AKTIERELATERAD FINANSIERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKTIERELATERAD FINANSIERING"

Transkript

1 AKTIERELATERAD FINANSIERING Av Anders Folke Drangel Examensarbete 20 poäng i civilrätt bolagsrätt Stockholm höstterminen 2005

2 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) 1. SAMMANFATTNING Aktiebolag i behov av aktierelaterat kapital för att stärka sin balansräkning har ofta att välja mellan en nyemission eller ett kapitaltillskott. Behovet kan vara föranlett antingen av soliditetsproblem - det defensiva fallet - eller av en förestående expansion - det offensiva fallet. Framför allt i den defensiva situationen, då det aktuella bolaget riskerar att hamna på obestånd, fyller kapitaltillskott fortfarande mycket väl sitt ändamål. Tillskottet kan lämnas snabbt och enkelt. Metoden står i praktiken till buds enbart för företag med ett litet antal ägare, vilket begränsar användningsområdet till onoterade aktiebolag. I ett börsnoterat bolag är en nyemission eller en riktad emission av konvertibla skuldebrev däremot det vanligast förekommande alternativet. Vad gäller rättspraxis för kapitaltillskott är fortfarande NJA 1988 s 620 det ledande målet på civilrättens område. Detta kan vara ett tecken på att instrumentet fyller sin funktion utan att vara reglerat i lag. Regler om kapitaltillskott saknas i 2005 års aktiebolagslag (SFS 2005:551), vilken kommer att träda i kraft den 1 januari I den offensiva situationen, inför förvärv och organisk expansion av verksamheten står ett flertal aktierelaterade möjligheter till buds, allt från traditionella instrument som nyemissioner och konvertibler, till mer okonventionella instrument som eviga förlagslån, tvingande konvertibler, kapitalandelslån, teckningsoptioner/ naked warrants, hybridkapital och s k exchangeables. Nyemissioner blir aktuella för så gott som alla slags aktiebolag. Metoden är välkänd och har ett omfattande lagstöd. För noterade aktiebolag är detta avgjort det vanligaste alternativet, även om emission av konvertibla skuldebrev också förekommer. I Sverige används konvertibler i dagsläget framför allt i två fall: som incitamentsverktyg och i obeståndssituationer. Att konvertibler inte används i högre utsträckning för att försörja bolagen med riskkapital kan till viss del bero på det nuvarande låga ränteläget. Konvertibla vinstandelsbevis, vilka introducerades på 1980-talet och därvid spåddes en lysande framtid, ser i dagsläget däremot mest ut att lysa med sin frånvaro på de finansiella marknaderna. Det närbesläktade instrumentet kapitalandelslån kommer åter att tillåtas i Sverige, efter att ha varit förbjudet i drygt 30 år. Kapitalandelslånets framtid är ännu mycket oviss. Begreppet hybridkapital har blivit årets trend. Även om det är omtalat, är det samtidigt få personer som i konkreta ordalag kan redogöra för vilka åtgärder som de har vidtagit till följd av de nya möjligheter som användningen av hybridkapital har öppnat. Termen innebär för många inte något annat än långa ofta eviga - förlagslån. Automatiska inlösenaktier är en annan nyhet, vilken erbjuder ett skatteeffektivt sätt att överföra värden från ett bolag med överlikviditet till dess ägare. Nya företeelser behöver analyseras och de fördelar som de erbjuder behöver spridas till allmän kännedom för att de skall bli accepterade. I en begränsad krets av professionella och högt kompetenta finansiella aktörer kan instrumenten givetvis fylla sina syften. Så länge kretsen av aktörer är någorlunda begränsad, räcker den tillgängliga kunskapen för att åstadkomma innovativa och effektiva lösningar på de finansiella problemen. Resultatet från den i uppsatsen genomförda fältundersökningen utvisar dock att flera av de nya instrumenten är relativt okända, även hos jurister och ekonomer. Instrument, vilkas egenskaper är obekanta för de flesta, kommer sällan till användning, då de kräver ett visst mått av förtroende hos marknad och investerare. Allmänheten investerar inte i en företeelse som den inte förstår. Hindren kan givetvis övervinnas, liksom de ser ut att ha gjorts vad beträffar den lyckade introduktionen av aktieindexobligationer till allmänheten. För att detta skall lyckas krävs omfattande och välriktade insatser, med information och bearbetning av investerarna.

3 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING.1 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Översikt Syfte Metod Avgränsningar Uppsatsens disposition EN RÄTTSDOGMATISK ÖVERSIKT AV KAPITALTILLSKOTT Aktieägartillskott kapitaltillskott Grundläggande begrepp Tillskottets behandling i de olika rättskällorna Lag Förarbeten Praxis Doktrin De senaste 10 åren utveckling och nyheter Offensiv respektive defensiv kapitalisering av aktiebolag DEFENSIV KAPITALISERING Defensiv kapitalisering i syfte att förhindra obestånd och likvidationsplikt Lån kontra ovillkorat, alternativt villkorat, kapitaltillskott Tillskottslämnarens betydelse Ovillkorade kapitaltillskott Generellt om ovillkorade kapitaltillskott Hur bör ovillkorade tillskott behandlas i redovisningen? Ränta på ovillkorade kapitaltillskott Återbetalning av ovillkorade kapitaltillskott Kapitaltillskott till kommunala bolag Villkorade kapitaltillskott Generellt om villkorade kapitaltillskott Villkorade kapitaltillskott mot aktiebolaget självt Villkorade kapitaltillskott mot andra aktieägare Hur bör villkorade kapitaltillskott behandlas i redovisningen? Inbetalning av kapitaltillskott Kontant inbetalning Tillskott av annan tillgång Konvertering av fordran på bolaget till kapitaltillskott Kapitalbindningsvillkor

4 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) 5.7 Kapitaltäckningsutfästelser Kapitaltäckningsåtaganden Allmänt Tre former av kapitaltäckningsåtaganden och deras redovisningsmässiga konsekvenser Redovisning av kapitaltäckningsgarantier Förlusttäckningsgarantier Efterställningsvillkor Efterställningsklausuler och förlusttäckningsutfästelser Likaprincipen och avvikelser från denna Kan en efterställning förbättra KBR? Hypotetisk kontrollbalansräkning Ränta på villkorade kapitaltillskott Återbetalning Återbetalning av villkorade kapitaltillskott Redovisningsmässig inverkan på återbetalning av villkorade kapitaltillskott Garantier för återbetalning av villkorade kapitaltillskott Konvertering av villkorade kapitaltillskott till ovillkorade Återbetalningsrätten ett finansiellt instrument? OFFENSIV KAPITALISERING Valet av eget respektive främmande kapital Offensiv kapitalisering i nuvarande former Nyemission Fondemission Aktie med automatisk inlösen Hybridinstrument Konvertibla skuldebrev Skuldebrev med optionsrätt Participating debentures: vinstandelslån och kapitalandelslån Konvertibla vinstandelsbevis (KVB) Eviga förlagslån ( perpetuals ) Perpetuals eller KVB en hypotetisk jämförelse av HQ:s lån Exchangeables Offensiv kapitalisering i framtida former Från dåtid till framtid Köpoptioner ( naked warrants ) Kapitalandelslån/delägardebentures ( participating debentures ) Tvingande konvertibler ( mandatory convertibles ) Tracking/Targeted Stock REFERERADE SYNPUNKTER DE LEGA FERENDA Lindskogs förslag till lagreglering av kapitaltillskott Prytz och Tamms förslag

5 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) 8. INTERVJUER MED FINANSIELLA OCH JURIDISKA BEFATTNINGSHAVARE Intervjudelens syfte Urvalet av respondenter Form och innehåll Frågorna i huvuddrag Intervjuernas resultat Kapitaltillskott som finansieringsform Aktierelaterad finansiering jämfört med lånefinansierad Metoder att uppnå önskad kapitalstruktur Nyemission Konvertibler Konvertibla vinstandelsbevis (KVB) Eviga förlagslån och andra former av hybridkapital Tvingande konvertibler Teckningsoptioner utan vidhängande skuldebrev Kapitalandelslån Exchangeables Tracking/Targeted stock Sammanfattning av fältstudien MAP-modellen MAP-matrisen SLUTSATSER Studiens resultat Defensiv finansiering Offensiv finansiering Egna synpunkter Lagstiftningens roll i förändringsprocessen Advokatbyråernas roll Aktierelaterad finansiering integrerad juridik och ekonomi KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Periodiskt utkommande tidningar och tidskrifter Årsredovisningar (m m) från enskilda aktiebolag Årsredovisningar och delårsrapporter Tecknings- och emissionsprospekt Pressmeddelanden, m m Offentligt tryck Opublicerat material Rättsfall Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) Rättsfall från hovrätterna (RH) Regeringsrättens Årsbok (RÅ) Muntliga källor

6 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) 3. INLEDNING 3.1 Översikt Aktierelaterad finansiering har utgjort ett tacksamt uppsatsämne, då det genom sin aktiebolagsrättsliga och samtidigt finansiella prägel hör till det, för näringslivet så relevanta, gränsområde mellan juridik och ekonomi som jag hyser ett starkt engagemang och intresse för. Från en praktisk synpunkt handlar det om att vidta konkreta finansiella åtgärder för att tillförsäkra aktiebolagen handlingsfrihet och ökade möjligheter till överlevnad och expansion, med alla positiva följder som detta kan få för ökad omsättning på marknaderna, expansion av handeln, vinstmöjligheter och skapande av arbete och näringsmässig aktivitet i allmänhet. Samtidigt handlar det om en disciplin inom juridiken som är stadd i utveckling; där spelreglerna gradvis växer fram ur praxis civilrättslig och skatterättslig understödd av doktrin och debattinlägg från flera av landets mest kunniga jurister och revisorer. Trots sitt relativt blygsamma omfång är ämnet emellertid alltför stort för man skall mäkta med att på ett heltäckande sätt avhandla det i en examenuppsats, med de omfångsmässiga begränsningar som en sådan av naturliga skäl är underkastad. Trots detta har jag här gjort ett försök att, åtminstone på en ytlig nivå, täcka in ett antal mer eller mindre aktuella sätt att skaffa ny finansiering till aktiebolag. Jag har härvid koncentrerat mig på sådana instrument som kan få det aktuella kapitalet att i vissa situationer klassificeras som eget kapital, i andra som skuld allt efter företagets och dess ägares egna önskningar. Det finns redan i dagsläget, då nuvarande aktiebolagslag (1975:1385; ABL) fortfarande gäller, flera sådana metoder. I och med att den kommande aktiebolagslagen (2005:551; NABL) träder i kraft i januari 2006 kommer ytterligare ett antal nya instrument att tillåtas. Det finns vidare instrument, vilka inte kommer att regleras ens i NABL, däribland det som ibland benämns kapitaltillskott, ibland aktieägartillskott. Jag har funnit detta vara av särskilt intresse att behandla på djupet i uppsatsen. Denna typ av tillskott har funnits under lång tid, men aldrig reglerats i någon aktiebolagslag, trots att det har figurerat i åtskilliga betänkanden. En omfattande civil- och skatterättslig praxis har under årtiondena vuxit fram på området. Jag kommer att behandla tillskottsmöjligheten som ett av flera finansiella instrument, men i min genomgång gå in på det och dess egenskaper avsevärt mer detaljerat än de övriga, i uppsatsen analyserade instrumenten. Flera andra uppsatsförfattare har tidigare författat förtjänstfulla arbeten som väl sammanfattar tillskottets natur och inneboende problem, positiva som negativa. Det har därvid varit vanligare att uppsatsförfattarna har beaktat de skattemässiga än de civilrättsliga aspekterna av kapitaltillskott. Jag har redan på ett tidigt stadium blivit varse att jag skulle vara tvungen att välja antingen en civilrättslig eller en skatterättslig ansats för kapitaltillskottet, för att kunna tränga åtminstone några spadtag ned i den rika mylla som ämnet erbjuder en strävsam odlare av tankar och reflektioner. Då mina bägge val av specialisering på juristlinjen har varit såväl bolagsrättsliga som skatterättsliga, med flera högre specialkurser i bägge disciplinerna, har det inte varit alldeles enkelt att välja det ena eller det andra. Till slut har jag dock bestämt mig för att anlägga en civilrättslig ansats på ämnet. Detta utesluter dock inte att jag i förbifarten kommer att beröra även vissa skatterättsliga egenskaper hos kapitaltillskottet. För de andra finansieringsformer som jag har analyserat i kapitlet offensiv finansiering har jag inte trängt förhållandevis lika djupt ned i lagreglering eller doktrin. Vissa former, framför allt nyemission, får förutsättas vara väl kända. De har sedan tidigare tillfredsställande väl belysts i olika sammanhang. Detsamma torde gälla konvertibla skuldebrev och optionsrätter till nyteckning ( teckningsoptioner ), vare sig de är förenade med skuldebrev eller fristående. Jag kommer att gå aningen djupare ned i nyare och mindre välbekanta finansiella instrument. Flera av dessa saknar emellertid stöd i såväl ABL som i NABL. Detta kommer inte att hindra mig från att diskutera deras roll som innovativa finansieringslösningar.

7 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) Slutligen finns det vissa instrument som fortfarande befinner sig på ett prövostadium i Sverige. De regleras inte i någon lag. Inte heller har jag funnit någon praxis där de figurerar. Min utgångspunkt har varit aktuell juridisk och ekonomisk litteratur. Detta oaktat har jag valt att behandla instrumenten exempelvis tracking/targeting stock i avsnitt nedan - just av det skäl att de är nya och tidigare oprövade i vårt land. 3.2 Syfte Mitt syfte i denna uppsats har varit att studera ett urval aktierelaterade finansiella instrument ( AFI ); hur de regleras i aktiebolagslagstiftningen såväl i den nya (NABL) som i den nuvarande aktiebolagslagen (ABL) - alternativt i doktrin och praxis. Det senare alternativet gäller framför allt kapitaltillskott, vilket inte har reglerats i lag och inte heller kommer att göra det i NABL. Syftet har vidare varit att kartlägga vilka av dessa instrument som kommer till praktisk användning i olika finansieringssituationer, vilka kan variera, beroende dels på marknaden och de företag som är verksamma på densamma; dels på aktörernas egna intressen på mikroplanet; och slutligen även på de politiska makrofaktorer, vilka ytterst bildar ramverket runt marknaden och dess aktörer. Genom en sammanfattande analys har jag slutligen sökt påvisa de samband som, enligt studien och kartläggningen, kan finnas mellan de finansiella instrumenten och vissa, av mig funna och utvalda faktorer. 3.3 Metod De metoder som jag har använt för att uppfylla uppsatsens syfte har varit i huvudsak tre. Grunden till uppsatsen utgörs av en genomgång av gällande rätt på området, inklusive tillgänglig doktrin. Den första metod som jag har valt är den traditionellt rättsdogmatiska, med genomgång av existerande rättskällor. Då propositionen för den nya aktiebolagslagen (NABL), 1 vilken kommer att träda i kraft i januari 2006 nyligen (juni 2005), antogs av Riksdagen, har detta givit mig rikliga möjlighet att diskutera rättsläget de lege ferenda trygg i förvissningen om att propositionen (med ett fåtal avvikelser, vilka jag här har beaktat) kommer att omsättas i gällande rätt inom några få månader. Till detta har jag gått igenom icke-legal, främst ekonomisk, litteratur, inklusive närliggande artiklar i fackpressen. Denna litteratur betraktar jag emellertid inte som doktrin. Den gör vidare knappast anspråk på att uteslutande behandla de legala aspekterna av ämnet. Litteraturen fyller snarare funktionen av att förklara de undersökta företeelser som jag särskilt har fokuserat på inom det mycket omfattande ämnet finansiering. Aktierelaterad finansiering är något som inte enbart stöder sig på lagreglering. Förutom att gå igenom normativa källor och deskriptiv litteratur har jag även sökt stöd i verkligheten. För att kontrastera litteraturen mot vad som de facto utförs inom näringslivet, har jag utfört en fältundersökning, varvid jag har intervjuat ett dussintal befattningshavare inom finansverksamhet och juridik. Resultatet från fältstudien redovisas i ett separat kapitel efter den teoretiska genomgången. Därvid har jag dels refererat respondenternas svar under respektive finansiellt instrument, dels sammanfattat svaren i en separat modell, vilken jag har benämnt MAP-modellen (marknads-, aktörs- och politiskt/legalt styrda faktorer). 1 Prop. 2004/05:85.

8 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) 3.4 Avgränsningar Uppsatsens inriktning är framför allt civilrättslig, i huvudsak med betoning på bestämmelserna i den fr o m den 1 januari 2006 gällande nya aktiebolagslagen, NABL respektive den nu gällande ABL. I beskrivningen nedan av ämnets defensiva aspekter kommer av naturliga skäl diskussionen att centreras kring 17 och 25 kap NABL (vilka i stort sett motsvarar 12 och 13 kapitlen ABL), d v s skyddet för aktiebolagets eget kapital respektive likvidationsreglerna, medan den del av uppsatsen som behandlar offensiv finansiering främst kommer att uppehålla sig vid 11 samt kap NABL (i stora drag motsvarande 4 och 5 kap ABL). Även om jag i viss mån kommer att beröra det grundläggande kapitalskyddet i 17 kap NABL (12 kap ABL) samt reglerna om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist, inklusive företeelsen kontrollbalansräkning (KBR) i 25 kap NABL (13 kap ABL), kommer det emellertid att kvarstå ett flertal områden inom de ovan nämnda kapitlen, vilka jag kommer att sakna anledning att närmare gå in på. Avsikten är heller inte att erbjuda någon funktionell genomgång av av de valda kapitlen, vare sig i NABL eller i ABL, utan att diskutera ämnet utifrån juridiska och praktisk-ekonomiska aspekter. Aktierelaterad finansiering kommer att behandlas i allmänhet och kapitaltillskott att analyseras i synnerhet. Den offentligrättsliga aspekten av kapitaltillskott kommer att diskuteras i viss mån. Eftersom även skatterätten intresserar mig, har jag sökt tillgodogöra mig även denna aspekt på kapitaltillskott som fenomen. Mina ambitioner här är dock begränsade: även om jag berör ett flertal valda egenskaper och refererar till ett urval rättsfall på området, vill jag inte vara pretentiös nog att påstå att jag härmed har täckt in den skatterättsliga delen av ämnet. Detta är inte fallet. I så måtto har jag medvetet gjort en åtskillnad mot de två övriga examensuppsatser från senare år, till vilka jag refererar i källhänvisningarna. 2 Dessa skrevs bägge inom skatterätten i motsats till denna uppsats, vilken är, om inte uteslutande, så åtminstone till övervägande delen civilrättslig. Min ambition har varit att inta en praktisk hållning till ämnet och att inte skygga för att beskriva hur olika finansiella instrument kan användas i verkligheten, där de utgör olika metoder och möjligheter för att finansiera aktiebolag. Detta leder till att diskussionen stundtals kan uppehålla sig vid praktisk finansiell ekonomi. Jag har inte heller tvekat att åskådliggöra vissa resonemang genom att exemplifiera dem med några enkla matematiska beräkningar. Samtidigt är detta en examensuppsats i juridik, varför det ligger i sakens natur att fokus kommer ligga på de juridiska spörsmålen. 3.5 Uppsatsens disposition Uppsatsen kan i stora drag delas upp i följande delar, vilka följer de kommande kapitlen: jag inleder i kap 4 med att anlägga ett fundament till mitt ämne genom att ge en bakgrund, förklara grundläggande begrepp och på ett övergripande plan gå igenom de existerande rättskällorna. Därefter behandlar jag i kap 5 det som jag har kallat aktiebolagets defensiva finansieringsformer, med fokus på kapitaltillskott. Det är framför allt kapitaltillskottets funktion att förhindra likvidation av ett aktiebolag som jag behandlar här. I detta sammanhang fungerar det således som en sköld. Här får jag anledning att diskutera de civilrättsliga och - i inte oansenlig grad - de skatterättsliga konsekvenserna av tillskottets inbetalning, klassificering i aktiebolagets redovisning och dess (eventuella) återbetalning. I denna del kommer en av uppsatsens centrala frågor att tas upp till behandling: den som rör frågan om tillskottets status av eget respektive främmande kapital. 2 Lundin, Tina, Aktieägartillskottens civil- och skatterättsliga konsekvenser, samt Wälikangas, Robert, Villkorade aktieägartillskott den skatterättsliga hanteringen vid återbetalning och vid förlust på återbetalningsrätten.

9 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) Nästa del är något artskild ifrån den förra: i kap 6 går jag igenom olika offensiva finansieringsformer. I denna genomgång skiljer jag härvid mellan de former som för närvarande står till buds på den svenska finansmarknaden, genom att de har stöd (eller åtminstone inte förbud) i NABL eller ABL och vissa framtida former som existerar utomlands, men vilka med största sannolikhet kommer till Sverige så småningom. Genom sin blotta existens torde de i flera fall redan vara välbekanta för finansiella beslutsfattare i svenska företag med dotterbolag inom EU och USA. Vissa framtida former kommer att introduceras redan om ett fåtal månader, genom att de kommer att ha lagstöd i NABL. Uppsatsens teoridel avslutas med att jag i kap 7 resonerar kring rättsläget de lege ferenda. Här kommer vissa uttalanden om framtida lagstiftning, lex ferenda, att refereras. Här kommer jag emellertid att begränsa mig till att relatera viss doktrin som gäller kapitaltillskott. I detta extraordinära läge, innan NABL ens har trätt i kraft, skulle det för min del kännas väl pretentiöst att redan nu börja förespråka ändringar av lagen. Efter den teoretiska genomgången har jag utfört en mindre intervjustudie med juridiska och finansiella beslutsfattare i näringslivet. Intervjupersonerna är verksamma inom basindustri, högteknologi, konsumentprodukter, bank & finans, samt onoterade bolag. Syftet med denna ministudie, vars resultat redovisas i kap 8, har varit att få en handfull praktikers syn på hur dessa juridiska verktyg används - och kommer att användas av näringslivets beslutsfattare. Slutligen kommer jag att lämna mina egna synpunkter på ämnet, i samband med att jag försöker formulera vissa konklusioner på basis av vad som tidigare har redovisats i uppsatsen. Kap 10 innehåller en förteckning över de källor skriftliga och muntliga som jag har använt mig av. 4. EN RÄTTSDOGMATISK ÖVERSIKT AV KAPITALTILLSKOTT 4.1 Aktieägartillskott kapitaltillskott Företeelsen aktieägartillskott hör inte till de bolagsrättsliga begrepp som har behandlats särdeles ymnigt i doktrinen. Som jag kommer att beröra nedan, kan det bero på att det är ett begrepp utan täckning i den nuvarande aktiebolagslagen, ABL. 3 De regler som styr företeelsen i dag har snarast fått sin utformning av praxis och doktrin. Icke desto mindre erbjuder tillskottsmöjligheten en utmärkt form av finansiering av aktiebolag, framför allt till dem som är i trängande behov dels av nytt riskkapital för förvärv, dels av att snabbt minska sina skulder. Till den senare gruppen hör ofta bolag som riskerar att bli insolventa och som därför på kort tid behöver renovera sin balansräkning. 3 Lagberedningen till 1944 års ABL gjorde dock ett uttalande om aktieägartillskott i SOU 1941:9 s 568, vilket ävenledes har påpekats av Almqvist i Många oklarheter om villkorade aktieägartillskott, Balans nr 1/1985, s 6 ff.

10 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) 4.2 Grundläggande begrepp Aktieägartillskott, eller som det ibland benämns, kapitaltillskott, 4 innebär ett formlöst tillskott till ett aktiebolag (AB) av medel. Tillskottet lämnas utan att aktieägaren erhåller några aktier, vilket således utgör gränsdragningen mot nyemission. Tack vare formlösheten är detta en åtgärd som relativt snabbt kan sättas in då behovet uppstår. Ett tillskott kan vara villkorat eller ovillkorat. Vad som är gemensamt för dessa former är att de ökar nettobehållningen i det bolag, till vilket de ges. De två formerna (villkorat respektive ovillkorat) behandlas på skilda sätt såväl civil- som skatterättsligt, varför det är väsentligt att behandla dem separat. Givaren av ett villkorat tillskott kan, teoretiskt sett, villkora det antingen mot bolaget självt eller mot övriga aktieägare. Själva tillskottet kan lämnas antingen som en kontant inbetalning till bolaget, eller genom att en borgenär ensidigt låter omvandla en ordinär fordran till ett efterställt lån, alternativt ett ovillkorat tillskott, vilket ökar bolagets eget kapital. Begreppet kapitaltillskott tangerar flera områden inom civil- och skatterätten. Förutom likvidationsreglerna i 25 kap NABL (13 kap ABL) berör det även i högsta grad kapitalskyddsreglerna i 17 kap NABL (12 kap ABL) och anskaffningen av nytt kapital i 11 kap samt kap NABL (4 5 kap ABL). Av naturliga skäl fungerar ett tillskott endast i bolag med ett litet antal ägare. I alla fall vid villkorade tillskott krävs ju att samtliga aktieägare är införstådda med att tillskott lämnas och med tillhörande villkor. Ett sådant förfarande blir självfallet ohanterligt i bolag med många ägare. I publika aktiebolag, där noteringskravet varierar på de olika börslistorna men i minimifallet (på O- listan) uppgår till 300 st aktieägare, 5 används i stället nyemissioner för att lösa bolagets kapitalbehov. 6 Ett aktieägartillskott är dock betydligt effektivare än en nyemission, i så måtto att ett avsevärt mindre tillskott behöver skjutas till för att förhindra en tvångslikvidation. 7 Vid en nyemission till överkurs är det ju endast det överskjutande beloppet som kan användas för att minska en ackumulerad förlust. Det exempel på en omfattande kapitalisering med kapitaltillskott som bland allmänheten kanske uppmärksammades allra mest var då de bägge delägarna Investor och GM vid två tillfällen (1996 och 1997) vardera sköt till sammanlagt MSEK, i form av ovillkorade kapitaltillskott till SAAB Automobile, vid en tidpunkt då det senare bolaget gick med miljardförluster. Investor omvandlade senare (1998) ytterligare 287 MSEK till ett villkorat kapitaltillskott. 8 4 Lindskog påpekar att tillskott mycket väl kan tillföras av annan än aktieägare, något som även RegR har konstaterat i RÅ :10. Termen aktieägartillskott skulle därför, trots att den dominerar debatten, vara mindre väl vald. Lindskog förordar därför själv uttrycket kapitaltillskott. Se Lindskog, Stefan, Om kapitaltillskott, JT s Jag kommer i denna uppsats att anamma Lindskogs terminologi och således genomgående använda termen kapitaltillskott. 5 Kågerman, Pontus, Värdepappersmarknadens regelsystem, Stockholm Naturligtvis skulle man i teorin kunna tänka sig ovillkoradea kapitaltillskott även i publika bolag. 7 Se exempel i Kedner, Gösta; Roos, Carl Martin & Skoog, Rolf, Aktiebolagslagen del II med kommentarer, s 156 ff, samt i Arvidsson, Richard, Om aktieägartillskott, Svensk Skattetidning nr 9/2000, s , s Årsredovisning från Investor (1999). Att de två första kapitaltillskotten var ovillkorade är min egen slutsats.

11 AKTIERELATERAD FINANSIERING av Anders F Drangel Examensuppsats för jur.kand. oktober (73) 4.3 Tillskottets behandling i de olika rättskällorna Lag Begreppet kapitaltillskott är inte reglerat i lag, vare sig civilrättsligt eller skatterättsligt. 9 Behandlingen av tillskottet och hur det skall betraktas har gradvis vuxit fram ur praxis. Till denna praxis kommer även ett flertal klargörande artiklar i den juridiska och ekonomiska fackpressen, vilka till avsevärd del har tagit avstamp i de prejudikatbildande HD- och RegR-domar som avgjordes på 1980-talet. 10 Detta gäller inom både civil- och skatterätten Förarbeten Som en direkt konsekvens av avsaknaden av lagreglering följer även att kapitaltillskott mycket sparsamt förekommer även i lagförarbetena. Inför införandet av 1944 års lag om aktiebolag (SFS 1944:705; GABL) togs förarbetet dock upp till en kortare diskussion i Lagberedningens föregående utredning 11 och berördes i förbifarten, även om lagstiftaren i ett senare skede uppenbarligen aldrig fann något behov av lagstiftning av företeelsen. Under den tid som GABL fortfarande var i kraft, togs fenomenet kapitaltillskott ånyo upp till diskussion inför den kommande, nu gällande ABL. 12 Inte heller denna gång ledde behandlingen av tillskottet till någon lagstiftning. Inför en förnyelse av den nu gällande 1975 års ABL har bl a kapitalskyddsreglerna utretts i grunden. Kapitaltillskott har emellertid inte heller denna gång vare sig reglerats eller ens kommenterats i förarbetena. 13 Huruvida detta är av godo alla företeelser kräver måhända inte lagreglering eller av ondo fortsatt oklarhet angående hur kapitaltillskott skall behandlas kommer jag att kommentera under slutsatserna i kap 9. Lagstiftaren har uppenbarligen velat lämna åt domstolarna och branschorganisationerna att fortsätta att utforma synen på aktieägartillskottet genom praxis respektive sedvänja, däribland god redovisningssed Praxis I HD:s praxis angående aktieägartillskott är NJA 1988 s 620 (Heléns Rör) det ledande rättsfallet för att inte tala om det enda även om det huvudsakligen handlar om likvidationsreglerna i 25 kap NABL (förutvarande 13 kap 2 ABL, sedermera 13 kap ABL). Frågan om hur kapitaltillskott skall betraktas i olika situationer hänger dock, som jag kommer att närmare in på nedan, nära samman med prioritetsordningen mellan olika kapitalformer dels med aktiebolaget som en going concern, dels då AB:t likvideras. I samband med att likvidationsreglerna diskuteras kan det även finnas anledning att beröra NJA 1993 s 484 (Trancom), vilket utgör ett av de viktigaste HD-fallen i modern tid. 9 Vilket har påpekats bl a av Almqvist, Sven, Många oklarheter om villkorade aktieägartillskott, Balans nr 1/1985, s 6 ff. 10 Se avsnitt nedan. 11 SOU 1941:9, s Stenbeck, Einar, Wijnbladh, Mauritz & Nial, Håkan, Aktiebolagslagen, 1970, s 536 ff. 13 SOU 1997:22, Aktiebolagets kapital.

TILLSKOTT UTAN AKTIETECKNING AV ICKE AKTIEÄGARE.

TILLSKOTT UTAN AKTIETECKNING AV ICKE AKTIEÄGARE. Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet: 2001/02 TILLSKOTT UTAN AKTIETECKNING AV ICKE AKTIEÄGARE. Affärsjuridiska programmet med EG-rättslig inriktning, termin 8 Nina Grönholm a non- Engelsk titel:

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Rodhes Aktiebolagsrätt

Rodhes Aktiebolagsrätt Rolf Skog Rodhes Aktiebolagsrätt Tjugoandra upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förkortningar 11 Inledning 13 A. Olika typer av rättsregler 14 B. Olika typer av sammanslutningar 17 a. Huvudtyperna av bolag

Läs mer

Knut Rodhe. bearbetad av Jan Sandstrom och Rolf Skog. Aktiebolagsrdtt. Artonde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Knut Rodhe. bearbetad av Jan Sandstrom och Rolf Skog. Aktiebolagsrdtt. Artonde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Knut Rodhe bearbetad av Jan Sandstrom och Rolf Skog Aktiebolagsrdtt Artonde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Forord 5 Forkortningar 11 Inledning 13 A. Olika typer av rattsregler 14 B. Olika typer

Läs mer

AKTIEBOLAGSRÄTTSLIG ANALYS Ett tvärsnitt av nyckelfrågor

AKTIEBOLAGSRÄTTSLIG ANALYS Ett tvärsnitt av nyckelfrågor Erik Nerep AKTIEBOLAGSRÄTTSLIG ANALYS Ett tvärsnitt av nyckelfrågor MercurlUS Innehåll Förord 5 I. Ansvarsgenombrott 13 1. Allmänt 13 2. Rättspraxis 16 3. Ansvarsgenombrottets konstitutiva element - underkapitalisering

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

Kontrollbalansräkning

Kontrollbalansräkning När det finns anledning för styrelsen att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste en kontrollbalansräkning upprättas. Man brukar tala om att aktiekapitalet

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:09 2007-03-12 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 11 mars 2007 en framställning från MAQS Law Firm i egenskap av ombud för Cornell Capital Partners, LP. BAKGRUND I

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:14 2011-05-10 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; SFS 2005:558 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 16 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008:07 2008-02-08 Advokatfirman Vinge har den 1 februari 2008 på uppdrag av en klient frågat Aktiemarknadsnämnden om tilldelning på visst sätt av syntetiska aktier som

Läs mer

Kommentarer till förslaget om Investeraravdrag

Kommentarer till förslaget om Investeraravdrag Bilaga 1 b till Hemställan om Investeraravdrag Kommentarer till förslaget om Investeraravdrag 1 Ingen saklig skillnad från förslaget till riskkapitalavdrag. 9 Ingen saklig skillnad från förslaget till

Läs mer

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,

Läs mer

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm.

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. Dividend Sweden AB (publ) Årsstämma Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. ANMÄLAN M.M. Aktieägare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126 402 23 Göteborg

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126 402 23 Göteborg Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 oktober 2013 Ö 5529-12 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126

Läs mer

Svensk aktiebolagsrätt

Svensk aktiebolagsrätt Torsten Sandström Svensk aktiebolagsrätt Tredje upplagan Norstedts Juridik Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 En resa genom regler om aktiebolag 13 1.1 Perspektiv på aktiebolag 14 1.2 Aktiebolaget och

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning)

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning) s förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning) För att möjliggöra de av styrelsen föreslagna åtgärderna enligt punkterna 8 (A) (C) i förslaget till dagordning,

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen?

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? GWA ARTIKELSERIE Titel: Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? Rättområde: Bolags- och börsrätt Författare: Bolags- och börsrättsgruppen Emelie Terlinder Datum: 2005-12-19 Nyhetsbrev Ny

Läs mer

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma har 20.03.1998 (vissa villkor ändrade 18.03.1999 och 16.03.2000) beslutat om en emission av optionsrätter enligt följande

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:19 2009-10-16 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2009-10-22.

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Intäkter, periodisering och eget kapital. Anna Karin Pettersson Lektion 7

Intäkter, periodisering och eget kapital. Anna Karin Pettersson Lektion 7 Intäkter, periodisering och eget kapital Anna Karin Pettersson 2016-05-09 Lektion 7 1 Litteratur: Marton kapitel 4 och 5 FARs samlingsvolym Jonäll och Lumsden kapitel 4 och 7 (+ motsvarande kapitel i övningsboken).

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2003:772 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003.

Läs mer

Omräkning. Vid omräkning enligt C och E fastställs genomsnittskursen till genomsnittet av det för varje

Omräkning. Vid omräkning enligt C och E fastställs genomsnittskursen till genomsnittet av det för varje 1 (6) Bilaga 1 Omräkning Beträffande den rätt som skall tillkomma den Anställde i nedan beskrivna situationer, skall gälla vad som anges i A-I. I Personaloptionsavtalet angivna definitioner skall, i den

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling II AB (Publ)

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling II AB (Publ) Årsredovisning för Stockholm Bostadsutveckling II AB (Publ) 556879-4134 Räkenskapsåret 2014 07 01 2015 06 30 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar

Läs mer

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR AKTIEBOLAGSRÄTT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG KNUT AV PROFESSOR Andra STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag INNEHÅLL INLEDNING 9 A. Olika typer av rättsregler 10 B. Olika typer av sammanslutningar

Läs mer

Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.)

Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.) Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.) Erbjudande Särskild uppgift Detta erbjudande riktar sig inte till personer vars medverkan förutsätter ytterligare erbjudande, registrering

Läs mer

Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott

Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott Beskattningskonsekvenser och förutsebarheten Magisteruppsats inom skatterätt Författare: Christian Eklund Handledare: Björn Westberg Framläggningsdatum

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

Styrelsens fullständiga förslag enligt punkterna 7 8 i den föreslagna dagordningen till extra bolagsstämma måndagen den 28 april 2014

Styrelsens fullständiga förslag enligt punkterna 7 8 i den föreslagna dagordningen till extra bolagsstämma måndagen den 28 april 2014 Styrelsens fullständiga förslag enligt punkterna 7 8 i den föreslagna dagordningen till extra bolagsstämma måndagen den 28 april 2014 Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut i samband med kapitalanskaffning

Läs mer

Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2)

Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2) YTTRANDE AD 1057/2016 0771-670 670 2016-07-13 1 (5) 851 81 Sundsvall www.bolagsverket.se Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Aktuella skattefrågor inför årets deklaration Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Agenda Allmänt om bolagsdeklarationen Att tänka på när man gör de skattemässiga justeringarna Vanliga

Läs mer

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ENIRO AB (PUBL)

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ENIRO AB (PUBL) EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ENIRO AB (PUBL) Extra bolagsstämma i Eniro AB måndagen den 9 mars 2015, klockan 8.00 Dagordningspunkterna 2 och 7 Styrelsens förslag till beslut enligt punkt 2 i förslaget till dagordning

Läs mer

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna Styrelsens för KappAhl Holding AB (publ) förslag till beslut avseende inlösenförfarande innefattande ändring av bolagsordningen, aktiedelning, minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT NASDAQ STOCKHOLM 2016:9. Nasdaq Stockholm. Nordic Mines AB

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT NASDAQ STOCKHOLM 2016:9. Nasdaq Stockholm. Nordic Mines AB DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2016-07-28 NASDAQ STOCKHOLM 2016:9 Nasdaq Stockholm Nordic Mines AB Beslut Disciplinnämnden ålägger Nordic Mines AB (publ) att till Nasdaq Stockholm betala ett vite motsvarande

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 Målnummer: 1431-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-11-20 Rubrik: En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad.

Läs mer

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217 Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 1 Bolagets firma skall vara Kungsleden Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).

Läs mer

20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Vatten AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34)

20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Vatten AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34) Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2015-02-16 20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Ven AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34) Sammanfning Frågan

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. DIAMYD MEDICAL AB (publ)

Handlingar inför extra bolagsstämma i. DIAMYD MEDICAL AB (publ) Handlingar inför extra bolagsstämma i Torsdagen den 31 januari 2013 DAGORDNING för extra bolagsstämma med aktieägarna i Torsdagen den 31 januari 2013 1. Öppnande av stämman samt val av ordförande 2. Upprättande

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

uppräkning ska ske med början från tidpunkten då utbetalning av utdelningen skett och baseras på skillnaden mellan 0,044 kronor och den vid samma

uppräkning ska ske med början från tidpunkten då utbetalning av utdelningen skett och baseras på skillnaden mellan 0,044 kronor och den vid samma Styrelsens i Nordic Mines AB (publ), org.nr. 556679-1215, förslag till beslut om a) ändring av bolagsordningen för införande av nytt aktieslag, preferensaktier, b) godkännande av styrelsens beslut om nyemission

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB 1 Definitioner I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. bolaget avser Spiltan Fonder AB, org nr 556614-2906; teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

Kapitaltillskott inom bolagssektorn

Kapitaltillskott inom bolagssektorn 11 Daniel Jilkén och Carl-Magnus Uggla Kapitaltillskott inom bolagssektorn 1 Inledning Bakgrund och syfte 1 Ett aktiebolag kan öka sitt egna kapital på ett flertal sätt; bl.a. genom nyteckning av aktier,

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott 197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:22 2014-04-15 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

OMRÄKNINGSVILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2013/2017 AVSEENDE KÖP AV AKTIER I ADDTECH AB (publ)

OMRÄKNINGSVILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2013/2017 AVSEENDE KÖP AV AKTIER I ADDTECH AB (publ) OMRÄKNINGSVILLKOR FÖR KÖPOPTIONER 2013/2017 AVSEENDE KÖP AV AKTIER I ADDTECH AB (publ) Definitioner I föreliggande villkor ska följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan. Bankdag dag som inte

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Aktieägartillskott - en aktiebolagsrättslig och skatterättslig analys

Aktieägartillskott - en aktiebolagsrättslig och skatterättslig analys JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anders Frick Aktieägartillskott - en aktiebolagsrättslig och skatterättslig analys Examensarbete 20 poäng Katarina Olsson Aktiebolagsrätt och skatterätt Höstterminen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Battleriff Gaming AB

Battleriff Gaming AB Årsredovisning för Battleriff Gaming AB Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2015

Delårsrapport Januari mars 2015 Delårsrapport Januari mars 2015 Period 1 januari - 31 mars 2015 Nettoomsättningen uppgår till 68 650 (62 493) kkr motsvarande en tillväxt om 10 %. Rörelseresultatet före avskrivningar uppgår till 4 365

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:35 2015-11-12 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2015-11-18.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:19 2016-07-02 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2016-07-05.

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

ERIK SJÖMAN. Uppköpserbjudanden, irrevocables och flaggning 2008-09 NR 1

ERIK SJÖMAN. Uppköpserbjudanden, irrevocables och flaggning 2008-09 NR 1 ERIK SJÖMAN Uppköpserbjudanden, irrevocables och flaggning 2008-09 NR 1 230 DEBATT Uppköpserbjudanden, irrevocables och flaggning 1. Inledning Det är vanligt att en budgivare redan före lämnandet av ett

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER 2015/2018 Byggmästare Anders J Ahlström Holding AB (publ)

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER 2015/2018 Byggmästare Anders J Ahlström Holding AB (publ) VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER 2015/2018 Byggmästare Anders J Ahlström Holding AB (publ) 1 Definitioner I föreliggande villkor ska följande benämningar ha den innebörd som angivits nedan. aktie en aktie

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:21 2011-06-29 UTTALANDE

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:21 2011-06-29 UTTALANDE Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:21 2011-06-29 UTTALANDE Aktiemarknadsnämnden finner att det förfarande som beskrivs i framställningen inte skulle vara förenligt med god sed på aktiemarknaden. [Detta

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106 Målnummer: 4694-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-12-30 Rubrik: Lagrum: Villkorat aktieägartillskott har inte ansetts utgöra ett sådant finansiellt instrument

Läs mer

A. UPPDELNING AV AKTIER (AKTIESPLIT)

A. UPPDELNING AV AKTIER (AKTIESPLIT) Styrelsens för Coeli Private Equity 2006 AB (publ), 556698-8209, förslag till beslut om automatiskt inlösenförfarande, innefattande (A) uppdelning av aktier (aktiesplit), (B) minskning av aktiekapitalet

Läs mer

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ).

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ). Bilaga 1 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE Org. nr. 556917-4377 BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015 1 Firma Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:23 2015-08-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2015-10-09.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008: Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 30 april 2008 en framställning från Advokatfirman Vinge.

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008: Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 30 april 2008 en framställning från Advokatfirman Vinge. Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008:11 2008-05-02 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 30 april 2008 en framställning från Advokatfirman Vinge. FRAMSTÄLLNINGEN I framställningen till nämnden anförs följande.

Läs mer

Punkt 10 - Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

Punkt 10 - Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen Punkt 10 - Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen För att möjliggöra emissionen enligt punkt 11 föreslår styrelsen för Venue Retail Group Aktiebolag, org.nr. 556540-1493, ( Bolaget

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer