Inventering av hävdade marker i Malmö samt florainventering i Kirseberg.

Transkript

1 Eco-e Miljökonsult

2 Eco-e Miljökonsult har av Miljöförvaltningen i Malmö stad fått i uppdrag att utföra en inventering av skötselstatus och skötselbehov av hävdade marker i Malmö, samt en florainventering i stadsdelen Kirseberg i Malmö. Undersökningen och florainventeringen utfördes under sommaren Malmö Lars Brander Martin Dahl 1 Bakgrund och syfte Allmän skötsel Kvalitetssäkring Florainventering i Kirseberg Metodbeskrivning Registrering Inventeringsresultat slista...65 Bilaga: Florainventering i Kirseberg Eco-e Miljökonsult Sida 2 (65)

3 1 Bakgrund och syfte Projektet innefattar en kartläggning av skötselbehovet hos ett flertal mindre ängs- och betesmarker i kommunen. Kartläggningen kan utgöra underlag för att säkerställa högkvalitativa miljöåtgärder för att bevara de slåtter- och betesmarker som finns och för att öka naturvärdena hos dessa. Kartläggningen kan också utgöra underlag för uppföljning enligt det nationella miljömålet Ett rikare odlingslandskap på lokal nivå. Florainventeringen i stadsdelen Kirseberg har som syfte att få en översiktlig bild av vegetationens sammansättning och dess floravärden, dels för de boendes intresse och dels för miljöförvaltningens uppföljningar. 2 Allmän skötsel Att bevara en ängsmark eller betesmark innebär att man stoppar successionen vid ett bestämt läge. Varken äng eller betesmark är ett naturligt tillstånd. När man kommer till ett område med höga naturvärden, som äng eller betesmark betraktat, är det lätt att förledas att tro att det enda rätta är att lämna området för fri utveckling. Vad man då glömmer är att ängsmarken och betesmarken inte är stabil ur natursynpunkt. Utan skötsel kommer successionen att fortsätta och området att växa igen med högväxande gräs, örter, buskar och träd. Den hävdgynnade floran kommer sedan snabbt att konkurreras ut. Denna undersökning visar flera exempel på marker som vuxit igen på bara några år utan hävd, där buskar och träd etablerat sig, vilka kommer att skugga ut den ljusberoende ängsfloran, och helt förändra utseendet på området. Det räcker således inte att så in en lämplig fröblandning och tro att dessa växter kommer att klara sig. Frön kan finnas kvar i marken under många år, vilket innebär att en rätt utförd restaurering ganska snabbt kan ge tillbaka de önskade naturvärdena. Det vanligaste felet i skötsel av ängsoch betesmark är att man är alltför försiktig i hävden. Det är viktigt att slåtter sker med skärande eller klippande redskap med vassa knivar, till exempel lie eller knivslåttermaskin. Dessa ger en distinkt snittyta och behandlar växterna mer varsamt, vilket gynnar den hävdberoende vegetationen. Slående och avslitande redskap (med till exempel roterande egg, lina eller kedja) ger ett ryck i växternas rotfäste och en söndertrasad snittyta. De växter man vill bevara i en ängsmark klarar inte denna behandling, utan resultatet blir en mycket artfattig äng med endast grovt gräs. Däremot är slående eller avslitande redskap bra för att få bort sly och ohävdsvegetation som brännässlor och hundkäx. 3 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring har skett genom att c:a 10% av ytorna inventerats parallellt av två personer, varefter resultat och bedömningar jämförts. Skillnaderna har bedömts som betydelselösa. Eco-e Miljökonsult Sida 3 (65)

4 4 Florainventering i Kirseberg I stadsdelen Kirseberg har en noggrannare florainventering utförts på utvalda områden. Denna redovisas i separat bilaga. 5 Metodbeskrivning Metodbeskrivningen bygger på tillämpliga delar av Jordbruksverkets rapport 2005:2, Ängsoch betesmarksinventeringen inventeringsmetod. 5.1 Registrering Anger om ytan brukas som äng eller bete. Om tydliga indikationer finns på att en delyta slåttermark nyligen övergått till betesmark och fortfarande har kvar många av sina kvaliteter som äng kan detta anges som möjlig äng. Minsta areal för att en hävdform ska registreras är 0,1 ha. avser markanvändning idag och läses ut från naturtypsklassning vid fältbesök. Stöd för denna bedömning fås via floran i fältskiktet, slät-tuvig mark, stängsel och andra indikationer Välhävdad Svagt hävdad Ingen hävd Delytan är väl avbetad/avslagen, ingen skadlig förnaansamling sker i de hävdberoende delytorna. Vedväxter i form av sly förekommer inte. Delytan är avbetad/avslagen i sådan liten omfattning att det finns tydlig förnaansamling även i de öppna delytorna. Sly kommer in och sprider sig ut på öppna delar. Ingen eller mycket ringa hävd förekommer på delytan. Spår av betesdjur eller annan hävd är försumbara. Över stora delar finns en kraftig förnaansamling. Vedväxter i form av sly sprider sig rikligt inom området. Anges som fasta 10- % -klasser inom inventeringsytan. Avrundningsmodell tillämpas så att 6-15 = 10 %, % = 20 % osv. Ett objekt som besöks på försommaren får bedömas utifrån den hävd som rådde året före, exempelvis är en äng före slåttern inte automatiskt ohävdat utan det är förnaansamling och sly som bestämmer detta. Torr Frisk Fuktig Våt Delytan räknas som torr då typiska fältskiktsarter som fårsvingel, knippfryle, mandelblom, ängshavre, kattfot, dvärg- och sandmaskrosor eller gråfibbla finns. Delytan räknas som frisk då typiska arter som rödven, daggkåpor, svartkämpar eller klöverarter finns. Delytan räknas som fuktig då typiska arter som tuvtåtel, älggräs, humleblomster, strandmaskrosor eller sump-/vattenmåra finns. Delytan räknas som våt då typiska arter som exempelvis ältranunkel, tiggarranunkel, kärrsälting och en dominans av starrarter, kärrkavle, mannagräs eller vass finns. Eco-e Miljökonsult Sida 4 (65)

5 Här avses åtgärder som gödsling med stall- eller handelsgödsel, kalkning, insådd, markbearbetning i form av betesharvning m.m. Åtgärderna har vidtagits i produktionshöjande syfte. Ingen påverkan Ytan är opåverkad av produktionshöjande metoder i form av gödsling m.m. Kännetecknas av en stor andel örter och smalbladiga gräs. Svag påverkan Påverkan finns genom att de naturliga vegetationstyperna är störda men påverkan är trots allt ringa. I många fall kan det vara en enstaka eller en i tiden ganska avlägsen tillförsel av växtnäring. Fältskiktet är gräsdominerat och örtinslaget mindre med arter som rölleka, kummin, enstaka vitklöver eller ogräsmaskrosor. Tydlig påverkan Påverkan ligger nära tiden eller framgår fortfarande mycket tydligt i vegetationen. Delytorna är frodiga och oftast finns bara ett fåtal gräsarter närvarande. De naturliga vegetationstypernas mosaikartade växttäcke är borta. Dominerande arter är ängsgröe, vitklöver och ogräsmaskrosor samt inslag av nässlor och åkertistel. Anges som fasta 10 % -klasser inom ytan. Avrundningsmodell tillämpas så att 6-15 = 10 %, % = 20 % osv. Basmineralpåverkad vegetation inom ytan Uttrycks i förekomsten av exempelvis många orkidéarter, axveronika, vit fetknopp, grusbräcka, stenkrassing, tofsäxing, hedblomster, sandliljor, ängshavre, flentimotej, grusslok, ormrot, solvändor, älväxing m.fl. Stenbundenhet Anges i två nivåer. Ingen-viss förekomst av sten, block och hällar, 0-5 % av ytprojektionen. Tydlig förekomst av sten, block och hällar, > 5 % av ytprojektionen. Sandblottor Öppna sand/grusytor >0,5 m2. Den sammanlagda ytan av företeelsen inom inventeringsytan anges. Många gånger förekommer de som skärningar i samband med vägar eller diken. Ange om företeelsen är större eller mindre än 10 m 2. Bar jord Innebär en icke vegetationstäckt markyta ofta uppkommen som en trampeffekt av betesdjur. Ett annat exempel är så kallade skonor/saltbrännor på strandängsmiljöer. Om företeelsen uppträder i samband med vatten eller utfodring anges detta. Ange om företeelsen är större eller mindre än 10 m2. Artlistan som ska användas innehåller ett urval både positiva och negativa signalarter. Artens eller artgruppens uppträdande inom objektet anges med ett mått på antalet förekomster med skalan Eco-e Miljökonsult Sida 5 (65)

6 1. Endast en enstaka växtplats inom en liten, avgränsad del av objektet. 2. En utbredd förekomst i en del av objektet eller 2-4 växtplatser i flera mindre delar av objektet. 3. Ett större antal, 5 eller fler, tydliga växtplatser eller utbredd förekomst över en mycket stor del av objektet. För de negativa signalerna (brännässla, hundkäx, veketåg/knapptåg, älggräs och örnbräken) avser förekomsten hur stor del av ytan som täcks av arten. 1. Arten täcker en liten del <10 % av objektet. 2. Arten täcker mellan % av objektet. 3. Arten täcker >30 % av objektet. Arunarter Axveronika Backnejlika Backsippa Backtimjan Blåsklöver Blåsuga Bockrot Brudborste Brudbröd Brudsporre Darrgräs Dvärglummer Fjällgröe Fjällskära Fjälltimotej Fältgentiana Granspira Gullviva Gulmåra Gökblomster Havssälting Hirsstarr JungfruMarie nycklar Jungfrulinarter Kattfot Klasefibbla Klockgentinana Knägräs Kärrknipprot Kärrsälting Låsbräkenarter Majviva Nattviol Ormrot Ormtunga Prästkrage Rödkämpar Sankte Pers nycklar Skallrearter Slåtterblomma Slåtterfibbla Slåttergubbe Smörboll Solvändearter Sommarfibbla Spåtistel Stagg Svinrot Trift Tätört Vildlin Ängsbräsma Ängs/blek/svartfryle Ängshavre Ängsnycklar Ängsstarr Ängsvädd Ärenpris Ögontröstarter Brännässla Hundkäx Skogsnäva Skräppearter Stormhatt Veketåg/Knapptåg Älggräs Örnbräkenarter För fler arter se Om hävden upphör Kärlväxter som indikatorarter i ängs- och hagmarker, Ekstam, U & Forshed, N. De inom ytan förekommande arterna anges. Artens eller uppträdande inom objektet anges med ett mått på antalet förekomster inom inventeringsytan För vedväxter gäller en %- täckning enligt nedan; 1. Arten täcker en liten del <10 % av objektet. 2. Arten täcker mellan % av objektet. 3. Arten täcker >30 % av objektet. Eco-e Miljökonsult Sida 6 (65)

7 Hamlade träd Antalet anges samt om hamlingen är pågående, inom en täktcykel, eller ingreppet är övergivet. Ingående arter noteras. Antal döda/döende hamlade träd anges, innefattar såväl liggande som stående dött träd. Om några av hamlingsträden även är hålträd anges detta. Grova träd Med grova träd menas alla de arter som på sitt smalaste ställe från brösthöjd och neråt som överstiger 1 m i diameter. De grova träd som dessutom är döende/döda anges, och även om de är hålträd. De ingående arterna noteras. Till trädskiktet räknas alla vedväxter över 3 m i höjd och som oftast bara har en huvudstam. Till buskskiktet räknas vedväxter som understiger 3 m i höjd och oftast har flera huvudstammar. En räknas alltid till buskskiktet. Varje delyta där kronprojektionen av träd är Ingen-enstaka (0-10 % kronprojektion), Halvöppen-Halvsluten (10-70 % kronprojektion) respektive Slutet (> 70 % kronprojektion) anges med sin procentandel. Summa av procentandelarna ska bli 100 %. Varje delyta där kronprojektionen av buskar är Ingen-enstaka (0-10 % kronprojektion), Halvöppen - Halvsluten (10-70 % kronprojektion) eller sluten (> 70 % kronprojektion) anges med sin procentandel. Summa av procentandelarna ska bli 100 %. De landskapselement som ska anges är: Bro, Brunn/källa, Dämmen, Fägata, Grindstolpe, Husgrund, Hässja, Kolbotten, Siläng/dammäng, Tjärdal, Dike/kanal, Brukningsväg, Vägbank, Odlingsrösen, Stenmurar, Trägärdesgårdar, Jordvallar. Status på lämningarna anges enligt: Gott skick: elementet är i full funktion, Dåligt skick: elementet är till största delen ur funktion. ange om något av följande vattenfenomen förekommer inom ytan: Bäck Mindre vattendrag som har ett naturgivet ursprung men kan vara mer eller mindre uträtat. Har inget samband med avvattning av åkermark. förande stora delar av året. Småvatten/damm Mindre vattensamlingar, <1ha. Håller vatten i stort sett hela året. Fuktdråg spåverkat markavsnitt genom mer eller mindre tillfälliga översvämningar eller periodvis högt grundvattenstånd. Vät/kalkbleke Mindre vattenpåverkat område i kalkmiljö. Torkar ofta ut under en period på året. Källpåverkad Markområde med vegetation som tydligt präglas av uppträngande grundvatten. Mosse Våtmark som får sin vattenförsörjning huvudsak från nederbörd. Kärr Våtmark med permanent högt grundvattenstånd. Eco-e Miljökonsult Sida 7 (65)

8 Strand, limnisk Strand, marin Översilad häll Omfattar såväl sjö som älv/åstränder. Strandlinje utmed havet. Räknas från Kattegatt till Bottenviken. Stenhäll som påverkats av att vatten under delar av året sipprar/rinner över stenen. Framgår ofta som mörka ränder och med rikligare mosspåväxt. Antal anges för småvatten/damm och vät/kalkbleke. Anges i absoluta tal upp till 10 st, därefter som fler än 10. Längd anges för bäck, strand limnisk och strand marin i klasserna <50 m, m samt > 200 m. Övriga vattenföreteelser anges bara med sin förekomst. 5.2 En bedömning görs om områdena innehåller värden i en sådan omfattning att en restaurering är möjlig. En indelning i följande kategorier görs. 1. Ej aktuell för restaurering 2. Restaurerbar 3. Innehåller kvalitéer över den dominerande delen av ytan och är antingen en betesmark eller en äng. Ej aktuell för restaurering Statusen på kvaliteterna vid besöket är så svaga att det inte med en rimlig restaureringsinsats kan fås tillbaka. De övergripande anledningarna till detta anges med Igenväxt, Planterat och/eller Övrigt. Restaurering Används då ytan innehåller kvalitéer som är möjliga att restaurera. Begreppet har en bortre gräns då restaurering fortfarande är möjlig men är så resurskrävande och tar sådan tid att det inte är realistiskt att tänka sig att ett sådant arbete kommer att påbörjas. Som rättesnöre används att ytan skulle kunna komma in i projektstödet för Restaurering av ängs- och betesmarker så att inom en period på 5-6 år skulle kunna ha en sådan hävd och sådana värden att det vore aktuellt med en åtgärdsplan och tilläggsersättning. Som huvudorsak till restaureringen anges t.ex. flora, kulturmiljö, träd eller vatten. en ska framgå av rapporten. 5.3 Om restaurering anses möjlig, lämnas förslag på restaureringsåtgärder inklusive förslag på lämpliga hävdmetoder, t.ex. lämpliga betesdjurarter eller tidpunkt och metod för hävd. 5.4 Områdena prioriteras inbördes för att få en uppfattning om var det är lämpligast att göra åtgärder. en görs genom en sammanvägning av var åtgärder ger störst effekt, var åtgärder ger störst effekt i förhållande till åtgärdens kostnad samt hotade naturvärden. Eco-e Miljökonsult Sida 8 (65)

9 6 Inventeringsresultat Område 3 Toarpsängen, Sege å, Toarp 16 augusti 2005 Bete. Den plana ytan ovan slänten i norr är slagen/putsad. Välbetat på 80% av ytan. 20% av ytan, vid ån, betas ej. 30% torrt, 20% friskt, 40% fuktigt, 10% vått. De plana ytorna ovan slänten i norr och nedanför slänten visar tydlig påverkan av gödsling. Själva sluttningen visar svag påverkan av gödsling. Ingen viss förekomst av sten. Bar jord förekommer, >10m 2. Ängsvädd 2, Gulmåra 2. Brännässlor 2, Skräppor 2, Älggräs 2, Veketåg 2, Hundkäx 1 Hagtorn 1, Fläder 1, Rosor 1, Salix 1, Körsbär 1 Hela ytan är öppen, kronprojektion <10%. Hela ytan är öppen, kronprojektion <10%. Inget av de angivna landskapselementen funna. Sege å rinner genom området. Källor i sluttningen bildar källpåverkade kärr vid ån. Eco-e Miljökonsult Sida 9 (65)

10 Området är en fungerande betesmark. Upphörd gödsling bör på sikt öka floravärdena. Det är bra om svagt betade delar putsas under växtsäsongen, särskilt där det kommer upp bestånd av veketåg, älggräs eller brännässlor. Där djuren inte går ner till ån, bör man slå med skärande redskap i juli augusti Område 4a Lockarp-Käglinge, norr om järnvägen 16 augusti 2005 Ytan hävdas varken som äng eller bete. Rester av taggtråd indikerar tidigare bete. I väster finns en vallodling på c:a 1ha, samt åker på c:a 0,8 ha. Gokartbanan med parkering upptar en stor del mitt i området. I kilen i öster odlas c:a 1 ha. De delar som odlas eller tillhör gokartbanan utelämnas nedan. De delar som inte odlas är ohävdade. Torrt uppe på backarna och de sydvända slänterna, i övrigt friskt. Svag påverkan av tidigare gödsling. Viss förekomst av sten, främst ditlagd från intilliggande åkermark. Backnejlika 1, Gulmåra 3, Prästkrage 2, Ängsvädd 1 Skräppor 1, Brännässlor 3 Eco-e Miljökonsult Sida 10 (65)

11 Björk 1, Alm 1, Hagtorn 2, Lönn 2, Vildapel 1, Körsbär 1, Fläder 3, Ask 2, Körsbärsplommon 1, Oxel 2, Rönn 2, Salix 1, Björnbär 1, Äpple 1, Havtorn 1, Måbär 2, Syren 1, Vresrosor 2, Gran 2 En del döda fläderbuskar finns invid det odlade området i öster. 30% öppet, 50% halvöppet halvslutet, 20% slutet. 30% öppet, 50% halvöppet halvslutet, 20% slutet. Brukningsväg, i dåligt skick. Ett odlingsröse/stentipp finns, i gott skick. Detta är dock nyanlagt. Inget öppet vatten förekommer. Området kan restaureras till betesmark, med syfte att öka floravärdena. Området håller på att växa igen av främst hagtorn, lönn och gran. Röj det mesta av buskslyet som kommit upp samt en hel del av de större träden och buskarna. Låt endast enstaka träd och buskar stå kvar, lämpligast ädellövträd och bärande träd. Buskar och träd bör tas bort på sommaren, då de har som mest näring uppe i stam och blad. Betet bör återupptas på backarna som inte hävdas idag. Mycket förna har ansamlats, och marken är lucker. Tills en grässvål etablerats bör lättare djur, som får, användas. Dessa kan också hålla efter det sly som kan komma upp efter att träd och buskar tagits bort. Lämplig beteshöjd när fåren släpps ut på våren är 3-5cm. Man kan bränna av en del av området på våren, givetvis under största försiktighet. Bränningen gynnar en annan typ av flora, vilket skulle öka diversiteten. Växter lämpliga för bete kommer att gynnas, samtidigt som man blir av med förnan. Efterhand som grässvålen blir tätare kan fåren ersättas eller kompletteras med nötkreatur. 8 Branta backar. Eco-e Miljökonsult Sida 11 (65)

12 Område 4b Backlandskapet söder om järnvägen 16 augusti 2005 En del av området är slaget. Östra delen verkar vara putsad träda. Två salixodlingar och två granodlingar är anlagda, sammanlagt c:a 5ha. Nordvästra delen har bebyggelse med trädgårdar. En mindre yta, c:a 1ha, i sydväst betas av hästar. I västra delen finns en större inhägnad yta, tydligtvis en anläggning för fasanuppfödning. De delar som odlas med skog eller är tomtmark utelämnas nedan. C:a hälften av de delar som inte är bebyggda eller planterade är slagna och välhävdade, resten ohävdat. Den betade delen i sydväst är välbetad. Torrt uppe på backarna och de sydvända slänterna, i övrigt friskt. Fuktigt invid dammarna. Östra delen visar tydlig påverkan av gödsling, resterande delar visar svag påverkan av gödsling. Ingen viss förekomst av sten. Bar jord förekommer i den betade delen, <10m 2. - Skräppor 1, Brännässlor 1 Hassel 1, Sälg 1, Hagtorn 1, Alm 1, Lärk 2, Salix 2, Björk 2, Lönn 2, Fläder 1 90% öppet, 10% halvöppet halvslutet. (Delarna med salix- eller granodling utelämnade.) 70% öppet, 20% halvöppet halvslutet, 10% slutet. Brukningsvägar, i gott skick. Eco-e Miljökonsult Sida 12 (65)

13 Tre dammar, varav en nyanlagd mot golfbanan i söder. De bebyggda och planterade delarna är inte aktuella, c:a en tredjedel av området. Den mindre, betade ytan i sydväst är en betesmark. Resterande del är restaurerbar för att öka floravärdena och för att förbättra livsmiljön i dammarna. Bete bör återinföras på hela ytan. En del av området kan brännas på våren för att få bort ansamlad förna och för att få en flora med växter lämpliga för bete. Lämpliga djur är nötkreatur, lämplig beteshöjd när djuren släpps ut på våren är för ungdjur 5-7cm och för dikor 8-10cm. Även hästar kan vara lämpliga, då här inte finns några träd som kan skadas. Lämplig beteshöjd är då 3-5cm. Eventuellt kan de planare ytorna istället slås som äng. Detta görs i så fall i juli augusti och med skärande/klippande redskap. Allt avslaget material tas bort. Ytan kan sedan efterbetas, alternativt slås ytterligare en gång på hösten. Kring dammar med grodor bör slåttern senareläggas, då grodlarvernas omvandling till vuxna sker just vid normal slåttertid. Gödsling och kemisk ogräsbekämpning bör helt undvikas, dels för att öka floravärdena dels för att skydda groddjuren. Buskslyet kring dammarna bör till största delen tas bort. Buskarna skuggar annars vattenytan och tillför dammarna löv. Rotskottsbildande träd och buskar, som sälg, bör dras upp med sitt rotsystem och helst under sommaren. Alltför kraftig vass- och annan ohävdsvegetation tas bort med slitande redskap innan frösättningen och helst flera gånger under växtsäsongen. Första gången slås vassen innan fåglarna hunnit inleda häckningen i vegetationen. 6 - Område 4c Golfbanan 16 augusti 2005 Delvis möjlig äng, men till största delen golfbana. En järnväg håller på att byggas genom området. Eco-e Miljökonsult Sida 13 (65)

14 Området är en golfbana. Allra största delen är kortklippt gräsmatta. Vissa delar är svagt hävdade. Beskrivningen nedan gäller främst de ytor som inte är kortklippta. De svagt hävdade delarna är torra friska. Vid dammarna samt utmed bäcken är det fuktigt vått. De kortklippta ytorna bevattnas. Området är tydligt påverkat av markberedning, gödsling och insådd av gräs. Ingen-viss förekomst av sten. - Hundkäx 1 Körsbär 1, Lönn 1 finns dels i täta dungar, vilka utelämnas då de inte tillhör ängsmarken. Dels finns enstaka parkträd planterade i den klippta gräsytan. 90% är öppet, 10% halvöppet halvslutet. Trädvegetationen är annars väl samlad i dungar. 90% är öppet, 10% halvöppet halvslutet. Inga av de angivna landskapselementen återfanns i området. Risebergabäcken rinner genom området. Flera dammar finns, både gamla grustäkter och mindre nyanlagda i de kortklippta delarna. De större dammarna är delvis igenvuxna och kantade av busksly. Området innehåller delar som kan hävdas som äng för att öka floravärdena, medan de kortklippta ytorna inte är aktuella. Dammarna och bäcken bör skötas på ett sätt som gynnar groddjuren. Eco-e Miljökonsult Sida 14 (65)

15 De delar som inte är kortklippta kan skötas som ängar för att öka floravärdena. Ytorna bör då slås en gång i juli augusti, samt eventuellt ytterligare en gång framåt hösten. Skärande/klippande redskap bör användas, inte vanlig parkgräsklippare. Allt avslaget material tas bort. Eventuellt uppkommande sly bör tas bort. Bete är inte lämpligt på grund av förekomsten av förlupna golfbollar. Konstgödsling och kemisk ogräsbekämpning bör helt undvikas i närheten av ån och dammarna, för att skydda groddjuren. Anlägg gärna skyddszoner på minst ett par meter, gärna upp till tio meter. Buskslyet kring dammarna bör till största delen tas bort. Buskarna skuggar annars vattenytan och tillför dammarna löv. Rotskottsbildande träd och buskar, som sälg, bör dras upp med sitt rotsystem och helst under sommaren. 31 Golfbana Område 5 Betesmark vid Björka gård 16 augusti a är betesmark. 5b är en golfbana. 5c är en skogsdunge. 5a är till största delen välbetat. Vissa partier är svagt betade. 5b är en golfbana. Allra största delen är kortklippt gräsmatta, även delarna mellan greenerna är välklippta. 5c är skogsmark Endast 5a är aktuell och beskrivningen nedan gäller denna del. Torrt, främst uppe på kullarna och slänterna mot söder. Norrsluttningar och dalar friska. 5a är delvis påverkad av gödsling, främst västra delen. Östra delen visar ingen påverkan. Ingen viss förekomst av sten. Sandblottor förekommer i backarna, >10m 2. Eco-e Miljökonsult Sida 15 (65)

16 Gulmåra 3, Rödkämpar 2, Ängsvädd 2, Backsippor 2, Trift 2, Backnejlikor 2, Brudbröd 2 Skräppor 1, Brännässlor 1, Hundkäx 1 Björk 1, Oxel 1, Körsbär 1, Hagtorn 2, Fläder 1, Rosor 1 90% av ytan är öppen, 10% är halvöppen halvsluten. 80% av ytan är öppen, 10% halvöppen halvsluten och 10% sluten. En gammal väg med vägbank löper i östra gränsen. I bra skick, men håller på att växa igen. Inget öppet vatten förekommer. 5a är delvis en fungerande betesmark, delvis en restaurerbar betesmark. 5a och 5c är inte aktuella på grund av att de är välklippt golfbana respektive skog. Eventuell gödsling bör upphöra. I sydöstra delen sker en igenväxning med hagtorn och rosor. Buskslyet bör röjas bort, helst efter lövsprickningen när som mest näring finns ansamlad i bladen. Betet är för svagt i sydöstra delen, medan tendenser till överbete syns i de delar där djuren, hästar, helst rör sig. Betet borde kompletteras med andra djur, som nötkreatur, får eller getter. Hästar betar nära markytan på kort gräs och stannar kvar på den redan kortbetade ytan. Nötkreatur betar gärna på marker med högt gräs. Får rör sig betydligt mer över större ytor och äter gärna av till exempel hundkäx. Får äter också gärna löv, även från taggiga buskar som hagtorn. Välj helst svenska lantraser, som är betydligt bättre på att beta löv än vad köttfår är. Getter är effektiva lövslyröjare, men kan vid brist på löv gå över till att gnaga bark och skada värdefulla träd. Getter äter även örter, men inte gärna gräs. Ett tips är att dela in området med tillfälliga hägn, för att styra djuren eller anpassa djurslaget till vegetationsförhållandena och skötselmålen. 12 Mycket örter av olika slag. Eco-e Miljökonsult Sida 16 (65)

17 Område 6 Robotskjutfältet 12 augusti 2005 Bete och vallodling Betesdelen är välhävdad. Vallodlingen är plöjd odlingsmark. Friskt. Tydlig påverkan av gödsling och insådd av gräs. Ingen viss förekomst av sten, bar jord förekommer vid djurens vattenställen och hagarnas genomgångar. Prästkrage 1, Gulmåra 1 Skräppor 2, Brännässlor 2 Hagtorn 1, Rosor 1, Oxel 1, Björk 1, Gran 1 80% är öppet, 20% halvöppet halvslutet. Trädvegetationen är annars väl samlad i dungar. 90% är öppet, 10% halvöppet halvslutet. Inga av de angivna landskapselementen observerades. En gravhög finns. Inget vattenfenomen förekommer. C:a två tredjedelar är gödslad gräsinsådd betesmark, en tredjedel är inte aktuell för restaurering, då den är vallodling. Eco-e Miljökonsult Sida 17 (65)

18 Den intressanta flora som förekommer finns i åker- och vägrenarna. Renarna verkar skötas genom slåtter vid behov, samt bete av får. På en del ställen syns ganska täta döda bestånd av rosor och hagtorn. Dessa är ett bra exempel på att får kan hålla efter sly och vara till stor hjälp vid restaurering av igenväxande betesmark. Marken är plöjd alltför nära gravhögen. För att minska risken för erosionsskador bör en brukningsfri skyddszon på någon meter lämnas runt högen. 30 Mestadels monokultur av gräs. Område 7 Jägersro 9 augusti 2005 Delvis bete. I norr och öster ohävdat. Svag hävd. De hagar som hyser djur är belagda med grus. Friskt till fuktigt. Tydlig påverkan av gödsling. Ingen-viss förekomst av sten. Bar jord förekommer på ett par mindre ställen. De grusytor som finns är anlagda och hårdgjorda. Gulmåra 2, Prästkrage 2 Skräppor 2, Brännässlor 2 Eco-e Miljökonsult Sida 18 (65)

19 Ask 2, Sälg 2, Klibbal 2, Tysk lönn 2, Asp 2, Salix 2, Hagtorn 2, Rosor 1 Utmed södra gränsen finns en rad med ett trettiotal gamla pilar som tidigare hamlats. 70% är öppet, 10% halvöppet halvslutet och 20% slutet. Trädvegetationen är mestadels väl samlad i dungar. 70% är öppet, 10% halvöppet halvslutet och 20% slutet. Öppna diken finns, i gott skick. Risebergabäcken rinner i västra kanten av området. Brett nyanlagt dräneringsdike i nordöstra delen. I östra delen finns ett alkärr. Restaurerbar som betesmark. Ängsmark kan skapas i norr. Betet med hästar bör återupptas. Ett tjockt lager gräsförna har ansamlats på de tidigare betade ytorna. Dessa kan brännas av på våren, givetvis under största försiktighet. Växter lämpliga för bete kommer att gynnas av fosforn från askan, och därefter kommer en betesgynnad flora. Utanför dungarna och alkärret bör uppkommet sly tas bort, bäst görs detta på sommaren. Hästar brukar sedan vara bra på att hålla efter uppkommande vedväxter. Den ohävdade delen i norr kan hävdas som äng för att på sikt öka floravärdena. Slåtter bör ske i juli eller augusti. Skärande eller klippande redskap bör användas, till exempel knivslåtterbalk. All avslagen vegetation tas bort efteråt så att återväxten inte kvävs. Eventuellt kan man lägga ut hö från någon närbelägen äng för att fröa av sig ett par dagar. För att underlätta etableringen av nya arter bör man i så fall först harva upp smala band med bar jord på ytan. De gamla pilarna bör snarast återhamlas, annars löper de stor risk att falla isär och dö. Återhamlingen bör göras av sakkunnig person. Det kraftiga sly av främst ask, men även av bland annat alm, hagtorn och slån, som kommit upp mellan pilarna måste tas bort. Luckor i pileraden återplanteras med hjälp av grenar från hamlingen. 11 Eco-e Miljökonsult Sida 19 (65)

20 Travhästarna får tydligen inte äta gräs, då deras ytor hårdgjorts. Område 8 Husie mosse mm 14 juni 2005 Ingen hävd idag. Väster om dammen finns en anlagd gräsmatta. Stråket väster om Husie kyrkoväg är parkmark, med klippt gräs och täta buskage. Söder om dammen finns en skogsdunge. Dessa områden utelämnas nedan. Ingen hävd förekommer. Starkt varierande, från torrt på grusbackarna vid skjutbanan (20% av ytan), till friskt (60%), fuktigt (10%) och vått i anslutning till dammen (10%). Floran visar viss påverkan av gödsling, på 80% av ytan, eller tydlig påverkan av gödsling, på 20% av ytan. Sandblottor förekommer vid skjutbanan, >10m 2. Ingen viss förekomst av sten och block. Ängsnycklar 1, Prästkrage 2, Gulmåra 2, Gökblomster 2, Darrgräs 2 Hundkäx 3, Brännässlor 2, Skräppor 2 Hårginst 1, Ask 1, Alm 1, Björk 1, Hagtorn 2, Salix 1, fågelbär 1, Hassel 1, Sälg 1, Liguster 1, Rosbuskar 2, Ek 1, Oxel 1, Klibbal 1 70% öppet, 20% halvöppet halvslutet, 10% slutet. 30% öppet, 60% halvöppet halvslutet, 10% slutet. Särskilt norra delen börjar växa igen med sly. Eco-e Miljökonsult Sida 20 (65)

21 Inga landskapselement funna vid fältbesöket. Risebergabäcken rinner genom området. En damm är anlagd bredvid bäcken. Restaurerbar Området kan restaureras delvis till äng och delvis till betesmark, med syfte att öka floravärdena. Den mer parkliknande delen vid dammen kan skötas som en park, som nu sker. Slåtter bör ske i juli eller augusti. Skärande eller klippande redskap bör användas, till exempel knivslåtterbalk. All avslagen vegetation tas bort efteråt så att återväxten inte kvävs och så att näringsämnen inte återförs till marken. Det avslagna materialet bör få ligga kvar några dagar och fröa av sig. Fagning bör utföras på våren, i slutet av april. Detta innebär att fjolårsgräs, löv etc. tas bort. Området löper mycket stor risk att växa igen av främst hagtorn och/eller ask. Röj det mesta av buskslyet som kommit upp. Låt endast enstaka träd och buskar stå kvar, lämpligast ädellövträd och bärande träd. Buskar och träd bör tas bort på sommaren, då de har som mest näring uppe i stam och blad. Slå områden med mycket hundkäx med slitande redskap före blomningen så minskar risken för att de ska bre ut sig. Efterbete kan ske på hösten. Djuren bör släppas på tidigast två veckor efter slåttern och tas bort innan marken blivit för blöt av höstregnen. Nötkreatur eller hästar passar bra för efterbetet. Nötkreatur är bra på att hålla efter asksly. Får är också bra på att hålla efter lövsly och buskar. Getter föredrar ris och sly, i andra hand örter, men ratar oftast gräs. Området är så pass stort att man skulle kunna avgränsa någon del som en ren betesmark, där djur kan få gå hela sommaren. På grund av den kraftiga förnaansamlingen skulle det då vara bra att först bränna ett sådant område. Förfarandet får bort förnan samtidigt som den fosforgödsling som brännandet innebär ger ett smakligare bete. Dessutom ges förutsättningar för en ytterligare mer varierad flora. 5 Stor risk för igenväxning. Eco-e Miljökonsult Sida 21 (65)

22 Område 9 Gyllins trädgård 9 augusti 2005 Ytan har inte brukats som äng eller bete. Ingen hävd. Friskt Området består av tidigare odlingsmark och är i varierande grad påverkat av tidigare gödsling. Ingen-viss förekomst av sten. Prästkrage 2 Skräppor 2, Hundkäx 2, Brännässlor 2 Forsythia 1, Kanadapoppel 1, Sälg 2, Bok 2, Ek 2, Lönn 2, Syren 1, Cypress 1, Gran 1, Björk 2, Rosor 2, Slån 1, Hagtorn 2, Körsbär 1, Plommon 1, Krusbär 1, Röda vinbär 1, Mahonia 1, Rödek 2, Hägg 1, Salix 2, Ask 2, Alm 1 Mycket av de äldre träden står i rader och är gamla läplanteringar. Fyra stora kanadapopplar, c:a 1,5 m i diameter, finns i den nordöstra delen. Döda almar finns på flera ställen. 50% är öppet, 30% halvöppet halvslutet, 20% är slutet. Trädvegetationen är annars väl samlad i dungar. 30% är öppet. 50% halvöppet halvslutet, 20% är slutet. Öppna diken i gott skick, brukningsvägar i gott skick. Eco-e Miljökonsult Sida 22 (65)

23 Förutom de nämnda dikena rinner Risebergabäcken i västra kanten av området. Ej aktuell för restaurering. En del av området, i sydväst, har markberetts och bebyggts. Resten är före detta trädgårdsodling med läplanteringar, och har inte varit äng eller bete. Området är inte aktuellt för restaurering till äng, men ängar kan nyskapas om så önskas. Detta görs till exempel genom att harva upp smala band på aktuell yta, varpå man lägger ut hö från en närbelägen äng. Ytan hävdas sedan som äng, genom slåtter. Om grönområde ska anläggas bör man ta hänsyn till de träd, buskar och brukningsvägar som finns. 32 Före detta trädgårdsodling, numera igenväxt med kvarstående och nyinkomna arter. Område 10 Bulltofta rekreationsområde 8 juni 2005 En del av ytan hävdas som ängsmark, en stor del är klippta gräsmattor och en del hävdas inte. Området är anlagt som rekreationsområde och består av en idrottszon, en parkzon och en naturzon. Delar av parkzonen och naturzonen kan vara lämpliga för äng/bete. Vissa delar av det som hävdas som ängsmark är välhävdat (30%), medan vissa är svagt hävdade (70%). Förna ansamlas på många ställen. Varierar från vått intill dammarna, 10% av ytan, till torrt uppe på backarna,10%. Det mesta, 80%, är friskt. Området är tydligt påverkat av gödsling och markberedning. Ängarna är anlagda och insådda med ängsfröblandning. Ingen-viss förekomst av sten. Eco-e Miljökonsult Sida 23 (65)

24 Rödkämpar 2, Prästkrage 3, Gulmåra 2, Ängsskallra 2, Gökblomster 1, Ängsstarr 1 Veketåg 1, Hundkäx 2, Skräppor 1 Hagtorn 2, Äppelträd 2, Sälg 2, Lönn 2, Björk 2, Salix 2 i täta dungar utelämnas då de inte tillhör ängsmarken. Vid bäcken står ett par pilar som tidigare varit hamlade. 90% är öppet, 10% halvöppet halvslutet. Trädvegetationen är annars väl samlad i dungar. 90% är öppet, 10% halvöppet halvslutet. Buskvegetationen är mest väl samlad i dungarna, men riskerar att breda ut sig. Inga av de angivna landskapselementen funna. De broar som finns är nya. Fem mindre dammar är anlagda eller finns kvar sedan innan parken anlades, samt ytterligare några mindre vattensamlingar där det troligtvis inte finns vatten året runt. Risebergabäcken rinner genom området. Området innehåller delar som kan räknas som äng. Ytterligare delar kan restaureras för att öka floravärdena, medan idrottszonen, delar av parkzonen och de täta dungarna inte är aktuella. Ängsområdena bör slås en gång i juli augusti, samt eventuellt ytterligare en gång framåt hösten. Skärande/klippande redskap bör användas, inte vanlig parkgräsklippare. Avslaget material tas bort efter några dagar då det fröat av sig. På en del ställen, till exempel på den stora backen, är förnaansamlingen ganska kraftig. Här skulle man kunna bränna av ett område på våren, givetvis under största försiktighet. Bränningen gynnar en annan typ av flora, vilket skulle öka diversiteten. Växter lämpliga för bete kommer att gynnas. Den stora backen föreslås därför att användas för bete. Får eller nötkreatur kan vara lämpliga. Får och nötkreatur tillsammans kompletterar varandra då de föredrar olika bete. Välj gärna svenska lantraser före Highland cattle eller kött- och mjölkdjur. Lämplig beteshöjd när djuren släpps ut på våren är för får och hästar 3-5cm, för ungdjur 5-7cm, och för dikor 8-10cm. Risken med att använda marken som ett rent bete är att viss flora kan minska på just denna yta, medan annan flora gynnas. En medelväg är efterbete efter slåttern. Eco-e Miljökonsult Sida 24 (65)

25 Även några av de andra ängarna kan utnyttjas för efterbete efter slåttern i juli augusti. Hästar kan vara lämpliga på områden utan träd, de kan annars orsaka skador på barken. Getter ratar ofta gräs om det finns bark eller örter att tillgå. På några ställen intill Risebergabäcken brer hundkäx ut sig. Detta bör slås med slitande redskap på sommaren, under blomningen men innan fröna börjar mogna. Ta bort det avslagna materialet. Sly och mindre buskar börjar bre ut sig från dungarna. Detta bör hållas efter, annars kommer ängsytorna att bli mindre och mindre. 4 Stora anlagda ytor, lämpliga dels för bete dels för slåtter. Område 11 Beijers park 9 augusti 2005 En del av parken hävdas som äng, medan en del består av kortklippt gräsmatta. Delområde 11b hävdas ej. Välhävdat på ängsdelen, men stora mängder avslaget material ligger kvar. Friskt på största delen, fuktigt till vått närmast dammen och vattendraget. Tydlig påverkan av tidigare gödsling, insådd av gräs och plantering. Ingen sten. Bar jord förekommer kring de många kaninhålen. Gulmåra 2 Eco-e Miljökonsult Sida 25 (65)

26 Brännässlor 3 (mest där det tidigare stått almar), Veketåg 2 (i våtmarken). Alm 2, Ek 1, Tall 1, Björk 2, Bok 3, Syren 2, Liguster 2, Klibbal 2, Sälg 2, Salix 2, Plommon 1, Äkta kastanj 1, Hästkastanj 2, Lind 2 Döda träd är transporterade till platsen, medan de döda almarna tagits bort. De gamla träd som står runt gräsytan skuggar knappast den aktuella ytan, <10% kronprojektion. 70% av ytan är halvöppen halvsluten, 30% av ytan är sluten. 80% av ytan är öppen, 20% av ytan är halvöppen halvsluten. En stenhög har lagts upp i östra delen. En anlagd bäck finns, samt en damm med en liten våtmark. Restaurerbar. Det går att öka floravärdena genom att sköta parken på ett sätt som mer liknar ängsskötsel. Ängen är slagen med slitande redskap, vilket endast gynnar kraftigt gräs. För att få en intressantare flora bör slåtter ske med skärande eller klippande redskap, en gång om året i juli augusti. All avslagen vegetation tas bort efteråt så att återväxten inte kvävs och så att näringsämnen inte återförs till marken. Fagning bör utföras på våren, i slutet av april. Detta innebär att fjolårsgräs, löv etc. tas bort. Efterbete kan ske på hösten. Djuren bör släppas på tidigast två veckor efter slåttern och tas bort innan marken blivit för blöt på hösten. Nötkreatur eller hästar passar bra för efterbetet. Alternativt kan området slås ytterligare en gång på hösten. Man kan eventuellt avgränsa någon del som en ren betesmark, där djur kan få gå hela sommaren. I våtmarksdelen brer sly av klibbal, sälg och salix ut sig. Här finns även ett bestånd av jättebalsamin som expanderar kraftigt. Sly, invasionsväxter och ohävdsvegetation som veketåg tas bort på sommaren. Detta kan med fördel göras med slitande redskap. I ängsytan finns en dunge med björkar. Dessa bör gallras efterhand som de blir större. De står nu alldeles för tätt, vilket medför risk för att markvegetationen skuggas ut och grässvålen luckras upp. Eco-e Miljökonsult Sida 26 (65)

27 Stenhögen ligger nu i ständig skugga, och bör om möjligt flyttas så att den blir solbelyst. Solbelysning medför att stenarna blir varma och de behåller sedan värmen över natten. De arter av lavar, insekter och reptiler som potentiellt trivs på och mellan stenarna skulle nog föredra om stenarna blev solbelysta. Den jämnare värmen kring stenarna skulle också ge förutsättningar för en värmegynnad flora. I öster finns ett par rutor med sand och tidigare insådd torrängsvegetation. Dessa är idag igenväxta med ohävdsvegetation, främst tistlar, och bör hävdas genom slåtter. Tistlar tas bort före eller under blomningen. Kolonidelen,11b, kommer att växa igen helt om inte skötseln återupptas. Denna del är dock inte att betrakta som ängsmark. 7 Park med blandad fuktighet och tveksam hävd, samt före detta koloniområde. Område 18 Sege industriområde 22 juni 2005 Området brukas inte idag. Har förmodligen hävdats som äng. Ingen hävd. Friskt. Ingen påverkan av produktionshöjande åtgärder. Ej aktuellt (se nedan). Prästkrage 2, Ärenpris 2 Eco-e Miljökonsult Sida 27 (65)

28 Hundkäx 2, Brännässla 1 Salix 1, Fläder 1 Ingen kronprojektion. Ingen kronprojektion. Inget av de angivna landskapselementen funna. Ett litet kärr finns på den kvarvarande ytan. Ej aktuell för restaurering. I såväl norr som söder och väster har marken tagits i anspråk dels för bebyggelse och järnväg, men mest för upplag av massor, trä, betongklumpar, betongrör och stålbalkar. En stor del av ytan har belagts med grus eller andra fyllnadsmassor. Endast ett mindre område på c:a 20 X 100m återstår, men detta har djupa hjulspår efter anläggningsmaskiner Tråkigt att denna ängsbit i stort sett blivit fördärvad. Ett stort bestånd av penningblad finns. Område 19 Segevång 8 augusti 2005 Delvis möjlig äng, delvis golfbana. Eco-e Miljökonsult Sida 28 (65)

29 Området är en golfbana. Allra största delen är kortklippt gräsmatta. Vissa delar är svagt hävdade. Beskrivningen nedan gäller främst de ytor som inte är kortklippta. De svagt hävdade delarna är torra friska. Vid de anlagda dammarna samt utmed åarna är det fuktigt vått. De kortklippta ytorna bevattnas. Området är tydligt påverkat av markberedning, gödsling och insådd av gräs. Ingen-viss förekomst av sten. - Skräppor 2, Brännässlor 1 Hagtorn 1, Ek 1, Gråal 1, Rosor 1, Hägg 1 i täta dungar utelämnas då de inte tillhör ängsmarken. 90% är öppet, 10% halvöppet halvslutet. Trädvegetationen är annars väl samlad i dungar. 90% är öppet, 10% halvöppet halvslutet. Inga av de angivna landskapselementen återfanns i området. Sege å rinner genom området. Kalinaån finns i nordost, men har idag inget flöde då den lagts igen vid Sege å. Några små anlagda dammar finns i den kortklippta delen. Området innehåller delar som kan hävdas som äng för att öka floravärdena, medan de kortklippta ytorna inte är aktuella. Den del som kan hävdas som äng finns till största delen under kraftledningarna. Eco-e Miljökonsult Sida 29 (65)

30 Ängsområdena bör slås en gång i juli augusti, samt eventuellt ytterligare en gång framåt hösten. Skärande/klippande redskap bör användas, inte vanlig parkgräsklippare. Allt avslaget material tas bort. Uppkommande sly, här främst av främst av hagtorn, bör tas bort. Bete är inte lämpligt på grund av eventuellt förlupna golfbollar. Konstgödsling och kemisk ogräsbekämpning bör undvikas i närheten av ån och dammarna, för att skydda groddjuren. 19 Vid Sege å i nordvästra hörnet av området finns flera upplag med växtmaterial och annat som rensats från ån. Strax utanför området i nordväst, mot Inre Ringvägen, finns ett område som skulle kunna utnyttjas som betesmark. Område 33 Limhamnsdungen 7 juni 2005 Området är en skogsdunge, varken äng eller bete. Ungefär halva området, närmast vägen är slaget med gräsklippare. Tydlig förnaansamling även i de slagna delarna. Frisk Förmodligen ingen gödsling. Träden är planterade. Bar jord förekommer på grund av skuggningen. - Eco-e Miljökonsult Sida 30 (65)

31 Brännässlor 2 Naverlönn 3, Bok 2, Oxel 1, Fläder 3 60% av området är slutet, 40% är halvöppet halvslutet. 50% av området är halvöppet halvslutet. 50% av området har ingen enstaka buskar. Inget öppet vatten förekommer. Inga av de angivna landskapselementen funna. Ej aktuell för restaurering. Området är planterat med träd Fortsätt gärna att slå undervegetationen. Slyn i form av fläder som kommer upp på många ställen bör tas bort för att gynna örtvegetationen. Område 38 Kroksbäcksparken 7 och 8 juni 2005 Större delen av området vid kullarna är slaget vid besöket, förmodligen med parkgräsklippare. En av kullarna har lämnats, där det istället är ohävdat. På den andra delen av parken finns dungar av planterade träd och buskar. Mellan dessa finns dels klippta gräsmattor och dels områden som mer liknar ängar. Eco-e Miljökonsult Sida 31 (65)

32 De slagna delarna är väl avslagna. Man kan nog inte kalla förfarandet för slåtter, när det är gjort så tidigt. Övriga delar är svagt hävdade. Förna ansamlas på marken och sly riskerar att spridas in på de öppna ytorna. Torr frisk. Kring dammarna fuktigt. Området är tydligt påverkat av insådd av gräs samt eventuellt också gödsling. Ängsbitarna tycks insådda med ängsfröblandning. Partier med bar jord förekommer på många ställen på kullarna. Utlagda stenar/block förekommer. På de slagna delarna finns inga synliga signalarter. Gulmåra 3, Ängsskallra 2, Prästkrage 2, Rödkämpe 2 - På den ohävdade backen finns Slån 2, och Rosor 2 På den plana delen finns Hagtorn 1, Slån 1, Oxel 1, Fågelbär 1, Rönn 1, Ek 1, Naverlönn 1, Sälg 1, Hägg 1, Alm (ej inhemsk art) 1, Rosor 1 De flesta träd och buskar står i avgränsade dungar och utelämnas här. Kullarna har ingen kronprojektion från träd. Den plana ytan är öppen till 80% och halvöppen halvsluten till 20%, förutom de täta dungarna. En liten del av området på kullarna, sydsidan av den ohävdade backen, är halvöppen halvsluten, resten är öppet. Den plana ytan är öppen till 70% och halvöppen halvsluten till 30%. Två dammar är anlagda inom området. Ingen av de angivna landskapselementen funna. Eco-e Miljökonsult Sida 32 (65)

33 Restaurerbar. Kroksbäcksparken kan användas som ängsmark och med rätt skötsel kan floravärdena öka. Området bör i så fall slås i juli eller augusti. Skärande eller klippande redskap bör användas, till exempel knivslåtterbalk. På de branta backarna där det är svårt att köra med maskiner är lie det lämpligaste redskapet, alternativt kan mindre motormanuella maskiner användas. All avslagen vegetation tas bort efteråt så att återväxten inte kvävs och så att näringsämnen inte återförs till marken. Där det finns värdefull flora i det avslagna materialet är det bra om det får ligga kvar några dagar och fröa av sig. Fagning bör utföras på våren, i slutet av april. Detta innebär att fjolårsgräs, löv etc. tas bort för att minimera förnaansamlingen. Insådd av ängsflora rekommenderas inte. Ett bättre sätt är att skaffa hö från någon närbelägen äng och lägga ut för att fröa av sig. Denna metod ger en mer naturlig och lokalt präglad sammansättning av floran. Röj det mesta av buskarna på södra backen, enstaka träd och buskar kan stå kvar. Sly vandrar in från de träd- och buskplanterade partierna på den plana delen av parken. Detta bör röjas bort årligen, helst på sommaren. Efterbete kan ske på hösten på hela eller delar av området. Djuren bör i så fall släppas på tidigast två veckor efter slåttern och tas bort innan marken blivit för blöt av höstregnen. Efterbetet tar bort ytterligare näring från marken. Som alternativ till efterbete kan en andra slåtter göras på hösten. Nötkreatur passar för efterbetet, men det kan bli problem med trampskador på de branta kullarna. Hästar är också bra, men även dessa kan vara för stora och tunga för backarna. Välj här helst mindre raser av nötkreatur och hästar, eller avgränsa kullarna med stängsel. Får eller getter är lättare och kan vara ett lämpligare alternativ. Fåren är dessutom bra på att hålla efter lövsly och buskar. 9 Parkområde som kan göras om till äng. Eco-e Miljökonsult Sida 33 (65)

34 Område 46 Toftanäs 8 juni 2005 Området hävdas inte idag. Ingen eller mycket liten hävd förekommer. Varierar kraftigt beroende på att området är ett utjämningsmagasin för dagvatten, från torr frisk på kullarna/öarna till våt i svackorna. Området gödslas inte, men kan påverkas av eventuellt föroreningsinnehåll i dagvattnet. Ytan är besådd med ängsfröblandning, träd och buskar har planterats. Stenblock har lagts ut för att styra vattenströmmarna. Gullviva 2, Prästkrage 2, Rödkämpar 2, Ängsskallra 2, Darrgräs 2, Gökblomster 2 Skräppor 1 Klibbal 2, Salix 2, Hagtorn 2, Björk 1 10% är halvöppet halvslutet av träd. 90% utan träd. 10% slutet av buskar, 30% halvöppet halvslutet av buskar, 60% öppet. Inget landskapselement förekommer. Damm/fuktdråg. Området är anlagt med dammar för utjämning av dagvatten. Restaurerbar, för att öka floravärdena. Eco-e Miljökonsult Sida 34 (65)

35 Området bör slås. Den insådda ängsfloran kommer att försvinna om igenväxningen och ohävden får fortsätta. Slåttern bör ske i juli augusti, med skärande eller klippande redskap. Eventuellt kan ytan slås ytterligare en gång på hösten. Fagning bör utföras på våren genom att löv- och gräsförna räfsas bort. Området är olämpligt för bete på grund av det kraftigt varierande vattenståndet. Busk- och trädvegetationen bör begränsas. Det sly av bland annat klibbal och hagtorn som kommer upp bör slås på sommaren. Ta gärna bort en del av buskarna för att gynna ängsfloran. På de större träden kan efterhand de nedre grenarna tas bort för att få mer ljus på marken. 3 Med lätta medel kan området bli en fin äng. Område 47 Norr om Södra Sallerup 23 augusti 2005 Bete 20% välhävdat genom bete, 20% svagt hävdat, 60% ohävdat. Delyta a: torr, b: frisk, c: frisk, d: torrt öster om vägen, friskt öster om vägen. Fuktigt vid dammarna. Tydlig påverkan av gödsling och insådd av gräs. Kalkrikt. Ingen viss förekomst av sten. Bar jord förekommer i delyta c, >10m 2. Prästkrage 2, Ängsskallra 1 Eco-e Miljökonsult Sida 35 (65)

36 Brännässlor 3, Hundkäx 3, Älggräs 2, Skräppor 1 Fläder 2, Ask 1, Hagtorn 2, Alm 1, Lönn 1, Rosor 1, Rönn 1, Körsbär 1, Björk 1, Äpple 1, Syren 1, Oxel 1, Gran 1 C:a 25 hamlade pilar finns, inom pågående täktcykel. En grov oxel finns strax intill vägen. De flesta almar är döende. 70% öppet, 10% halvöppet halvslutet, 20% slutet. 60% öppet, 20% halvöppet halvslutet, 20% slutet. Inga av de angivna landskapselementen funna. Fyra större dammar, samt en liten igenväxt. Delyta a: Norra halvan igenväxt, södra halvan bete samt träda restaurerbar till bete. Delyta b: Restaurerbar till bete. Delyta c: Fungerande bete. En bred ridbana med flisbeläggning är anlagd på ytan. Delyta d: Ytan väster om vägen är inte aktuell för restaurering. Den består dels av ruderatmark med upplag av rester från krittillverkningen, dels av åker. Fungerande bete öster om vägen. Kullen i norr i delyta a är dessvärre totalt igenväxt av buskar. Mycket arbete krävs för att restaurera denna del, men ännu finns det ett markskikt kvar så det är inte omöjligt, bara orimligt. Södra delen betas av hästar. Betestrycket bör öka, alternativt kan ytan putsas under pågående betessäsong. Hästbetet kan kompletteras med får för att få bete på en större del av ytan. Södra spetsen betas ej idag och har ingen sammanhängande grässvål. Man kan utvidga betet även till denna del för att få en större sammanhängande yta. Delyta b är alltför svagt hävdad. En stor del håller på att växa igen helt. Ta snarast bort allt busksly och det mesta av träden. Arbetet görs på sommaren när så mycket näring som möjligt finns i de delar som är ovan jord. Gräsytorna bör slås och allt material tas bort. Fagning bör utföras på våren för att ta bort gammalt gräs och lövförna. Bete bör sedan återupptas med nötkreatur och/eller får. Hästar, som nu går på de andra ytorna, betar nära markytan på kort gräs och stannar kvar på den redan kortbetade ytan. Nötkreatur betar gärna på marker med högt gräs. Får rör sig betydligt mer över större ytor och äter gärna av till exempel hundkäx. Eco-e Miljökonsult Sida 36 (65)