsakerna bakom migrationsflödena ligger utanför EU. Särskilt när det gäller flyktingar från Mellanöstern är det nödvändigt att fortsätta stödet till stabiliseringen av Irak och till den internationella koalitionen som bekämpar Daish i Irak och Syrien och att tillhandahålla politiskt, humanitärt och militärt stöd till koalitionens insatser. 39. I detta skede är den västra Balkanrutten främst en fortsättning av den östra Medelhavsrutten, och båda måste hanteras gemensamt. Inför högnivåkonferensen om den västra Balkanrutten visar analysen av migrationstendenserna och migrationssiffrorna att EU och dess medlemsstater längs denna rutt står inför en flyktingkris av aldrig tidigare skådad omfattning, främst som en följd av konflikterna i Syrien och Irak, vilka fortsätter att förvärras. Högnivåkonferensen om den västra Balkanrutten, som utgör en del av uppföljningen av Europeiska rådets slutsatser av den juni 2015, syftar till att tillsammans med de berörda länderna i regionen fastställa konkreta insatser och åtgärder för att ta sig an och effektivare hantera migrationsflöden nu och i framtiden. Det förberedande arbetet inför konferensen har redan inletts. Följande mål har satts upp med berörda partnerländer: hantering av grundorsakerna genom mobilisering av alla politikområden; ökat finansiellt stöd till första asylländer, särskilt genom UNHCR:s insatser i dessa länder; kapacitetsuppbyggnad för mottagande, registrering och asylsystem i transitländer, t.ex. genom omfördelning av medel ur föranslutningsinstrument; ökat samarbete för att bekämpa organiserad brottslighet i samband med människosmuggling och ökat samarbete med irreguljära migranters ursprungsländer. Berörda internationella partner, bland annat UNHCR och Internationella organisationen för migration, kommer att bjudas in. Konferensen torde hållas i [ ] och den planeras äga rum i början av oktober /1/15 REV 1 anb/abr/chs 11

12 40. Ministerforumet mellan EU och länderna på västra Balkan den 7 8 december bör ytterligare fördjupa det praktiska genomförandet av åtgärder för fastställande av länderna på västra Balkan som säkra ursprungstredjeländer. 41. Migration har en mycket framträdande plats på dagordningen för Europeiska unionen och Afrika. och behandlas genom samarbetsinitiativ och politisk dialog på kontinental, regional och bilateral nivå. Migration har haft en framträdande roll vid varje toppmöte mellan EU och Afrika sedan 2007, inbegripet det senaste mötet i Bryssel i april 2014 då stats- och regeringschefer godkände EU:s och Afrikas förklaring om migration och rörlighet och samtidigt antog en handlingsplan för genomförandet av de principer som uttrycks i denna förklaring. Samarbetet i migrationsfrågor med länder längs den västafrikanska migrationsvägen, eller Rabatprocessen, är väletablerat sedan 2006 och ett liknande initiativ togs förra året längs migrationsvägen från Afrikas horn i nära samarbete med Afrikanska unionen (Khartoumprocessen). EU bedriver också partnerskap för rörlighet med Kap Verde, Marocko och Tunisien och har en gemensam agenda om migration och mobilitet med Nigeria. Migration, inbegripet återtagande, har en viktig plats också i Cotonouavtalet 8 som har sammanfört och förenat länder i Europa med länder i Afrika, Västindien och Stilla havet genom partnerskapssamarbete i nästan femtio år. 42. Vid toppmötet i Valletta den november 2015 samlas EU:s ledare och afrikanska ledare från de länder som är parter i Khartoumprocessen och Rabatprocessen samt Ecowas kommission och Afrikanska unionens kommission. Förenta nationernas generalsekreterare och de mest relevanta FN-organen för migration (särskilt UNHCR) och IOM kommer att bjudas in. Två viktiga handlingar förbereds för antagande vid detta toppmöte: en politisk förklaring och en handlingsplan/ett slutdokument med pågående och nya prioriterade åtgärder för hantering av migrationsutmaningar. Ett första möte mellan högre tjänstemän som är planerat till den 11 september bör möjliggöra goda framsteg med afrikanska partner när det gäller följande programområden: utvecklingsfördelar med migration och migrationens grundläggande orsaker såsom investering i utveckling och åtgärder mot instabilitet och kriser, laglig migration och mobilitet på kontinental, regional och bilateral nivå, internationellt skydd och asyl för att säkerställa att migranter och asylsökande är skyddade längs hela migrationsvägen med särskild hänsyn till utsatta grupper såsom ensamkommande minderåriga och kvinnor, förebyggande av och kamp mot människosmuggling och människohandel, framsteg inom återvändande och återtagande. Medlemsstaterna välkomnar 8 Cotonouavtalet, juni 2010, del 1, artikel /1/15 REV 1 anb/abr/chs 12

13 den nyligen föreslagna förvaltningsfonden [...] som möjliggör en konstruktiv diskussion och operativa resultat med de afrikanska partnerna. Utöver diskussioner i andra relevanta rådskonstellationer kommer resultaten från toppmötet i Valletta att diskuteras av inrikesministrarna vid rådets möte den 4 december. 43. Migration är fortfarande ett globalt fenomen som står i centrum av den internationella dagordningen. FN:s generalsekreterare kommer att anordna ett särskilt evenemang om migration i New York den 30 september 2015 i anslutning till FN:s generalförsamling. Turkiet har begärt att en punkt om den svåra situationen för flyktingar tas upp på dagordningen för den kommande 70:e sessionen i generalförsamlingen. EU och Jordanien anordnar ett evenemang på hög nivå om den syriska krisen den 29 september i anslutning till FN:s generalförsamling. Andra tillfällen att ta upp dessa frågor inbegriper det Globala forumet för migration och utveckling i Istanbul den oktober och G20-toppmötet i Antalya (Turkiet) den november. 44. Ordförandeskapet efterlyser brådskande förstärkt samarbete med Turkiet. Som ett viktigt transitland för migranter och med tanke på sitt geografiska läge är Turkiet en viktig partner för EU när det gäller hanteringen av migrationsströmmar. EU kommer att fortsätta och öka sitt stöd och bistånd till Turkiet och UNHCR som gör enorma insatser för att ta emot ett mycket stort antal syriska flyktingar. På kort sikt ska EU också intensifiera samarbetet med Turkiet på alla andra relevanta områden, inbegripet gränsförvaltning och kampen mot människohandel och människosmuggling. 45. I sin europeiska migrationsagenda föreslog Europeiska kommissionen inrättandet av europeiska sambandsmän på migrationsområdet som skulle utstationeras till EUdelegationer i viktiga tredjeländer. Sambandsmännen kommer att arbeta i nära samarbete med de sambandsmän för invandring som redan utplacerats av medlemsstaterna och Frontex sambandsmän, med lokala myndigheter och det civila samhället i syfte att samla in, utbyta och analysera information och bidra till ett effektivt genomförande av EU:s politik. Vid EUinstitutionerna pågår redan arbete för fastställande av den roll och de uppgifter som sambandsmännen för invandring ska ha och för deras utplacerande så snart som möjligt. Denna fråga kommer att diskuteras vid mötet i högnivågruppen för asyl och migration/scifa den 15 september. Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör ha målet att placera ut de första sambandsmännen på migrationsområdet i strategiska tredjeländer före utgången av /1/15 REV 1 anb/abr/chs 13

14 46. Det mångfunktionella centrumet i Niger bygger på ett framgångsrikt initiativ som genomförs av IOM. Det mångfunktionella centrumet ska vara i drift i slutet av året. Centrumet ska i första hand bistå migranter i transit i Agadezregionen och även informera dem om riskerna med att fortsätta resan via de väst- och centralafrikanska migrationsvägarna. Det ska också erbjuda möjligheter för migranter som önskar återvända till sitt ursprungsland och främja utvecklingen av de lokala samhällena i Agadezregionen. Synergier med Eucap Niger är grundläggande och pilotprojektet i Niger bör bli en modell för bästa praxis för toppmötet i Valletta och utvecklas i andra tredjeländer. [Kommissionen kommer att ombes att komma med uppdateringar om det finansiella stödet till detta projekt.] 47. Mottagningskapacitet nära ursprungslandet och bättre möjligheter till integration för migranter som återvänt till tredjeländer är centrala mål för en övergripande EU-politik. EU kommer därför att intensifiera sitt stöd och bistånd till de länder som tagit emot ett stort antal flyktingar, särskilt i Mellanöstern, Nordafrika och Afrikas horn. De regionala utvecklingsoch skyddsprogram som EU redan har inrättat (i Mellanöstern) eller kommer att inrätta före utgången av året (i Nordafrika och Afrikas horn) behöver utvecklas ytterligare för att de uppställda målen ska kunna uppnås. E. Den kriminella dimensionen: människosmuggling och människohandel 48. Människosmugglare och människohandlare äventyrar migranternas liv för att maximera den egna nyttan. Rådet uppmanar medlemsstaterna och nationella myndigheter i tredjeländer att garantera tillämpandet av konsekvent lagföring och avskräckande påföljder. Syftet är att störa organiserade kriminella gruppers vinstgivande affärsmodeller och uppmana till intensifierad lagföring och kamp mot människohandlare och människosmugglare på nationell nivå samt ytterligare intensifierat internationellt polissamarbete och underrättelsesamarbete /1/15 REV 1 anb/abr/chs 14

15 49. I sina slutsatser från juni gav rådet instruktioner om att arbetet skulle fortsätta på grundval av EU:s prioriteringar i kampen mot grov och organiserad brottslighet och fastställde att en prioritering i EU:s policycykel är att störa organiserade kriminella grupper som är inblandade i verksamhet för att underlätta illegal invandring och som verkar i ursprungsländerna, vid de huvudsakliga platserna för inresa till EU, längs huvudrutterna och, där bevis för detta föreligger, via alternativa kanaler. Rådet underströk också behovet av en övergripande strategi när det gäller kampen mot människohandel. 50. I juli 2015 utarbetade ordförandeskapet ett genomförandedokument för den förnyade interna säkerhetsstrategin 11. När det gäller att bekämpa olaglig invandring bör rådet hålla en strategisk debatt om s.k. Joint Action Days under 2016, utarbeta nya operativa handlingsplaner för 2016, inbegripet en som avser människosmuggling, samt se till att utforma särskilda operativa åtgärder på området människohandel med migranter. 51. Inom ramen för EU:s policycykel och i kampen mot olaglig invandring upprättades den särskilda gemensamma insatsgruppen Mare vars syfte är att bekämpa kriminella grupper som underlättar olaglig invandring via Medelhavet och de därtill hörande sekundära förflyttningarna. Vidare syftar insatsen Hunting Ground till att identifiera organiserade kriminella grupper som är inblandade i olaglig invandring och att analysera deras strukturer och de rutter som väljs av de kriminella nätverk (sekundära förflyttningar) som verkar längs Balkanrutten. Denna insats är också inriktad på att identifiera plattformar kopplade till migrationsfenomenet, med särskilt fokus på människohandel och andra former av brott. 52. Utöver denna verksamhet utarbetades inom ramen för policycykeln också särskilda gemensamma insatser under s.k. Joint Action Days. Insatsen Blue Amber, som bedrivits under 2015 och som syftar till att genomföra operativa åtgärder för att störa organiserade brottsliga sammanslutningars verksamhet, bland annat på området olaglig invandring och människohandel, inbegriper myndigheter från medlemsstaterna och deras internationella partner. Samarbetet ledde till att över 100 människosmugglare kunde gripas Dok. 9798/15. Dok. 9849/13. Dok / /1/15 REV 1 anb/abr/chs 15

16 53. Det operativa samarbetsavtalet mellan Frontex och Europol ska färdigställas utan dröjsmål. 54. Europeiska och internationella organisationer bör förbättra sin respons när det gäller säkerhet. Vid det planerade mötet mellan ständiga kommittén för inre säkerhet och strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl den 22 oktober bör man gå igenom den verksamhet som Europol, Eurojust, Interpol och FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) bedriver och ge hög prioritet åt att utforma det paneuropeiska samarbetet. 55. Vid RIF-rådets möte i oktober kommer justitieministrarna att tillsammans med kommissionen behandla den operativa gränsöverskridande samordningen mellan åklagarmyndigheter, Eurojusts bidrag när det gäller migrantsmuggling, rättsligt samarbete med tredjeländer och kampen mot hatbrott och hatpropaganda (särskilt via internet). F. Lagliga vägar: att successivt utöka tillämpningsområdet för EU-lagstiftningen och att öka rörligheten för resenärer med ärligt uppsåt 56. Direktivet om studenter och forskare lades fram av kommissionen den 26 mars Förhandlingarna med Europaparlamentet inleddes i februari Medlagstiftarna insåg vikten av att snabbt anta den europeiska migrationsagendan. Rådet ska därför påskynda arbetet för att senast vid årets slut med Europaparlamentet finna en sådan kompromiss som kan skapa mervärde för det befintliga regelverket genom att ett attraktivt system skapas samtidigt som nödvändiga garantier mot missbruk upprätthålls. 57. Den 2 april 2014 lade kommissionen fram förslaget om ett "viseringspaket" som innehåller förslaget till en omarbetning av förordningen om den europeiska viseringskodexen och förslaget till en förordning som syftar till att inrätta ett s.k. rundresevisum. Rådet ska påskynda arbetet med "viseringspaketet" för att därigenom förbättra rörligheten för de resenärer som ger en positiv ekonomisk effekt. RIF-rådet kommer att diskutera "viseringspaketet" i oktober 2015 i syfte att kunna ge riktlinjer i kvarstående frågor /1/15 REV 1 anb/abr/chs 16

17 58. Rådet välkomnar ytterligare arbete på området för laglig migration, eftersom det är viktigt att det finns effektiva lagliga kanaler/vägar för migranter. Europeiska kommissionen kommer särskilt att anordna en dialog med sociala partner om laglig migration och planer på en översyn av blåkortsdirektivet. G. Fri rörlighet för personer och Schengenområdet: att slå vakt om regelverket 59. Den fria rörligheten för personer och det motsvarande Schengenområdet, som är fritt från inre gränskontroll, är icke förhandlingsbara system. Enligt EU-lagstiftning och Europeiska unionens domstols konsoliderade rättspraxis har medlemsstaterna full rätt att vidta proportionella åtgärder för att hantera missbruk. 60. Migrationen och ett stort antal tredjelandsmedborgare som passerar de yttre gränserna bör inte i sig betraktas som ett hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. 61. Om den framtida utvecklingen av situationen på fältet visar sig medföra allvarliga brister som utgör ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten inom Schengenområdet, bör möjligheten av åtgärder som syftar till att ta itu med den underliggande situationen, inbegripet bistånd från unionens organ, kontor eller byråer såsom Frontex och Europol samt tekniska och ekonomiska stödåtgärder på nationell nivå, unionsnivå eller bådadera fullt ut och i god tid utforskas. Om en situation inte förbättras bör kommissionen föreslå rådet en rekommendation med avseende på förordning (EU) 1051/2013. Rådet får då, som en sista utväg och som en åtgärd för att skydda de gemensamma intressena inom området utan inre gränskontroll, om alla andra åtgärder är verkningslösa för att minska det allvarliga hot som föreligger, rekommendera att en eller flera medlemsstater beslutar att återinföra gränskontroll vid hela sina inre gränser eller delar av dessa. 62. För att skydda det gemensamma området uppmanar rådet enträget Europeiska kommissionen att vidareutveckla skyddet av yttre gränser, t.ex. genom tekniska instrument, i synnerhet smarta gränser för säkra och smidiga gränspassager, och i ett senare skede även automatiska gränskontrollspärrar för EU-medborgare. Förslag bör läggas fram under de kommande månaderna /1/15 REV 1 anb/abr/chs 17

18 H. Informationsutbyte: att bilda sig en uppfattning om rådande och framtida omfattning på migrationsflöden; att bana väg för praktiskt samarbete och politisk planering 63. Informationsutbytet bör förbättras genom följande åtgärder: a) På kort sikt genom att upprätta ett nätverk av kontaktpunkter som delar med sig av information till Frontex i syfte att ge dagliga uppdateringar. b) På kort sikt genom att sammanföra de underrättelser som samlas in av samtliga aktörer på EU-nivå såsom EU-delegationerna, Intcen, EU-byråerna. Ordförandeskapet håller med hjälp av rådets generalsekretariat på att lansera en övervakningssida om flykting- och migrantkrisen på webbplattformen för den integrerade politiska krishanteringen. Övervakningssidan om flykting- och migrantkrisen kommer att vara tillgänglig från och med den 10 september c) På medellång sikt genom att inrätta ett system för tidig varning som möjliggör politisk planering och proaktiva EU-åtgärder /1/15 REV 1 anb/abr/chs 18

19 I. Finansiering: mot en verkligt gemensam EU-politik för migration 64. Rådet uppmanar kommissionen att, i nära samarbete med rådets behöriga förberedande organ, lägga fram en heltäckande översikt över de finansieringsresurser som är tillgängliga för migration och migrationsrelaterade åtgärder. Utan att det påverkar de ovannämnda uppmaningarna att utveckla budgetramen behöver EU se över sin allmänna ram när det gäller finansiering av EU:s migrationspolitik. Finansiering tillhandahålls främst genom asyl-, migrations- och integrationsfonden. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF) skulle dock också kunna spela en särskilt viktig roll inom dessa områden. 12 Vidare hjälper fonden för inre säkerhet medlemsstaterna att bygga upp fungerande och enhetliga yttre gränser. Inom ramen för diskussionerna om 2016 års budget och utvärderingen av genomförandet av ovanstående policyer kan budgetmyndigheten, med tanke på att de krävs skyndsamt agerande på de ovannämnda områdena, överväga om det går att öka dessa fonders volym, vilken roll fonderna bör ha och om användningen av medel till asyl-, migration- och integrationsrelaterad verksamhet bör förenklas. I synnerhet bör budgetmyndigheterna i enlighet med detta öka Frontex och Easos finansiella resurser och personalresurser för att hjälpa dem att hantera de nya uppgifterna. 12 Under den nya programperioden ( ) kommer minst 20 % av ESF-medlen att användas till social delaktighet, vilket inbegriper åtgärder för integrering av migranter, med särskild inriktning på asylsökande och flyktingar samt barn. Medlen kan stödja riktade initiativ för att förbättra språk- och yrkeskunskaper, förbättra tillgången till tjänster, främja tillträde till arbetsmarknaden, inkluderande undervisning samt främja kulturutbyten och informationskampanjer med inriktning på både värdsamhällena och migranterna /1/15 REV 1 anb/abr/chs 19