Examensarbete HGU -03

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete HGU -03"

Transkript

1 Head greenkeeper 1(14) Examensarbete HGU -03 sida Inledning 2 Vad är torrfläckar för något? 2 Vad finns det för varianter? 2 Hur startar problemen? 3 Är det fel på våra skötselåtgärder? 3 För mycket eller för lite gödning, vatten, luft? 4 Profilen 4 Vad gör man åt torrfläckar idag? 5 Bygga om eller renovera? 5 Mina försök 6 Resultat 2004/ Slutsatser och diskussion 12 Egna noteringar 13

2 Head greenkeeper 2(14) Inledning Vi jobbar och sliter med våra golfbanor för att få dom så bra det bara går. I dom flesta fall är det ekonomin som styr hur bra en bana kan bli. För vi som jobbar på golfbana har väl tillräckligt bra kompetens, eller? Hur det nu än är så kommer vissa problem alltid tillbaka. När man har klarat av vintern med dess utvintringsskador och fått en heltäckande gräsyta på greenerna ska väl allt vara bra. Ordningssinnet har fått lite lugn. Man kan börja med det som sätter piff på banan, finishen. Man åker ut och tittar över sina domäner, kommer fram till en green och njuter av den djupt gröna heltäckande färg som slår emot en. Men bäst man står där och insuper denna fulländade skönhet, så händer det. I denna jämnt gröna matta finns en skönhetsfläck. En ack så liten, men fullt synlig missfärgning. Kan det vara någon som har tappat något eller missat med hålbytet. Kanske sviterna av en vertikalskärning. Något måste ha hänt! För det kan väl inte vara Minnet slår en som en yster driver på ett par 5 hål. Man säger till sig själv: Kom dom så tidigt förra året? Vi som har jobbat så hårt med luftning av alla de slag. Det kan inte vara så IGEN. Men ju mer man tittar ser man fler nyanser och börjar snart urskönja de mönster fläckarna har. Dom har en otäck likhet med föregående års... just det TORRFLÄCKAR! JAG HATAR TORRFLÄCKAR! Det är fult. Det är inget bra. Det stör. Det är helt enkelt för jävl! Tänk er själva. Skulle jag, som gammal golvläggare, vara nöjd med en stor fläck på denna fina matta? ICKE! Något måste göras!!! Vad är torrfläckar för något? Ja, det hörs väl på namnet. Men varför torkar just den här fläcken och inte hela ytan? Ett gräs som är fullt av livskraft, fina blad, fina rötter och så en fläck mitt i allt detta. Hur kommer det sig att det blir på detta vise. Jag har varit ute och letat på ett antal olika hemsidor på Internet för att finna svaret. Men något entydigt svar får man inte. Det finns lika många svar som hemsidor tycker jag. För att inte tala om alla svävande svar man får av både konsulenter och försäljare. Konsulenterna har skötselåtgärder och försäljarna produkter som fixar biffen. Ingen har ett direkt och bra svar. Kan dom ingenting? Det kan väl inte vara så svårt? Dom far ju runt på alla våra golfbanor och måste väl genom åren ha samlat på sig ton med erfarenhet. Är det en stor okunskap eller är det mer komplicerat än man tror? Ja, efter nu snart avslutad HGU-kurs känns det nästan som om de!-tecken man tidigare haft bytts ut mot?-tecken. Vad finns det för varianter? Det jag nu kunde hitta på Internet och de svar man fått från mer erfarna inom golfskötsel är följande: - Ytor som är av sådan karaktär (såsom ondulering, platåer eller lutningar) att nederbörd/bevattning, rinner av dem och att de fysiologiska lagarna vad gällande hängande vattenbord inte är möjliga. - Materialet i profilen är av sådan art att den icke kan hålla fukt pga. att fraktion inte följer de krav som ställs på för oss anpassad spelyta. - Materialet kan bli hydrofobiskt. Detta till följd av att man tillåtit en kraftig uttorkning som har gjort att naturliga oljor, vaxer och organiskt material kan bli näst omöjliga att återfukta. Anna Hedlund hade en mycket fin metafor angående detta. Hon jämförde profilen med ett blixtlås. Vid normal upptorkning öppnas dragkedjan och vid - återfuktning stängs den igen, igen. Torkar det däremot för mycket börjar

3 Head greenkeeper 3(14) dragkedjan vränga sig ut och in. Detta medför att en återförslutning av dragkedjan blir en till synes omöjlig uppgift. Nästan?! Kanske? Ja, vi får se. - Sterilt material kan också skapas genom att för låga/höga halter förekommer av något eller några till det för gräset så livsnödvändiga mikronäringsämnena. - Svampsjukdomar kan få en liknande effekt som ovanstående. Materialet blir hydrofobiskt. Hur startar problemen? Det är tydligen inte ett så lätt ämne. Så jag får väl rätta in mig i ledet och säja så här. Jag TROR att det ligger till på det här viset: Redan när banan byggs finns det saker man inte tänkt på och sådant som inte alltid efterföljs. Det är inte alltid lätt att tänka på alla de små men dock viktiga detaljer som kan få inverkan och framkalla detta problem. Jag tänker inte upprepa det ni alla säkert har läst och redan vet. Allt från ljus till skugga, torka till blöta, fågelbad till onduleringar m.m. Man missar nog lite varstans med dräneringsdjup, växtbäddsmaterial som inte alltigenom håller måttet, dåligt packat material med sättningar som följd, bevattning som kanske inte alltid är rätt placerad, påskjutande vatten från högre belägen mark/bergknallar och mycket annat. Detta är grovgrunden till alla dom problem som vi dagligen tampas med på våra golfbanor. Vi sliter och kämpar med våra greener. Vi kör med alla tänkbara varianter av luftning. Det är fasta pinnar, krysspinnar, hålpipor, vattenluftare, djupstickluftare, spikers, verti hit och wiedenman dit. Sen skär vi både djupt och brett, hjälpsår vår och höst. För att sedan avslutas med dressning. Är vi inte nöjda med detta så går vi på med vältarna och kompakterar ytan igen, eller? Förvisso får vi en bättre yta för golfarens allt högre krav på både jämnhet och fart. Men gräset då, vad tycker det? Är vi för överambitiösa? Håller vi på med för många åtgärder. Vi skall ju åstadkomma mirakel på kortast möjliga tid. Hade man haft facit i handen på hur säsongen skulle bli så hade allt varit betydligt enklare. Men så är nu inte fallet. Med den spelfrekvens vi har på dagens golfbanor blir väl det myckna spelandet och de höga kraven också en tung faktor att räkna med. Inte nog med att det är mer slitage så blir det svårare att jobba på banan. Vi får inte plats. En svår ekvation som vi tampas med varje dag. Det blir ju inte direkt lättare av att vädret spelar oss spratt. Inte ens SMHI kan ha full koll på det läget. Datorer i all ära men trots att vädertjänsten har bland de kraftigaste datorerna i världen så går dom bet. Men för golfaren, (vem det än kan tänkas vara) som har en liten gräsplätt utanför huset är saken en bagatell. Och det är dom sällan sena med att påpeka när banan inte har kommit igång på våren. Jag undrar vilka fler arbetsplatser det finns där folk blandar sej i så mycket som på en golfbana. Av 1500 medlemmar finns det minst 1000 greenkeepers. Är det fel på våra skötselåtgärder? Nuförtiden får man ju överlag lära sig att vara rädd om miljön. För mig som oerfaren chaufför av detta biologiska komplex känns det som man håller på att överkompensera för dom sladdar man får. Till sist hamnar man i diket med både reparationskostnader och läkningstid som följd. Tänk om det fanns försäkringar som täckte det här eller bättre upp ett antisladdsystem. Dom sista åren har vi dragit ner på mängden kväve vi använder. Användandet av växtskyddsmedel blir mindre och mindre. Restrektioner inom detta område är väl att vänta med tanke på hur det ser ut bl. a. i Danmark. Vilket vatten vi använder framöver lär också bli en het potatis. Så sent som här i juli blev jag intervjuad av lokaltidningen angående bevattningen. Eftersom vi för några år sedan fick ut kommunalt vatten till klubben tar gemene man för givet att vi använder detta även till bevattningen.

4 Head greenkeeper 4(14) Det som inte har lyckats nå in i hjärnorna på golfaren är varför olika banor skiljer sig från varandra. Gräset är grönt, vattnet är blött och bunkern är onekligen sandig tycks det. Växtzoner och inte minst ekonomi styr chanserna till att få en riktigt fin bana. Med tanke på miljön är det tråkigt att konstatera att med en stor plånbok och bra känningar kan man köpa kemiska hjälpmedel. En golfbanans doping. Skall man behöva fuska för att uppnå en riktigt fin bana. Saker och ting hade blivit betydligt enklare och inte så väderberoende. Fast även om jag hade möjlighet att få tillgång till dessa medel skulle jag inte vilja riskera vare sig hälsa eller det personliga ansvar som detta innebär. Men tänk den dagen vi får ett totalförbud på allt vad växtskydd och kemikalier heter. Kraven från golfaren lär ju inte bli mindre precis. Kan vi inte få lika fina och speldugliga banor ändå? Det borde gå att ordna det MÅSTE gå! Den dagen man inte tror sej kunna göra banan bättre är det nog dags att fundera på ett nytt yrke. Så man får väl fortsätta att slita sitt hår över vad vädrets makter och växten kan ha för överraskningar i sitt sköte. För mycket eller för lite gödning, vatten, luft? Har torrfläcksproblemet uppkommit av att vi dragit ner på både kväve och vatten. Vi provar ju det mesta bara för att få ett bättre rotdjup och därmed ett starkare gräs. På vår bana har vi krypven, vilket innebär ett heltidsjobb med att hålla koll på thatchen. För några år sedan startade vi med ett s.k. luftningsprogram. Vi hade då problem med för svampiga greener som var resultatet av år med för snäll behandling. Man har haft torrfläckar även tidigare därför har det skvättvattnats. Senaste säsongerna har vi hittat en balans som tycks fungera. Bäst man luftar och tycker att man har hittat en ännu bättre variant än ifjol så kommer värmen och med den torkan. Då kommer dom, fläckarna. Vi har också uppgraderat vår bevattningsstyrning med ett nytt dataprogram och en väderstation. Det här underlättar för att smidigare kunna anpassa en mer individuell bevattning. Vattenbehovet har därmed minskat, för vi får det där det behövs. Kvävemängden per år har också minskat både på gott och ont. N är ju bra när man vill att utvintringsskador skall läka fort. Man kan också hålla liv i torrfläckarna på det viset. Nackdelen blir kraftig thatch och kortare rötter. Profilen. Vad har hänt i marken då? Har man haft en mullblandning i greenerna verkar det organiska materialet stabiliseras runt 2%. Nu tror ju inte jag att vi har haft så mycket mullblandning i våra greener. Den organiska delen som finns utgörs mest av en kraftig rotmassa. Fraktionen på materialet ändrar sig med tiden. Men då ligger jag nog bra till för vi har ett s.k. grovt material. Så det ska väl inte täppa till på ett tag. Å andra sidan kan det vara svårt att få vatten och näring att stanna i profilen. Problemet är nu inte så överhängande, annat än i torrfläckarna. Men där är det inget som tränger igenom. Rötterna växer tyvärr snabbare än de bryts ner. I år hade vi en kylig vår som tillät gräsets rötter att gå på djupet. Det var bra. Hoppas bara att man hinner utnyttja detta innan säsongen tar slut. Är man då framme och göder åker rötterna jo-jo. Kompaktering är också något man får tänka på. Vi får ett skikt runt 7 cm efter allt trampande och ett vid ca 17cm efter alla våra maskiner. Kör vi med fasta don/pinnar får vi en kompaktering just under det djup vi kör på. Detta borde alltså även gälla för spikers. Jag vet inte hur mycket vintern inverkar på profilens åldrande. Men det är ju också beroende på var man befinner sig i landet.

5 Head greenkeeper 5(14) Vad gör man åt torrfläckar idag? Ja, det vi har provat är väl vad de flesta gjort: - stick och hålpipluftning när säsongen tillåter - skärning, sådd, dress - vätmedel (punktinsatser och hela program) - gödning - skvättvattning, punktvattning Erfarenheterna jag fått av vätmedel är att fläckarna har ökat i omfång från år till år. Dom är bättre för stunden men som ett brev på posten kommer de tillbaka igen. Har även provat i kombination med hålpipning utan önskat resultat. Frågan är om det kan ha startat med svampangrepp en gång i tiden. Att dessa sedan på något vis återkommit och med dom bidragigt till de bieffekter som uppträder i fläckarna. Materialet i torrfläckarna liknar socker och har fullständig avsaknad av kapillärkraft. Det är väl då de naturliga oljor och vaxer som jag tidigare nämnde har fällt ut. Fenomenet gör också att det skapas luftkuddar i växtbädden. Det blir som de tester vi gjorde på SLU som visade fingerflöde. Luften kommer inte bort. I höstas när vi hålpipade inför vintern så hade det kommit bra mycket nederbörd. Banan var mer än mättad och man fick tänka sig för var man körde. Döm om min förvåning när det var kruttorrt i stora delar av de partier som var hårdast drabbat. Något fuktigare på ytan men annars oförändrat. Det rör sig om luftbubblor från 2-10 cm djup. Gödning och skvättvattning fungerar ju bra men har en förödande effekt på resten av green. Hålpipning har väl varit bra för visst utbyte av material ihop med dress och annat. Vi testade t.o.m. med matjord på ett par ställen men långtidseffekten uteblev. Stickluftningen hjälpte lite före sprutning och utläggning av praimer. Vi får helt enkelt försöka med något annat. Bygga om eller renovera? Det är väl en ekonomisk likväl som en medlemsfråga om greenerna skall byggas om helt. Att tänka på i detta läge är väl att inte vara dumsnål utan se till att allt görs rätt från början. Om man har dräneringsproblem, bygg om hela greenområdet på en gång. Tänk på vilken typ av bevattning som skulle passa bäst. Back-to-back, sektor mm. Att bygga om hela greenområdet är inte gratis, c:a kr/hål. Med enbart byte av gräset, kommer man billigare undan. Beroende av vad man vill åtgärda och vilket gräs man vill ha så kan även här kostnaderna variera en hel del, c:a kr/hål. När man bygger om helt får man ju också räkna med att det tar tid för banan att läka ihop, vilket blir ytterligare ett ekonomiskt avbräck. Har medlemmarna tid att vänta? Varianten med att bara byta gräset har ju ett betydligt snabbare tillvägagångssätt. Läkningsprocessen går förhoppningsvis mycket snabbare. Det gäller att med omsorg välja rätt tid på året för en sådan åtgärd. Den senaste tiden har ju mirakelgräset varit på nästan varenda golfares tunga.

6 Head greenkeeper 6(14) Mina försök Det jag nu tänkte testa är väl kanske en snikvariant men har faktiskt sina fördelar också. vattenhållande förmågan samtidigt som den bibehåller luftutrymmen. Den har även högt växtnäringshållande egenskaper. Det samma gäller även Sustane som dessutom har en hög mikrobiologisk aktivitet. Blandningen skulle bidra till att gräsfilten stimuleras till att brytas ner samtidigt som det ger en bättre vattenhållande förmåga. Dräneringskapaciteten ska inte försämras. Vi skapar en bättre miljö för gräsplantan att växa och utveckla rotsystem i. Jag hade diskuterat mina problem med Håkan Eriksson från Amtec. På bilden skär han som vanligt sönder green fullständigt. Det hela började med att vi hade problem med en allt för tjock thatch. Eller skall jag säga hög, omkring 3-5 cm på sina ställen. En allt för snäll behandling av greenerna hade med tiden gjort att gräsfilten växt till sig. I kombination med gödning och skvättvattning började det bli riktigt illa. Vi började därför köra med ett hårt luftningsprogram. Våren 2002 startade vi och hösten 2003 hade vi fått ner thatchen till 1,5-2 cm. Där efter började vi tänka på torrfläckarna. Efter en del fundering runt problemen fick Håkan uppdraget att hitta på en bra blandning. Materialet och mängder vi kom fram till att använda var följande. Vi blandade ett keramiskt jordförbättringsmedel (Zoneite) med en komposterad naturprodukt (Sustane). Zoneite ökar den Blandningen som vi började med var 50 kg sand + 20 kg Zoneite + 20 kg Sustane / 100 m 2. Detta skulle senare visa sig vara en allt för kraftig kvävemängd. Efter att ha provat lite mer kom vi fram till att halvera mängden Sustane.

7 Head greenkeeper 7(14) I blandningen hade vi även gräsfrö, ca. 2 dl / 100 m 2. Vi har krypven på banan och den blandning vi använder är Penncross och Providence 50 / 50. Vi använde en gammal hederlig GA 30 för att göra hål med. Tanken var först att vi skulle hålpipa men som alltid är människan lat i grunden. Vi har helt enkelt inte tid eller personal till att skrapa hålkorv under pågående säsong. Allra helst inte om vi skall hinna med att göra hela banan. (27 hål + korthålsbana). Principen för denna åtgärd är att göra hål i greenytan och sedan få ner det nya materialet. Förhoppningsvis kan detta hjälpa till att knäcka den hydrofobiska zonen som finns i fläckarna. Det fick bli ¾ tum dorn i stället. Även om man nu är lat så hade detta byte av hålgörning sina fördelar. Man behåller alla hål öppna tack vare att man slipper samla korvar med tillhörande sand. Eftersom vi tillför material blir ytan betydligt fastare. En viss markhöjning kan också uppnås med en luftning i kombination med brytning.

8 Head greenkeeper 8(14) Vi använde en spaltspridare att lägga ut materialet. Man fick komplettera med en skyffel här och där men sen var det bara att borsta. alldeles för mycket material kvar. Sandblandningen var förvånansvärt enkel att sopa ner efter som konsistensen liknar timglassand. Först använde vi både dressrakor och borstar. Det visade sig att rakorna lämnade Det var ett problem vid transporten. Det fick inte finnas minsta hål på flaket för då låg det ett tydligt och dyrt spår efter maskinen. Även om greenytan var fuktig gick det mycket bra att fylla upp hålen. T.o.m. den gången det kom en regnskur så fungerade timglaseffekten.

9 Head greenkeeper 9(14) Vi startade med ett test på två greener. Detta gjordes i slutet på augusti Resultaten av testen visade sig vara så bra att vi bestämde oss att fortsätta. Hålen gick mycket snabbt ihop p.g.a. att vi inte hade tagit bort material utan bara pressat det åt sidan.. Effekterna som vi hade hoppats på lät inte vänta på sig. På bilden (ovan) ser man hur fukten går igenom det hydrofoba materialet. Formen på den fuktiga delen syns som en flaskhals. Trots att fyllnadsmaterialet hade tryckts ihop hittade vi gräsfrön som grott på 1,5 till 2 cm djup. Rötterna var snabba att hitta det nya materialet. Ytan var spelbar direkt efter att vi var klara Den hårdhänta behandlingen hade gjort ytan lite hoppig och fyllnadsmaterialet sjönk även något så det fick dressas ett par gånger. Gräsfröna började gro efter ca. 10 dagar på provytorna. Men vi hade lite otur med groddbrand på den ena av greenerna. Bara några dagar efter syntes inget av hålen på de bevuxna delarna.

10 Head greenkeeper 10(14) Bilderna här intill visar att vi kommit igenom det skikt där vi har problem. Zonen ligger mellan 2-10 cm. Mitt inne i den här hålpluggen finns en av de många rör som nu har bildats (bilden ovan). Man ser hur rötterna har gått igenom det hydrofoba skiktet.

11 Head greenkeeper 11(14) Så här såg det ut i slutet på oktober 2004 när vi hålpipade inför vintern. Vi hade fått mer än tillräckligt med nederbörd. Trots denna blöta hade den här obehandlade ytan fortfarande kruttorra partier. På de greener vi hade behandlat fanns inga sådana symtom eller i mildare omfattning.

12 Head greenkeeper 12(14) Resultat 2004/2005 Effekt efter behandlingen vi fick en fastare yta - hålen kröp igen mycket fort, tack vare fasta dorn - ytan blev lite ojämn pga. de stora hål som gjorts, men efter ett par skärningar och dressning var ytan okej igen (helt OK efter 14 dagar) - den mängd gödning som nu blev i första blandningen gav gräset en ordentlig skjuts - gräsfröna grodde bra i den fuktiga Zoneiten, dock fick vi en groddbrand i de första två försöksytorna - bladmassan blev kraftig i de behandlade ytorna med en betydligt grönare färg under en längre tid - vi upptäckte att delen gödning i blandningen blev för kraftig vilket blev oroväckande inför vintern, skulle gräset växa för mycket? - därför fick inte de ytor som behandlats någon ytterligare gödning resterande del av säsongen - försöksytorna var de första att angripas av svamp, därför besprutades de en gång mer än övriga greenytor - hösten var relativt varm och vi fick fortsätta klippa greenerna långt efter hålpipning - när första snön kom var marken väldigt blöt vilket ledde till kraftiga snömögelangrepp på de behandlade ytorna, det visade sig senare att dessa angrepp gav bestående skador våren såg väldigt bra ut tills ett bakslag med snö kom och den tänkta tidiga starten på säsongen blev till intet, marken var återigen blöt och gav ytterliga svampangrepp dock inte så allvarliga som tidigare, greenerna - återhämtade sig ganska snart när gräset väl började växa - våren var relativt kall och vårgödningarna gav inte någon direkt effekt, men däremot kunde man se att de behandlade ytorna fick en tidigare start tack vare den långtidsverkande gödningen från i höstas, de började växa och fick en mörkare färg än övriga ytor, nackdelen blev att de bestående skadorna av snömögelsvampen blev markanta - tanken att fortsätta behandlingen direkt på våren byttes mot hjälpsådd, dressning och växtduk Slutsatser och diskussion Tanken med denna variant av renovering var att bryta upp det hydrofobiska skiktet som har uppstått. Med hjälp av Zoneiten skulle man få ett fuktigt skikt igenom luftbubblorna. Gödningen var inte enbart för växten utan även för mikrolivet som då skulle kunna bryta ner de oljor och vaxer som finns i torrfläckarna. Blandningen av materialet som användes blev betydligt lättare att få ner än vad vi trodde från början, den blev som timglassand. Det blev inte ens några problem efter en regnskur, Zoneiten sög åt sig fukten och bakade inte ihop sig. Det var även en bra blandning i tombolan, den dammade inte som vanlig torr sand gör. Greenerna blev fastare av metoden med dorn, vilket ger både för- och nackdelar. Fördelarna jag upplevt är att man kan höja partier på detta sätt. Processen är i sig långsam, men ändå märkbar. Då man tillför material så kan man vid nästa luftning med bryt få en mer bestående höjning. Arbetet med varje green gick fort. Från det att vi började sticka hål tills vi satte i flaggan igen tog det ca 2-2,5 tim/500 m 2 (5 personer).

13 Head greenkeeper 13(14) Greenytan blev något ojämn efter denna omilda behandling. Efter 14 dagar och med en del arbete var det dock inte märkbart längre. Fukten kan nu ta sig igenom fläckarna både över- och underifrån. De rör som bildats igenom den sterila sanden fungerar som vi tänkt. Frågan är om de kan hjälpa till att bryta ner torrfläckarna. Rötterna tycker i alla fall om att växa i rören. Vi fick tidigt på året fina rötter i både lufthålen efter hålpipningen och i de här Zenoitestavarna. Erfarenheten av för mycket gödning på hösten kunde kanske ha blivit dyrköpt. Greenerna var oförskämt fina på hösten. De behandlade ytorna däremot hade ingen motståndskraft för sjukdomar alls. Skadorna blev stora, men när värmen väl kom till våren, så fick de mer fart än övriga greenytor. Som tur var gick det vägen den här gången. Tyvärr blev skadorna det viktigaste att åtgärda då vi hade en Telia Tour tävling att genomföra. Det blev högsta prioritet att få greenerna i form så fort som möjligt. Tanken var att vi skulle ha kört en behandling både vår och höst. Nu blir det en höstbehandling med aningen mindre gödning. snabbare efter tävlingen vid återvattning i kombination med vätmedel. Egna noteringar Denna metod är förhållandevis billig, ca kr/500 m 2. Tyvärr kunde vi inte fullfölja vårt tänkta program, men hoppas kunna sammanställa effekten kommande säsong. Effekterna så här långt har varit positiva och helt klart värda att arbeta vidare på. Så här i efterhand kan jag konstatera att om jag fick göra försöket igen skulle det sett lite annorlunda ut. Erfarenheten och det material jag studerat gör att jag idag skulle gjort det lite mer omfattande. Fler kontrollytor hade gett fler värden att kunna sammanställa i tabellform. Referenser Tom Eriksson Mark, vatten och växtnäring växtplatsens möjligheter och begränsningar (kurslitteratur) Håkan Eriksson, Amtec, Sverige Keith J. Karnok Golf Course Management Herminia Vivas, University of California - Turfgrass Culture Veckorna innan midsommar började man ana torrfläckarna, men man kunde bara skönja den rödbruna nyansen i markytan. Telia Tour spelades i början av juli mitt i högsommarvärmen. Efter noggranna förberedelser var greenerna jättefina. Då kom det stora testet, hur skulle de klara att bli utmagrade och snålt hållna med vatten. Det gick förvånansvärt bra. Några av torrfläckarna kom fram, men roligt att notera var att det fanns gröna fläckar i dessa. De återhämtade sig betydligt

14 Head greenkeeper 14(14) I skuggan av detta arbete står: Lasse Rathsman Bråvikens GK

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Banblogg för 2014 Luftning... igen! 2014-07-25 Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Frivilliggruppen...

Läs mer

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund Jag valde det här ämnet med tanke på alla nya krav som ställs på oss idag.våra banor ska vara tillgängliga under stora delar av

Läs mer

Resan mot rödsvingelgreener

Resan mot rödsvingelgreener Resan mot rödsvingelgreener Examensarbete HGU 2011 Henrik Gustavsson 2013-07-15 Innehållsförteckning Innledning sid 3 Tillvägagångssätt sid 4-5 Resultat sid 6 Slutsats sid 7 Inledning Längst ut på halvön

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Bilagor Siktanalys, Baskarpsand Sammanfattning: År 1930

Läs mer

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004 Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004 GUA på Sundsvalls GK 2015 2015 Min förhoppning med dessa timmar! Ge ökad kunskap och förståelse om vad som görs på banan Skapa intresse Insikt om Er

Läs mer

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är

Läs mer

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Examensarbete Hgu 2015 2015 Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Magnus Johansson Hgu 2013-2015 Bakgrund/Inledning Jag har de senaste 7 åren jobbat på Torslanda GK och jag har 12 års erfarenhet

Läs mer

Kampen mot Silvermossan

Kampen mot Silvermossan Kampen mot Silvermossan Inledning. Det har skrivit mycket om problemet om mossan ex Ulf Eriksson( Sand GC ), Fredrik Degent (Kristianstads GK) i HGU arbetet. Varför ska jag oxå skriva om detta, förklaringen

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Vilka effekter har djupluftning på våren?

Vilka effekter har djupluftning på våren? Vilka effekter har djupluftning på våren? Av Jerker Sjödin, Sollefteå GK 6-2-5 I Sammanfattning: I detta arbete berörs viktiga punkter för att vi som greenkeepers ska kunna få en optimal start för våra

Läs mer

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,

Läs mer

HGU Arbete - Zeoliter

HGU Arbete - Zeoliter HGU Arbete - Zeoliter Roger Strömgren, Banchef, Botkyrka Golfklubb Botkyrka Golfklubb bildades 1980 och har idag drygt 1400 medlemmar fördelat på en 18 hålsbana och en 9 hålsbana som är pay & play. 18

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway EXAMENSARBETE HGU 2008 2010 Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway Peter Pettersson Course Manager ABBEKÅS GK 2010 INLEDNING Syfte Är att undersöka om man kan få en märkbar effekt av

Läs mer

Examensarbete HGU

Examensarbete HGU Mikael Ingeroth HGU 2015-2017 Bollnäs GK Examensarbete HGU 2015-2017 Höjning av fairway Bollnäs GK En beskrivning av arbetet som utförts i fairwayprojektet på hål 16 på Bollnäs GK. Innehåller även en ekonomisk

Läs mer

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Nu har klippning och finish högst prioritet på banan

Nu har klippning och finish högst prioritet på banan Jannes Hörna JULI 2019 Nu har klippning och finish högst prioritet på banan Skötseln av vår fina golfanläggning går i juli och augusti in i ett något lugnare skede, trots att golfsäsongen då brukar vara

Läs mer

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Mikael Johansson, Ullna Golf Club HGU 2010 Primo Maxx Hur påverkar medlet vitgröe på Ullna GC?, 2010-08-20 Inledning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Metod... 5 Experiment & Resultat... 7 Slutsats... 11 2 Inledning Som greenkeeper försöker

Läs mer

Olika luftningsmetoders verkan i växtbädd och påverkan på greenytan

Olika luftningsmetoders verkan i växtbädd och påverkan på greenytan Olika luftningsmetoders verkan i växtbädd och påverkan på greenytan Av Roger Hillborg Carlskrona GK som ett examensarbete vid HGU 2006 I kursen HGU 2006 som är den högsta utbildningen för golfbanearbetare

Läs mer

Bra bevattning förutsättning för att klara torra somrar

Bra bevattning förutsättning för att klara torra somrar Jannes Hörna AUGUSTI 2018 Bra bevattning förutsättning för att klara torra somrar Tack för positiva reaktioner vi fått på premiären av Jannes Hörna i juli! Ambitionen är att återkomma med en ny hörna i

Läs mer

Rapport från SGF:s Bankonsulent

Rapport från SGF:s Bankonsulent 1 (5) Rapport från SGF:s Bankonsulent Syfte med besöket: Introduktionsmöte, genomgång allmänt Närvarande: Henrik Noren - Svenska Golfförbundet Lars Erik Forsman - Greenkeeper Kenneth Lindström - Bankommittén

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013.

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013. Växjö 2013-06-20 Mikael Frisk Mora GK Box 264 Sandängarna 792 24 Mora Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013. Syfte med besöket: Var att vi skulle titta på banan inför RM Äkta makar 2013. Medverkande:

Läs mer

Kärrgröe i Norrland?

Kärrgröe i Norrland? Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag

Läs mer

MCP nytta eller ingen nytta? Green 6 slutet av augusti 2016.

MCP nytta eller ingen nytta? Green 6 slutet av augusti 2016. MCP nytta eller ingen nytta? Green 6 slutet av augusti 2016. Dan Wikström HGU 2017 Innehållsförteckning: 2 Bakgrund 3 Val av arbete 4 Syfte med mcp 5 Utförande 6 Resultat 7 Slutord BAKGRUND Det började

Läs mer

Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken

Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken Miljöoptimerad Banskötsel Vad är det? Banan sköts utan kemiska bekämpningsmedel Ett numera nordiskt nätverk bildades 2002. Medlemmarna får

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb

Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb 1 Innehållsförtäckning: 3 Bakgrund 4 Val av arbete 4 Syftet med infiltrationsbrunnar 4-5 Systemets uppbyggnad 6 Vattenprov 7 Framtida Krav 8 Slutord 2

Läs mer

Vad gör en bankonsulent?

Vad gör en bankonsulent? Vad gör en bankonsulent? Banbesök med skötselfrågor Course set-up Utbyggnader, förbättringar av banan Utbildningar och information Myndighetskontakter Vi arbetar behovsanpassat och vår tjänst ingår till

Läs mer

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila ! Jannes Hörna OKTOBER 2018 Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila Golfsäsongen 2018 börjar på våra breddgrader sjunga på sista versen. När detta skrivs i månadsskiftet september/oktober

Läs mer

ÅhusTurf AB Hybridgräs för naturgräset. Skötselinstruktion. CoverLawn CL 2802 Sport, fotboll, rugby R1A 1

ÅhusTurf AB Hybridgräs för naturgräset. Skötselinstruktion. CoverLawn CL 2802 Sport, fotboll, rugby R1A 1 Skötselinstruktion CoverLawn CL 2802 Sport, fotboll, rugby. 2016-09-26 www.ahusturf.com +46 732 301198 R1A 1 Det finns 3 alternativ. 5 dagar efter installation, 3 veckor efter installation eller efter

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 Mönstrad Gräsmatta Att mönstra gräsmattan genom att använda olika sorters grässorter var en idé jag fick medan jag ritade på huset och trädgården som min sambo och jag

Läs mer

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Användning av gräsmattan Hemmanets färdiga gräsmatta håller att gå på genast efter utläggning. I början ska mera slitande användning undvikas tills

Läs mer

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning

Läs mer

ERFARENHETER AV VITGRÖE

ERFARENHETER AV VITGRÖE ERFARENHETER AV VITGRÖE Magnus Ljungman 35år Banchef på Österåkers Golf 45 håls anläggning i Åkersberga strax norr om Stockholm 36 hål byggda -89 idag vitgröe 9 hål byggda -04 krypven Från vitgröe "hatare"

Läs mer

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1

Läs mer

Korthålsbaneombyggnation. HGU arbete av Stefan Vänstedt, Umeå GK

Korthålsbaneombyggnation. HGU arbete av Stefan Vänstedt, Umeå GK Korthålsbaneombyggnation HGU arbete av Stefan Vänstedt, Umeå GK Frågeställningar: Varför bygger vi om? Hur finansierar vi? Hur bygger vi om? Vilka krav kan vi ha på materialet vi ska bygga med(såbädden)?

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Växjö 2010-06-20 Slite GK Box 24 620 30 Slite Mikael Frisk Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Syfte med besöket: Medverkande: Vi skulle titta på banan och se vad vi kan göra åt dem blöta

Läs mer

Höstmöte 2014. Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland

Höstmöte 2014. Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland Höstmöte 2014 Henrik Norén Svenska Golfförbundet Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland Växtskyddsförordningen och IPM 2014 Nya förordningen om bekämpningsmedel. IPM: Vad innebär det och vad kan

Läs mer

Examensarbete HGU-08

Examensarbete HGU-08 WAXHOLMS GK Examensarbete HGU-08 Stödsådd med rödsvingel Johan Öhrman 2010-08-04 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Metod sid 4-5 Resultat sid 6 Slutsats sid 7 2 Inledning Waxholms GK är en naturskön

Läs mer

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren?

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren? Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren? Inledning Mossor är ett ersättningsnamn på de tre huvudgrupper som man kan dela in mossor i. Nålfruktsmossor, levermossor och bladmossor.

Läs mer

Generellt: Vi skall alltid ta hänsyn till att vår bana är gammal, kort och med små greener. Detta skall vi bevara och låta vara vårt signum

Generellt: Vi skall alltid ta hänsyn till att vår bana är gammal, kort och med små greener. Detta skall vi bevara och låta vara vårt signum 2012-02-18 Uppdatering av långtidsplan (uppdateringar och kommentarer på vidtagna och planerade åtgärder är markerade med röd färg) Ulricehamns Golfklubb Bankommittén Långtidsplan med förslag till banförbättringar

Läs mer

Ulricehamns Golfklubb - förslag till banförbättringar. Bankommittén

Ulricehamns Golfklubb - förslag till banförbättringar. Bankommittén - förslag till banförbättringar Bankommittén Generellt: Vi skall alltid ta hänsyn till att vår bana är gammal, kort och med små greener. Detta skall vi bevara och låta vara vårt signum Bunkrar och bunkervallar

Läs mer

nederbörd. av dessa. punkter de olika

nederbörd. av dessa. punkter de olika Fairwayrenovering på Inledning När vi på Kungl. Drottningholms Golfklubb, efter ännu en tung vår med mycket skador på framförallt greenerna, bestämde vi oss för att något måste göras. Det diskuterades

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Bunkerrenovering Upsala Gk HGU Andreas Westin

Bunkerrenovering Upsala Gk HGU Andreas Westin Bunkerrenovering Upsala Gk HGU-2017 Andreas Westin Bakgrund Upsala Golfklubb bildades 1937, och består nu av en 18-hålsbana och två 9-hålsbanor varav en pay & play bana. Under 2008-2009 utfördes en omfattande

Läs mer

Årskort 2014. Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet 2014. Sammanfattning och slutsatser

Årskort 2014. Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet 2014. Sammanfattning och slutsatser Golfklubb: Stockholms GK Greenkeeper: Pär Gräns Adress: Kevingestrand 20, 182 31 DANDERYD Årskort 2014 Slutrapport Innehåller: Inledning Sammanställning över svampförekomst Årskortet 2014 Sammanfattning

Läs mer

HGU ARBETE 2008/2010 Mikael Hermansson BBGK Effektiva Mikroorganismer (EM)

HGU ARBETE 2008/2010 Mikael Hermansson BBGK Effektiva Mikroorganismer (EM) 1 HGU ARBETE 2008/2010 Mikael Hermansson BBGK Effektiva Mikroorganismer (EM) Försöket utfört på Bro Bålsta Golfklubb 2009 och 2010. Förord. Detta HGU kursarbete (aktiva mikroorganismer) 2008/2010 är material

Läs mer

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad

Läs mer

Examensarbete HGU

Examensarbete HGU Examensarbete HGU 2015-2017. Av Peter Landgren Bedinge GK FINISH? Tveksam finish i bilden ovan. Frågeställningar: Finish på en medelgolfbana typ Bedinge GK. Vad är finish? Viktigt eller inte? Kostnader?

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR

BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR Av: Stefan Olsson Huvudstadens Golf Lövsättra 2006-07-28 Förord: Under år 2001 anlade och sådde jag Lövsättrabanans fairways till hälften med biomull och till hälften med

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Sport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga. Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden

Sport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga. Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden Spel Rättvisa Utmaning Balans Natur Strategi Bra spelytor Sport/Umgänge Passa olika spelsätt Alternativ, att våga Röd tråd Estetiskt tilltalande Spellinje, risk, målområden Skötsel och konstruktion Ekonomi

Läs mer

Ombyggnad av greener. Agenda. USGA specifikation för greenmtrl. USGA specifikation för greenmtrl. Växtbäddsmaterial greener USGA specification

Ombyggnad av greener. Agenda. USGA specifikation för greenmtrl. USGA specifikation för greenmtrl. Växtbäddsmaterial greener USGA specification Ombyggnad av greener Agenda USGA - Specifikationen. Greenområden Bevattning, dränering Val av gräs Sådd/torvning Skötsel av de nya greenytorna Kim Sintorn, Bankonsulent SGF USGA specifikation för greenmtrl

Läs mer

HGU 2008 Examensarbete

HGU 2008 Examensarbete Per-Martin Ekberg Headgreenkeeper Sankt Jörgen Park Golf HGU 2008 Examensarbete Algmedel i vattendrag 1 Innehållsförteckning Algmedel i vattendrag 1. Bakgrund sid 3 2. Frågeställning sid 4 3. Metod sid

Läs mer

Att tapetsera själv. 1 Där du känner dig hemma

Att tapetsera själv. 1 Där du känner dig hemma Att tapetsera själv Här har vi samlat råd, tips och enkla uppsättningsanvisningar. Läs igenom och kom fram till det du behöver veta så är du snart igång med ditt nya rum! OBS! Kom ihåg att arbetet måste

Läs mer

Pesticidfri golfbaneskötsel. Hofgårds Golfbana

Pesticidfri golfbaneskötsel. Hofgårds Golfbana Pesticidfri golfbaneskötsel Hofgårds Golfbana Varför jag valde detta skötselkonceptet Presentation av Hofgårds Golfbana Greenskötsel Övriga gräsytor Framtiden för golfbaneskötsel PG Peterson banägare och

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Med spelarnas hjälp får vi banan i toppskick

Med spelarnas hjälp får vi banan i toppskick Jannes Hörna JULI 2018 Med spelarnas hjälp får vi banan i toppskick Den här sommaren har vi haft en bana i riktigt bra skick. Vi banarbetare är mycket glada för allt beröm vi fått. Det är många faktorer

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Installationsanvisning CoverLawn NRT 2500

Installationsanvisning CoverLawn NRT 2500 Hybrid för naturgräs Installationsanvisning CoverLawn NRT 2500 2017-06-01 www.ahusturf.com +46 732 301198 R1B 1 Hybrid för naturgräs Markarbete 1. Plana ytan ska vara så jämn och hård som möjligt. Dock

Läs mer

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år Föreningsträdet Handledning Aktiva 7 år Alma och Burre plockar svamp Tennisturnering i skogen Effe och Burre spelar pingis Alma och skogsbusarna spelar innebandy I vår busgrupp Att arbeta med Föreningsträdet

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Projektledare och kontaktperson

Projektledare och kontaktperson Successful reestablishment of golf greens following winter damages Projektledare och kontaktperson Wendy Waalen, Bioforsk Turfgrass Research Group, Bioforsk Øst Apelsvoll, N-2849 Kapp, Telephone +47 45286790,

Läs mer

Successful reestablishment of golf greens following winter damages

Successful reestablishment of golf greens following winter damages Successful reestablishment of golf greens following winter damages Försöksgreen innan projektstart 2 maj Demonstrationsförsök på naturligt skadade greener år 2016 År två av detta delprojekt har startat

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012

MAJ 2012. Sommartider. den 27 maj 2012. Södergarn. den 17 maj 2012 MAJ 2012 Sommartider den 27 maj 2012 Har hunnit vara hemma en vecka nu och vila upp mig lite från lägret ute på Lidingö, eller vilat och vilat, det har varit tester på schemat den gågna veckan. Men har

Läs mer

Högre Greenkeeper Utbildning SLITSDRÄNERING. - Med lecakulor och vibratorplog från Shelton. Författare: Anders Askmo

Högre Greenkeeper Utbildning SLITSDRÄNERING. - Med lecakulor och vibratorplog från Shelton. Författare: Anders Askmo Svenska Golfförbundet PROJEKTARBETE Högre Greenkeeper Utbildning 2004 2006-08-04 SLITSDRÄNERING - Med lecakulor och vibratorplog från Shelton Författare: Anders Askmo Sammanfattning Syftet med denna undersökning

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är

Läs mer

Banvision Gagnefs GK

Banvision Gagnefs GK Banvision Gagnefs GK ver_1 SYFTE: Banvisionen är under uppbyggnad för fortsatt utveckling av golfbanan på Gagnefs GK, av och med representanter för medlemmar i klubben MÅL: Utveckla golfbanan och göra

Läs mer

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Katalog 2011 Greenspot/Rauna AB - Lidetorpsvägen 4 - SE 693 70 Åtorp - tel +70 3130152 mail. lennsrt@greenspot.se - www.greenspot.

Katalog 2011 Greenspot/Rauna AB - Lidetorpsvägen 4 - SE 693 70 Åtorp - tel +70 3130152 mail. lennsrt@greenspot.se - www.greenspot. För natur och miljö Katalog 2011 Greenspot/Rauna AB - Lidetorpsvägen 4 - SE 693 70 Åtorp - tel +70 3130152 GreeNeem GreeNeem -granulat är en restprodukt, som erhålls vid framställning av Neemolja. Neemoljan

Läs mer

Blixten och hans Vänner kapitel 12

Blixten och hans Vänner kapitel 12 Kapitel 12 Blixten och hans Vänner kapitel 12 I vilket vännerna behöver hjälp När museet öppnade lyckades Vännerna smyga sig ut och upp till sophögen utan att bli upptäckta. "Det är där hon är", sa Blixten

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong?

Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong? Examensarbete 2012 2013-04-03 Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong? Daniel Olsson Kristianstad GK i Åhus Innehållsförteckning Inledning... 3 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent! Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent! Så är vi då snart framme vd halvårskiftet och då kan det kanske var lite intressant med en summering av det första halvåret. Som nämnts i tidigare nyhetsbrev

Läs mer

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar.

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar. Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar. Med ytbehandling menas att man behandlar en trä eller metallyta med något ämne så att den blir vacker, hållbar och lättskött. De tre

Läs mer

Lasermätning som hjälpmedel?

Lasermätning som hjälpmedel? Högre Greenkeeper Utbildning 2007-2008 Lasermätning som hjälpmedel? Tony Pettersson Tobo Golfklubb Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Frågeställning 3 Inledning 3 Exempel 1 4 Hål 4 5 Vattnets

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Rapport från SGFs Bankonsulent Det är inte klokt vad tiden går fort, snart är vi inne i mars månad. Hoppas ni verkligen har hunnit med all maskinservice, skyltar och annat banmaterial som skall målas,

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion

Läs mer

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA OK Ställ diagnos på ditt avlopp med hjälp av Svea Avloppsguide. Bildspelet tar cirka fem minuter. Föregående 1 Jag ger dig lite tumregler, men det

Läs mer

HGU 2008 2010-02-28. Driftekonomi. Rörliga kostnader. Författare: Hans Karlsson

HGU 2008 2010-02-28. Driftekonomi. Rörliga kostnader. Författare: Hans Karlsson Svenska Golfförbundet Examensarbete HGU 2008 2010-02-28 Driftekonomi Rörliga kostnader Författare: Hans Karlsson Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att ta fram ett hjälpmedel i excel, att

Läs mer

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem

Läs mer

HGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener

HGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener HGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener Att det tar längre tid att singelklippa greenerna känner vi alla till, kostnaderna ökar. Vad är det som motiverar vissa golfbanor att arbeta med

Läs mer

Ungdomsutställningen i Hörnefors 2011

Ungdomsutställningen i Hörnefors 2011 Ungdomsutställningen i Hörnefors 2011 Björkskog Fotograf: Josefin Ånger, Hörnefors FK. Björkstammar är något som alltid har fångat mig som betraktare, stammarna med sina svarta ojämna inslag, inget träd

Läs mer

Måldokument och kvalitetsmanual för golfbanor

Måldokument och kvalitetsmanual för golfbanor Måldokument och kvalitetsmanual för golfbanor Dokumentet beskriver målsättning och kvalitet för våra 18 hålsbanor, Pay & Playbanan samt övningsområden under normala förhållanden 2016. Det fastställda måldokumentet

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

Verksamhetsplan banor och o vningsomra den Lyckorna GK

Verksamhetsplan banor och o vningsomra den Lyckorna GK Verksamhetsplan banor och o vningsomra den Lyckorna GK Verksamhetsplanen för banor och övningsområden redovisas nedan i två avsnitt, dels gällande 2016, och dels kommande aktiviteter de närmaste två åren

Läs mer