KYRKOHISTORIA 1. E401.2 Missionshistoria (0,5 sv) E401.3 Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria (1,5 sv)

Transkript

1 KYRKOHISTORIA 1 KYRKOHISTORIA Kyrkohistorien undersöker den kristna trons följdverkningar i det världshistoriska skeendet. Förutom lärans utveckling, som särskilt beaktas inom dogmatiken, behandlas bland annat kristendomens utbredning, de kyrkliga institutionernas framväxt och utveckling, fromhetslivets utgestaltning under olika perioder, ledande religiösa personligheter och väckelserörelserna. Till kyrkohistoria räknas också missionshistoria, som vid många universitet utbrutits till eget läroämne. Av naturliga skäl fäster vi sedan gammalt speciell vikt vid den kyrkliga och religiösa utvecklingen i vårt eget land, i synnerhet i Svenskfinland. Det kyrkohistoriska stoffets stora omfattning och mångsidighet nödvändiggör en viss specialisering på centrala problemkomplex. Under senare år har studiet av den nyaste tidens kyrkliga utveckling accentuerats. Vid studiernas uppläggning har jämförelsevis stor uppmärksamhet fästs vid metodiska frågor. Det är viktigare att man inom några begränsade sektorer får en grundligare inblick i den historiska utvecklingens mångskiftande orsakssammanhang och lär sig utreda dessa än att man inhämtar en ytlig kunskap om vidsträckta historiska områden. Efter de grundläggande studieperioderna är möjligheterna att välja inriktning och litteratur efter egna önskemål rätt stora. Litteraturangivelserna i de alternativa studieperioderna är att betrakta som förslag, som kan bytas ut genom överenskommelse med examinator. E401.0 Kyrkohistoria I (3 sv) Målet är att ge den studerande en första introduktion till allmän kyrkohistoria med missionshistoria samt till Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria E401.1 Allmän kyrkohistoria (1 sv) E401.2 Missionshistoria (0,5 sv) E401.3 Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria (1,5 sv) Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 3 sv. E401.1 Allmän kyrkohistoria (1 sv) Grundbok i allmän kyrkohistoria, till exempel: Tergel, A: Från Jesus till Moder Teresa. 1973, 569 s. eller Christensen, T S Göransson, S: Kyrkohistoria I-III. (i urval) eller Göransson, S: Kyrkohistorisk orientering. 1970, 267 s. eller Koch, H: Från apostlatid till rymdålder s. E401.2 Missionshistoria (0,5 sv) Grundbok i missionshistoria, till exempel: Sundkler, B: Från missionens värld. 1978, 231 s. eller

2 KYRKOHISTORIA 2 Sahlberg, C-E: Missionens historia genom 2000 år. 1999, 205 s. E401.3 Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria (1,5 sv) Grundböcker till en omfattning av 1,5 sv, till exempel: Schmidt, W A: Finlands kyrka genom tiderna. 1940, 331 s. eller Rosenqvist, G-O: Finlands kyrka i det senaste halvseklets brytningstider. 1946, 319 s. eller Heikkilä, M S Murtorinne, E (toim): Kirkko suomalaisessa yhteiskunnassa 1900-luvulla. 1977, 243 s. eller Lenhammar, H: Genom tusen år. 1973, 144 s. eller valda delar ur Finlands kyrkohistoria 1-4 eller Heininen - Heikkilä: Suomen kirkkohistoria. 1996, 285 s. Status: Obligatoriska grundstudier Tidpunkt: Första studieårets första termin Arbetsform: Självstudier, litteraturen kan ersättas av föreläsningskurser enligt årets E402.0 Kyrkohistoria II (3 sv) Målet är att ge den studerande kunskap om tre viktiga perioder i kyrkans historia, t.ex. 1. reformationen, 2. ortodoxi -upplysning -väckelse samt 3. kyrkan under 1900-talet E402.1 Reformationen (1 sv) E402.2 Ortodoxi - upplysning - väckelse (1 sv) E402.3 Kyrkan under 1900-talet (1 sv) Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 3 sv. E402.1 Reformationen (1 sv) Christensen, T - Göransson, S: Kyrkohistoria II s eller Reformationen i Norden. 1973, 308 s. eller Reformationens konsolidering i de nordiska länderna , 466s. eller någon motsvarande bok E402.2 Ortodoxi - upplysning - väckelse (1 sv) Christensen, T - Göransson, S: Kyrkohistoria II. 1969, s eller Brohed, I: Stat - Religion - Kyrka. Ett problemkomplex i svensk akademisk undervisning under 1700-talet. 1973, 381 s. eller Normann, C-E: Enhetskyrka och upplysningsidéer. 1963, 287 s. eller

3 KYRKOHISTORIA 3 Väckelse och kyrka i nordiskt perspektiv. [1969], 221 s. E402.3 Kyrkan under 1900-talet (1 sv) En bok som behandlar den kyrkliga situationen i Finland eller Norden under 1900-talet, till exempel: Kirken, krisen og krigen. 1982, 396 s. eller Murtorinne, E: Papisto ja esivalta routavuosina. 1964, 363 s. eller Heikkilä, M - Murtorinne, E (toim): Kirkko suomalaisessa yhteiskunnassa 1900-luvulla. 1977, 243 s. eller Franzén, R: Studentekumenik och väckelse. 1987, 452 s. eller.ripatti, J: Suomen kirkon ulkomaansuhteet ja kansainvälinen politikka , 306 s. eller Veikkola, J: Nuorkirkollisen suuntauksen muotoutuminen Suomen kirkossa. 1980, 530 s. Status: Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Tidpunkt: Första studieårets tredje termin Arbetsform: Självstudier, litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets Ansvarig: Ämnet kyrkohistoira E403.0 Kyrkohistoria för lärare (1 sv) Målet är att ge den studerande kunskap om kyrkans ställning i Finland under 1900-talet Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 1 sv. Anderzén, S: Begrepp om salighetens grund, ordning och medel. Undervisningen i en Lappmarksförsamling: Jukkasjärvi församling , 332 s. eller Franzén, R: Studentekumenik och väckelse. 1987, 452 s. eller Göransson, S: Kyrkohistorisk orientering. 1970, 267 s. eller.heikkilä, M - Murtorinne, E(toim): Kirkko suomalaisessa yhteiskunnassa luvulla. 1977, 243 s. eller Kilström, B.I: Den kateketiska undervisningen i Sveige under medeltiden. 1958, 341 s. eller Kirken, krisen og krigen. 1982, 396 s. eller Nyberg, I: Att förmedla tro. G.O. Rosenqvists syn på kristen förkunnelse och undervisning. 1989, 327 s. eller

4 KYRKOHISTORIA 4 Pleijel, H: Hustavlans värld. Kyrkligt folkliv i äldre tiders Sveige. 1970, 238 s. eller Selander, S-Å: Livslångt lärande i den svenska kyrkoförsamlingen i Fleninge , 1986, 221 s. eller Välimäki, H: Lauri Ingman suomalaisen uskontokasvatuksen ja koulun kehittäjänä, 1998, 354. Status: Obligatoriska grundstudier på lärarlinjen Tidpunkt: Första studieårets tredje termin Arbetsform: Självstudier, litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets E421.0 Gamla tidens och medeltidens kyrkohistoria (5 sv) Efter perioden har den studerande - en allmän kännedom om huvuddragen i gamla tidens och medeltidens kyrkohistoria - fördjupad kunskap på vissa delområden av kyrkohistorien under denna tidsperiod Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel: Bredero, A: Christendom and Christianity in the Middle Ages. The relationsbetween religion, church and society. 1994, 402 s. eller Breitholtz, L: Vid medeltidens gryning. Rom under barbarernas svärd. 1994, 358 s. eller Brox, N: A history of the early church. 1994, 184 s. eller Clark, M: Augustine. 1994, 136 s. eller Davis, L.D: The first seven ecumenical councils ( ). Their history and theology. 1990, 342 s. eller Hagerman, M: Spåren av kungens män. Om när Sveige blev ett kristet rike i skiftet mellan vikingatid och medletid. 1996, 435 s. eller Harline, C: Syster Margriets prövningar. Ur ett nunneliv på 1600-talet. 1995, 336 s. eller Hyldahl, N: Den aeldste kristendoms historie. 1994, 374 s. eller Härdelin, A: Munkarnas och mystikernas medeltid. Tjugofyra kapitel om teologi, spiritualitet och kultur. 1996, 376 s. eller Osvalds, E (red): Medeltid. 1997, 147 s.

5 KYRKOHISTORIA 5 Status: Ämnesstudier i kyrkohistoria Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurser enligt årets E417.0 Kyrkan under medeltiden i Sverige-Finland (5 sv) Efter perioden har den studerande - kännedom om kristendomens införande i Sverige-Finland - kunskap om huvuddragen i den kristna kyrkans ställning och utveckling i Sverige-Finland under medeltiden Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv t.ex. Andræ C G: Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid s. eller Brilioth, Y: Svenska kyrkans historia II. Den senare medeltiden s. eller Ferm O (red): Kyrka och socken i medeltidens Sverige s. eller Hallencreutz, C F: När Sverige blev europeiskt. Till frågan om Sveriges kristnande s. eller Hellström, J A: Biskop och landskapssamhälle i tidig medeltid s. eller Hellström, J A: Vägar till Sveriges kristnande. 1996, 286 s. eller Klockars, B: Birgittas svenska värld s. eller Klockars, B: Biskop Hemming av Åbo s. eller Klockars, B: I nådens dal. Klosterfolk och andra c s. eller Kring korstågen till Finland s. eller Nyberg, T: Die Kirche in Skandinavien. Mitteleuropäischen und englischer Einfluss im 11. und 12 Jahrhundert s. eller Palme, S U: Kristendomens genombrott i Sverige s. eller Pirinen, K: Turun tuomiokapituli keskiajan lopulla. 1956, 558 s. eller Pirinen, K: Suomen kirkon historia 1, ss eller Sandholm, Å: Klockarämbetet i den svenska kyrkoprovinsen under medeltiden s. eller Öhman, C.: Helgon, bönder och krigare, Berättelser ur den svenska medeltidens historia s.

6 KYRKOHISTORIA 6 Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets E422.0 Reformationstidens kyrkohistoria (5 sv) Efter perioden har den studerande - en allmän kännedom om reformationens genomförande - fördjupad kunskap på vissa delområden av reformationstidens kyrkohistoria Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel: Arffman, K: Sanan jäljet. Kirkon historian merkitys Martti Lutherin teologiassa. 1993, 193 s. eller Bainton, R: Luther, mannen som blev en epok s. eller Bornkamm, H: Martin Luther in der Mitte seines Lebens. 1979, 624 s. eller Grane, L: Den uberegnelige Luther. Essays om en arv og dens forvaltning. 1992, 181 s. eller Grane, L: Vision och verklighet. En bok om Martin Luther. 1994, 303 s. eller Haigh, C (ed): The English Reformation revised. 1987, 229 s. eller Laasonen, P: Luterilaisuus Rooman ja Geneven välissä. Luterilaisuuden identiteettitaistelu noin , 284 s. eller McGrath, A.E: A life of John Calvin. A study in the shaping of Western culture. 1993, 323 s. eller Radler, A: Kristendomens idéhistoria. Från medeltiden till vår tid. 1995, ss Status: Ämnesstudier i kyrkohistoria Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurser enligt året E419.0 Reformationen i Norden (5 sv)

7 KYRKOHISTORIA 7 Efter perioden har den studerande - en allmän kännedom om reformationens genomförande i de nordiska länderna - kunskap i synnerhet om den reformatoriska utvecklingen i Sverige- Finland Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv t.ex. Holmqvist, Hj: Svenska kyrkans historia III. Reformationstidevarvet (del 1, 451 s. och del 2, 352 s.) eller Ingebrand, S: Olavus Petris reformatoriska åskådning eller Reformationen i Norden. Kontinuitet och förnyelse s. eller Reformationens konsolidering i de nordiska länderna s. eller Olaus Petri - den mångsidige svenske reformatorn. Nio föredrag om Olaus Petri utgivna av Carl F Hallencreutz och Sven-Ola Lindeberg eller Pirinen, K: Turun tuomiokapituli uskonpuhdistuksen murroksessa eller Pirinen, K: Suomen kirkon historia 1, ss eller Schalin, O D: Kulthistoriska studier till belysande av reformationens genomförande i Finland eller Schwarz Lausten, M: Reformationen i Danmark s. eller Westin, G T: Historieskrivaren Olaus Petri Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets E412.0 Kyrkohistoria i finländskt perspektiv (5 sv) Efter perioden kan den studerande - redogöra för den kyrkliga utvecklingen i Finland i relation till samhällsoch kulturliv - redogöra för sina kunskaper på ett specialområde i Finlands kyrkohistoria E412.1 Allmän finländsk kyrkohistoria (2 sv) E412.2 Studier på ett eller två specialområden Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex.

8 KYRKOHISTORIA 8 E412.1 Allmän finländsk kyrkohistoria (2 sv) Juva, M: Valtiokirkosta kansankirkoksi. 1968, 409 s. eller Kortekangas, P: Kirkko ja uskonnollinen elämä teollistuvassa yhteiskunnassa. 1965, 371 s. eller Murtorinne, E: Suomalainen teologia autonomian kautena ( ). 1986, 344 s. E412.2 Studier på ett eller två specialområden Björkstrand, G: Åkerblom-rörelsen. 1976, 326 s. eller Dahlbacka, I: Den evangeliska rörelsen i svenska Österbotten , 331 s. eller Ekstrand, S: Tro och moral. Oxfordgrupprörelsen och MRA i Finland , 340 s. eller Klockars, B: Biskop Hemming av Åbo. 1960, 264 s. eller Laasonen, P: Papinvirkojen täyttö Suomessa myöhäis-karoliinisena aikana , 126 s. eller Murtorinne, E: Papisto ja esivalta routavuosina. 1964, 363 s. eller Murtorinne, E: Risti hakaristin varjossa. 1972, 325 s. eller Pirinen, K: Turun tuomiokapituli keskiajan lopulla. 1956, 558 s. eller.tiensuu, K: Edvard Bergenheim. Toiminta kirkkomiehenä ja arkkipiispana vuoteen , 432 s. eller Widén, S: Änkeomsorg i ståndssamhället. 1988, 363 s. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets E413.0 Kyrkohistoria i nordiskt perspektiv (5 sv) toria Efter perioden kan den studerande - redogöra för vissa delar av den kyrkliga utvecklingen i Norden i relation till samhälls- och kulturliv - redogöra för sina kunskaper på ett specialområde i nordisk kyrkohis E413.1 Allmän nordisk kyrkohistoria (2 sv) E413.2 Studier på ett eller två specialområden (3 sv) Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex. E413.1 Allmän nordisk kyrkohistoria (2 sv) Kirken, krisen og krigen. 1982, 396 s. eller

9 KYRKOHISTORIA 9 Martling, C H: De nordiska nationalkyrkorna. Från Kalmarunionen till Borgådeklarationen. 1997, 226 s. eller Nordisk lutherdom över gränserna. 1972, 216 s. eller Reformationens konsolidering i de nordiska länderna , 466 s. eller Väckelse och kyrka i nordiskt perspektiv. [1969], 221 s. E413.2 Studier på ett eller två specialområden (3 sv) Brohed, I: Offentligt förhör och konfirmation i Sverige under 1700-talet. 1977, 216 s. eller Hammar, K G: Liberalteologi och kyrkopolitik. 1972, 376 s. eller Hugason, H: Bessastadsskolan. Ett försök till prästskola på Island , 162 s. eller Lindmark, D: "Sann kristendom och medborgerlig dygd". Studier i den svenska katekesundervisningens historia. 1993, 175 s. eller Martling, C H: Nattvardskrisen i Karlstads stift. 1958, 483 s. eller Montgomery, I: Värjostånd och lärostånd. 1972, 450 s. eller Normann, C-E: Enhetskyrka och upplysningsidéer. 1963, 287 s. eller.norrman, R: Konserverade änkor och kvinnor på undantag: prästänkornas villkor i Uppsala stift Från änkehjälp till familjepension. 1993, 436 s. Peijel, H: Hustavlans värld. 1970, 237 s. eller Raittila, P: Laestadiolaisuus 1860-luvulla. 1976, 276 s. eller,thidevall, S: Folkkyrkan, vision och verklighet. Ett folkkyrkligt reformprograms öden Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets E414.0 Kyrkohistoria i internationellt perspektiv (5 sv) Efter perioden har den studerande - en inblick i kyrkornas utveckling och situation i modern tid i relation till samhälle och kulturliv - kännedom om missionens och ekumenikens utveckling under 1900-talet Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex. Arden, G E: Augustana heritage. 1963, 424 s. eller

10 KYRKOHISTORIA 10 Bordeaux, M: Glasnost ja usko. Neuvostovallan vainoamat kristilliset kirkot kaaoksen keskellä. 1991, 278 s. eller Dahlgren, S: Politik och kyrka. Lutherska kyrkor i Östeuropa. 1989, 325 s. eller Franzén, R: Studentekumenik och väckelse. 1987, 450 s. eller Hales, E E Y: Pope John and His Revolution. 1965, 222 s. eller Hellström, J A: "Åt alla christliga förvanter...". 1987, 350 s. eller Hudson, W S: Religion in America. 1965, 447 s. eller Isichei: A History of Christianity in Africa. From Antiquity to the Present. 1995, 420 s. eller Imberg, R: In Quest of Authority, The "Tracts for the Times" and the Development of the Tractarian Leaders, , 248 s. eller Ingebrand, S: (red): Andra Vatikankonciliet i luthersk belysning. 1970, 345 s. eller Lahtinen, A - Laitila, T - Suttner E C: Usko, toivo ja vallankumous. Kristinusko ja kirkot Neuvostoliitossa. 1991, 383 s. eller Lauha, A: Suomen kirkon ulkomaansuhteet ja ekumeeninen osallistuminen , 442 s. eller Schweiger, G: Geschichte der Päpste im 20. Jahrhundert. 1968, 218 s. eller Tergel, A: Kyrkan och det kalla kriget. 1987, 303 s. eller Tergel, A: Kyrkan och tredje världen. 1991, 534 s. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsnings-kurs enligt årets E415.0 Den kristna missionen (5 sv) Efter perioden har den studerande - kunskap om huvuddragen i den kristna missionshistorien - kännedom om kristendomens utgestaltning i en given miljö eller i mötet med andra religioner E415.1 Missionshistoria (3 sv) E415.2 Regional kyrko- och missionshistoria (2 sv) Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel E415.1 Missionshistoria (3 sv) Missiologi idag (red. Berentsen - Engelsviken Jørgensen). 1994, 486 s. eller Schlunk, M - Peltola, M: Kristillisen lähetystyön historia. 1973, 365 s. eller

11 KYRKOHISTORIA 11 Bühlmann, W: The Coming of the Third Church. 1982, 419 s. eller Hastings A: A Histority of African Christianity , 300 s. eller Hastings A: Church and Mission in Modern Africa. 1967, 260 s. eller Yates, T: Christian Mission in the Twentieth Century s. eller Sundkler, B.SSteed, Ch.: A History of the Church i Africa. 2000, 1232s. E415.2 Regional kyrko- och missionshistoria (2 sv) Anderson, W B: The Church in East Africa , 190 s. eller Benander, C: Lutheran Wartime Assistance to Tanzanian Churches , 170 s. eller Green, M: Evangelism in the Early Church. 1984, 410 s. eller Readings in Third World Missions, ed. M L Nelson. 1978, 250 s. eller Smedjebacka, H: Lutheran Church Autonomy in Northern Tanzania , 372 s. eller Smedjebacka, H: Tjugofem år i Tanzania. Finska Missionssällskapets insats , 131 s. eller Yrlid, J: Mission och kommunikation. 1994, 459 s. eller Österby, P: The Church in Israel. 1970, 216 s. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets E420.0 Finland och missionen (5 sv) Efter perioden har den studerande - kännedom om Finlands roll i missionshistorien - kunskap om den utveckling som missionsintresset och missionsverksamheten har genomgått under olika tidsskeden i Finland. Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv t.ex. Franzén A.: Missionärsutbildning i Norden s. eller.kena, K: Eevat apostolien askelissa. Lähettinaiset Suomen lähetysseuran työssä , 406. eller.koskenniemi, L: Evankeliumi Japaniin. Suomen Luterilaisen Evankeliumiyhdistyksen lähetystyön kotimainen toiminta s. eller Peltola, M: Suomen Lähetysseuran Afrikantyön historia s. eller Peltola, M. Lähetystyö ja kansankirkko. Suomen Lähetysseuran toiminta kotimaassa s. eller

12 KYRKOHISTORIA 12 Peltola, M: Martti Rautanen: mies ja kaksi isänmaata. 1996, 421 s. eller Remes, V: Lähetysharrastus Suomessa s. eller Saarilahti, T: Lähetystyön läpimurto. Suomen lähetysseuran toiminta kotimaassa s. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets E416.0 Kyrka och väckelse (5 sv) Efter perioden har den studerande - kunskap om väckelsen som fenomen - kännedom om huvudlinjerna i finländsk och nordisk väckelsehistoria - fördjupad kunskap i ett väckelsehistoriskt delområde Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex. Arkkila, R: Suomen Luterilaisen Evankeliumiyhdistyksen suhde Suomen evankelis-luterilaiseen kirkkoon , 316 s. eller Björkstrand, G: Åkerblomrörelsen. 1976, 326 s. eller Dahlbacka, I: Den evangeliska rörelsen i svenska Österbotten , 331 s. eller Gustavsson A. (red.): Religiösa väckelserörelser i Norden. 1985, 256 s. eller Ekstrand, S: Tro och moral. Oxfordgrupprörelsen och MRA i Finland, s. eller Ericsson, T & Harnesk, B: Präster, predikare och profeter: läseriet i övre Norrland , 225 s. eller Koskenniemi, L: Suomen evankelinen liike. 1967, 330 s. eller Krook, T: Väckelserörelserna i Österbottens svenska församlingar , s. eller Junkkaala, T: Hannulan herätys. 1986, 424 s. eller Heino, H: Hyppyherätys - Länsi-Suomen rukoilevaisuuden synnyttäjä. 1976, 278 s. eller Raittila, P: Lestadiolaisuus 1860-luvulla. 1976, 276 s. eller.talonen, J: Pohjois-Suomen lestadiolaisuuden poliittis- yhteis-kunnallinen profiili eller Sanders, H: Bondevækkelse og sekularisering s. eller Sandewall, A: Separatismen i övre Norrland. 1952, 312 s. eller :Väckelsen och vardagslivet. Västsvensk väckelse ur nordiskt perspektiv. 1995,

13 KYRKOHISTORIA s. eller Ylikangas, H: Körttiläiset tuomiolla. 1979, 320 s. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsnings-kurs enligt årets E418.0 Kvinnor i kyrkohistorien (5 sv) Efter perioden har den studerande - kännedom om kvinnors roll i kyrkohistorien i allmänhet - kunskaper om kvinnors insats och betydelse i kyrkan under olika tidsperioder Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv t.ex. Björkstrand, G: Åkerblom-rörelsen s. eller Dahlbacka I: "På blodsnådens grund". Om Adi Sjöblom och hennes författarskap s. eller Ennen, E: Frauen im Mittelalter s. eller Gold, P S: The Lady & the Virgin s. eller Helander, E: Naiset eivät vaienneet. Naisevankelistainstituutio Suomen helluntailiikkeessä s. eller Koivunen Bylund, T: Frukta icke, allenast tro. Ebba Boström och samariterhemmet s. eller Lewis, Katarina: Schartauansk kvinnofromhet i tjugonde seklet - en religions-etnologisk studie s. eller Lövkrona Inger (red) Kvinnospår i medeltiden. 1992, 160 s. eller Nyberg, T: Birgittinsk festgåva. Studier om Heliga Birgitta och Birgittinorden s. eller Ohlander, A-S - Strömberg,U-B: Tusen svenska kvinnoår s. eller Parikh, K: Kvinnoklostren på Östgötaslätten under medeltiden s. eller Women of the Medieval World s. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets

14 KYRKOHISTORIA 14 Ansvarig: Ämnet kyrkohistoria E423.0 Kyrka och samhälle (5 sv) Efter perioden har den studerande - en allmän kännedom om huvuddragen i förhållandet mellan kyrka och stat - fördjupad kunskap om relationen mellan kyrka och stat under vissa tidsperioder i vårt lands historia Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel: Ericsson, T & Harnesk, B: Präster, predikare och profeter. Läseriet i över Norrland , 1994, 225 s. eller Ferm, O (red): Kyrka och socken i medeltidens Sverige. 1991, 576 s. eller Jalkanen, K: Lukkarin- ja urkurinvirka Suomessa , 112 s. eller Johansson, E: Väckelserörelserna och samhället. En historisk studie av Karlskoga , 247 s. eller Juva, M: Rajuilman alla. Suomalaisen kahdeksankymmenluvun synty, 1956, 224 s. eller Juva, M: Valtionkirkosta kansankirkoksi. Suomen kirkon vastaus kahdeksankymmentäluvun haasteeseen. 1983, 409 s. eller Martling, C-H: Fädernas kyrka och folkets. Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv. 1992, 279 s. eller Murtorinne, E: Kotimaa Routavuosien kristillis-yhteiskunnallisesta lehtiyrityksestä monipuoliseksi kristilliseksi kustannusyhtiöksi. 1980, 335 s. eller Murtorinne, E: Papisto ja esivalta routavuosina , 363 s. eller Niiranen, P: Kekkonen ja kirkko. Tasavallan presidentti Urho Kekkosen ja Suomen evankelis-luterilaisen kirkon suhteet vuosina , 2000, 327 s. eller Samuelsson, O: Sydsvenska baptister inför myndigheter. Tillämpning av religionsbestämmelser i Lunds och Växjö stift , 274 s. eller Svärd, B: Väckelsen i lokalsamhället. Individ, förening, församling i Kumla , 280 s. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsnings-kurs enligt årets

15 KYRKOHISTORIA 15 E424.0 Kyrka och emigration (5 sv) Efter perioden har den studerande - en allmän kännedom om kyrkliga förhållanden bland emigranter - fördjupad kunskap om i synnerhet Amerika-emigranternas religiösa förhållanden Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, till exempel: Arden, G.E: Augustana Heritage. A History of the Augustana Lutheran Church. 1963, 424 s. eller Dahlbacka, I: Svensk-finska evangelisk-lutherska församlingen af New York city En finlandssvensk emigrantförsamling amerikaniseras. 1994, 202 s. eller Erickson, S.E: David Nyvall and the Shapes of an Immigrant Church. 1996, 352 s. eller Handy, R.T: A History of the Churches in the United States and Canada. 1976, 471 s. eller Kero, R: Migration from Finland to North America in the years between the United States Civil War and the First World War. 1974, 260s. eller Linkh, R.M: American Catholicism and European Immigrants ( ). 1975, 200 s. eller Myhrman, A: Finlandssvenskar i Amerika. 1972, 566 s. eller Wentz, A.R: A Basic History of Lutheranism in America. 1955, 576 s. eller Westin, G: Protestantismens historia i Amerikas Förenta stater Status: Ämnesstudier i kyrkohistoria Arbetsform: Självstudier, en del av litterturen kan ersättas av föreläsnings-kurs enligt årets. E426.0 Kyrka och sång (5 sv) Efter perioden har den studerande - kunskap om sångens roll inom de kristna kyrkorna och samfunden - kännedom om den andliga sångens betydelse under olika tidsperioder - kunskap om den kyrkliga och andliga sången som fenomen Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinator till en omfattning av 5 sv, t.ex. Bernskiöld, H.: Sjung, av hjärtat sjung. Församlingssång och musikliv i Svenska missionsförbundet fram till 1950-talet. 1986, 254 s. eller

16 KYRKOHISTORIA 16 Bolander N.:, Samfund och sångbok. Studier i 1800-talets religiösa strömningar i Sverige med särskild hänsyn till nyevangelismen och dess sångdiktning. 954, 360 s. eller Hansson, K-J.: Palmcrons sångpsaltare. en svensk 1600-talshandskrift, dess ursprung, innehåll och plats i spänningsfältet mellan reformert och luthersk tradition. 1992, 254 s. eller Hellström J-A.: Den allra högsta sången. Kring Dan Anderssons tro och diktning och om annan religiös lyrik. 1981, 125 s. eller Selander, I.: O, hur saligt att få vandra. Motiv och symboler i den frikyrkliga sången. 1980, 339 s. eller Selander, I: Folkrörelsesång. 1996, 351 s.. eller Selander, S-Å.: Den nya sången. Den anglosachsiska väckelsesångens genombrott i Sverige 1973, 282 s. eller Suokunnas, S.: Siionin kannel Tutkimus Suomen evankelisen liikkeen laulukokolelman synnystä, lähteistä ja rakenteesta sekä tekstien ja sävelmien alkuperästä. 1982, 293 s. eller Vapaavuori, H.: Virsilaulu ja heräävä kansallinen kulttuuri-identiteetti. Jumalanpalveluksen virsilaulua ja -sävelmistöä koskeva keskustelu Suomessa 1800-luvun puolivälistä vuoteen , 415 s. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets E475.0 Diakonin i historisk belysning (5 sv) Efter perioden har den studerande - kunskap om diakonin i historisk belysning Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinatorerna till en omfattning av 5 sv, t.ex. E475.0 Diakonin i historisk belysning Beyreuther, E: Uskon tekojen tieltä: Diakonian ja sisälähetyksen vaiheita uudella ajalla (även på tyska). 1964, 222 s. eller Elmund, G: Den kvinnliga diakonin i Sverige under 1800-talet. 1973, 183s. eller Hjortskull, K-A: Från kärleksverksmhet till läkande miljö. 1981, 191s. eller Kansanaho, E: Sisälähetys ja diakonia Suomen kirkossa 1800-luvulla. 1960, 383 s. eller Kansanaho, E: Kirkko ja merenkulkijat. 1983, 424 s. eller Kansanaho, E: Kirkko ja lapset. 1988, 347 s. eller Kilström, B-I: Kyrka och diakoni. 1986, 252 s. eller

17 KYRKOHISTORIA 17 Koivunen-Bylund, T: Frukta icke, allenast tro. Ebba Boström och Samariterhemmet 1882S , 320 s. eller Sandholm, Å: Kyrkan och hospitalshjonen. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets E476.0 Kyrklig sed (5 sv) Efter perioden har den studerande - kunskap om den kyrkliga folklivsforskningen i allmänhet - kännedom om den kyrkliga seden framför allt i Svenskfinland Framgår av mål och litteratur Väljs i samråd med examinatorerna till en omfattning av 5 sv, t.ex. E476.0 Kyrklig sed Björkstrand, G - Dahlbacka, I: Kyrklig sed i Borgå stift år , 125s. eller Dahlbacka, I - Ryökäs, E: Kyrklig sed i Borgå stift år , 124 s. eller Bringéus, N-A: Folklig fromhet. Studier i religionsetnologi. 1997, 213s. eller Bringéus, N-A: Klockringningsseden i Sverige. 1958, 351 s. eller Gustavsson, A: En källkritisk granskning av folklivsuppteckningar. 1975, 40 s. eller Gustavsson, A: Forskning om folkligt fromhetsliv. 1976, 118 s. Gustavsson, A: Kyrktagningsseden i Sverige. 1972, 339 s. eller Kuuliala V-K: Entisajan talonpoikaisyhteisö ja kirkko. 1960, eller Pleijel, H: Hustavlans värld. 1970, 237 s. eller Pleijel, H: Källkritisk hembygdsforskning. 1988, 59 s. eller Rehnberg, M: Ljusen på gravarna och andra ljusseder. 1965, 344s. eller Sjölin, I: Dopsed i förändring. Studier av Örebro pastorat , 270 s. Arbetsform: Självstudier, en del av litteraturen kan ersättas av föreläsningskurs enligt årets

18 KYRKOHISTORIA 18 E835.0 Grundkurs i latin (3 sv) Efter avslutad studieperiod har den studerande - kännedom om latinets formlära samt syntaxens elementa - förmåga att till modersmålet (svenska) översätta enkel latinsk text Målet uppnås genom - textläsning ur lämplig elementarbok - genomgång av grammatik i anslutning till texten i föreläsningar Överenskommes med examinatorn Status: Obligatoriska språkstudier Tidpunkt: Första eller tredje studieåret Arbetsform: Föreläsningar och demonstrationer samt översättningsövningar Tentamen: Deltentamina (kvalitetsbedömning) E836.0 Latinet i kyrkan (1 sv) Efter perioden skall den studerande - ha förtrogenhet med teologisk terminologi på latin - med hjälp av lexikon och grammatik kunna översätta latinsk text med teologiskt innehåll - ha förtrogenhet med originaltexter av kyrkohistoriskt eller dogmatiskt intresse från olika perioder i kyrkans historia - genomgång av latinska texter från olika perioder i kyrkans historia - språklig, historisk och teologisk kommentar till texterna De latinska texterna tillhandahålles vid föreläsningarna Status: Obligatoriska språkstudier på allmänna linjen Förkunskap: Grundkurs i latin Tidpunkt: Första eller tredje studieåret Arbetsform: Föreläsningar och självstudier Tentamen: Del- och sluttentamen E411.0 Teologiskt latin (5 sv) Efter perioden skall den studerande: - kunna översätta latinsk text från olika tider med hjälp av lexikon och grammatik - vara förtrogen med den tidigaste kristna latinska litteraturen, samt originaltexer på latin av kyrkohistoriskt eller dogmatiskt intresse från olika perioder E411.1 Fortsättningskurs + extra uppgift (3 sv) E411.2 Deltagande i textkurs och/eller självständig genomgång av 40 sidor latinsk

19 KYRKOHISTORIA 19 text som väljs i samråd med examinator (2 sv) Augustinus: Confessiones (sv. övers. av Bengt Ellenberg. Artos). Tertullianus: Apologeticum (finns som engelsk och tysk översättning). Martyrtexter (sv. övers. i Svenskt Patristiskt Bibliotek II, Artos 2000). Anselm av Canterbury: Cur Deus homo (finns som finsk och engelsk översättning) Johann Gerhard: Meditationes Sacrae (sv. övers. av Bo Sture Viking. Artos 1993). Förkunskap: Grundkurs i latin Tidpunkt: Första till femte studieåret Arbetsform: Föreläsningar och självstudier Tentamen: Del- och sluttentamen E441.0 Fördjupning i huvudämnet: kyrkohistoria I (5 sv) Målet är att få den studerande att fördjupa sina insikter i historisk metod E441.1 Deltagande i vetenskapligt-tekniskt seminarium samt författande av en uppsats (3 sv) E441.2 Läsning av litteratur (2 sv) Väljs i samråd med examinator, t.ex. Kalela, J: Aika, historia ja yleisö. Kirjoituksia historiantutkimuksen lähtökohdista. 1993, 315 s. eller Lantz, A: Intervjumetodik. Den professionellt genomförda intervjun. 1993, 165 s. eller Merriam, S B: Fallstudien som forskningsmetod. 1988, 228 s. eller Nyberg, R: Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. 1999, 199 s. eller Torstendahl, R - Nybom, T: Historievetenskap som teori, praktik, ideologi eller Trost, J: Kvalitativa intervjuer. 1993, 81 s. eller Alvesson, M. - Sköldberg, K: Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 1994, 402 s. eller Holme, I.M - Solvang, B.K: Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 1995, 339 s. eller Tosh, J: Historisk teori och metod s. eller Stanford, M: Handbok i historiska studier s.

20 KYRKOHISTORIA 20 Status: Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria Arbetsform: Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning med tentamen E442.0 Fördjupning i huvudämnet: kyrkohistoria II (5 sv) Målet är att ge den studerande fördjupade insikter historieskrivningens metod, teori och historia Litteraturläsning och eventuellt föreläsningar Väljs i samråd med examinator, t.ex. Ijäs, M: Jaakko Gummerus kirkkohistoriantutkijana. 1993, 527 s. eller Jarlert, A: Emanuel Linderholm som kyrkohistoriker. 1987, 223 s. eller Kjöllerström, S: "Sätt att ordinera en vald biskop" , 203 s. eller Kring korstågen till Finland, 1968, 237 s. eller Murtorinne, E: Suomalainen teologia autonomian kautena ( ). 1986, 344 s. eller Odén, B: Lauritz Weibull och forskarsamhället. 1975, 280 s. eller Palmqvist, A: Kyrkans enhet och papalismen. 1961, 186 s. eller Radler, A: Kristendomens idéhistoria. Från medeltid till vår tid. 1988, 547 s. Status: Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria Arbetsform: Litteraturläsning med tentamen E443.0 Fördjupning i huvudämnet: kyrkohistoria III (10 sv) Status: Målet är att få den studerande att - dokumentera kunskap om olika perioder i kyrkans historia - fördjupa sina insikter på ett specialområde i kyrkans historia E443.1 Inhämtande av en metodkurs antingen genom läsning eller genom deltagande i föreläsningskurs (1 sv) E443.2 Deltagande i seminarier (2 sv) E443.3 Läsning av litteratur (7 sv) Väljs i samråd med examinator Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria på allmänna linjen

21 KYRKOHISTORIA 21 Arbetsform: Föreläsningar, seminarier och litteraturläsning med tentamen E444.0 Fördjupning i huvudämnet: kyrkohistoria för lärare (5 sv) Målet är att få den studerande att - dokumentera kunskap om olika perioder i kyrkans historia - fördjupa sina insikter på ett specialområde i kyrkans historia E444.1 Inhämtande av en metodkurs antingen genom läsning eller genom deltagande i föreläsningskurs (1 sv) E444.2 Deltagande i seminarier (2 sv) E444.3 Läsning av litteratur (2 sv) Väljs i samråd med examinator Status: Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria på ämneslärarlinjen Arbetsform: Föreläsningar, seminarier och litteraturläsning med tentamen E445.0 Projekt i kyrkohistoria (20 sv) Att få den studerande - att genom egen produktion lära känna det vetenskapliga arbetets problematik - att vänja sig vid det vetenskapliga framställningssättet - att med källor och litteratur metodiskt underbygga en tematisk vetenskaplig framställning - att planera och genomföra en vetenskaplig avhandling 1. Seminarier i huvudämnet och tvärvetenskapliga seminarier 2. Diskussioner med handledaren 3. Självstudier och egen forskning (utarbetande av avhandling pro gradu) 4. Skrivprov pro gradu Status: Obligatoriska huvudämnesstudier i kyrkohistoria Förkunskap: Minst 15 sv studier i huvudämnet. Tidpunkt: Tredje till femte studieåret