Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning ÖP 2016 Sollefteå kommun,

2 OM RAPPORTEN: Titel: Version/datum: Foton i rapporten: Calluna AB Omslag: bilden föreställer Ångermanälven OM PROJEKTET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: ) Adress huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (växel): På uppdrag av: Sollefteå kommun Beställarens kontaktperson: Lisbeth Boman Projektledare: Anna Sandström (Calluna AB) Rapportförfattare: Anna Sandström, Elisabeth Östlund Fält, Emma Campbell (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Anna Sandström med stöd av Kristina Kvamme (Calluna AB) Intern projektkod: ASM0052

3 Innehåll Sammanfattning 4 1 Inledning Avgränsningar Alternativ Metod Huvudalternativ och relevanta planer och program Konsekvensbedömning Natur- och kulturmiljö Naturmiljö Vattenmiljö Nyttjande av mark och naturresurser Rekreation och friluftsliv Landskapsbild Kulturmiljö Konsekvensbedömning Hälsa och säkerhet Klimat och översvämningar, skred och ras Kommunikation och transporter Förorenad mark Buller Miljömål och miljökvalitetsnormer Avstämning miljömål Avstämning miljökvalitetsnormer Avstämning riksintressen och skyddade områden Riksintressen Skyddade områden Strandskydd Samlad bedömning Nollalternativ ÖP Sollefteå Referenser Rapporter Digitala källor

4 Sammanfattning Denna MKB har samma geografiska och tidsmässiga avgränsning som ÖP Sollefteå (ÖP 2016). ÖP 1990 utgör grunden för utvärderingen av nollalternativet. En tydlig skillnad mellan ÖP 1990 och ÖP 2016 är att den nya översiktsplanen har lyft in ny lagstiftning och ny kunskap om hållbar planering och klimatfrågor. Betydande miljöaspekter har avgränsats till: Natur- och kulturmiljö Detta innefattar: naturmiljö, vattenmiljö, nyttjande av mark, rekreation och friluftsliv, landskapsbild samt kulturmiljö. Hälsa och säkerhet Detta innefattar: klimat, översvämning, skred och ras, kommunikation och transporter, buller samt förorenade områden. I MKB:n görs också avstämningar mot miljömål och miljökvalitetsnormer samt påverkan på yddade områden och strandskydd. Avslutningsvis görs en samlad bedömning där konsekvenser av nollalternativ och konsekvenser av huvudalternativ beskrivs. Avgränsningen av MKB:n har stämts av med länsstyrelsen vid samråd den 21 juni Den sammanfattande bedömningen av nollalternativ ÖP 1990 och huvudalternativ 2016 görs nedan: Nollalternativ Frågor som inte hanterades i nollalternativet, men som idag är viktiga planeringsförutsättningar är klimatförändringar med höjda vattennivåer samt att säkra vattenkvaliteten i kommunens recipienter genom miljökvalitetsnormen för vatten. Risken för skred och ras var dock lika aktuell i ÖP 1990 som den är i ÖP Ny lagstiftning kring strandskydd har medfört att den fysiska planeringen idag även inkluderar s.k. LIS- områden, Landsbygdsutveckling i Strandnära områden, vilket inte var aktuellt när den gamla ÖP:n togs fram. En annan skillnad är att nytt fokus kring sammanhängande grönområden för rekreation och naturvård kräver en mer heltäckande kommunal och regional planering, vilket nollalternativet inte tar höjd för. Samma sak gäller frågor som rör resande och tillgänglighet. Dock är ÖP 1990 mer tydlig i sin redovisning av riktlinjer vid markanvändning, samt olika naturtypers och områdens känslighet, än vad ÖP 2016 är. Avsaknaden av kopplingen till aktuella miljö- och naturvårdsfrågor gör att underlaget ändå inte är aktuellt i nutida planeringsfrågor och ökar därmed risken för att betydande miljökonsekvenser uppstår av planeringen. Risken är även att den fysiska planeringen i kommunen med nollalternativet som utgångsläge blir mer splittrat och osammanhängande. I en avstämning mot åtta av de nationella miljömålen gynnar ÖP 1990 fyra av målen, missgynnar ett av målen och varken missgynnar eller gynnar tre av målen. ÖP Sollefteå Efter att ha arbetat med planering utifrån en gammal översiktsplan från 1990 har nu kommunen tagit fram ett nytt förslag till översiktsplan med uppdaterade planeringsunderlag. Miljöbalken, miljökvalitetsnormer, nya riktlinjer för miljö och hälsa, Natura 2000-områden, ändrade strandskyddsregler och ny kunskap om behov av klimatanpassning, är viktiga förändringar sedan 1990 och finns med i ÖP Kommunens mål är att möta ökad efterfrågan på boende i attraktiva, vattennära lägen och att på områden för rekreation och besöksnäring värna jordbruksmark och annan skyddsvärd mark, samt ta hänsyn till behovet av ytor för klimatanpassning. Även ny kunskap om hållbart byggande har tillkommit och belyses. 4

5 I ÖP 2016 finns målbilder för Sollefteå 2030 och ställningstaganden för att nå dit. I flera av de områden som beskrivs finns det ett behov av att fördjupa och tydliggöra var prioriteringar mellan olika intressen behöver göras, samt vilka krav och riktlinjer som kommunen ställer på en hållbar planering. Detta för att minska risken för att stora konsekvenser uppstår och i högre grad kunna medverka till positiva konsekvenser. Det finns några aspekter där konsekvenserna kan bli betydande och det är effekter av ändrat klimat, skred och ras, samt värden knutna till landskapet, framför allt genom vindkraft och utveckling av LIS-områden i strandnära lägen. Riskerna är påtagliga att kommunen kommer att drabbas av stora konsekvenser av klimatförändringarna genom ökad risk för översvämning och ras om inte planeringen anpassas och åtgärder planeras. Kommunens ställningstagande att klimatanpassa planeringen för dessa områden är viktigt och angeläget. Kommunen behöver förtydliga vilka åtgärder och anpassningar som behövs. Då frågan är kommunöverskridande och klimatfrågorna är komplicerade, behöver kommunen stöd för att få fram mer detaljerade underlag till dessa områden. De värden som är knutna till naturmiljöer, vattenmiljöer, kulturmiljöer, friluftsliv och landskap är viktiga att bevara och utveckla för att människor ska finna det attraktivt att besöka och bo i kommunen. För LIS-områden och byggande i strandnära områden finns detaljerade ställningstaganden och riktlinjer både var utveckling kan vara aktuell och vilka krav som ställs för att säkra natur-, kultur- och friluftsvärden. Det är även i LIS-områden och vid vindkraftsutbyggnad som mer storskaliga konsekvenser bedöms kunna uppstå. Riktlinjer och fördjupade underlag gör att konsekvenserna kan minimeras. Även för planering i andra strandskyddade områden, på landsbygden och i orterna, rekommenderas liknande riktlinjer för dessa miljöaspekter. De planerade programmen för naturvård och kulturmiljövård är viktiga för utvecklingen av positiva konsekvenser, när samhället utvecklas mot en ökad hållbarhet. Åtgärder som den genomförda restaureringen av niplandskapet i Resele, är ett exempel där kommunen aktivt bidragit till att skydda värdefull natur och landskapsbild. Det är positivt att ÖP 2016 planerar för utveckling av grönstruktur i Sollefteå stad och att tillgången till attraktiva natur- och rekreationsmiljöer i tätorterna säkras. Det finns annars en risk för att förtätning, även om det är i liten skala, bygger bort viktiga grönstråk för rekreation och lek. För nyttjande av mark finns risken att olika intressen krockar, t.ex. vindkraft och rennäring eller byggande på jordbruksmark kontra fortsatt jordbruksdrift. Kommunen bör tydliggöra hur en prioritering ska ske mellan de olika intressena. Det kan uppstå stora negativa konsekvenser om en näring inte kan bedrivas. För vindkraft har planeringsunderlag tagits fram och kommunen har tagit ställning till att älvdalarna med närområden inte är lämpade för vindkraft, utan där ska boende, friluftsliv, turism och jordbruk prioriteras, vilket bidrar till positiva konsekvenser och minskar riskerna för negativ påverkan på exempelvis landskapsbilden. En avstämning mot åtta av de nationella miljömålen visar att ÖP 2016 övergripande gynnar fem av målen och varken gynnar eller missgynnar tre av målen. Miljökvalitetsnormerna för ytvatten visar att åtgärder för att uppnå god ekologisk status för vattenförekomster är särskilt viktigt att arbeta med för kommunen i olika samarbeten i avrinningsområdena. Arbetet med att ta bort vandringshinder och att öka magasineringskapaciteten av vatten innan det når vattendrag och sjöar är viktiga åtgärder. Det är viktigt att ställningstaganden som görs i ÖP 2016 ses som en start på det fortsatta arbetet med översiktsplaneringen och att ställningstagandena behöver preciseras ytterligare. 5

6 1 Inledning 1.1 Avgränsningar Denna MKB har samma geografiska och tidsmässiga avgränsning som ÖP Sollefteå (ÖP 2016). De miljöaspekter som beskrivs och konsekvensbedöms i denna MKB är de som bedömts vara betydande och har valts dels med utgångspunkt i lagstiftningen om upprättande av MKB, 6 kap MB och dels för att de har stark koppling till de strategier och den utvecklingsinriktning som slås fast i ÖP Lagstiftningen anger vidare att en MKB ska innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och annan miljöhänsyn beaktas i planen. Betydande miljöaspekter har avgränsats till: Natur- och kulturmiljö Detta innefattar: naturmiljö, vattenmiljö, nyttjande av mark, rekreation och friluftsliv, landskapsbild samt kulturmiljö. Hälsa och säkerhet Detta innefattar: klimat, översvämning, skred och ras, kommunikation och transporter, buller samt förorenade områden. I MKB:n görs också avstämningar mot miljömål och miljökvalitetsnormer samt påverkan på skyddade områden och strandskydd. Avslutningsvis görs en samlad bedömning där konsekvenser av huvudalternativ och konsekvenser av nollalternativ beskrivs. Avgränsningen av MKB:n har stämts av med länsstyrelsen vid samråd den 21 juni Detaljeringsgraden och omfattningen av konsekvensbedömningarna har anpassats utifrån den tidsplan och detaljeringsgrad som underlag och samrådsversion av ÖP 2016 har. MKB:n kan komma att fördjupas efter samrådstiden och eventuella inkomna synpunkter. Bild 1. Det vackra älvlandskapet, med de för Sollefteå så karakteriska niporna, skapar risk för skred och ras. 6

7 1.2 Alternativ Huvudalternativet Sollefteå ÖP 2016 konsekvensbedöms mot ett nollalternativ. Nollalternativet till ÖP 2016 är den gällande översiktsplanen från 1990 samt de planeringsförutsättningar som finns idag i kommunen med en mycket gammal ÖP och vissa fördjupade planer. Det finns ingen geografisk skillnad mellan ÖP 1990 och ÖP Dock har den nya översiktsplanen ett fokus kring utveckling av Sollefteå stad och tätorterna Junsele, Ramsele, Näsåker och Långsele. I ÖP 2016 kommer den fördjupade översiktsplanen för Sollefteå (2005) att aktualiseras. Målet i ÖP 2016 är en samhällsplanering utifrån tema natur-, innovations- och livskraft med fokus på hållbar utveckling. Kommunens mål är att möta ökad efterfrågan på boende i attraktiva vattennära lägen och på områden för rekreation och besöksnäring, värna jordbruksmark och annan skyddsvärd mark, samt ta hänsyn till behovet av ytor för klimatanpassning. Bild 2. ÖP 2016 vill planera för tätortsnära grönstråk med kulturhistoria värden i fokus. Arbetarbostäder, Solleftå bruk. ÖP 1990 behandlar delvis samma delar, men utifrån dåtida samhälls- och miljöförutsättningar och med ett mer begränsat fokus på helhet och friluftsliv. ÖP 2016 redovisar ställningstaganden kopplat till mark- och vattenanvändning, men med i vissa fall lägre grad av tydliga riktlinjer. Miljömål, miljökvalitetsnormer, natura 2000-områden etc. saknades som planeringsförutsättningar Miljöbalken hade inte antagits. Andra aspekter att ta ställning till vid samhällsplanering har tillkommit sedan ÖP 2016 har fokus kring aktuella miljöfrågor och anpassningar. Klimatanpassningar för höga vattenstånd och högre medeltemperaturer, vilka inte var aktuella då den gamla ÖP:n togs fram, är en mycket viktig 7

8 fråga i ÖP Mer hållbart transportsystem och förtätning av bostäder i infrastrukturstråk är en del av anpassningarna i den nya översiktsplanen. Risken för ras var en aktuell fråga även i ÖP Här görs även en mer detaljerad sammanställning över aktuella täktområden i kommunen, vilket saknas i ÖP Samma sak gäller redovisning av skyddade områden. 1.3 Metod En MKB ska enligt 6 kap MB, innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till aktuell kunskap, bedömningsmetoder, planens innehåll och detaljeringsgrad, allmänhetens intresse och med hänsyn till att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med andra planer eller program. MKB:n ska identifiera och beskriva vilka direkta, indirekta och samlade effekter samt konsekvenser planförslaget har på människor och miljö. Den ska om möjligt konsekvensbedöma alternativ till planen. I metoden för miljöbedömningar ingår stegen behovsbedömning, avgränsning, analys, upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, antagande och uppföljning. Kunskapsinsamling till miljökonsekvensbeskrivningen sker genom studier av översiktsplan, analys av eventuella utredningar och inventeringar samt andra mål-, strategidokument och kunskapsunderlag som kommunen tillhandahåller. Se 1.4 Huvudalternativ och relevanta planer och program. Miljökonsekvenserna i MKB:n bedöms utifrån förväntad grad av påverkan, effekter på värden och varaktigheten av påverkan. ÖP 2016 anger ställningstagande för den utveckling som kommunen vill nå till 2030 och vilka värden som är av betydelse för en hållbar utveckling men på ett flertal områden anges inte exakt hur den fysiska planeringen ska ske och vilken prioritering som görs mellan olika intressen. Plankartan för kommunen är grovskalig förutom för de tätortsnära kartorna i programmet och det kan vara svårt att få en helhetsbild var olika intressen samverkar eller konkurrerar. För vissa områden som rekreation och friluftsliv och LISområden finns en högre detaljeringsgrad som gör det lättare att förutsäga vilka konsekvenser som kan uppstå. Ett flertal fördjupade planer och program planeras i översiktsplanen, vilka kan förtydliga många av dessa områden. I MKB:n görs generella konsekvensbedömningar för hur ställningstaganden minimerar risken för stora betydande konsekvenser och om de möjliggör positiva konsekvenser. I vissa fall anges vilka förtydliganden som skulle behövas. För konsekvensbedömning av planen används nationella miljömål, miljökvalitetsnormer och riktlinjer för miljö, hälsa och säkerhet. För bedömning av betydande miljöpåverkan i riksintressen och Natura 2000-område används Naturvårdsverkets handledning som stöd. 1.4 Huvudalternativ och relevanta planer och program ÖP 2016 är indelad i tre delar: Del 1 Ställningstagande, Del 2 Planeringsförutsättningar samt Del 3 Konsekvenser. För kommande planeringar krävs fördjupade kunskaper och analyser, vilket kommunen planerar att genomföra under de kommande åren med ÖP 2016 som grund. Begreppet Livsmiljö är ett centralt begrepp i kommunens planering, varför en nära medborgardialog är, samt kommer att bli av stor vikt för fortsatt planering. Syftet ska vara att planera för en god livsmiljö i Sollefteå kommun för alla. Kommunens planering utgår från tema Naturkraft, Innovationskraft och Livskraft. Det är del 1 och 2 som konsekvensbedöms. ÖP:n pekar ut ett antal utvecklingsområden för bostäder och verksamhetsområden. Ny bebyggelse planeras att förläggas till områden som redan är ianspråktagna för bostäder eller industri. Kommunen har gjort en sammanställning av LIS-områden (Landskapsutveckling i strandnära lägen) där intresset av att bygga är stort. Övriga orter inom kommunen som berörs av ÖP:n är Sollefteå (FÖP), Junsele, Ramsele, Näsåker samt Långsele. I ÖP 2016 beskrivs också strategier och ställningstagande för ökad livskraft på landsbygden. 8

9 Ställningstaganden beskrivs översiktligt för respektive tema och behandlar Naturkraft (naturvärden, naturresurser, klimat, miljökvalitetsnormer och energi), Innovationskraft (Infrastruktur, arbete, verksamhet och offentlig service) samt Livskraft (Hälsa, boende, miljöfrågor, rekreation, tätortsnära utveckling). Planeringsförutsättningar, med i vissa fall utvecklade strategier och ställningstagande, redovisas sedan för respektive tema. Frågor som rör klimat, tillgänglighet samt att Sollefteå ska vara en attraktiv kommun att besöka med fokus på naturturism är av stor vikt för planeringen. Bild 3. Kommunen ser landskapet och naturen som potential för naturturism. Skymning med utsikt från Hallstaberget, där kommunens skidanläggning med hotell finns. Vindbruksplanen anger inom vilka områden en utveckling av vindkraft kan ske. Planen är högst aktuell för översyn och aktualisering, då kommunen även fortsättningsvis vill satsa på förnybar energi. LIS-områden redogör för den utveckling av bebyggelse samt näringsliv som kommunen vill gynna i strandnära lägen i utpekade LIS-områden. Konsekvensbedömningarna för varje miljöaspekt inleds med konsekvensbedömningen, ÖP 2016:s påverkan på miljöaspekterna, och följs av en motivering till bedömningen och en redovisning av relevanta miljömål. Bedömning av konsekvenserna gäller huvudalternativet. En översiktlig bedömning mot nollalternativet görs under den samlade bedömningen. För utförligare beskrivning av förutsättningar hänvisas till planhandlingen. 9

10 2 Konsekvensbedömning Natur- och kulturmiljö 2.1 Naturmiljö Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Övergripande ställningstagande i ÖP:n Funktionella spridningsstråk Livsmiljöer Biologisk mångfald Höga naturvärden kopplat till älvdalarna Landsbygdsutveckling Naturvård i fysisk planering Riksintressen och skyddade områden Områden med naturvärden ska bevaras och förstörda miljöer, där så är möjligt, restaureras Konsekvensbedömning Kommunen visar tydligt i ÖP:n att man vill värna de naturvärden som finns i kommande planering. Vid utveckling kan naturmark och livsmiljöer för hotade arter tas i anspråk och funktionella spridningsstråk försvinna. Man ska ta fram ett naturvårdsprogram som identifierar de värden som finns, samt som kan visa på vilken form av hänsyn som behöver tas. Kommunen behöver tydliggöra de riktlinjer som krävs för att värna de naturvärden som i dagsläget saknar skydd och finns i områden som planeras att exploateras. Man bör också identifiera eventuella konfliktområden, exempelvis mellan naturvård, rekreation, täkter eller vindkraft. Risken är annars att oönskade effekter som skadar värdefulla naturmiljöer uppstår. De ställningstagande som görs för naturmiljövärden i ÖP 2016 visar att naturmiljön är viktig för kommunens långsiktiga utveckling och minskar risken för att stora konsekvenser uppstår när detta genomsyrar den fysiska planeringen men det är svårt att göra en heltäckande konsekvensbedömning då naturmiljövärden och prioriteringar för naturvården inte beskrivs. Med ett naturvårdsprogram med tydliga prioriteringar och planer kan ytterligare positiva konsekvenser för naturmiljö uppstå. Utpekade områden för landskapsutveckling har identifierats utifrån minsta påverkan på naturvärde och rekreation. Riktlinjerna för LIS-områden har en högre detaljeringsgrad och hänsyn ska tas till identifierade naturvärden. Utvecklingen ska inte heller påverka områden som är av värden för spridning av arter mellan skyddade områden med höga naturvärden. Bedömningen är att med rätt hänsyn enligt de riktlinjer som tagits fram, kommer påverkan på naturvärdena i LIS-områdena att minimeras. Genom att även ta hänsyn till områden med betydelse för spridning mellan oskyddade naturmiljöer med höga naturvärden kan påverkan minska ytterligare vid utvecklingen av LIS-områden Motiv till konsekvensbedömning Sollefteå kommun är rik på natur och orörda områden och det är något man vill visa att man värnar i ÖP 2016 vid alla former av exploateringar. Man har unika miljöer kring älvarna. Naturvårdsobjekt (klass 1-3) på kommunal mark ska skyddas för kommande exploateringar. Kommunen visar på naturen, med ett varierat växt- och djurliv som attraktionskraft för rekreation och turism. Man har som ambition att ta fram ett naturvårdsprogram, senast under nästa mandatperiod. I tätortsnära områden ska ny bebyggelse så långt som möjligt planeras i områden med redan ianspråktagen mark. På de tätortsnära kartorna redovisas inte närliggande värden för de tilltänkta exploateringar i kommunens tätorter. Kommunen vill utveckla tätortsnära grönstråk. 10

11 Inför urval och planläggning i LIS-områden finns en vägledning för hur bebyggelse och planläggning ska prioriteras i förhållande till naturmiljöer. Behovet av landsbygdsutveckling (LIS) ska alltid vägas mot inverkan på strandskyddets syften som ska tillgodoses långsiktigt. Inventeringar inom attraktiva områden ligger till grund för utpekandet av LIS- områden. När åtgärder som ny bebyggelse, grustäkter, vägbyggande, vindkraftsetablering, intensivt skogsbruk och annan typ av exploatering prövas ska effekterna på naturvärdena och eventuellt behov av skydd utredas. Gruvnäring och täktverksamhet får inte ske där det finns höga naturvärden. Skogsbruk ska vara präglat av mångbruk, där även den biologiska mångfalden ska värnas. Tydliga riktlinjer för hänsyn saknas dock. Det saknas idag gruvdrift men det finns undersökningstillstånd för två områden Påverkar miljömål Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö, Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv berörs. Bild 4. Skogsbruket i Sollefteå ska vara präglat av mångbruk med värnande om natur och friluftsliv. 11

12 2.2 Vattenmiljö Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Övergripande ställningstagande i ÖP:n Vattenkvalitet Ekologiskt betydelsefulla vattenmiljöer med varierade och artrika strandmiljöer Vattendrag utan vandringshinder Restaurering av påverkade vattendrag Biologisk mångfald Älvarna samt biflöden. Sjöar och LIS-områden Våtmarker Vatten och avlopp Sollefteå kommuns grundvatten ger en säker och hållbar dricksvattenförsörjning, samt bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Lokalt omhändertagande av vatten prioriteras för att rena vatten som kommer ut i sjöar och vattendrag och utjämnar flöden Konsekvensbedömning Vid utbyggnad av nya bostads- och verksamhetsområden ökar de hårdgjorda ytorna och ökade mängder avloppsvatten bidrar till näringsbelastade ämnen. De ställningstagande som kommunen tar angående lokalt omhändertagande av vatten i detaljplaneområden samt en översyn av kommunalt VA hantering och enskilda avlopp, återställning av påverkade vattendrag, utpekande och gränsdragning av LIS-områden, bedöms bidra till att minimera konsekvenser för vattenkvalitet och biologisk mångfald. En mellankommunal och regional samverkan för att förbättra vattenkvaliteten i Ångermanälven bedöms bidra till positiva konsekvenser. Ett tydligare ställningstagande rekommenderas för hur den biologiska mångfalden ska värnas med hänsyn till de vandringshinder som vattenkraftverken utgör. Tydligare riktlinjer kring hänsyn av våtmarksområden vid skogsbruk och torvtäkt behövs. Samma sak gäller påverkan av vattenkvaliteten från täktverksamhet där tydliga riktlinjer och ställningstaganden behövs Motiv till konsekvensbedömning Kommunen gör tydliga ställningstaganden i ÖP:n kring frågor som rör vattenmiljö och vattenkvalitet. Man vill återställa tidigare naturmiljöer, som flottledsrensade vattendrag för att gynna den biologiska mångfalden. Behovet av landsbygdsutveckling (LIS) ska alltid vägas mot inverkan på strandskyddets syften som ska tillgodoses långsiktigt. LIS-begreppet får heller inte omfatta in- och utlopp i sjöar, då dessa ofta är särskilt artrika. Vatten- och avloppsförsörjning ska i första hand ske genom kommunala anläggningar, med åtgärder inom de områden som saknar kommunala VA-anläggningar. ÖP 2016 prioriterar lokalt omhändertagande (LOD) av dagvatten mot direkt avledande till vattendrag och sjöar. Tillräckligt mycket yta ska finnas i detaljplanerna för att LOD ska fungera. I ÖP:n visar man på behovet av en regional och mellankommunal samverkan för att värna vattenkvaliteten i Ångermanälven. En stor del av den limniska biologiska mångfalden i kommunen finns i Ångermanälven, eller i anslutande vattendrag. Sollefteå kraftverk och ytterligare kraftverk kvarstår dock som en vandringsbarriär i Ångermanälven, samt påverkar 12

13 den ekologiska statusen. Påverkan omöjliggör naturlig reproduktion av lax och havsöring. Inga ställningstaganden görs i ÖP:n om att bevara den biologiska mångfalden i Ångermanälven. Behov finns av att revidera gamla vattenskyddsområden och arbete pågår med att ta fram nya. Vattenskyddsområden finns ej utpekade på kommunkartan i ÖP:n. Kommunen ska vidta åtgärder när det gäller vattenförekomster som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen enligt vattendirektivet. En generell hänsyn om ett ekologiskt hållbart skogsbruk beskrivs. Riktlinjer saknas för hur hänsyn ska tas för att bevara de många våtmarker som finns i kommunen samt för att minska negativ påverkan på vattenkvaliteten från täktverksamhet Påverkar miljömål och miljökonsekvensnormer Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning samt Myllrande våtmarker bedöms påverkas. Miljökvalitetsnormen för vatten berörs. Bild 6. Fiskens naturliga vandring stoppas vid Sollefteå kraftverk och det sker ingen naturlig föryngring av lax och öring i Ångermanälven. 13

14 2.3 Nyttjande av mark och naturresurser Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Övergripande ställningstagande i ÖP:n Ändrad markanvändning Konkurrerande markanvändning Irreversibel påverkan Förutsättningar för: Rennäring Jordbruk Skogsbruk Vindbruk Uttag av naturgrus, berg och mineraler. Mark ska skyddas så att pågående nyttjande av mark och naturresurser inte begränsas eller försvåras Konsekvensbedömning Ändrad markanvändning bedöms inte ske i hög grad genom ÖP. Jordbruksmark tas i anspråk i vissa områden, framför allt nära tätorterna. Intressekonflikter kan uppstå vid konkurrerande markanvändning då riktlinjer i viss mån skyddar respektive markanvändning och inte anger inriktning på prioritet. Påverkan i form av vindkraftsetableringar och uttag av naturresurser bedöms kunna ge irreversibla effekter på annan markanvändning. Så även bebyggelse på jordbruksmark om marken inte går att återställa som jordbruksmark om behov uppstår i framtiden. Riktlinjerna i ÖP skyddar var och en av markanvändningarna. I vilka områden som uttag av naturgrus, mineraler och berg planeras att tillåtas framgår inte av kartan varför geografiska intressekonflikter är svåra att bedöma. Ställningstaganden och riktlinjer i ÖP bedöms kunna minska risken för stora konsekvenser om de följs. Det finns dock en risk för konflikt mellan de olika ställningstagandena och ett resonemang kring prioriteringsordning skulle kunna klargöra kommunens ställningstagande generellt. Vindbruksplanen är högst aktuell för en översyn och i den behöver dessa frågor tydliggöras Motiv till konsekvensbedömning Markanvändning i form av skogsbruk, jordbruk, rennäring samt etablering av vindkraftverk lyfts fram i ÖP som prioriterade för kommunen. Sollefteå kommun är nationellt sett en landsbygdskommun och har stora ytor mark som inte är tagna i anspråk för bebyggelse. Marken består av produktiv skogs- och jordbruksmark samt övrig mark. Kommunen har 2% av landets produktiva skogsmarksareal och 25% av länets (Västernorrlands län) vilket gör skogsbruk till en betydande näringsgren. Av kommunens totala land- och vattenareal är 2% jordbruksmark. Jordbruket har under en längre tid utvecklats från många mindre till få större enheter. Det finns en ökande efterfrågan på jordbruksmark kring de större gårdarna, medan det på andra håll inom kommunen är problem med att jordbruksmark tas ur produktion och därför växer igen. Markresurserna nyttjas för fler ändamål än skogs- och jordbruk. I Sollefteå finns 5 samebyar representerade gällande markutnyttjande. Rennäring och utövande av samisk kultur är spridd över hela kommunen och vissa ytor är utpekade riksintressen för rennäring. Det finns även ytor av riksintresse för vindkraft samt att en utpekad konkurrensfördel för Sollefteå är den mångfacetterade naturen som inbjuder till rekreation och friluftsliv. Icke förnybara resurser som lyfts fram i ÖP är naturgrus, berg och mineraler. Täkter och gruvdrift tar mark i anspråk i form av brytning, transportvägar, lagring mm när de är i drift men 14

15 ändrar även markförutsättningarna på platsen för överskådlig framtid. I dag pågår ingen gruvverksamhet men det finns undersökningstillstånd på två platser. Riksintressen och annan mark som används för rennäring och samisk kultur anges inte som områden där stor restriktivitet bör råda. Gruv- och täktverksamhet är dock verksamheter som kan försvåra för rennäringen då det kan utgöra barriärer, skapa störningar samt ta betesmark i anspråk. På kartan anges riksintressen samt i Vindbruksplanen utpekade områden för etablering av vindkraft. Även pågående vindkraftsprojekt pekas ut i ÖP vilka inte överensstämmer med de som finns i vindbruksplanen. Vindkraftsetableringar kan utgöra risk för rennäringen i form av störningar under bygg- och driftsskede samt utgöra barriäreffekter varför lokalisering av nya vindkraftverk blir viktig att förlägga så att riskerna minimeras. Det finns områden kring älvdalarna som undantas från vindbruksetableringar vilket minskar risken för påverkan på markanvändningen och miljöaspekter där. I redan bebyggt område och vissa tätorter anger kartor att jordbruksmark tas i anspråk. Bland annat avsätts ett större område för verksamheter (Hamre) i Långsele och åkermark tas i anspråk för bebyggelse i Gransjö (LIS-område). Generellt saknas en värdering av kommunens jordbruksmark. Enligt Jordbruksverkets rekommendationer för att efterleva MB kap 3 4 anges att tre frågor behöver diskuteras vid en förändrad markanvändning av jordbruksmark: 1. Är jordbruksmarken brukningsvärd? 2. Är den aktuella förändrade markanvändningen ett väsentligt samhällsintresse? 3. Varför är förutsättningarna att ta annan mark i anspråk inte tillfredsställande? I ÖP anges att att jordbruksverkets riktlinjer ska följas och att planläggning som riskerar att hindra rationellt jordbruk ska undvikas Påverkar miljömål och miljökonsekvensnormer Ett rikt växt- och djurliv, samt Levande skogar berörs. Bild 7. Älvlandskapet undantas från vindkraftsetablering. 15

16 2.4 Rekreation och friluftsliv Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Övergripande ställningstagande i ÖP:n Påverkan på rekreationsområden. Närhet och tillgång till rekreations- och friluftslivsmöjligheter Tillgänglighet för alla Grönstråk Leder Ångermanälven Naturturism Natur- och kulturmiljöer är viktiga tillgångar i den regionala besöks- och turistnäringen. Kommunens sjöar och vattendrag är tillgängliga Konsekvensbedömning ÖP:n visar på en lokal och regional utveckling av friluftslivet som gynnar inte bara besöksnäringen, utan även livskvaliteten för medborgarna i kommunen. Det gäller en ökad geografisk tillgänglighet för samtliga orter med ett utvecklat nätverk av leder och båtliv, tillgänglighet för fler målgrupper, samt värnandet av natur- och kulturhistoriskt värdefulla områden. Det bedöms ha stora positiva konsekvenser. Planer på en utveckling av tätortsnära friluftsliv med grönstråk, områden av värde för skolor, fiske och båtliv bedöms också ha positiva konsekvenser. Ställningstaganden behöver fördjupas med riktlinjer som tydliggör prioritering mellan olika områden och intressen för att få en heltäckande planering. Det bedöms som positivt att man vill skydda områden av värde för rekreation. I dagsläget finns det inga utpekade vindkraftsområden som geografiskt konkurrerar med områden av friluftsliv. Ur ett friluftslivsperspektiv är det dock viktigt att även bedöma påverkan på landskapsupplevelsen vid en vindkraftsetablering Motiv till konsekvensbedömning ÖP:n visar tydlig, generell ståndpunkt då man vill verka för ett ekologisk hållbart samhälle. Sollefteå kommun ser naturturism som en självklar del av näringslivsutveckling, kopplat till medborgarnas välfärd och bevarandet av kommunens natur- och kulturvärden. Värdet av Ångermanälven för fiske, nipmiljöerna samt båtliv lyfts särskilt. Kommunens sjöar och vattendrag prioriteras. Det rörliga båtlivet underlättas exempelvis genom gästplatser för båt. Inom det ryms planer på ökad tillgänglighet inom kommunen, samt för olika målgrupper med engagerade föreningar och skolor. Kommunen vill utveckla samtliga leder och man vill reservera specifika områden av värde för rekreation från exploatering. Det finns planer för tätortsnära grönstråk inom Sollefteå. Ett särskilt visionsprogram har tagits fram för Hallstaberget. Områden av värde för rekreation och friluftsliv ska i framtiden skyddas mot exploatering. Utpekade områden för landskapsutveckling har identifierats utifrån minsta påverkan på naturvärde och rekreation. Behovet av landsbygdsutveckling (LIS) ska alltid vägas mot inverkan på strandskyddets syften, som ska tillgodoses långsiktigt. För vissa områden anges närmaste avstånd mellan byggnader och stranden. Generella ställningstagande görs angående att näringar som skogsbruk ska vara präglat av mångbruk, där även friluftsliv, besöksnäring och sociala värden ska värnas. Gruvnäring och täktverksamhet får inte ske i områden av värde för friluftslivet. Inga områden av värde för friluftslivet konkurrerar med områden för vindkraft. 16

17 Påverkar miljömål och miljökonsekvensnormer God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv, samt Levande skogar berörs. Bild 8. Fisket nedströms i Ångermanälven är attraktivt för turister. Bild 9. Kulturmiljöer som Graninge bruk är av stort värde för rekreation och turism i kommunen. 17

18 2.5 Landskapsbild Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Övergripande ställningstagande i ÖP:n Storslagna landskapsvyer Niplandskap, älvdalar, storslagna skogs- och myrmarker Bevara kommunens identitet och karaktär Attraktiv livs- och besöksmiljö Värna kulturarvet och naturliga samband Landsbygden Vindkraft (Vindbruksplan) Naturgrus, berg och mineraler Livskraft Sollefteå och övriga orter Kommunen ska i samverkan bevara och utveckla ett öppet, omtyckt och för alla nyttigt landskap. Landskapet ska ses som en stor resurs för hela kommunen både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Landskapet bevaras och utvecklas genom ökad kunskap, skydd, förvaltning och god planering. Natur- och kulturmiljöer i Sollefteå och övriga orter ska värnas och tillgängliggöras. Utsikter ska tillvaratas och utvecklas Konsekvensbedömning Sollefteå kommun har ett landskap som bjuder på många storslagna utsikter, vackra landskap och höga natur- och kulturvärden. Kommunen har identifierat att landskapets värden är av stor betydelse för att skapa en attraktiv livs- och boendemiljö. En stor påverkan kan uppstå genom vindkraftverksutbyggnad eller storskalig gruv- och täktverksamhet på platser med stor betydelse för upplevelsen av landskapets värden. Det kan ske t.ex. att ny infrastruktur tillförs som inte är anpassad till landskapens skala eller bryter samband och byggnader som avviker från traditionell bebyggelsestruktur. Igenväxning av jordbrukslandskap och skogsbruk påverkar också landskapsbilden. Översiktsplanens ställningstagande, att ange områden där utbyggnad av vindbruk inte får ske, är ett viktigt ställningstagande för bevarande av kultur- och naturupplevelser och ger positiva konsekvenser. Genom att styra utformning av vindkraftsparkerna och göra fotomontage som beskriver påverkan kan ytterligare skydd ges till landskapsbilden. ÖP visar i ställningstagande att landskapets natur- och kulturmiljöer ska värnas samt att landskapet är en stor resurs som ska bevaras och utvecklas. Särskilt för landsbygdens utveckling finns mer information om vad som karaktäriserar landskapets värden och kommunens inriktning. Niplandskapen pekas även ut i ÖP att dessa värden ska utvecklas. Konsekvenser som kan uppstå på landskapsbilden kan minimeras och bidra till långsiktigt skydd och bevarande av upplevelsen av landskapet och landskapsbild. Tydligare riktlinjer om hur och var dessa värden ska skyddas och utvecklas i den fysiska planeringen rekommenderas för att ytterligare styra planering mot positiva konsekvenser. Vid översynen av vindbruksplanen bör detta också ytterligare belysas då vindkraften kan ge stor påverkan på landskapsbild Motiv till konsekvensbedömning ÖP lyfter landskapets värden som en grund för att kommunens attraktivitet ska finnas kvar. Geologin, naturen och landskapets historia, kultur och brukande skapar landskapets värden. 18

19 Flera ställningstaganden om vad som ska värnas och hur bebyggelse i samhällen och på landsbygd, vindkraft och infrastruktur ska anpassas till landskapet och att dess natur och kulturmiljöer ska värnas finns i ÖP och vindbruksplanen Påverkar miljömål och miljökonsekvensnormer Ett rikt odlingslandskap och god bebyggd miljö, levande sjöar och vattendrag samt levande skogar berörs. Bild 10. Vid nya exploateringar i kommunen ska hänsyn tas till landskapsbilden. Ett område i Långsele där verksamhetsområde planeras. 19

20 2.6 Kulturmiljö Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Övergripande ställningstagande i ÖP:n Bevarade kulturmiljöer Påverkan på kulturmiljöer och fornlämningar Upplevelse av kulturmiljöer och kulturhistoriska samband Kultur Kulturmiljöer Riksintresse kulturmiljövård Kulturturism Kommunen ska bevaka att kulturvärden skyddas inför framtiden och att påverkade miljöer återställs Konsekvensbedömning Sollefteå kommun vill stärka bevarandeintresset för de kulturhistoriska miljöer som finns i kommunen. Man ser även det potentiella värdet att tillgängliggöra kulturmiljöerna för turism och rekreation. Vid utvecklingen av kommunen finns risk för att kulturmiljöer och kulturhistoriska samband förstörs eller otydliggörs vilket påverkar upplevelsen av dem samt det historiska tidsdjupet i landskapet. Man gör ställningstagandet att kulturvärden ska skyddas i riksintresseområden och strandskyddets syften i LIS-områden alltid ska bedömas. Konsekvenserna för kulturmiljöer bedöms i de fallen bli måttligt negativa till positiva, beroende på vilken hänsyn som tas. En bevakning av eventuella konfliktområden mellan exploatering och kulturmiljöer möjliggör att värdena kan bevaras i hela kommunen. För att det ska vara möjligt behöver kulturmiljöer identifieras och tydliga riktlinjer tas fram Motiv till konsekvensbedömning I Sollefteå kommuns finns kulturmiljöer från olika tidsepoker: järnåldern, samiska boplatser, bruksmiljöer och relativt nya miljöer från 1900-talet. Kommunen visar på att man vill stärka värdet som besöksmål hos de kulturmiljöer som finns inom kommunen både tätortsnära samt i lantmiljö. Man vill också att riktlinjer för hänsyn mot kulturhistoriskt värdefulla områden ska tas fram. Inom samtliga områden som utgör riksintresse för kulturmiljön, ska kulturvärdena skyddas. Behovet av landsbygdsutveckling (LIS) ska alltid vägas mot inverkan på strandskyddets syften som ska tillgodoses långsiktigt Påverkar miljömål och miljökonsekvensnormer Miljömålen God bebyggd miljö och Ett rikt odlingslandskap berörs. 20

21 3 Konsekvensbedömning Hälsa och säkerhet 3.1 Klimat och översvämningar, skred och ras Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Övergripande ställningstagande i ÖP:n Risk för översvämningar, skred och ras Klimatanpassad planering Dagvattenhantering Riskbedömning för planerad exploatering Identifierade bebyggda riskområden Klimatförändringar, miljö- och riskfaktorer Klimat och klimatanpassning Boende byggande och service Ras, skred och översvämningar Kommunens krisberedskap och totalförsvar Det kommunala övergripande målet är att anpassa kommunen/ samhället till ett förändrat klimat. Klimat- och sårbarhetsaspekter såsom risk för ras, skred och översvämningar, ska beaktas vid all planering och tillstånds- och lovgivning Konsekvensbedömning Kring kommunens tre dalgångar (Ångermanälven, Faxälven, Fjällsjöälven) är översvämningar, skred och ras stora risker p.g.a. de branta ravinerna, finkorniga jordarna och höga nipor. Med ett förändrat klimat förespås högre temperatur, ökad nederbörd och ökat utflöde av vatten ur älvarna. Det innebär högre vattennivåer och att riskerna ökar för att översvämningar, skred och ras inträffar, med stora konsekvenser för människor och miljö som följd. Klimatförändringar, höga flöden, översvämningar, skred och ras längs älvarna, i raviner och nipor är därför mycket viktiga förutsättningar för Sollefteå kommuns fysiska planering. De flesta människorna bor i eller i direkt anslutning till älvdalarna och flera bostäder finns uppe på nipor t.ex. i Sollefteå och Näsåker. Dessa områden har de största riskfaktorerna. Kunskapen är i dagsläget ganska grov och baseras på MSB:s karteringar och nationella riktlinjer. Därför har kommunen planerat att ta fram mer detaljerade underlag för hur kommunen ska klimatanpassas, både vad gäller planeringen och för krisberedskap. Det gäller både befintlig bebyggelse och framtidens planerade utveckling. I ÖP finns riktlinjer om att all planering ska anpassas till de risker för höga flöden, översvämning, ras och skred som finns idag och som beräknas att öka i framtiden. Statliga riktlinjer och rekommendationer ska följas. Man pekar också på flera olika åtgärder för att utjämna flödena i samband med snöavsmältning och skyfall. Ställningstagandena i ÖP som avser klimatanpassning, översvämningar, ras och skred visar på att kommunen har en övergripande kunskap men att mer detaljerad kunskap och riktlinjer behövs och att all planering ska beakta dessa risker. Det finns en icke försumbar risk för att stora konsekvenser för människor uppstår vid översvämningar, skred och ras. Med ett mer detaljerat kunskapsunderlag och detaljerade riktlinjer som är anpassade till kommunens särskilda förutsättningar kommer riskerna att minska för allvarliga konsekvenser i framtiden. 21

22 Motiv till konsekvensbedömning För Sollefteå kommun är målet att kommunen och samhället ska anpassas till ett förändrat klimat. Kommunen har MSB:s underlag för stabilitet och översvämningar och länsstyrelsernas klimatanalys och råd, men kommunen saknar egen detaljerad kunskap om hur kommunen kommer att påverkas och kan därmed inte med dagens kunskap ge andra riktlinjer för planeringen, än att nationella riktlinjer ska följas och att MSB:s karteringar ska användas. Därför har kommunen planerat att ta fram en plan för klimatanpassning i samhällsplanering och byggande och boende i riskområden, samt uppdatera krisberedskapsplanen utifrån klimatförändringar. Det är dock svårt för en liten kommun i en del av ett större och reglerat vattensystem att klara av att själva ta fram de underlag som krävs utan behöver stöd från länsstyrelsen. Kommunen har i ÖP 2016 angett att klimat och sårbarhetsaspekter ska beaktas i all planering. Allt byggande såsom bostäder, verksamhetslokaler och infrastruktur, ska anpassas till ett förändrat klimat med ökad risk för översvämning, ras, skred, torka och värmeböljor. I samband med planarbete, lovprövningar och lokaliseringsprövningar ska alltid risken för ras och skred beaktas och kartläggas. Checklistor som underlättar detta arbete ska tas fram för behovs- och miljöbedömning av planer. Statliga rekommendationer följs. Ytor för utjämning av vattenflöden, restaurering av våtmarker, dagvattensystem som är väl fungerande och lokalt omhändertagande av dagvatten är viktiga anpassningsåtgärder Påverkar miljömål och miljökonsekvensnormer God bebyggd miljö. Bild 11. Risken för ras och skred ska alltid beaktas och kartläggas. 22

23 3.2 Kommunikation och transporter Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Fossilfria transporter Minskad olycksrisk Infrastruktur väg och järnväg Elektronisk infrastruktur Övergripande ställningstagande i ÖP:n Kommunen ska vara starkt pådrivande inom alla områden kring infrastrukturen i kommunen. Då marknaden inte bygger ut IT-infrastrukturen på kommersiell grund, har kommunen tagit ett långsiktigt ansvar för utbyggnad och ägande av en grundläggande fiberinfrastruktur. Farligt gods ska hanteras och transporteras utanför tätorterna för att minska riskerna för olyckor och negativ miljöpåverkan Konsekvensbedömning ÖP 2016 bedöms ha positiva konsekvenser för ett hållbart transportsystem där minskade CO 2- utsläpp är prioriterade. Kommunen ska vara drivande i samarbeten regionalt och nationellt som kan gynna ökad kollektivtrafik och bättre vägstandard. ÖP ger utrymme för satsningar på kollektivtrafik samt tåg och bil och ska aktivt skapa och medverka till initiativ som syftar till att utveckla nya och smarta och samordnande former av kollektivtrafik och trafiklösningar för såväl tätort som landsbygd. Satsningarna kan ge positiva konsekvenser för transportsystemets påverkan på miljön samt öka trafiksäkerheten. Genom att belysa behovet av säkra gång- och cykelvägar ges positiva konsekvenser på trafiksäkerhet och tillgänglighet i tätorterna. ÖP bedöms även ha positiva konsekvenser för utbyggnaden av elektronisk infrastruktur genom att ta ett långsiktigt ansvar. En välutvecklad elektronisk infrastruktur gynnar boende i glesbygd och kan minska transportbehovet då det ger bra förutsättningar att till exempel arbeta i hemmet. En väl utvecklad elektronisk infrastruktur ger även förutsättningar för näringslivsutveckling. Farligt gods transporteras genom kommunen i huvudsak på riksvägarna 90 och 87, samt troligen även på järnväg genom kommunen. Bensin och diesel bedöms vara de större kvantiteterna på vägarna då tung industri saknas. Vid olyckor kan det lokalt ge negativa konsekvenser Motiv till konsekvensbedömning I ÖP 2016 belyses vikten av ett utvecklat och fungerande transportsystem för att möta en hållbar utveckling ur alla tre aspekterna ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Öp lyfter att det finns ett eftersläpande behov av vägunderhåll. Ett stort bil-och lastbilsberoende motiverar bra underhåll samt väginvesteringar för att bibehålla och utveckla attraktiva boendemiljöer, vidga arbetsmarknaden och utbildningsutbudet samt säkerställa näringslivets transporter. Järnvägsinfrastrukturen i kommunen är också i behov av satsningar. Det skulle öka möjligheterna att överföra gods från väg till järnväg, men även att satsa på persontransporter som genererar mindre CO2-utsläpp. Biltrafiken är nödvändig i en glesbygdskommun som Sollefteå men den behöver anpassas till hållbarhetsaspekter och kunna använda alternativa bränslen som el. En utveckling mot ett hållbart transportsystem kan bara uppnås genom samverkan med andra aktörer vilket ska prioriteras av kommunen. I det arbetet verkar kommunen för att påskynda upprustning av sträckan Långsele Västeraspby för att öka kapaciteten på järnvägssträckan. 23

24 Kopplat till tillgänglighet i tätorterna planeras för utbyggnad av gång- och cykelvägar, som även ger säkrare trafikmiljöer för barn och cyklister, särskilt om de förläggs i närhet till skolor och förskolor, för att skapa trygga och säkra lärandemiljöer. ÖP beskriver att miljöfarliga verksamheter ska lokaliseras så att störningar i form av buller, utsläpp eller olyckor minimeras. Boverkets allmänna råd som anger rekommenderade skyddsavstånd mellan industrier och bostäder, skolor, förskolor, sjukhus och andra störningskänsliga verksamheter ska användas. Tung trafik förekommer främst på riksvägarna 90 och 87 samt på järnväg Påverkar miljömål och miljökonsekvensnormer Begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö. Bild 12. En utveckling av järnvägstrafiken att även omfatta persontrafik, skulle bidra till en förbättrad kommunikation inom kommunen. Bilden visar Långsele järnvägsstation. 24

25 3.3 Förorenad mark Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Övergripande ställningstagande i ÖP:n Bebyggelse och sanering av förorenad mark Planering för bostäder och industrier I de fall det är aktuellt ska det ställas krav på verksamhetsutövare att sanera påverkade områden. Förorenade områden eller byggnader som ska bebyggas med bostäder ska efterbehandlas så att Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning uppnås Konsekvensbedömning Då kommunen genom länsstyrelsens inventering har god kännedom om var i kommunen den förorenade marken finns, bör inte risk för stora konsekvenser föreligga. Om förorenad mark ska tas i anspråk och därmed saneras, bidrar det positivt till miljömålen och genererar positiva konsekvenser Motiv till konsekvensbedömning I Sollefteå ligger den största andelen förorenad mark längs älvdalarna. Den förorenade marken är inventerad av länsstyrelsen i Västernorrland och totalt 352 objekt är identifierade. Föroreningarna härrör framförallt från gamla bensinstationer där även intilliggande bilverkstäder har bidragit till markföroreningar, totalt 17% av alla objekt. Den andra dominerande föroreningsorsaken är sågverksverksamhet Påverkar miljömål och miljökonsekvensnormer God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet berörs. 25

26 3.4 Buller Kriterier för bedömning Huvudsakligen berörda delar i ÖP:n Övergripande ställningstagande i ÖP:n Bebyggelse vid infrastruktur eller industrier Infrastruktur väg och järnväg Industri Planering av bebyggelse ska ske med hänsyn till aktuella kunskapsunderlag med rekommendationer om skyddsavstånd, riktvärden med mera Konsekvensbedömning Om kommunen praktiserar sina ställningstaganden bedöms ÖP 2016 ge små konsekvenser för bullersituationen i kommunen. I utpekade riskområden ska bebyggelsen anpassas till skyddsavstånd och gällande miljökvalitetsnormer. Det saknas dock generella underlag kring vilka förutsättningar som råder gällande bullerutsatta miljöer, till exempel vilka industrier som genererar buller och om det finns vägar som är särskilt hårt trafikerade av tung eller frekvent trafik Motiv till konsekvensbedömning I Sollefteå uppkommer buller av vägtrafik, tågtrafik, industriverksamhet och enstaka händelser. Det är dock inte någon konstant bullersituation utan tåg och tung trafik generar troligen sporadiskt buller. Skyddsavstånd och miljökvalitetsnormer ska hållas så att påverkan blir så liten som möjligt vid bebyggelse nära industri och täktverksamhet och trafikerade vägar eller om sådant nyanläggs vid befintlig bebyggelse. Generellt anger ÖP att bebyggelse ska ske i områden där bebyggelse redan finns. Detta gäller både i tätort och på landsbygd. Normer för buller ska inte överskridas och skulle risk föreligga ska det beaktas i planeringsskedet. Så kallade tysta miljöer skall pekas ut enligt översiktsplanen Påverkar miljömål och miljökonsekvensnormer God bebyggd miljö berörs. 26

27 4 Miljömål och miljökvalitetsnormer En avstämning görs mot de nationella miljömålen och fyra kommunala delmål. Preciseringar och indikatorer på har använts på ett vägledande sätt för bedömningar. En avstämning görs även mot miljökvalitetsnormer. 4.1 Avstämning miljömål Alla miljömål utom Storslagen fjällmiljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård kan komma att påverkas positivt eller negativt av ÖP:n, dock i varierande grad. Avstämning föreslås dock främst göras mot målen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Levande skogar. Sollefteå kommun har brutit ner de nationella målen till lokala förhållanden och valt fyra strategiska miljömål med delmål: Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. En avstämning görs även mot dessa. De lokala delmålen kommer att utvärderas och uppdateras senast under mandatperioden Avstämning mot nationella miljömål och lokala delmål Miljömålet bedöms gynnas Miljömålet bedöms både gynnas och missgynnas Miljömålet bedöms missgynnas Miljömål Konsekvenser av Huvudalternativ Konsekvenser av Nollalternativ God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Huvudalternativet tar övergripande hänsyn till grön-, blåstruktur och folkhälsa i planeringen. Flera av indikatorerna bedöms gynna miljömålet särskilt gällande tillgänglighet, hållbara transporter, blå- och grönstruktur, naturoch kulturmiljöer samt kommunikationsinfrastruktur. Stads- och bostadsutvecklingen i huvudalternativet med en ökad tillgänglighet med kollektivtrafik samt cykelleder, bedöms bidra till en minskning av biltrafik. Kommunens mål är att utöka infrastrukturen med bredband, vilket bedöms minska resandet ytterligare. En utökning av tågtrafik med persontrafik i Långsele skulle ytterligare bidra till att gynna miljömålet. Kommunen vill stödja företag samt hushåll med energieffektivisering, för att minska andelen luftföroreningar. Frågan kring användandet av alternativa energikällor behöver dock beskrivas mer utförligt, annars riskerar målet att missgynnas. Samma sak gäller frågan kring torvtäktverksamhet. De vägledande principerna för utvecklingen av staden som återfinns i nollalternativet bedöms övergripande gynna miljömålet, även om frågor som rör bevarandet av grustäkter, miljöfrågor samt tillgänglighet inte var lika aktuella då. Risken är dock att exploatering och bebyggelse inte blir planerad utifrån ett kommunalt perspektiv, vilket kan påverka faktorer som tillgänglighet, kommunikationer, hälsa och rekreation. Ur den aspekten bedöms målet att missgynnas. Nollalternativet har ett hållbart transportsystem i fokus. Dock har situationen förändrats jämfört med i dag och man reser på att annat sätt, samt oftare än vad man gjorde förr. Nollalternativet bedöms ändå gynna miljömålet övergripande. Målet om att öka användningen av alternativa energikällor bedöms gynna målet. 27

28 Grundvatt en av god kvalitet Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt odlingslan dskap Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendra g Levande skogar Kommunen är mån om att bevara naturgrustäkter för att värna grundvattentillgången. För att säkra dricksvattenförsörjningen pågår ett arbete med att revidera gamla vattenskyddsområden, bilda fler samt att se till framtida behov. Man vill utveckla det kommunala VA-nätet. Målet bedöms gynnas. I huvudalternativet görs ställningstaganden som visar på att naturmiljön är viktig för kommunens långsiktiga utveckling både tätorsnära samt för landsbygdsutvecklingen. Tydliga riktlinjer behövs dock för att säkerställa att hänsyn tas. Bedömningen görs ändå att målet kommer att gynnas, då program som ett naturvårdsprogram ska tas fram för kommunen. Planläggning som riskerar att hindra rationellt jordbruk ska undvikas. Det gör att marken värderas utifrån att bevara odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Målet bedöms därmed att gynnas. Kommunen värdesätter sina våtmarker och ingen verksamhet eller exploatering finns i direkt anslutning till våtmarksområden. Dock visar man på att intresset för täktverksamhet finns, men riktlinjer för hur hänsyn ska tas saknas. Kommunens beaktande av strandskyddets intressen, dagvattenhantering och VAhantering bedöms som positivt. Således även arbetet med att återställa påverkade vattendrag. Ett regionalt samarbete gynnar troligtvis arbetet med vattenkvaliteten i Ångermanälven. Dock görs inga ställningstaganden kring hur kraftverkens negativa påverkan på den biologiska mångfalden ska minska. I det avseendet bedöms målet missgynnas. Kommunen vill värna ett naturvård och friluftsliv i kombination med skogsbruk. Tydliga riktlinjer kring hur detta ska ske samt hänsyn mot värdefulla naturtyper som våtmarker saknas dock. Bedömningen görs ändå att målet kommer att gynnas, då program som ett naturvårdsprogram ska tas fram för kommunen. ÖP:n utgår inte från grundvattenperspektivet när man vill värna naturgrustäkterna utan där finns det en större tillåtlighet mot nyttjandet av naturgrus vilket missgynnar målet. Man vill säkra vattentillgången med vattenskyddsområden, och VA nätet ska förbättras. Detta bedöms gynna målet. Nollalternativet genomsyras av ställningstaganden och riktlinjer som tar hänsyn till bevarande och utvecklande av naturmiljöer. Målet bedöms därmed övergripande att gynnas. I nollalternativet är det svårare att säkerställa att inte jordbruksmark undantas från exploatering, vilket gör att målet bedöms missgynnas. ÖP:n visar på värdet hos våtmarker. Man redogör tydligt för påverkan på naturmiljö och hydrologi vid torvtäkt.tydliga riktlinjer redovisas för hänsyn vid täktverksamhet. Målet bedöms gynnas. Ångermanälvens påverkan från vattenkraftverket nämns inte, även om man vill värna vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så ej heller frågan om återställning av påverkade vattendrag. Ur den aspekten bedöms miljömålet missgynnas. Frågan om bebyggelse i strandnära lägen är ej aktuellt i nollalternativet och behandlas därmed inte. Risken är därmed att strandskyddets intressen förbises och att bebyggelse sker i områden med höga naturvärden. Skogsbruket bedöms som en viktig näring i kommunen och naturvård och friluftsliv har lägre prioritet. Målet bedöms missgynnas. 28

29 4.2 Avstämning miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer vatten Ångermanälven och Faxälven hade otillfredsställande ekologisk status 2009 och god kemisk status, förutom för kvicksilver. Vattenförekomsterna uppnår ej god ekologisk status på grund av att stränderna är brukade eller anlagda samt att älvarna är reglerade. Till år 2030 planeras en liten ökning av invånarantalet, utökad turistnäring och några nya verksamhetsområden. Denna utveckling kommer till stor del att ske älv- och sjönära. Det innebär en viss ökning av mängden avloppsvatten och ökad mängd dagvatten från hårdgjorda ytor. Tillskottet av näringsämnen från denna tillväxt är troligen begränsad om föreslagna ställningstaganden följs och kommer inte försämra statusen på vattenförekomsterna. Skogs- och jordbruk bidrar också till näringsämnen i sjöar och vattendrag. Planerade åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten, att fördröja vatten att rinna direkt ut via diken till sjöar och vattendrag samt förbättrade avloppslösningar, kan bidra positivt till statusen på vattenförekomsterna. Det är viktigt att få bättre kunskap om vilka påverkansfaktorer som finns och vilka åtgärder som krävs för att minska belastningen. Länsstyrelsen i Västernorrland har tagit fram en vägledning för kommuner om hur man kan arbeta med dessa frågor i översikts-, åtgärds- och detaljplanering. En av de viktigare åtgärderna för att uppnå målet god ekologiskt status i älvarna är att bygga bort vandringshinder, återställa dikade våtmarker samt att minska skred- och erosionsrisker, bl.a. genom att skapa ekologiskt funktionella stränder. I ÖP:n visar man på behovet av en regional och mellankommunal samverkan för att värna vattenkvaliteten i Ångermanälven och utredningar har gjorts för att undersöka möjligheterna att anlägga vandringsvägar för fisk. Behov finns av att revidera gamla vattenskyddsområden och arbete pågår med att ta fram nya. Kommunen ska vidta åtgärder när det gäller vattenförekomster som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen enligt vattendirektivet Miljökvalitetsnormer buller I Sollefteå uppkommer buller av vägtrafik, tågtrafik, industriverksamhet och enstaka händelser. Det är dock inte någon konstant bullersituation utan tåg och tung trafik generar troligen sporadiskt buller. Skyddsavstånd och riktvärden för buller ska hållas så att påverkan blir så liten som möjligt vid bebyggelse nära industri, täktverksamhet och trafikerade vägar, eller om trafikinfrastruktur nyanläggs vid befintlig bebyggelse Miljökvalitetsnormer utomhusluft I Sollefteå kommun finns inga områden där miljökvalitetsnormer för luft överskrids eller riskerar att överskridas av planerad utveckling, enligt översiktsplanen. 5 Avstämning riksintressen och skyddade områden 5.1 Riksintressen Sollefteå kommun täcker in områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Man har även områden av riksintresse för rennäring, vindkraft och totalförsvaret. I översiktsplanen beskrivs hur planeringen avser att ta hänsyn till befintliga riksintressen. Tydliga riktlinjer för att säkra riksintressena saknas dock, förutom för Riksintresse totalförsvaret. Samtidigt finns det flera verksamheter inom kommunen som berör riksintresseområden och där konflikt kan uppstå. Det gäller särskilt rennäringen och områden av riksintresse för friluftsliv 29

30 respektive vindkraft. Här behöver tydliga riktlinjer tas fram som stöd vid prioritering mellan riksintressena för att förebygga uppkomst av påtaglig skada hos områden av riksintresse. 5.2 Skyddade områden Inom kommunen finns 21 Natura 2000-områden samt 38 naturreservat. Ett fågelskyddsområde finns utanför Junsele. Inga skyddade områden ligger inom utpekade utvecklingsområden enligt ÖP:n, varför det i dagsläget inte går att identifiera några risker för konflikt. Verksamhet som indirekt kan påverka bevarandestatus för arter och habitat i Natura 2000-områden är tillståndspliktigt och därför är det viktigt att göra utredningar vid behov, som visar hur sådan påverkan ska undvikas. Inför varje exploatering är det därför viktigt att ta hänsyn till närliggande, skyddade områdens värden och känslighet. Det är något som kan belysas ytterligare vid framtagandet av ett naturvårdsprogram. 5.3 Strandskydd Strandmiljöer är attraktiva miljöer att bygga på samt för turism och det finns stort intresse för att bygga strandnära. Strandskyddet är ett starkt lagskydd där det är svårt att få tillstånd för byggande inom strandskyddsområdet, dock finns det möjligheter för kommuner att i översiktsplaner peka ut LIS-områden. I Sollefteå kommun är intresset för landsbygdsutveckling i LIS-områden stort. Kommunen är tydlig vad gäller utvecklingen i LIS-områdena. Man menar att behovet av landsbygdsutveckling alltid ska vägas mot inverkan på strandskyddets syften. Strandskyddets syften ska tillgodoses långsiktigt. Stora natur-, friluftslivs- och kulturvärden ska därför inte äventyras av olämplig exploatering. En kartläggning av potentiella LIS-områden finns där natur-, friluftslivs- och kulturinventeringar ska göras eller har gjorts. Tydliga riktlinjer med vilka typer av intrång som kan göras styr vilka LIS-områden som kan tillåtas. Kommunen visar också på vilken typ av användning LIS-området ska ha (bebyggelse och/eller turism). Det kan även finnas efterfrågan för byggande inom andra strandskyddade områden. Kommunen gör ställningstagande att allmänhet alltid bör ha fri tillgång till strandlinjen och att områdena ska skyddas för växt- och djurliv, samt för att möta framtida klimatförändringar. Strandskyddet i sig är starkt och med styrning till byggande i LIS-områden kan konsekvenser för värden knutna till strandskyddad mark på andra platser begränsas. 6 Samlad bedömning 6.1 Nollalternativ Frågor som inte hanterades i nollalternativet, men som idag är viktiga planeringsförutsättningar, är klimatförändringar med höjda vattennivåer samt att säkra vattenkvaliteten i kommunens recipienter genom miljökvalitetsnormen för vatten. Risken för skred och ras var dock lika aktuell i ÖP 1990 som den är i ÖP Ny lagstiftning kring strandskydd har medfört att den fysiska planeringen idag även inkluderar LIS- områden, vilket inte var aktuellt när den gamla ÖP:n togs fram. En annan skillnad är att nytt fokus kring sammanhängande grönområden för rekreation och naturvård kräver en mer heltäckande kommunal och regional planering, vilket nollalternativet inte tar höjd för. Samma sak gäller frågor som rör resande och tillgänglighet. Dock är ÖP 1990 mer tydlig i sin redovisning av riktlinjer vid markanvändning, samt olika naturtypers och områdens känslighet, än vad ÖP 2016 är. Avsaknaden av kopplingen till aktuella miljö- och naturvårdsfrågor gör att underlaget ändå inte är aktuellt i nutida planeringsfrågor och ökar därmed risken för att betydande 30

31 miljökonsekvenser uppstår av planeringen. Risken är även att den fysiska planeringen i kommunen med nollalternativet som utgångsläge blir mer splittrat och osammanhängande. I en avstämning mot åtta av de nationella miljömålen gynnar ÖP 1990 fyra av målen, missgynnar ett av målen och varken missgynnar eller gynnar tre av målen. 6.2 ÖP Sollefteå Efter att ha arbetat med planering utifrån en gammal översiktsplan från 1990 har nu kommunen tagit fram ett nytt förslag till översiktsplan med uppdaterade planeringsunderlag. Miljöbalken, miljökvalitetsnormer, nya riktlinjer för miljö och hälsa, Natura 2000-områden, ändrade strandskyddsregler och ny kunskap om behov av klimatanpassning, är viktiga förändringar sedan 1990 och finns med i ÖP Kommunens mål är att möta ökad efterfrågan på boende i attraktiva, vattennära lägen och att inom områden för rekreation och besöksnäring värna jordbruksmark och annan skyddsvärd mark, samt ta hänsyn till behovet av ytor för klimatanpassning. Även ny kunskap om hållbart byggande har tillkommit och belyses. I ÖP 2016 finns målbilder för Sollefteå 2030 och ställningstaganden för att nå dit. I flera av de områden som redovisas finns det ett behov av att fördjupa och tydliggöra var prioriteringar mellan olika intressen behöver göras, samt vilka krav och riktlinjer som kommunen ställer på en hållbar planering. Detta för att minska risken för att stora konsekvenser uppstår samt att i högre grad kunna medverka till positiva konsekvenser. Det finns några aspekter där konsekvenserna kan bli betydande. Det är effekter av ändrat klimat, skred och ras, samt värden knutna till landskapet, framför allt genom vindkraft och utveckling av LIS-områden i strandnära lägen. Riskerna är påtagliga att kommunen kommer att drabbas av stora konsekvenser av klimatförändringarna, genom ökad risk för översvämning och ras, om inte planeringen anpassas och åtgärder planeras. Kommunens ställningstagande att klimatanpassa planeringen för dessa områden är viktigt och angeläget. Kommunen behöver förtydliga vilka åtgärder och anpassningar som behövs. Då frågan är kommunöverskridande och klimatfrågorna är komplicerade behöver kommunen stöd för att få fram mer detaljerade underlag till dessa områden. De värden som är knutna till naturmiljöer, vattenmiljöer, kulturmiljöer, friluftsliv och landskap är viktiga att bevara och att utveckla, för att människor ska finna det attraktivt att besöka och bo i kommunen. För LIS-områden och byggande i strandnära områden finns detaljerade ställningstaganden och riktlinjer, både var utveckling kan vara aktuell och vilka krav som ställs för att säkra natur-, kultur- och friluftsvärden. Det är även i LIS-områden och vid vindkraftsutbyggnad som mer storskaliga konsekvenser bedöms kunna uppstå. Riktlinjer och fördjupade underlag gör att konsekvenserna kan minimeras. Även för planering i andra strandskyddade områden, på landsbygden och i orterna, rekommenderas liknande riktlinjer för dessa miljöaspekter. De planerade programmen för naturvård och kulturmiljövård är viktiga för utvecklingen av positiva konsekvenser när samhället utvecklas mot en ökad hållbarhet. Åtgärder som den genomförda restaureringen av niplandskapet i Resele är ett exempel där kommunen aktivt bidragit till att skydda värdefull natur och landskapsbild. Det är positivt att ÖP 2016 planerar för utveckling av grönstruktur i Sollefteå stad och att tillgången till attraktiva natur- och rekreationsmiljöer i tätorterna säkras. Det finns annars risk för att förtätning, även om det är i liten skala, bygger bort viktiga grönstråk för rekreation och lek. För nyttjande av mark finns risken att olika intressen krockar, t.ex. vindkraft och rennäring, eller byggande på jordbruksmark kontra fortsatt jordbruksdrift. Kommunen bör tydliggöra hur en prioritering ska ske mellan de olika intressena. Det kan uppstå stora negativa konsekvenser om en näring inte kan bedrivas. För vindkraft har planeringsunderlag tagits fram och kommunen 31

32 har tagit ställning till att älvdalarna med närområden inte är lämpade för vindkraft, utan där ska boende, friluftsliv, turism och jordbruk prioriteras. Det bidrar till positiva konsekvenser och minskar riskerna för negativ påverkan på exempelvis landskapsbilden. En avstämning mot åtta av de nationella miljömålen visar att ÖP 2016 övergripande gynnar fem av målen och varken gynnar eller missgynnar tre av målen. Miljökvalitetsnormerna för ytvatten visar att åtgärder för att uppnå god ekologisk status för vattenförekomster är särskilt viktigt att arbeta med i avrinningsområdena på både kommunal och regional nivå. Arbetet med att ta bort vandringshinder och att öka magasineringskapaciteten av vatten innan det når vattendrag och sjöar är särskilt viktiga åtgärder. Det är viktigt att ställningstaganden som görs i ÖP 2016 ses som en start på det fortsatta arbetet med översiktsplanering och att ställningstagandena behöver preciseras ytterligare. 32

33 7 Referenser 7.1 Rapporter Länsstyrelsen Västernorrland Miljökvalitetsnormer för vatten. En vägledning för fysisk planering i Västernorrlands län. Rapport 2012:7. Naturvårdsverket Naturliga vattendrag. Naturvårdsverket Mot en hållbar stadsutveckling. Rapport Naturvårdsverket Friluftsliv i förändring. Rapport Sollefteå kommun Översiktsplan för Sollefteå kommun. Sollefteå kommun Fördjupad översiktsplan för del av Sollefteå tätort, delar av Skärvsta och Rödsta byar. Sollefteå kommun Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Sollefteå stad. Sollefteå kommun Samrådshandling. Översiktsplan för Sollefteå kommun. Del 1 Ställningstagande. Sollefteå kommun Samrådshandling. Översiktsplan för Sollefteå kommun. Del 2 Planeringsförutsättningar. Sollefteå kommun Samrådshandling. Översiktsplan för Sollefteå kommun. Del 3 Konsekvenser. Trafikverket Landskapskaraktärsanalys för Västernorrland. Publikation 2015:159. Skogsstyrelsen Ångermanälvsprojektet. Rapport 9:2015. Skogsstyrelsen Nedre Ångermanälven och Faxälven förslag till miljöförbättrande åtgärder. Rapport 5:2011. Naturvårdsverket 2013 VINDVAL. RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Svensk Vindenergi och Svenska Samernas Riksförbund Så här kan vindkraft och rennäring samexistera. 7.2 Digitala källor Naturvårdsverket Naturvardsverket.se. Våtmarker. Tillgänglig: ( ) Skogsstyrelsen Skogens kulturarv. ( ) Skogsstyrelsen Sociala värden. ( ) VISS Vatteninformation om Ångermanälven, Faxälven.( ) VISS Naturlig grundvattenbildning. ( ) VISS Grundvattenmiljö. ( ) som underlag för planer 33

34 Hemsida: E-post: Telefon växel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping