Sonja Hagelstam. Röster från kriget. En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sonja Hagelstam. Röster från kriget. En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer 1941 1944"

Transkript

1 Sonja Hagelstam Röster från kriget En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer

2 Sonja Hagelstam (f. 1971) avlade sin filosofie magisterexamen inom ämnet etnologi vid Åbo Akademi år 1999 och påbörjade doktorandstudierna i slutet av år Åbo Akademis förlag Tavastgatan 13, FI Åbo, Finland Tfn +358 (0) E-post: Försäljning och distribution: Åbo Akademis bibliotek Domkyrkogatan 2 4, FI Åbo, Finland Tfn +358 (0) E-post:

3 RÖSTER FRÅN KRIGET

4

5 Röster från kriget En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer Sonja Hagelstam Åbo Akademis förlag Åbo Akademi University Press Åbo, Finland, 2014

6 CIP Cataloguing in Publication Hagelstam, Sonja. Röster från kriget : en etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer / Sonja Hagelstam. - Åbo : Åbo Akademis förlag, Diss.: Åbo Akademi. - Summary. ISBN ISBN ISBN (digital) Painosalama Oy Åbo 2014

7 Till mina brevskrivare

8

9 Det jag inte talar om har aldrig skett, det jag beskriver är det jag genomlever. (Krister Lundberg, Yarden. En berättelse 2009, 19) Varje berättelse som tecknas ned på en bit papper väljer också bort de andra berättelserna som inte får plats; men som man ändå, om man lyssnar riktigt noga, kan höra sorla mellan meningarna. (Krister Lundberg, Yarden. En berättelse 2009, 21)

10

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...1 I INTRODUKTION... 3 Utgångspunkter...4 Avhandlingens syfte och problemställning...5 Forskningssammanhang...7 Material och källkritiska överväganden...18 Brevsamlingarna: urval och avgränsning...18 Kompletterande material och etiska frågor...22 Personliga brev krigstida brev...25 Teoretiskt ramverk, metod och begrepp...29 Dialog och dialogism...30 Sammansättningar och förbindelsetrådar...37 Analysmetod...41 Avhandlingens uppläggning...46 II ETT KRIG FEM SOLDATER Finland i krig...48 Översten: Sven Björkman...53 Löjtnanten: Ulf Segerstråle...55 Översergeanten: Curt Enroth...57 Två bröder: undersergeant Nils Sax och soldat Göran Sax...58 III KRIGET OCH BREVET Kommunikationens möjlighetsvillkor i krigstid...61 Fältposten under fortsättningskriget...61 Den krigstida postcensuren...64 Brevskrivandets kulturella praktiker i krigets kontext...68 Samtalssituationen i krig...69 Brevskrivandets överenskommelser...76 Tystnadens dimensioner: postcensur och en strategisk tystnad...80 Element i brevsammansättningen...88 Krigets språk. Språkliga markörer och delaktighetsstrategier...90 Från muntligt samtal till skriftlig dialog...90 Soldatslang grupptillhörighet, gränsdragning, protest...92 Soldatsspråket i breven hem: inkludering eller särskiljande?...94 Frontens språk i det civila rummet: tillägnan och tillämpning...98 Krigets brev...100

12 IV KRIGET OCH SOLDATEN I stridens hetta I elden. Strider framställda i brev Att beskriva det obeskrivbara Fienden och ingenmansland element i krigets sammansättning Stupade, sårade och risken att dö Anpassning, kompetens och bemästrandestrategier i krigets rum Familjen, brevet och bemästrandet av kriget Ett liv i oro och ovisshet Brevets krig Soldater i krig Mannen i ledet Plikten framför allt. En reservofficer i fosterlandets tjänst Kriget som arbete. En yrkesofficer vid fronten Soldatroller i det dialogiska mellanrummet V KRIGET OCH RUMMET Krigets landskap Mötet med det främmande: krigets landskap och anti-landskap Besätta, befästa, bygga. Att inta frontens främmande rum Ett flyktigt rum Krigets hem. Tältet, korsun, blockhuset Hem och hem: ett språkligt besittningstagande av rummet Att bygga upp ett hem vid fronten Att skapa hemkänsla i frontens rum Familjen och omboningsprojektet vid fronten Rörelser i rummet Tankarnas färd. Bilder av hemmet och hemtrakten Tillfälliga övergångar i rummet: permissionen som möte och konfrontation Rumsliga dimensioner i krigstid VI KRIGET, FAMILJEN OCH DET CIVILA LIVET I nöd och lust. Ett gemensamt liv per brev Genusrelationer och genuskontrakt i krig Vardagen hemma. Mellan delaktighet och utanförskap Kärlek, omsorg, stöd: ett känslomässigt upprätthållande av äktenskapet Separationen och dialogens otillräcklighet Söner i krig. Omsorgsinsatser och rollkontinuiteter Ett steg ut i ovissheten. Att lämna familjen och hemmet...310

13 Föräldraskap på distans Civila roller: kvarhållande och motvikt Att upprätthålla nära relationer i krig VII KRIGETS TID Kriget ett avbrott i det normala Att situera sig i tiden Att få grepp om krigets ovissa tid Från normal till anormal tid Krigets vardag Brevet en brygga till det civila och normala ENGLISH SUMMARY KÄLLOR OCH LITTERATUR Bilaga 1: Brevväxlingen mellan Sven och Rakel Björkman Bilaga 2: Brevväxlingen mellan Ulf Segerstråle och familjen Bilaga 3: Brevväxlingen mellan Curt och Martha Enroth Bilaga 4: Brevväxlingarna mellan Nils och Göran Sax och familjen Bilaga 5: Sammanställning av brevsamlingarna och brevskrivarna...389

14

15 Förord Förord Jag har under flera år suttit på ett tåg på ett avhandlingståg. Det har inte varit något snabbgående modernt tåg, utan ett gammalt ångtåg som tuffat på ibland i snabbare takt och ibland ganska långsamt. Under den långa resan har jag inte varit ensam. Jag har haft medresenärer som jag haft nöjet att samtala med. Jag har fått lyssna till dem och ta del av deras tankar, känslor, erfarenheter och jag har fått berätta om dem. Nu har jag har nått slutstationen och det är snart dags att stiga av, men jag är övertygad om att Sven och Rakel, Curt och Martha, Ulf, Nils, Göran och familjerna alltid kommer att vara en del av mitt liv. De har under många år varit mina följeslagare och mitt sällskap och jag kan i denna stund inte föreställa mig en tid utan dem. Det har varit ett stort privilegium att få ta del av och arbeta med det värdefulla brevmaterialet. Och därför känner jag en djup tacksamhet inför det förtroende jag fått av mina brevskrivare och av deras närmaste släktingar. Jag vill rikta mitt varmaste tack till Kristina Langenskiöld, Christine-Louise Gestrin, Hjördis Sax, Stefan Sax och Lars Illman, som med så stort engagemang följt mitt arbete. Tack för att ni tagit er tid att läsa och kommentera manuskript, att ni ställt upp på intervjuer, lånat ut fotografier. Och tack Harriet Willner-Illman för kartan! Det är dessutom många andra som suttit med på tåget ibland under kortare och ibland längre sträckor, och de har på många sätt hjälpt mig att nå målet. Allra först vill jag framföra ett stort tack till min professor och handledare Anna-Maria Åström, som under hela resan gett mig många värdefulla kommentarer, och dessutom inspirerat och uppmuntrat till att ta mig an nya utmaningar. Avhandlingens förhandsgranskare professor Lars-Eric Jönsson och professor Pirjo Korkiakangas vill jag varmt tacka för både kritiska och insiktsfulla kommentarer som på slutrakan förde arbetet framåt. Ett stort tack ska FD Tiina Kinnunen, FD Pia Olsson och FD Sanna Lillbroända-Annala ha, som i ett tidigare skede läste mitt manuskript och delade med sig av många konstruktiva och uppmuntrande synpunkter. FD Tiina Kinnunen och FD Ville Kivimäki vill jag tacka för de tillfällen de har erbjudit mig att publicera artiklar i samlingsverk som de initierat och redigerat. Seminarierna i anslutning till bokprojekten var inspirerande och gav fina tillfällen att diskutera den egna forskningen och att knyta kontakter till andra som forskar om krig. Mitt tack går självfallet även till personalen och mina forskarkolleger på etnologen vid Åbo Akademi som läst, kommenterat och diskuterat. Jag vill särskilt tacka Anna-Liisa Kuczynski, som jag tidigare hade nöjet att dela rum med, och Sanna Lillbroända-Annala, Lotta Wessberg och Niklas Huldén, som hjälpt mig med många praktiska saker. Tack för stöd och uppmuntran! Jag vill också tacka personalen på Handskrifts- och bildenheten vid Åbo Akademis bibliotek. Under 1

16 Förord avhandlingsarbetets första år tillbringade jag mycket tid i den hemtrevliga miljön och jag erbjöds mycket goda och flexibla möjligheter att arbeta med brevsamlingarna. Biblioteksamanuens Martin Ellfolk har också senare bistått mig med olika praktiska detaljer, vilket jag är glad och tacksam för. Flera ekonomiska bidrag har gjort det möjligt att forska på heltid. Jag var under tre år anställd av Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. som Traditionsvetenskapliga nämndens forskare och sekreterare. Jag vill rikta ett varmt tack till alla nämndmedlemmar som gav mig detta tillfälle och förtroende, och som gjorde nämndarbetet så angenämt och givande. Jag vill också tacka alla på sällskapet som jag i olika sammanhang kom i kontakt med och särskilt forskningschef Christer Kuvaja, som jag kunde vända mig till i alla tänkbara frågor. Det var alltid lika trevligt att besöka SLS-huset i Helsingfors! Under åren var jag antagen till forskarskolan för Identitet genesis, manifestation, metamorfos vilket gav en möjlighet att presentera och ta del av forskning i ett mångvetenskapligt sammanhang. Jag vill tacka kollegerna vid Jyväskylä universitet och Åbo Akademi för fruktbara diskussioner kring fenomenet och begreppet identitet. Jag har dessutom erhållit forskarstipendier från Victoriastiftelsen, från Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond, Traditionsvetenskapliga nämnden, Oskar Öflunds stiftelse, Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, Svenska kulturfonden och Waldemar von Frenckells stiftelse. Jag vill rikta ett varmt tack till mina bidragsgivare! Sist men inte minst vill jag hjärtligt tacka mina vänner och min familj, särskilt mamma som alltid ställer upp när det behövs nu till sist med att läsa korrektur, och som så väl förstått att jag ibland har varit alldeles rysligt upptagen. Min egen familj, Petteri och Allu, har fungerat som världens bästa lilla underhållstrupp. Petteri har haft huvudansvaret för provianteringen, drillat mig i militärgrader och truppenheter och uppmuntrat till att kämpa vidare. Allu har sett till att jag varje dag kommit ut i friska luften. Tusen tack till alla! Åbo den 20 december 2013 Sonja Hagelstam 2

17 I Introduktion I INTRODUKTION När jag var ungefär tolv år visades den tyska serien Ein Stück Himmel på TV. 1 Serien handlade om den judiska flickan Janinas öden i andra världskrigets Polen. Med bävan och spänning följde jag programmet, men framför allt väcktes en djup undran över hur människorna alls kunde klara sig igenom något så förskräckligt som ett krig med bombardemang och judeförföljelser. I Finland har de flesta en far, bror, morfar, farfar eller annan nära släkting som deltagit i krigen Många har därför nära personliga kopplingar till människor som genomlevt ett krig vid fronten. Min farfar, som var vid fronten, hade dött innan jag föddes och min morfar tjänstgjorde under kriget i handelsflottan. Jag har därför inte själv haft någon direkt beröring med män som var vid fronten under andra världskriget. Min mormor berättade ibland om hur det var att leva i Åbo under krigsåren. Hon berättade om bombardemang och om bristen på mat och förnödenheter. Under arbetet med avhandlingen har jag genom ett rikt brevmaterial fått tillfälle att följa fem soldater 2 och deras familjers liv mitt under brinnande krig. Jag har fått ta del av skribenternas personliga erfarenheter såsom de gestaltades i brevväxlingarna. Genom de upplevelser, tankar och känslor som breven förmedlar har jag fått en viss inblick i hur det är att leva under livshotande tider, även om breven inte ger tillgång till en oförvanskad bild av verkligheten under kriget. Jag är väl medveten om att det är omöjligt för en person som inte själv upplevt ett krig att verkligen nå full förståelse av hur det är att leva under dylika förhållanden. Hur ska jag någonsin kunna förstå hur det kändes att delta i hårda strider, att leva i ständig livsfara, att se hur kamraterna sårades och stupade, att på hemmafronten höra sirenerna tjuta då ryska bombplan närmade sig, att sitta i bombskydd när bomberna föll ner? Kommer jag verkligen att kunna förstå vad det betydde att ha sin man eller son vid fronten eller hur det kändes att få ett brev från fronten efter en lång paus? Att ta del av känslorna, reflektionerna, berättelserna i breven har ibland varit svårt. Men samtidigt har läsningen ingivit en känsla av förtröstan. Bre- 1 TV-serien Ein Stück Himmel (på finska Pala taivasta pala maata) från år 1982 baserade sig på Janina Davids självbiografi Ein Stück Himmel. Erinnerungen an eine Kindheit (1964). Serien i tio avsnitt visades i finsk TV år 1983 (se Yle.fi, Muistikuvaputki, hämtad ) 2 Jag använder termen soldat i betydelsen: person som tjänstgör i försvarsmakt och vid behov sätts in i strid (Norstedts Svensk ordbok, online). Jag kommer dessutom att variera med orden frontsoldat och frontman (frontmän). I Finland är frontman den officiella termen för en person som deltagit i fronttjänst under krigen Ordet kommer från finskans rintamamies som både står för frontsoldat och krigsveteran. 3

18 I Introduktion ven visar att människan har en oerhörd förmåga och kraft att på något sätt ändå finna utvägar för att komma igenom mycket svåra och smärtsamma erfarenheter. I denna etnologiska avhandling om brevskrivande och krig analyserar jag de pågående samtalen mellan soldaterna och deras familjer som länge tvingades leva på olika håll under ett undantagstillstånd. Jag undersöker vilka handlingsstrategier brevskrivarna tillgrep inom ramen för brevdialogen för att försöka komma igenom kriget och för att upprätthålla den nära relationen avståndet och separationen till trots. Viken betydelse fick brevet, brevskrivandet och den regelbundna kontakten i denna bemästrandeprocess? Utgångspunkter Finland var under andra världskriget involverat i två krig mot Sovjetunionen. Det första av dessa var vinterkriget, som pågick i 105 dagar och som utkämpades mellan den 30 november 1939 och den 13 mars Efter en kort fredsperiod utbröt ett nytt krig den 25 juni Det nya kriget ansågs vara en fortsättning på vinterkriget och därför kom man att från början tala om fortsättningskriget. Till skillnad från vinterkriget blev fortsättningskriget en lång konflikt. Vapenvilan inleddes först efter drygt tre år den 4 5 september Under det långt utdragna kriget inföll intensiva stridsperioder, men också ett långt och relativt lugnt ställningskrig. Krig är en extrem krissituation och ett störningstillstånd som har en mycket djupgående inverkan både på samhälls- och individnivå. Jag uppfattar kriget som en brytpunkt och som en anormal tid, där dock också vardagliga strukturer uppstår då kriget pågår en längre tid. Det som är annorlunda och främmande blir med tiden något vardagligt då man beaktar att betydelsen av vad som var vardag och normalt delvis förskjuts. Tidigare kulturella handlingsmönster erbjöd dessutom olika sätt att handla under kriget och att hantera krigets påfrestningar. Eftersom krigsutbrottet utgjorde ett plötsligt intrång i människornas vardagsliv, skapade kriget tidslig diskontinuitet. Kriget förde dessutom med sig rumslig diskontinuitet då de inkallade männen förlades vid fronten. Livet vid krigsfronten 3 skiljde sig markant från ett liv i det civila, vilket gör att det är befogat att anta att det förutom den rumsliga distansen uppstod ett erfarenhetsmässigt avstånd mellan frontsoldaten och familjen. Detta avstånd måste människorna förhålla sig till och försöka hantera. Trots att krigstillståndet ledde till ett rumsligt och erfarenhetsmässigt avstånd hävdar jag att krigsfronten och hemmafronten inte bör betraktas som var- 3 Då jag talar om krigsfronten (krigsoperationsområdet) använder jag antingen ordet krigsfront eller endast front. För att variera språket använder jag också uttycken i fält, i (främsta) linjen. Då jag skriver om det civila Finland använder jag ordet hemmafront, som togs i bruk under första världskriget (Hagemann & Schüler-Springorum 2002, ix) eller bara ordet hemma särskilt om jag enbart avser mottagarens hem och närmiljö. 4

19 I Introduktion andras motpoler och som fullständigt separata sfärer, vilket varit en utgångspunkt i många tidigare undersökningar om soldater i krig. 4 Avhandlingen kommer att visa att det förekom överskridanden på många plan och dessutom medvetna försök att på olika sätt väva samman frontens och hemmets rum. Andra världskriget var ett totalt krig, vilket innebar att hela det finska samhället och hela befolkningen påverkades av krigstillståndet och att gränsen mellan det civila och militära blev mindre skarp. Även om hela samhället blev föremål för en militarisering och befolkningen på olika sätt mobiliserades i landets försvar betyder det inte att alla skulle ha delat likadana erfarenheter av kriget. Uppenbara skillnader rådde exempelvis mellan front och hemmafront, mellan soldater och civila, mellan män och kvinnor, mellan stad och landsbygd, mellan olika delar av landet. 5 Avhandlingens fyra brevsamlingar förmedlar några versioner av hur kriget och krigsvardagen upplevdes och bemästrades på individnivå samt hur olika soldatskap konstruerades per brev utifrån skribenternas olika positioner inom arméns hierarki. Avhandlingens syfte och problemställning Krigsutbrottet i slutet av juni 1941 innebar för en stor del av Finlands befolkning att familjerna splittrades då männen inkallades och förflyttades till krigsfronten. Under månader och år tvingades familjemedlemmarna leva på olika håll under riskfyllda och svåra förhållanden. I denna situation blev brevskrivandet det främsta sättet för frontsoldaterna att stå i personlig kontakt med sina närstående, vilket gjorde att brevväxlandet blev ett mycket utbrett fenomen under krigsåren. Avhandlingen handlar om förbindelsen mellan finländska frontsoldater och deras familjer under fortsättningskriget Det övergripande syftet är att utgående från brevmaterialet analysera brevkontaktens betydelser för människor som länge tvingas leva åtskilda under en livshotande och anormal tid. I avhandlingen ses brevskrivandet som en kulturyttring och som en social och kulturell praktik som fick speciella betydelser i krigets kontext. Målsättningen är för det första att studera brevets och brevskrivandets roller och funktioner för skribenterna. Särskild fokus läggs på brevdialogens betydelser i försöken att bemästra krigets påfrestningar, och för upprätthållandet av de civila, nära relationerna samt för individens identitetsformering. Jag utgår från tanken att krigets påfrestningar, den militära livsformen samt separationen från de närmaste och det tidigare livet påverkade individens civila relationer och tillhörigheter på olika sätt. Det krävdes därför olika kulturella handlingsstrategier och tekniker för att hantera den nya påtvingade livssituationen. Bland annnat tog skribenterna i bruk 4 Se t.ex. Fussell 2000, 86 87; Leed 2009, 22, Böckerna publicerades ursprungligen 1975 respektive Junila 2012, ; Leimu 1985,

20 I Introduktion olika bemästrandestrategier samt avståndsminskande och upprätthållande strategier för att övervinna de påfrestningar och krav som krigstillståndet förorsakade. 6 Brevet ser jag med utgångspunkt i den ryske filosofen Michail Bachtins teorier som ett dialogiskt mellanrum där skribenternas relationer och tillhörigheter ständigt konstruerades, aktualiserades och besvarades. Enligt ett dialogiskt synsätt fungerar mottagaren som en medskapare 7 av brevtexten och därför formas innehållet i en brevväxling alltid ömsesidigt. Brevet var ett rum där skribenten i dialog med mottagaren reflekterade över vad han eller hon upplevde i krigets vardag. Genom dialogen erhöll skribenten dessutom den andres perspektiv på det egna livet och jaget. I avhandlingen studeras dialogen mellan söner och föräldrar och mellan man och hustru och samtidigt mellan soldater och civila, mellan krigsfronten och hemmafronten, mellan det militära och civila rummet, mellan det anormala och normala. Vilka konsekvenser fick detta för brevdialogen? På vilka sätt lyckades skribenterna upprätthålla kontakten och relationen under den långvariga separationen, och i en situation där de skildes åt av ett stort rumsligt och erfarenhetsmässigt avstånd och där kommunikation försiggick mellan två åtskilda och främmande världar? Vad krävdes av brevdialogen för att den skulle fortgå också under dessa premisser? Vad utmärkte dialogen per brev under krigsåren? Inspirerad av de franska filosoferna Gilles Deleuzes och Félix Guattaris tänkande om sammansättningar och rhizom eller förbindelsetrådar kommer jag att visa att skribenterna måste finna och skapa beröringspunkter eller kopplingar mellan sina åtskilda världar för att på så sätt försöka väva samman sina liv under separationen. Vilka strategier tog de i bruk för att försöka minska avståndet mellan de olika verkligheterna vid fronten och på hemmafronten? Avhandlingen har också ett innehållsanalytiskt syfte. Jag analyserar de personliga erfarenheterna av kriget och krigsvardagen så som de yttrar sig i brevdialogen mellan soldaten och familjen. Jag vill bidra med kunskap om och öka förståelsen av hur man på individnivå upplevde och bemästrade kriget och krigets tid. Breven med sina ofta detaljrika beskrivningar av händelser och erfarenheter, ger en god möjlighet att ge en nyanserad bild och en konkretion av livet under de exceptionella förhållandena. Hur utformades vardagen under krigsåren? Hur förhöll sig skribenterna till kriget, livet vid fronten, till soldatskapet, armén och till döden? Hur klarade skribenterna av den långa separationen och hur hanterade de rädsla, oro, ovisshet? På en mera övergripande nivå är avsikten ge kunskap om kriget som tid och som ett särskilt fenomen i det mänskliga livet. Det avbrott som kriget förorsakade både i tidsligt och rumsligt avseende försatte människorna i en ny och obekant livssituation. Avhandlingen kommer att bidra till förståelse av hur skribenterna upplevde och gestaltade den tid de levde i. Hur situerade skribenterna sig i tiden? 6 En något utförligare begreppsutredning följer senare i introduktionen. 7 Liljewall 2007, 15. 6

21 I Introduktion Hur positionerade de sig i relation till upplevelser av normalitet och anormalitet i vardagen, till fredstid och krigstid, till det civila och militära? Brev till och från fronten har inte tidigare nyttjats som primärt källmaterial i den omfattning och utifrån de metoder som används i det föreliggande arbetet. Avsikten är därför att belysa användningen av krigstida brev som källmaterial inom etnologisk forskning. Avhandlingen kommer att bidra med kunskap om vad som utmärker brev från krigsåren, vilka användningsmöjligheter ett krigstida brevmaterial kan erbjuda och hur man bör förhålla sig till detta material. Följaktligen behandlas och analyseras materialet ur många olika synvinklar, vilket innebär att arbetet präglas av ett holistiskt grepp. Michail Bachtins dialogism fungerar som en utgångspunkt för avhandlingens analysmetod. Enligt ett dialogiskt synsätt ingår forskaren i dialog med sitt material i detta fall med brevskrivarna och den text de producerat. Arbetet bidrar därför till en medvetenhet om det dialogiska i fråga om kommunikationen per brev, men också då det gäller förhållandet mellan forskaren och källmaterialet. I framställningen är dialogen mellan forskaren och materialet dock i hög grad underförstådd, men den kan utläsas genom det sätt som brevdialogerna analyserats, tolkats och framställts. Forskningssammanhang Avhandlingen utgör ett bidrag till krigets kulturhistoria ur ett individperspektiv. Här studeras kulturella processer och personliga erfarenheter av ett liv i krig såsom de framställdes i de utvalda brevväxlingarna. Inom etnologisk forskning har det funnits en viss tendens att undvika det onda och destruktiva. Det har bland annat haft att göra med etnologernas fokusering på vardagslivet. Konflikter, förtryck, fulhet och våld har betraktats som abnormiteter belägna utanför vardagen och kulturen och därför har dessa aspekter ofta uteslutits. 8 Med detta sagt bör dock framhållas att etnologer ingalunda bara sysslar med vad som ibland har kallats för trevlighetsforskning. Att så inte är fallet framgår också av den påföljande presentationen av etnologiska studier med relevans för detta arbete. Inom etnologin undersöks ofta olika fenomen i nutiden. Jag arbetar med ett historiskt material, och man kan fråga sig vad som är det etnologiska i den föreliggande undersökningen. Hur gör man etnologi av det förflutna och hur skiljer sig ett etnologiskt arbetssätt från ett inom historievetenskaperna? Etnologen Rebecka Lennartson framhåller att etnologiska och kulturanalytiska metoder kan bidra med viktiga och alternativa perspektiv på olika historiska epoker och fenomen, vilket jag instämmer i. Etnologens intresse för individen och vardagen leder till frågeställningar och problemformuleringar där fokus ligger på ett individnära plan och inte på 8 Ehn 1996, ; Hallberg 2001,

22 I Introduktion samhälleliga strukturer på makronivå. Ett grundläggande kunskapsmål inom etnologin är att studera de sociala aktörernas personliga sätt att förstå, tolka och förklara sitt liv och sin värld. För en etnolog är källor som kommer närmast det verkliga livet, närmast individen, därför de mest värdefulla. Etnologen är med andra ord intresserad av människornas egna versioner av verkligheten och därmed kan etnologiska studier bidra med kunskap som ligger på en vardaglig och konkret nivå. 9 Titeln Röster från kriget hänsyftar på avhandlingens individperspektiv och fokusering på individuella versioner av erfarenheter av livet under en livshotande tid. Den syftar också på de röster som finns bevarade som nedskrivna dialoger eller samtal i brevmaterialet och som läsaren nu får lyssna till. Eftersom en stor del av befolkningen brevväxlade under krigsåren var många olika röster involverade i brevsamtal och i detta arbete får några av dessa röster komma till tals. Med avhandlingens titel vill jag med andra ord lyfta fram det polyfona. Begreppet polyfoni lånade Michail Bachtin från musikens värld där det betyder flerstämmighet. Hos Bachtin står begreppet polyfoni för mångfald eller pluralism där alla röster är fullvärdiga och självständiga, och där det centrala är det som händer mellan dessa röster. 10 Jag utgår i linje med detta från en syn som betonar att kultur är något som delas av en grupp, men att denna delaktighet inte är total. Ett sådant kulturbegrepp strävar följaktligen till att beakta de individuella varianterna inom kulturen. Influenserna från postmodernismen har lett till en skepticism inom kulturvetenskaperna mot ett kulturbegrepp där kultur ses som en helhet eller totalitet ett kollektivt medvetande, gemensamma idéer, kunskaper, värdering, som omfattas av alla inom en bestämd grupp. 11 I stället för att enbart tala om kultur i termer av mönster eller system, borde man alltså lyfta fram de alternativa tolkningarna och förståelserna snarare än det enhetliga. 12 I den påföljande översikten över forskningsläget är avsikten inte att ge en fullständig redogörelse av forskningen hittills. I stället lyfter jag fram forskning som har relevans för det föreliggande arbetet och som fungerat som viktiga kunskaps- och inspirationskällor under arbetets gång. Genomgången kan te sig något fragmentarisk, vilket har sin främsta förklaring i att jag upplever avhandlingsämnet som något udda inom etnologin och att jag därför inte funnit en självklar hemvist. I stället finner jag starkare och svagare kopplingar till olika forskningsfält som därför presenteras här. 9 Lennartsson 2010, Se också Arnstberg 1988, 8 9; Steinrud 2008, Bakthin 2003, 6, 36. Se också Morson & Emerson 1990, Translitterationen av det ryska namnet är olika inom engelskan (Mikhail Bakhtin) och svenskan (Michail Bachtin). I den löpande texten använder jag den svenska stavningen, men i noterna använder jag det aktuella verkets stavning. Jag hänvisar nämligen till Bachtins verk både i svensk och i engelsk översättning. 11 Gerholm 1994, Löfgren 1996, 74. 8

23 I Introduktion Brevforskning Det har framförts att brev utgör en ypperlig källa för etnologiska studier. 13 Trots detta har brev inte använts i någon stor utsträckning inom ämnet. En förklaring kan kanske sökas i etnologernas relativt stora inriktning på nutidsstudier. Ämnets tidigare starka fokusering på den agrara kulturen kan också ses som en orsak till att brev endast i ringa grad utnyttjats som källmaterial. Även om det förekom ett folkligt brevskrivande är det främst brevväxlingar från de övre sociala klasserna som bevarats i arkiven. 14 Antologin När var tar sin (1988) innehåller artiklar där etnologer utgått från brevmaterial med avsikten att granska materialets användningsmöjligheter inom ämnet. Etnologen Angela Rundquist har i sin doktorsavhandling (1989/2001) analyserat brev, men också dagböcker och annat självbiografiskt material i sin undersökning om överklasskvinnornas livslopp och vardagsliv under senare hälften av 1800-talet. År 2008 utkom Marie Steinruds doktorsavhandling inom etnologi där hon främst utgående från ett brevmaterial studerade hur offentligt och privat tog sig uttryck i adelskvinnors liv under 1800-talet. Hennes målsättning var också att återskapa kvinnornas livshistoria att studera hur de berättade om sina liv inom ramen för brevväxlingarna. I sin bok Ack om du vore här (2007) behandlar historikern Britt Liljewall den folkliga brevkulturen under 1800-talet. Bokens tematik och perspektiv är av stort intresse också för en etnolog eftersom Liljewall fokuserar på brevskrivandets yttre förutsättningar och kulturella praktiker. Boken innehåller dessutom en relevant metodisk och teoretisk diskussion om brev som källmaterial. Historikern David A. Gerbers undersökning Authors of their lives (2006) innehåller likaså en mångsidig och utförlig metodisk diskussion, med stort värde för den aktuella avhandlingen. Gerber har undersökt emigrantbrev och det är utifrån dessa han tar upp olika aspekter på brev och brevskrivande. Han fokuserar bland annat på brevskrivandets praktiker och brevet som rum för identitetsskapande. I likhet med Gerber diskuterar folkloristen Knut Djupedal emigrantbrev i en artikel från Artikeln ger en god inblick i metodiska och källkritiska frågor angående privata brev. 15 Ett antal antologier innehåller intressanta artiklar om brevskrivande. Här bör särskilt nämnas antologierna Letter Writing as a Social Practice (2000), Brevkonst (2003) och Epistolary Selves. Letters and Letter-Writers (1999). 13 Arnstberg 1988, Keravuori 2011, 164, ; Liljewall 2007, I ett nordiskt sammanhang har flera litteraturvetenskapliga studier om brev och brevskrivande (t.ex. Dahlbäck 1994, Löwendahl 2007) publicerats. Litteraturvetarna studerar främst olika författares brev vilket medför att fokus ofta ligger på brevets litterära kvaliteter. Dessutom studeras brevet som genre och brevet som material för biografisk forskning. Även om fokus i dessa undersökningar delvis är ett annat, har de bidragit med viktiga synpunkter på brevets historia och på brevet som källmaterial. 9

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern Segern genom nära och käras öden Andra världskriget 65 år sedan den Stora Segern Det har gått många år sedan den hemska tiden då det mullrade explosioner, bombades städer, och så många människor offrade

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill)

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Skolans namn Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) Namn Gymnasiearbete 100 poäng Klass XX X programmet Läsåret 20XX/20XX Handledare: Abstract (sammanfattning) Sammanfattningen

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer