Norrländska Hembygdsbiblioteket. Hernösand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrländska Hembygdsbiblioteket. Hernösand"

Transkript

1

2 , Norrländska Hembygdsbiblioteket Hernösand

3 Moti(mer i 11lldra Kammaretl, N:o /23. Af horr Fridtjuv Berg" om skrijvelse till ](ongl. Ma,j:t riirande åtgät'der f6r beredande af lämplig!lippfostran at minderåriga /iirb-rytare samt VlltWrtade och i sedligt a/seende försummade barn. Inom allt vidsträcktare kretsar synes man under senaste tiden hafva kommit till medvetande om den allvarsamma fam, som hotar vår samhullsordning genom den sedliga förvildningen hos en del at' det uppväxando 81ägtet. En oroväckande yttring af denna sedliga förvildning utgör det stora antulet unga förbrytare och framför allt den fortgående ökt~ingen af detta anlal. I Fångv rdsstyrclscns berlltte1aer finner man härom följande uppgifter: Å, Inkomna etraff:u:bctsl'&ngat under 20 är I ;\[anliga Q'I'inliga Summa lr Bil,. till Riks(?' Prot.':, Sa'flll. 2 A/d. 2 Bmld. 23 Hiift. (N:is ) 1 I

4 2 Motioner i Atulm Kammaren, N:o 123. Ä, Inkomna straltarbctsmngar under 20 lr :Manliga Q.iuliga Summa Huru dess'1l unga straffllrbetafångnl' varit fördolado på de olika åldersklasserna framgår af följande ur samma berättolsor hemtadc uppgiftor: Ä, Straffarbehflngar inkomna vid fylda. I I I I 14 l>- 1å år 16 ir Ill>- 18 l>- 19 Ar Summa 18S1 - ' S 65 SO S S S 56 S S l l

5 :J[ONOtlC'l' i Andra Kammam" N:o Dessa uppgifter visa, att antalet af uti vårt land till straffarbete dömda unga forbrytare för nilrvarande i det hela taget synes vara i stigande. På samma sorgliga f6reteelse häntyder ock kriminalstatistiken inom nästau alla andra land. Så i Tyskland, Österrike, Ungarll, Frankrike, Italien, IIoIland, Danmark och Norge m. fl. (8e härom bland annat.die Bchandlung jugendlicher Verbrecher und verwahtloster Kinder. af d,r H. Appelius, nbcr die Behandlung der verbrecherisohen und arg verwahrloston Jugend in Österreich. af prof. Alois Zucker,.Betrenkning fra Kommissionen angående Statstilsyn med Borneop<1rage1sell" Köpenhamn 1895, samt Udkast til Lov om smdelig forkomne og vanvyrdede Borns Behandling med Motiver. af d:r B. Getz, Kristiania 1892). Om det vid bedtimandet af statistiska uppgifter i nllmi!nhet Ur af vigt, att man ej läter förleda sig tilt förhastade slutsatser, så gäller detta vnrsamhetsliud visserligen i allra högsta grad på det kriminalatntistiskn området. Antalet dtalade förbrytelser stär helt visst icke i något konstnnt förhällande till antalet verkligen begångna förbrytelser, utan det beror derjemte i högst väsentlig mån af andra omständigheter: dels nf de tid efter annan vidtagna förändringarna i strafflagstiftllingcn och i rättsskipningens organisation, dels af den större eller mindre stränghet, hvarmed malsegande och dklagaremagt under olika tider och på olika orter finna sig bom beifra de af minderåriga forbrytare begångna lngöfverträdelserna. Att af den nu tillgilngliga kriminalstatiatiken vilja sluta sig till ett växande sedligt fördert skulle vara så mycket mera obetänksamt, som ju brottsligheten icke får bedömas blott efter lagöfvertrlldelsernas antal, utan ufven efter deras att, d. u. efter den störro eller mindre ondska och råhet, hvaraf de Uro ett uttryck. Och!tfven om man finge antaga, att en tiuviixt i antalet beifrade förbrytelser utvisade en tillväxt i antalet verkligen begångna sådana, och denna sellare on tillväxt i brottslighet, så vore harmed naturligtvis ingalunda bevisadt, att nationens sedlign nivå i det hela skulle befinna sig i sjunkande. Förbrytarcbcfolkningen inom en nation utgör ju i alla fall endast ett mindretal, och dess tiub!\kagång i moraliskt ufseende kunde mångfaldigt uppvägns af en samtidigt härmed fortgående sedlig förbättring hos det stora Hertalet. Med allt erkllunande härar står det likväl fast, att de statistiska uppgifterna synas tyda på en tilltagande brottslighet hos ungdomen inom nllstan alla land. Lcmnas de sålunda gifna antydningarna obeaktade, så Ur fara vltrdt, att den sedliga forvildning, hvnri lagöfvertrrdelsema halva

6 4 Motioner i Andra Kammaren, lt.:q n upprinnelse, kommer att sprida sig till allt vidstrucktare krotsar af det uppväxaude slligtet, hvaraf foljdcn måste blifva, att fn\mtidcns mcnsklighet sjnnker ned till en lägre moralisk ståndpunkt tin den. hvarpå nutidons befinner sig. Det har under sådana förhållanden varit helt naturligt, att frågan om brottsligheten bland de minderåriga uuder den senaste manslhdern tilldragit sig en allt lifligare uppmärksamhet, i främsta rummet gifvetvis inom de kretsar, 80m af denna fråga omedelbart beröras, nomligen å ena sidnn kriminalisterna, fi. andra sidan skolmännen, framför allt folkskolamunnen. Närmaste anledningen till att de förra tagit frågan under ompröf. ning torde vara den bland dem vunna erfarenheten om fångelselifvets förderfiiga inflytande på de minderåriga. Redan tidigt hafva do kommit till insigt derom, att förbrytare, hvilka ännu befinna sig i barndoms- eller öfvergångsäldero, ioke hafva sin rätta plats i ftingelset, samt att de ofta utgä ur detta vida Sämre än de gingo der in. Eolkskolemännen åter hafva under sin dagliga verksamhet varit i tilltdlle att steg för steg följa det ondas utveckling samt att uppdaga de kullor, hvaru1' det hemtar sin nuting. De hafva dessutom haft flera särskildt tvingande anledningar att med lifligaste intre88e omfatta. denna fråga. De unga lagöfvcrtrildarllo hafva nemiigen så godt som undantagslöst framgått ur kretsen af dessa vagabonderande och vanartade barn, hvilka genom sina skolförsummelser och sitt dåliga uppförande bereda läraren de bittraste bekymmer och i hög grad neutralisera honom i hans arbete. Ofta är det just efter dessa barns beteende, 80m allmänheten bildar sig sina förestiillningar om folkskolans uppfostrande verksamhet, hvadan omdömena hurom icke kullull blifva annat än vilseledande och orättfärdiga. Härtill kommer, att barn af ifrågavarande slag naturligtvis måste utöfva en i hög grad demoraliserande inverkan på sina kamrater, hvndan deras tvungna samvaro med välartade barn innebär en upprörande orättvisa så vill mot dessa som mot deras f6räldrar. Af nu antydda skäl har lllmpligaate behandlingen af minderåriga förbrytare och vanartade barn allt mer blifvit en brll.nnande fråga bland tänkande kriminalister och skolmän samt tlfriga för social-etiska och social-pedagogiska spörsmål intresserade personer. Sil i utlandet; så äfven hos oss. Sverige har, som bekant, med afseende pö. strafliagstiftningens och fångvårdsviisolldets reform i allmanhet hållit sig i fritmsta ledet bland Europas

7 llfoti01te1 i A1Ulm Kammanm, N:o 123. nationer. Redan tidigt hafva -\'åra kriminalister haft uppmärksamheten fastad vid nödvändigheten nf att söka hämma förbrytarebefolkningeus fortgående rekrytering på grund af ständig tillströmning ntaf unga brottslingar, och sedan lång tid tillbaka har fångvär<1sstyrelsen i sina berättelacr år efter år påpekat den fara, som häl' hotar. 'fidigt hafva ock från uppfostrarnas sida starka röster höjt sig för det ondas förebyggande och hämmande genom de vanartade och brottsliga barnens hunvisande till enkom för dem upprättade räddnings- oeh föl'buttringshem. Uttalanden i denna l'igtning hafva tid efter annan fmmkommit inom skolprcssen samt från folkskole lärareforeningarna i olika delar nf vårt land, särskildt frän hufvudstadens} och under de senaste åren har centralstyrelsen for Sveriges allmiinna folkskolelärnreforening for frågans utredning genom trenne för ändamålet ut Sända. resestipendiater inhemtnt underrättelser om de -anstalter af ifrågavarande art, som finnas så vill i vårt eget land som i Norge} Danmark, Skottland och England. Af åtskilliga tecken att d(jma synes äfven den stora al1milnhetens intresse nu mera vara väckt för denna betydelsefulla augelägenhet. De berättelser, som pressen under seutlste tiden gång på gång haft att meddela om våldsdåd, för(jfvade af minderäriga, samt om formliga förbrytare Iigor, bestående af halfvux6n ungdom, hafva inom allt vidstr'dcktaro kretsar bragt det medvetandet till lif, att samhället har låtit en svår försummelse komma sig till last, och att denua forsummelse måste i möjligaste mån godtgöras, oeh detta med suaraste, så vida vi ej med visshet skola gå en mörk framtid till mötes. Att en förbilttring är möjlig, derorn harva vi lyckligtvis ett ovedersiigligt bevis. Det fins i Europa verkligen ett enda rike, 80m på detta område skiljer sig frän de öfriga oeh kan förete en statistik med ål' för år sjunkande brottslighet hos do minderåriga samt med doraf i sinom tid följ anda minskad brottslighet äfven ho/:! de vuxna. Det är det britiska. Följande uppgifter rörande förbryture i Englund ooh Wales synas i detta hänseende mycket talande:

8 6 Motilitler i Åt/dm Kammaren, N:o 12S, Ä, }t'örbr}'tnrc linder 16 åriilfvcr 16 år Ä, Förbrytare under 16 år MI'er lg nr I I , , * (4,384) (86,383) ,349 ]]7, , , , , , , ,857 ]]8, , , ,640 ]]6, , , ,356 ]]4, , , ,63] 121, , , ,Q79 133, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,074 I Af denna tabell framgltr, att antalet yngre förbrytare var i stigande till och med år 1869, men att det sedan dess befinner sig i ett nästan oafldtligt sjunkande, samt att verkningarna af detta sjunkande från och med år 1883 visat sig i ett fortgående sjunkande ufven af antalet äldre forbl'ytare. Hufvudorsaken till detta miirkliga förhållande är lätt funnen. Den ligger deruti, att staten allt sedan och ISGO-talen kraftigt tagit saken om hand. Den hal' genom sin lagstiftning föreskrifvit _tvångsuppfostran.. för sådana, som häraf Uro i bohof: för de minderåriga brottslingarna i fdrbättringshem (Reformatol'Y Sohool Aota 1854 ooh 1866), för de vagabonderande och vanartade barnen i räddningshem och dermed beslligtade anstnlter (Industrinl School Acts 1857, 1861 och 1866) Eternentnry Education Acts 18'70 och 1876 samt Industrial School Amendment Act 1880). Den har vidare genom storartade anslag främjat upprättandet af dylika hem, så att deras verksamhet kunnat erhålla nödig omfattning och anordnas på för ~ndamålet liimpligt sätt, och den hul' slutligen under- Endast för ena halffiret; för dct andra saknas nppgifter.

9 Motioner i Andra Kammarell, N:o kastat dem en sakkunnig och noggrann inspektio'l. Enligt den SGnast ut gifna. inspektiollsberättelscll fuonos under 1894 i Storbritannien icke mindre än 227 a.f staten underswdda. anstalter af förevarande slag: 50 jorbtittrulgshem (Reformatory Schools), 141 rncidningshem. (Industrini Schools), 14 skol karehem (Truant 80hools), och 22 t'åddningsskolor (Day Industrial SchooI8). Af dessa inrymde förbll.ttringshemmon 5,587 gossar och flickor, räddningshemmen och skolkarebemmen 24,683 samt räddningsskolorna 3,~UiL För bättring8hemmens samlade utgifter uppgingo till 109,874 pund sterl. 11 s. 6 d., räddnings- och skolkarehemmens till 865,775 pund 8001'1. 15 s. I) d. och räddningsskolornas till 29,85~ pund ster!. 7 s. l d. Statsbidraget utgjorde för det första slaget af anstalter 72,676 pund sterl. 12 s. 9 d., för det andra 196,222 pund sterl. 4 s.3 d. och för det tredje 7,712 pund sterl d. Sådana uppoffringar för ett dylikt ändamål betraktas i Storbritannien såsom en synnerligen god statshushållning; härom äro alla partier der ense, de konservative lika väl som de liberale. Att äfven i vårt land ett ganska stort antal ftrbättrings- och ritdd ningsaostalter är af nöden, derom lär ingen sakförståndig kunna hysa något tvifvel. I fråga om förbättringshemmen lir bebofvet uttryckligen erklludt i nu gällande straffiags kap. 5 ] l hvilken bemyndigar domstol att rörande brottsligt barn efter omständigheterna fljrordna, att det )af för äldrar eller annan, under hvars vard och lydnad det står, med aga hemma i huset rättas skan eller i allmän uppfostringsanstalt insattas, om tillgdng de1"till finnes). I öfverensstämmelse härmed bruka ock minderåriga brottslingar domas till intagning i den med statsmedel understödda åkerbrukskolonien på Hall. Huru otillräoklig denna för ändamålet är, framgår emellertid tydligt af det klinda förhållandet, att för närvarande ensamt inom hufvudstaden gå en hel del gossar, som blifvit )dömda till Halb, men af brist på plats ej kunna komma in. Under tiden kunna de strafflöst förehafva snart sagdt hvad ofog som helst; enda lagliga päfljljden blir nemiigen den, att de fljr andra, tredje eller fjerde gången dömas till Hall, utan att dock der vinna inträde. Hvilken uppfattning af samhällets magt och myndighet J som dylika barn komma att erhålla och bland sina kamrater utbreda, det låter lätt tänka sig. De fljrbiitlrings. och räddningshem, som utan swd af statsbidrag blifvit upprättade på olika orter i vårt land (Lindgreuska trasskolan i Stockholm, Riiddningsinstitutet i Råby, Räddningsinstitutet på Hisingen, Hallauds läns

10 8 ]J[Q!i(mer i Andra Kammaren, N:Q 123. l'ildrlningshem på Mäshult, Räddningshemmet Margretelun<l vid J~idköpillg, Fröbergska. stiftelsen vid Kalmar m. fl.), borätt.iga till den förhoppning, att man hos så väl enskilda personer som kommuner och landsting har att påräkna en stor offervillighet for anstalter med detta syfte, samt att ett tillräckligt antal sådana helt visst inom kort skulle uppstå, så vida nemiigen staten Urven hos oss trädde emellan dels genom beviljando af anslag, dols genom vidtl.lgnllde af de lagstiftningsätgärder, som kunna för alldamlhct anses erforderliga. Då det emellertid synes mig gifvet, att inga mera ingripande boslut i JlU antydda rigtning kunna af Riksdagen fattas, innan densamma varit i tilltålle att på grund af omsorgsfull undersökning bilda sig en klar f'ö\'eställning om hvad i snken kan och bör göras, får jag härmed hemställa, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kong!' Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga forslag om åtgärder föl' beredande af lämplig uppfostran åt minderåriga förbrytal'o samt vanartade och i sedligt afseendc försummade barn. Stockholm den 28 januati I motionens' syfte instämma: li" l ridtjuv Btr!!. J. Persson. C. G. 1'1101'. Johannes Svensson. J. Lindgren, A. F. Broström, Lars Eriksson. E. A. Zotterman. Joh. E1. Nordin. E. Norman. J. A. Fjallbrick. O. Walter. Joh. Johansson, Stockh. Afagnus Höjer. Edvard Wavrinsky, Gustaf E1icsson. Sl.Icn Palme. P. Norbe'rg. David Berfjsbrlim. W. StY"lander, Gm t WaUis. C. J. Hammarström.

11 MOtiQtlt) i Andra Kamtl fretl/' N:o N,o 124. Af herr J. Andersson i Öh,,!o p, om skri/ve/se till Kong/. MaJ.'t angdende a/gäld /1'dn J' da/s6ndringar. Slisom en följd af förändrade lagstif~gs. och skatteförhållanden hafva s. k. litgenhetsinnehafyare eller egare af n hemman afsöndrade mindre jordlotter blifvit rursatta i den svåra stälin gen, att de i flera fall nu få utgöra duhbl. utskylder. När den årliga afgälden Yid afsöndringens beviljande besti1mdes, afsåg denna otvifvelaktigt att motsvara alla ptamhemmanets skatter och utskylder, och sattes jemfisrelsevis tillrltckligt hög. De fisrändrade förhållandena hafva emellertid medfört att, oaktadt den sålunda bestämda årliga afgl1lden till stamhemmansegaren erlllgges, får IUgenhetsinnehafvaren sjelf utgöra en del af hemmanets onera och erhäller ingen afkortning for de lindringar, som hemmansinnehafvaren i form afgrundskatteafskrifning tillgodonjuter. Denna obillighet och oruth-isa mot de mindre jordlottsegarne förefaller mig vara at beskaffenhet, att en förändring och rättelse härutinnan är af bebofvet högeligen påkallad. Men dt förhållandena flerstädes kunlla vara olika och det således icke lir möjligt att utan föregående utredning framkomma med något bestiimdt förslag till ri:l.ttelse i berörda hänseende, tillåter jag mig rureslå, att Riksdagen ville i skrifvelse till KongL Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utreda och föl' Riksdagen framlägga fol'slag till sådan förändrad lagstiftning, att egal'e af med full eganderiitt afsöndrad jord icke må varda betungade med högre årlig afglild till stamhemmanet än i forhållande till detsamma ålig. gande utskylder. Stockholm den 27 januari Jöns Andersson. Bih. till Riksd. Prot Saml. fl Ald. 2 Ulld. 23 Häll. 2

12 10 N.o 125. Af herr J. Andersson i Ö'l"storp, o'" tillägg till 35 ock 53 i lagen angående 1i19Ttållningsbes/;('irets utgörande pt11an. det aen 23 oktober 1891, Vid sistlidne riksdag vtl.cktes af C. H. "\Vittsell m. fl. en motion om tillägg till 35 och 53 i lagen angå nde väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891, afse~. de införande af lagbestämd rätt för vid vägsyn biträdande niimndemfin att af vägkassans medel åtnjuta lämpligt dagarfvode och resekostnadsersäthjing. Denna framställning blef emelle~id på anfårda grunder af lagutskottet afstyrkt, och Riksdagen godkände denna utskottets hemställan. De skäl, som i utlåtandet hufvudsakligcn anföj!4es J voro: dels att 1734 års lag fore Bkrifvit SKyldighet för nämndemän att deltaga i vägayn, dels Dok att den nya väglagen genom ifrågavarande stidgande i 35 icke ålagt nämnden något ytterligare besvär utöfver hvad redan förut varit i lag stadgadt, samt slutligen att ersättning till nämndemannen för utförande af det uppd.rng, som enligt förstnämnda lag till dem ~mnats, icke varit medgifven. Beaktande den betydelse, dessf\.1f skäl må anses ega, kan jag doc~ ej tinna annat än att frågan om rätt fbr nämndemän att erhålla ersättmng for bitr'åde med vägsyn är af forhlllandena påkallad; och den åsigten, att ersättning till nämndemän för vtt;syn icke varit i 1734 års lag medgifven) eller att nämndemansbefattji;ingen såsom hufvudsakligen till sin

13 Motioller i AlItlra Kammc!en, 1.\': karakter ett förtroendeuppdrag, skulle utgöra något giltigt hinder för en lagförändring i det antydda syftet, förefall' r mig mycket t\'ifvelaktigt. Helt visst har iifven lagstiftningen på senare.den gått i den efter min uppfattning goda rigtningen, att icke allenas närondemansbefattningen i flera fall utan jemväl andra förtroendeuppdrag, er de utförts, blifvit tillerkända sl1xäl dagarf'v"ode som reseersättning äfven 'om sådant från äldre tider icke ifrågakommit eller ansetts hehöfligt. Vid tiden llli.rmast före 1872 vo:cl endast hesutne åboar och hemman segare valberättigade och valbara 'lut nlimndemansval, och den valde yar under den tid befattningen innehades tillförsäkrad åtskilliga $. k. privilegier eller rättigheter, såsom exempeh' s frihet från utgörande af skjutsskyldigheten. Denna jemte andra förmåner utgjorde, i synnerhet der skjutsskyldighetens fullgörande var ett svårt onus, en icke oväsentlig ersättning till nämndemannen för de skjutsar, llfln måste bestå sig vid vitgsyner och andra resor, som af sysslan pilkallades. Således äf,-en om ingen direl..-t ersättning tillkom nämndemännen f6r det pä den tiden ringa besvaret att biträda yid vägsyn å några fä. mil landlj\ägar, så utgjorde dock den indirekta godtgörelsen ett icke obetydligt ersättningsbelopp i forhållande till besvärets storlek. Efter det kongl. f6rordningen den 19 juli 1872 blifvit gällande, är nu mera en hvar i kommunens allmänna angeliigenheter röstberättigad, inom valkretsen bosatt mnn, som är 25 år garpmal, valbar till nämndeman,oeh det kan inträffa, att en person, som ej l.t~r egna hästar att tillgå, blifver utsedd till nämndeman för koromtmen el~r valkretsen. Huru uppoffrande och kostsamt för honom fullgörandet af et erhållna uppdraget skall blifva är lätt att inse, då ingen ersättning för,l'ägsynebesvllret under någon form nu är medgifven. Tager man Yidare i betraktande ökningen af det bes,:,är, som geno~ nya v~lagens ~llämp~ing. och deraf f6ranle.~da '-ägdelnrngar måste blllva en f6ljd, nemligen ett fördubbladt sntal vugar att besigtiga, då t6refaller det, som om niimndemansbefattningen vore ett mindre angenämt men ganska kostsamt förtroendoupp<lrag att fullgöra. Då det emellertid ansetts vara i ;vägtrafikanterg och Yäghållningsdistriktets intresse behöfl.igt, samt för allmänna n'igarnes vidmagthållande och förb1ittring nödigt, att Yiigsyn årlig~p hälles, b(l;l' det väl [lfven vara vägbåuoingsdistriktets oafvisliga skyldighet att af vligknssans medel skäligen ersätta biträdande nämndemännen f61' cl'erae med vllgsynebesvärets fullgurande förenade kostnader. Jag tillåter mig t6r den skull vörd~mt anhålla, att Riksuagen för sin <1el "ille besluta ett tillägg till 35 i lag~m angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 18!h af följande lydelse:

14 J2 MotiQllet i Åtldra Kammaren. N:o 126. Nämndeman, som biträder vid vägayn, tillgodonjuter dagarf\-ode enligt 5 klassen i gullande resereglemente samt skjutsersättning berl1k.nad efter lega för cn hlist för hvarje kilometer väg, 80m besigtigats; samt ett nytt moment till 53 i samma lag så lydande: vägsyniugskostnader. Stockholm den 27 januari JötlS A.tldersscm. N,o 126. Af herr J. Sjöberg, 6111 skdjvelse till Kongl. Maj:t angdc>ldr «lldr'inb i beslammelsema om transport af gods å slatens ierm;cigar. Mycket har under senare tider åtgjorts från så väl statsmagternns som enskilda nykterbetsviinners sida för befrilmjande af nykterhet och sedlighet. Men ännu llterstb.r mycket att göra, innan det eftersträfvade m,\ let uppnåtts; och det måste för rinnande derar vara en h,-ars skyldighet att i sin mån bidraga till minskande af rusdryckers missbrukande. Förbudet mot försäljning nf.spirituösa drycker vid gästgif,'erierna å landsbygden val' utan tvirvel en ror de verksammaste åtgiirder, som i antydda rigtningen blifvit vidtagna; och förhållandena betrjffande nykterhet och sedlighet hafva i allmänhet sentligt förändrats till det bättre, der i följd af omförmälda försitljnings ttigheters indragning tillgång till spiri. tuösa drycker flirsvårats. I de akter af landet åter, i hvilka jernvägar finnas ooh dit således spirituosa huru små qvtllltiteter som helst på reqvisition fråu spritförsilljuingsst lena i städerna kuuna afaäudas, fortfar deremat superiet i lika hög g. d som förut. Till förekommande deraf

15 Moticmnr i Anclra Kam laren, N:o gif\'e8, så vidt jag f"orstår, ingen annan tväg, än att forbud utfiirdas tör statens jernvägar att till befordran m ~taga spirituösn drycker i mindre partier. Ett sådant COrbud sknllo, der ro är jag öfvertygad, bidraga till superiets minskande yida mera än många andra af de förslag, som i enahanda syfte blifvit eller kunna blifva frthnstälda. På grund häraf får jag vördsamt hemställa, att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om såwin lindring i nu gällande tdreskrifter om transport af gods A statens jornviigar, att spirituösa drycker i mindre qvantitet Uu 50 liter icke få å dessa jernvägar emottagas för trallbport såsom il eller fraktgods. Stockholm den 28 januari 1896, ~ W.' Bengtsson., I motionens syfte instämmer: Joh. Sj6herg. N.o 127. Af herr J. Sjöberg, om s if/.'else till KOflgl. Maj:t angående ändring i kongl. k gö-relsen angåejjdc tid, inom hoilken kartor och ski/tshatullingar skola af ordförallde i egodelningsrätt dterstduas till landtmlitare m. 111., den 10 maj Genom kongl. kungörelsen af den O maj 1867 hul' blifvit bestämd dels viss tid, inom hvilken egodelnings:$tts ordförande skall till landtmätare återstulla kartor ooh handlingar jerite utslag, angåonde sådana frågor, som omnämnas i 125 af stadgan o skiftesverket, samt dels viss tid, Bi/~. till Riksd. Prat Saml. 2 A/d. Band. 23 Häjt. 3

16 14 Motioner i Andra Kammaren, NOQ 127. inom h'rilken egodelningsl'ätts ordf~rande skall till skiftesmannen återställa kartor och handlingar, 80m af egodcluingsrhtten blifvit faststhlda. Deromot saknas bestämmelse om, inom hvilken tid egodelningsrätts ordförando btlr återställa kartor och handlingar till skiftesmannen i det fall, da nf slutad förrättning blifvit öfverklagad och pröfvats af egodelningsfätten. Och då, enligt hyad erfarenheten visat, det flera gånger intruffat, att i sist omförmäld,l. fall kartor och handlingar ioke pli flora männder, ja åratal, eftor det egodelningsrättens utslag vunnit laga kraft, återstälts af egodelningsrätts ordförande till förrättningsmannen sumt att handlingarna, då do slutligen kommit i6rrättningsmanuen tillhanda, ej åttoljts nf egodelningsrattens utslag, genom hvilka omständigheter förrättningens slutliga fullbordaude blifvit betydligt fördröjd, till stort men för jordegarne, hvilka sjelfva behöfva det dem tillshlida utslaget för att kontrahera, det förrättningsmannen vid!orrättningens!ornyade handläggning följer deri meddelade föreskrifter, sä fur jag härmed vördsamt anhålla, att Riksdagen måtte besluta aflåtandet nf en under dånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan, att Kong!. Maj:t måtte bestämma viss tid, inom hvilken egodelningsrätts ordförande skall till skiftesmannen återställa kartor och handlingar, sedan egodelningsrätt meddelat utslag lulgående afslutad och o/verk/agad landt~ ml1teriförriittning; och att nämnda handlingar vid återstiillandet skola åtföljas af ett exemplar af egodelningsrättens utslag i urelldet, utan lösen. Stockholm den 28 januari lsd6. Joh. 8j6berg. ::Itoekholn,. t'l ci<t P. l'almquist.! A.kti~bo1a(:. II3ll6

17 Motioner i Första KammareIJ, N:o 19, 17 Slutligen: hvilken tidpunkt kan vara gynsammare att genomföra denna reform än just den närvarande, som med en å den allmänna penningmarknaden exceptionelt låg räntefot och öfverflöd Pl~ penningar erbjuder oss det bästa tillfulle att erhålla billigaste kapital. Försumma vi llu att begagna oss häraf, så. kan det komma en tid, då reformen tvingar sig frnm under vida ogynsammare forhåjlanden. :Med stöd af hvad jag här aufort far jag vördsamt hemställa, att Riksdagen ville uti nnderdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att KongI. Maj:t täcktes låta verkstihla en omfattande revision af v:'l.r nuvarande hypoteksinstitulion och i sammanhmlg hiirmcd tnga i öfvel.' viigandc, hurnvida icke genom förud<1l-ude bestämmelser angii.ende vår jordbrukskredit minskning i jol'dbrukslåneriint.an ml~ kunna åstndkommas, samt till Riksdagen inkomma med det (6rslag, 80m ur berörda. u/redning kan roraniedas. Stockholm den 27 januari C. 1'. aj' Btu e-u. Bill. till JUksd. PrOf. J Saml. :1 A/d. J Bmul. 7 ljärl.

18 18 Motiom'r i FiJr.~[a KIlIJlIJuu"m, N:o 20. N:o 20. Af hen Rudebeck, om fdm'betande ((f jö1'sla,q till inrättande 0/ allmiinna uppjostl'in,9sfulstalter (ih' minderliriga brottslingar. Ett lika obestridligt som sorgligt förhållande är, ull nnt~'llet mindertu'igc brottslingar i vårt land årligen ukas. Förhnndling3rDn vid domstolarne icke blott i stad IIt~'ln ock å landet visa detta, och predikanterlln vid våm fiingelser hafva liinge i sinn cmbetsberiittelser framhållit dcnnn erfarenhet. Den bekräftas ock med tnlande siffror af de statistiskl;\ uppgifterna. Nödvändigheten af att något göres i denna bekymmersamma frilga, hvars betydelse för visso ingen kun jäfvfi, ligger såjedes i öppen dag. StrnlTlngcll stadgar, i fråga om brott. af minderårig, i 5 kap. l.'\ft gerning, som eljest är straffbar, vnre (med undantag af i 2 an~ gifyet fall) strufl1ös om den begås af barn innan det fylt femton {Lr, men lag<?n bcst~immer på samma gång, att domstolen eger förordna, att barnet sknl1 3gas i hemmet eller insiitt~'ls i allmän uppfostringsanstalt, om tillgång dertill finnes. Att bestraffningen '-lgaj oarsedt de många svårigheter 80m vid den möter, siilbll länder till den brottsliges verkliga förbiittring, iir af Aero skål lätt iosedt, och det end:\ medel till verklig räddning för framtiden iir den brottsliges intngnndc å. uppfostringsanstalt. Men tyvärr högst ringa iir tillg{mgen till detta medels anlitande. Der fiones egentligen blott en sådan ansta.}t i v{trt land, nemligen den å Hall, och uppenbart ii.r, utt den icke kro fyl1n, det. sorgligt, stora. behofvet. Det lärer icke kunna emottugas mer ii,u 175 elever, och rör den skull blifva många der till intagning anmiilda mottagna först efter en lang, med farlig.t följder förenad väntan. Ännu flere blifvn icke anmälda, då under hand kännedom vunnits om att plats der icke finnes.

19 Motioner i Yorsta KammarNI, N:o Man måste således säga, att lagens anvisning till de unga brottslingarnes behandling i de flesta fall icke kan följas, och betydelsen af detta bekymmcrsanllnn f~rbu.llande skönjes äfven då samma unga brottsling mången gång inom kort tid åter står tilltalad och så åter, till dess huns ungdom ej mer utgör hinder för hans inneslutande i fängelse. Med tanke på. huru annorlunda det kunnat vura, om den unge brottslingen efter sitt torsta. fall blifvit intagen å en uppfostringsanstalt och att han på så slitt kunnat bevaras åt samhiillet, träder behofvet och nödvändigheten af ett utsträckt ordnadt förbättringsvltsende tydligt fram, och det är icko nog med att något härutinnan göres j hvad som skall göras bör göras snart. Att anordnandet af ett sådant förbättringsväsende bör vidtagus frun statens sidu, synes ock vara obestridligt. Hvad som på. enskild våg eller af kommuner kan härutinnan åstadkommas blifver icke till fyllest eller tillfredsställande. Här gäller det ock obestridligen ett statsintresse, och detta af den mest allvarliga och vigtiga betydelse. Det gäller att söka be"ara och återgifva ttt samhället en ungdom, som eljest går torlorad får all tid. Naturligt är, utt härmed folja kostnader för staten, moll det kan icke motsägas, att här om någonsin fonjenar målet vin uppoffringen, då vinsten äl så många samhällsrnedlemmnrs räddning från mornlisk undergång. En omfattande utredning af frågan erfordras naturligen, innan ett Iörshtg kan framläggas, och tydligt ilr, att en sådan utredning bäst kun åj,itadkojnjnas genom Kongl. Maj:t. Då. jag vågar vara. öfvertygnd om att den frå.ga, jag nu t.illåtit mig framliigga till bedömande, skall erkännas vara beaktansvärd, får jag vördsamt föl'esm, att Riksdagen ville beslut..'t att i skrifvelse till Kong!. Maj:t anhålla, det Kong!. Maj:t täckte. lilta llppsätta och för Riksdagen framlägga förslag till inrättande af allmiinnn uppfostringsanstalter för minder :\riga brottsliugar. Stockholm den 25 januari l89g. G. li11d,beck.

20 STOCKnOL~I. IS'\.-\C MARCUS' IJOKTRYCXER1 AKT1EBOLAG, 1890

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

Kongl. Maj:ts utslag på de besvär Provinsialläkaren i Brösarps distrikt C. J. Törnqvist underdånigst anfört deröfver, att, sedan klaganden i en till Kongl. Medicinalstyrelsen ingifven skrift yrkat åläggande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912. Helsingfors den 23 april 1912. Till Filialstyrelsen i Vasa län. Centralstyrelsen för Konkordia Förbundet får härmed tillsända Filialstyrelsen följande handlingar: a) Afskrift af en till Förbundet ingifven

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsen.

Fattigvårdsstyrelsen. 168 III. Fattigvårdsstyrelsen. Den af Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsen för dess verksamhet under år 1899 är af följande lydelse: Under årets lopp har styrelsen för stadens

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929; SFS 1998:863 Utkom från

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

Lösdriverilagen från 1885

Lösdriverilagen från 1885 Lösdriverilagen från 1885 Orginalet finns inscannat på http://runeberg.org/njtfattig/. Jag har inte lagt när gôrmycke jobb på att få avskriften exakt rätt, så det finns säkert en del fel. Beklagar detta.

Läs mer

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. Statens jernvägstraflk. Tillhör Cirkulär N:r 50? Instruktion for bevakninrj och trafikerande a f vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. i. För skötande af grindar och fast signal vid

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från 206 XIV. Trädgärdsnämnden. Den af Trädgårdsnämnden för år 1900 till Drätselkammaren inlemnade berättelsen är af följande lydelse: Nämndens sammansättning under sagda år har varit följande: frimansattnmg.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Uppfostran och straff

Uppfostran och straff Mats Kumlien Uppfostran och straff Studier kring 1902 ärs lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott LUND 1997 Innehällsförteckning Förord Innehällsförteckning VII IX I. Inledning 1 1. Värd och straff

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE ADRESS-KALENDER OCH VÄGVSARE NOM HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, JEM:TiE SUPPLEMENT FÖR DESS OMGFNNGAR OCH STOCKHOLMS LÄN, FÖl' ÅH 1883. UTGFVFlN AF P. A. HULDBERG. T.TUGONDEÅTTONDE ÅRGÅNGEN. Jemte planm' ö/vm'

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5) Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju

Läs mer

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund.

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund. STADGAR för Sverges Folkskollärarförbund. Antagna å kongressen i Stockholm den 4 5 januari 1920 med ändringar å kongressen i Örebro den 2 4 aug. 1920. Ändamål. 1. Sverges Folkskollärarförbund strävar att

Läs mer

ASPO Sverige. Ändamål och syfte

ASPO Sverige. Ändamål och syfte ASPO Sverige Ändamål och syfte Peak Oil, d.v.s. oljeutvinningsstoppen, och konsekvenserna utav de fossila resursernas ändlighet är betydelsefulla för samhället på grund av det stora beroendet av fossil

Läs mer

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening.

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1 NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening. OMFATTNING 2 Föreningen förvaltar fisket i Munksjön-Rocksjöns

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

1908. - Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse

1908. - Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse 1908. - Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse beviljande af anslag för understödjande af folkbibliotek.

Läs mer

Information. till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden

Information. till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden Information till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden Information till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden Om du som barn har varit omhändertagen för samhällsvård någon

Läs mer

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING Nuvarande 1 Namn Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i _ Till de väfnadsalster, soml högsta grad bidraga till att förläna l hefnrnet dessprägel af Värme och trefnad, _liöra lihkanslåe främsta_ rummet gølfmøzttørøøla.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011 20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 maj 2008 B 5251-06 KLAGANDE HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat MN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsens

Fattigvårdsstyrelsens 149: III. Fattigvårdsstyrelsen. Den af Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsen för dess verksamhet under år 1896 är, med uteslutande af några, bland bilagorna i hufvudsak intagna

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o lt. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader. Stormäktigste, flllernådigste

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av skadeståndslagen

Beslut. Lag. om ändring av skadeståndslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av skadeståndslagen och vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till 2003 års riksmöte överlämnat sin

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. N 35/ f 366 Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. Sedan till min kännedom kommit att arbetsqvinnan Emma Kristina Landberg,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Bilaga 5 till dagordningen vid Förslag till stadgar SvVF Årsstämma 2015 förelagt årsstämman 2014 och 2015 1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2015 04 15 STADGAR för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Sammanträdesledare

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-26 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Överlämnande från Sverige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-26 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer