Sonja Hagelstam. Röster från kriget. En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sonja Hagelstam. Röster från kriget. En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer 1941 1944"

Transkript

1 Sonja Hagelstam Röster från kriget En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer

2 Sonja Hagelstam (f. 1971) avlade sin filosofie magisterexamen inom ämnet etnologi vid Åbo Akademi år 1999 och påbörjade doktorandstudierna i slutet av år Åbo Akademis förlag Tavastgatan 13, FI Åbo, Finland Tfn +358 (0) E-post: Försäljning och distribution: Åbo Akademis bibliotek Domkyrkogatan 2 4, FI Åbo, Finland Tfn +358 (0) E-post:

3 RÖSTER FRÅN KRIGET

4

5 Röster från kriget En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer Sonja Hagelstam Åbo Akademis förlag Åbo Akademi University Press Åbo, Finland, 2014

6 CIP Cataloguing in Publication Hagelstam, Sonja. Röster från kriget : en etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer / Sonja Hagelstam. - Åbo : Åbo Akademis förlag, Diss.: Åbo Akademi. - Summary. ISBN ISBN ISBN (digital) Painosalama Oy Åbo 2014

7 Till mina brevskrivare

8

9 Det jag inte talar om har aldrig skett, det jag beskriver är det jag genomlever. (Krister Lundberg, Yarden. En berättelse 2009, 19) Varje berättelse som tecknas ned på en bit papper väljer också bort de andra berättelserna som inte får plats; men som man ändå, om man lyssnar riktigt noga, kan höra sorla mellan meningarna. (Krister Lundberg, Yarden. En berättelse 2009, 21)

10

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...1 I INTRODUKTION... 3 Utgångspunkter...4 Avhandlingens syfte och problemställning...5 Forskningssammanhang...7 Material och källkritiska överväganden...18 Brevsamlingarna: urval och avgränsning...18 Kompletterande material och etiska frågor...22 Personliga brev krigstida brev...25 Teoretiskt ramverk, metod och begrepp...29 Dialog och dialogism...30 Sammansättningar och förbindelsetrådar...37 Analysmetod...41 Avhandlingens uppläggning...46 II ETT KRIG FEM SOLDATER Finland i krig...48 Översten: Sven Björkman...53 Löjtnanten: Ulf Segerstråle...55 Översergeanten: Curt Enroth...57 Två bröder: undersergeant Nils Sax och soldat Göran Sax...58 III KRIGET OCH BREVET Kommunikationens möjlighetsvillkor i krigstid...61 Fältposten under fortsättningskriget...61 Den krigstida postcensuren...64 Brevskrivandets kulturella praktiker i krigets kontext...68 Samtalssituationen i krig...69 Brevskrivandets överenskommelser...76 Tystnadens dimensioner: postcensur och en strategisk tystnad...80 Element i brevsammansättningen...88 Krigets språk. Språkliga markörer och delaktighetsstrategier...90 Från muntligt samtal till skriftlig dialog...90 Soldatslang grupptillhörighet, gränsdragning, protest...92 Soldatsspråket i breven hem: inkludering eller särskiljande?...94 Frontens språk i det civila rummet: tillägnan och tillämpning...98 Krigets brev...100

12 IV KRIGET OCH SOLDATEN I stridens hetta I elden. Strider framställda i brev Att beskriva det obeskrivbara Fienden och ingenmansland element i krigets sammansättning Stupade, sårade och risken att dö Anpassning, kompetens och bemästrandestrategier i krigets rum Familjen, brevet och bemästrandet av kriget Ett liv i oro och ovisshet Brevets krig Soldater i krig Mannen i ledet Plikten framför allt. En reservofficer i fosterlandets tjänst Kriget som arbete. En yrkesofficer vid fronten Soldatroller i det dialogiska mellanrummet V KRIGET OCH RUMMET Krigets landskap Mötet med det främmande: krigets landskap och anti-landskap Besätta, befästa, bygga. Att inta frontens främmande rum Ett flyktigt rum Krigets hem. Tältet, korsun, blockhuset Hem och hem: ett språkligt besittningstagande av rummet Att bygga upp ett hem vid fronten Att skapa hemkänsla i frontens rum Familjen och omboningsprojektet vid fronten Rörelser i rummet Tankarnas färd. Bilder av hemmet och hemtrakten Tillfälliga övergångar i rummet: permissionen som möte och konfrontation Rumsliga dimensioner i krigstid VI KRIGET, FAMILJEN OCH DET CIVILA LIVET I nöd och lust. Ett gemensamt liv per brev Genusrelationer och genuskontrakt i krig Vardagen hemma. Mellan delaktighet och utanförskap Kärlek, omsorg, stöd: ett känslomässigt upprätthållande av äktenskapet Separationen och dialogens otillräcklighet Söner i krig. Omsorgsinsatser och rollkontinuiteter Ett steg ut i ovissheten. Att lämna familjen och hemmet...310

13 Föräldraskap på distans Civila roller: kvarhållande och motvikt Att upprätthålla nära relationer i krig VII KRIGETS TID Kriget ett avbrott i det normala Att situera sig i tiden Att få grepp om krigets ovissa tid Från normal till anormal tid Krigets vardag Brevet en brygga till det civila och normala ENGLISH SUMMARY KÄLLOR OCH LITTERATUR Bilaga 1: Brevväxlingen mellan Sven och Rakel Björkman Bilaga 2: Brevväxlingen mellan Ulf Segerstråle och familjen Bilaga 3: Brevväxlingen mellan Curt och Martha Enroth Bilaga 4: Brevväxlingarna mellan Nils och Göran Sax och familjen Bilaga 5: Sammanställning av brevsamlingarna och brevskrivarna...389

14

15 Förord Förord Jag har under flera år suttit på ett tåg på ett avhandlingståg. Det har inte varit något snabbgående modernt tåg, utan ett gammalt ångtåg som tuffat på ibland i snabbare takt och ibland ganska långsamt. Under den långa resan har jag inte varit ensam. Jag har haft medresenärer som jag haft nöjet att samtala med. Jag har fått lyssna till dem och ta del av deras tankar, känslor, erfarenheter och jag har fått berätta om dem. Nu har jag har nått slutstationen och det är snart dags att stiga av, men jag är övertygad om att Sven och Rakel, Curt och Martha, Ulf, Nils, Göran och familjerna alltid kommer att vara en del av mitt liv. De har under många år varit mina följeslagare och mitt sällskap och jag kan i denna stund inte föreställa mig en tid utan dem. Det har varit ett stort privilegium att få ta del av och arbeta med det värdefulla brevmaterialet. Och därför känner jag en djup tacksamhet inför det förtroende jag fått av mina brevskrivare och av deras närmaste släktingar. Jag vill rikta mitt varmaste tack till Kristina Langenskiöld, Christine-Louise Gestrin, Hjördis Sax, Stefan Sax och Lars Illman, som med så stort engagemang följt mitt arbete. Tack för att ni tagit er tid att läsa och kommentera manuskript, att ni ställt upp på intervjuer, lånat ut fotografier. Och tack Harriet Willner-Illman för kartan! Det är dessutom många andra som suttit med på tåget ibland under kortare och ibland längre sträckor, och de har på många sätt hjälpt mig att nå målet. Allra först vill jag framföra ett stort tack till min professor och handledare Anna-Maria Åström, som under hela resan gett mig många värdefulla kommentarer, och dessutom inspirerat och uppmuntrat till att ta mig an nya utmaningar. Avhandlingens förhandsgranskare professor Lars-Eric Jönsson och professor Pirjo Korkiakangas vill jag varmt tacka för både kritiska och insiktsfulla kommentarer som på slutrakan förde arbetet framåt. Ett stort tack ska FD Tiina Kinnunen, FD Pia Olsson och FD Sanna Lillbroända-Annala ha, som i ett tidigare skede läste mitt manuskript och delade med sig av många konstruktiva och uppmuntrande synpunkter. FD Tiina Kinnunen och FD Ville Kivimäki vill jag tacka för de tillfällen de har erbjudit mig att publicera artiklar i samlingsverk som de initierat och redigerat. Seminarierna i anslutning till bokprojekten var inspirerande och gav fina tillfällen att diskutera den egna forskningen och att knyta kontakter till andra som forskar om krig. Mitt tack går självfallet även till personalen och mina forskarkolleger på etnologen vid Åbo Akademi som läst, kommenterat och diskuterat. Jag vill särskilt tacka Anna-Liisa Kuczynski, som jag tidigare hade nöjet att dela rum med, och Sanna Lillbroända-Annala, Lotta Wessberg och Niklas Huldén, som hjälpt mig med många praktiska saker. Tack för stöd och uppmuntran! Jag vill också tacka personalen på Handskrifts- och bildenheten vid Åbo Akademis bibliotek. Under 1

16 Förord avhandlingsarbetets första år tillbringade jag mycket tid i den hemtrevliga miljön och jag erbjöds mycket goda och flexibla möjligheter att arbeta med brevsamlingarna. Biblioteksamanuens Martin Ellfolk har också senare bistått mig med olika praktiska detaljer, vilket jag är glad och tacksam för. Flera ekonomiska bidrag har gjort det möjligt att forska på heltid. Jag var under tre år anställd av Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. som Traditionsvetenskapliga nämndens forskare och sekreterare. Jag vill rikta ett varmt tack till alla nämndmedlemmar som gav mig detta tillfälle och förtroende, och som gjorde nämndarbetet så angenämt och givande. Jag vill också tacka alla på sällskapet som jag i olika sammanhang kom i kontakt med och särskilt forskningschef Christer Kuvaja, som jag kunde vända mig till i alla tänkbara frågor. Det var alltid lika trevligt att besöka SLS-huset i Helsingfors! Under åren var jag antagen till forskarskolan för Identitet genesis, manifestation, metamorfos vilket gav en möjlighet att presentera och ta del av forskning i ett mångvetenskapligt sammanhang. Jag vill tacka kollegerna vid Jyväskylä universitet och Åbo Akademi för fruktbara diskussioner kring fenomenet och begreppet identitet. Jag har dessutom erhållit forskarstipendier från Victoriastiftelsen, från Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond, Traditionsvetenskapliga nämnden, Oskar Öflunds stiftelse, Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, Svenska kulturfonden och Waldemar von Frenckells stiftelse. Jag vill rikta ett varmt tack till mina bidragsgivare! Sist men inte minst vill jag hjärtligt tacka mina vänner och min familj, särskilt mamma som alltid ställer upp när det behövs nu till sist med att läsa korrektur, och som så väl förstått att jag ibland har varit alldeles rysligt upptagen. Min egen familj, Petteri och Allu, har fungerat som världens bästa lilla underhållstrupp. Petteri har haft huvudansvaret för provianteringen, drillat mig i militärgrader och truppenheter och uppmuntrat till att kämpa vidare. Allu har sett till att jag varje dag kommit ut i friska luften. Tusen tack till alla! Åbo den 20 december 2013 Sonja Hagelstam 2

17 I Introduktion I INTRODUKTION När jag var ungefär tolv år visades den tyska serien Ein Stück Himmel på TV. 1 Serien handlade om den judiska flickan Janinas öden i andra världskrigets Polen. Med bävan och spänning följde jag programmet, men framför allt väcktes en djup undran över hur människorna alls kunde klara sig igenom något så förskräckligt som ett krig med bombardemang och judeförföljelser. I Finland har de flesta en far, bror, morfar, farfar eller annan nära släkting som deltagit i krigen Många har därför nära personliga kopplingar till människor som genomlevt ett krig vid fronten. Min farfar, som var vid fronten, hade dött innan jag föddes och min morfar tjänstgjorde under kriget i handelsflottan. Jag har därför inte själv haft någon direkt beröring med män som var vid fronten under andra världskriget. Min mormor berättade ibland om hur det var att leva i Åbo under krigsåren. Hon berättade om bombardemang och om bristen på mat och förnödenheter. Under arbetet med avhandlingen har jag genom ett rikt brevmaterial fått tillfälle att följa fem soldater 2 och deras familjers liv mitt under brinnande krig. Jag har fått ta del av skribenternas personliga erfarenheter såsom de gestaltades i brevväxlingarna. Genom de upplevelser, tankar och känslor som breven förmedlar har jag fått en viss inblick i hur det är att leva under livshotande tider, även om breven inte ger tillgång till en oförvanskad bild av verkligheten under kriget. Jag är väl medveten om att det är omöjligt för en person som inte själv upplevt ett krig att verkligen nå full förståelse av hur det är att leva under dylika förhållanden. Hur ska jag någonsin kunna förstå hur det kändes att delta i hårda strider, att leva i ständig livsfara, att se hur kamraterna sårades och stupade, att på hemmafronten höra sirenerna tjuta då ryska bombplan närmade sig, att sitta i bombskydd när bomberna föll ner? Kommer jag verkligen att kunna förstå vad det betydde att ha sin man eller son vid fronten eller hur det kändes att få ett brev från fronten efter en lång paus? Att ta del av känslorna, reflektionerna, berättelserna i breven har ibland varit svårt. Men samtidigt har läsningen ingivit en känsla av förtröstan. Bre- 1 TV-serien Ein Stück Himmel (på finska Pala taivasta pala maata) från år 1982 baserade sig på Janina Davids självbiografi Ein Stück Himmel. Erinnerungen an eine Kindheit (1964). Serien i tio avsnitt visades i finsk TV år 1983 (se Yle.fi, Muistikuvaputki, hämtad ) 2 Jag använder termen soldat i betydelsen: person som tjänstgör i försvarsmakt och vid behov sätts in i strid (Norstedts Svensk ordbok, online). Jag kommer dessutom att variera med orden frontsoldat och frontman (frontmän). I Finland är frontman den officiella termen för en person som deltagit i fronttjänst under krigen Ordet kommer från finskans rintamamies som både står för frontsoldat och krigsveteran. 3

18 I Introduktion ven visar att människan har en oerhörd förmåga och kraft att på något sätt ändå finna utvägar för att komma igenom mycket svåra och smärtsamma erfarenheter. I denna etnologiska avhandling om brevskrivande och krig analyserar jag de pågående samtalen mellan soldaterna och deras familjer som länge tvingades leva på olika håll under ett undantagstillstånd. Jag undersöker vilka handlingsstrategier brevskrivarna tillgrep inom ramen för brevdialogen för att försöka komma igenom kriget och för att upprätthålla den nära relationen avståndet och separationen till trots. Viken betydelse fick brevet, brevskrivandet och den regelbundna kontakten i denna bemästrandeprocess? Utgångspunkter Finland var under andra världskriget involverat i två krig mot Sovjetunionen. Det första av dessa var vinterkriget, som pågick i 105 dagar och som utkämpades mellan den 30 november 1939 och den 13 mars Efter en kort fredsperiod utbröt ett nytt krig den 25 juni Det nya kriget ansågs vara en fortsättning på vinterkriget och därför kom man att från början tala om fortsättningskriget. Till skillnad från vinterkriget blev fortsättningskriget en lång konflikt. Vapenvilan inleddes först efter drygt tre år den 4 5 september Under det långt utdragna kriget inföll intensiva stridsperioder, men också ett långt och relativt lugnt ställningskrig. Krig är en extrem krissituation och ett störningstillstånd som har en mycket djupgående inverkan både på samhälls- och individnivå. Jag uppfattar kriget som en brytpunkt och som en anormal tid, där dock också vardagliga strukturer uppstår då kriget pågår en längre tid. Det som är annorlunda och främmande blir med tiden något vardagligt då man beaktar att betydelsen av vad som var vardag och normalt delvis förskjuts. Tidigare kulturella handlingsmönster erbjöd dessutom olika sätt att handla under kriget och att hantera krigets påfrestningar. Eftersom krigsutbrottet utgjorde ett plötsligt intrång i människornas vardagsliv, skapade kriget tidslig diskontinuitet. Kriget förde dessutom med sig rumslig diskontinuitet då de inkallade männen förlades vid fronten. Livet vid krigsfronten 3 skiljde sig markant från ett liv i det civila, vilket gör att det är befogat att anta att det förutom den rumsliga distansen uppstod ett erfarenhetsmässigt avstånd mellan frontsoldaten och familjen. Detta avstånd måste människorna förhålla sig till och försöka hantera. Trots att krigstillståndet ledde till ett rumsligt och erfarenhetsmässigt avstånd hävdar jag att krigsfronten och hemmafronten inte bör betraktas som var- 3 Då jag talar om krigsfronten (krigsoperationsområdet) använder jag antingen ordet krigsfront eller endast front. För att variera språket använder jag också uttycken i fält, i (främsta) linjen. Då jag skriver om det civila Finland använder jag ordet hemmafront, som togs i bruk under första världskriget (Hagemann & Schüler-Springorum 2002, ix) eller bara ordet hemma särskilt om jag enbart avser mottagarens hem och närmiljö. 4

19 I Introduktion andras motpoler och som fullständigt separata sfärer, vilket varit en utgångspunkt i många tidigare undersökningar om soldater i krig. 4 Avhandlingen kommer att visa att det förekom överskridanden på många plan och dessutom medvetna försök att på olika sätt väva samman frontens och hemmets rum. Andra världskriget var ett totalt krig, vilket innebar att hela det finska samhället och hela befolkningen påverkades av krigstillståndet och att gränsen mellan det civila och militära blev mindre skarp. Även om hela samhället blev föremål för en militarisering och befolkningen på olika sätt mobiliserades i landets försvar betyder det inte att alla skulle ha delat likadana erfarenheter av kriget. Uppenbara skillnader rådde exempelvis mellan front och hemmafront, mellan soldater och civila, mellan män och kvinnor, mellan stad och landsbygd, mellan olika delar av landet. 5 Avhandlingens fyra brevsamlingar förmedlar några versioner av hur kriget och krigsvardagen upplevdes och bemästrades på individnivå samt hur olika soldatskap konstruerades per brev utifrån skribenternas olika positioner inom arméns hierarki. Avhandlingens syfte och problemställning Krigsutbrottet i slutet av juni 1941 innebar för en stor del av Finlands befolkning att familjerna splittrades då männen inkallades och förflyttades till krigsfronten. Under månader och år tvingades familjemedlemmarna leva på olika håll under riskfyllda och svåra förhållanden. I denna situation blev brevskrivandet det främsta sättet för frontsoldaterna att stå i personlig kontakt med sina närstående, vilket gjorde att brevväxlandet blev ett mycket utbrett fenomen under krigsåren. Avhandlingen handlar om förbindelsen mellan finländska frontsoldater och deras familjer under fortsättningskriget Det övergripande syftet är att utgående från brevmaterialet analysera brevkontaktens betydelser för människor som länge tvingas leva åtskilda under en livshotande och anormal tid. I avhandlingen ses brevskrivandet som en kulturyttring och som en social och kulturell praktik som fick speciella betydelser i krigets kontext. Målsättningen är för det första att studera brevets och brevskrivandets roller och funktioner för skribenterna. Särskild fokus läggs på brevdialogens betydelser i försöken att bemästra krigets påfrestningar, och för upprätthållandet av de civila, nära relationerna samt för individens identitetsformering. Jag utgår från tanken att krigets påfrestningar, den militära livsformen samt separationen från de närmaste och det tidigare livet påverkade individens civila relationer och tillhörigheter på olika sätt. Det krävdes därför olika kulturella handlingsstrategier och tekniker för att hantera den nya påtvingade livssituationen. Bland annnat tog skribenterna i bruk 4 Se t.ex. Fussell 2000, 86 87; Leed 2009, 22, Böckerna publicerades ursprungligen 1975 respektive Junila 2012, ; Leimu 1985,

20 I Introduktion olika bemästrandestrategier samt avståndsminskande och upprätthållande strategier för att övervinna de påfrestningar och krav som krigstillståndet förorsakade. 6 Brevet ser jag med utgångspunkt i den ryske filosofen Michail Bachtins teorier som ett dialogiskt mellanrum där skribenternas relationer och tillhörigheter ständigt konstruerades, aktualiserades och besvarades. Enligt ett dialogiskt synsätt fungerar mottagaren som en medskapare 7 av brevtexten och därför formas innehållet i en brevväxling alltid ömsesidigt. Brevet var ett rum där skribenten i dialog med mottagaren reflekterade över vad han eller hon upplevde i krigets vardag. Genom dialogen erhöll skribenten dessutom den andres perspektiv på det egna livet och jaget. I avhandlingen studeras dialogen mellan söner och föräldrar och mellan man och hustru och samtidigt mellan soldater och civila, mellan krigsfronten och hemmafronten, mellan det militära och civila rummet, mellan det anormala och normala. Vilka konsekvenser fick detta för brevdialogen? På vilka sätt lyckades skribenterna upprätthålla kontakten och relationen under den långvariga separationen, och i en situation där de skildes åt av ett stort rumsligt och erfarenhetsmässigt avstånd och där kommunikation försiggick mellan två åtskilda och främmande världar? Vad krävdes av brevdialogen för att den skulle fortgå också under dessa premisser? Vad utmärkte dialogen per brev under krigsåren? Inspirerad av de franska filosoferna Gilles Deleuzes och Félix Guattaris tänkande om sammansättningar och rhizom eller förbindelsetrådar kommer jag att visa att skribenterna måste finna och skapa beröringspunkter eller kopplingar mellan sina åtskilda världar för att på så sätt försöka väva samman sina liv under separationen. Vilka strategier tog de i bruk för att försöka minska avståndet mellan de olika verkligheterna vid fronten och på hemmafronten? Avhandlingen har också ett innehållsanalytiskt syfte. Jag analyserar de personliga erfarenheterna av kriget och krigsvardagen så som de yttrar sig i brevdialogen mellan soldaten och familjen. Jag vill bidra med kunskap om och öka förståelsen av hur man på individnivå upplevde och bemästrade kriget och krigets tid. Breven med sina ofta detaljrika beskrivningar av händelser och erfarenheter, ger en god möjlighet att ge en nyanserad bild och en konkretion av livet under de exceptionella förhållandena. Hur utformades vardagen under krigsåren? Hur förhöll sig skribenterna till kriget, livet vid fronten, till soldatskapet, armén och till döden? Hur klarade skribenterna av den långa separationen och hur hanterade de rädsla, oro, ovisshet? På en mera övergripande nivå är avsikten ge kunskap om kriget som tid och som ett särskilt fenomen i det mänskliga livet. Det avbrott som kriget förorsakade både i tidsligt och rumsligt avseende försatte människorna i en ny och obekant livssituation. Avhandlingen kommer att bidra till förståelse av hur skribenterna upplevde och gestaltade den tid de levde i. Hur situerade skribenterna sig i tiden? 6 En något utförligare begreppsutredning följer senare i introduktionen. 7 Liljewall 2007, 15. 6

21 I Introduktion Hur positionerade de sig i relation till upplevelser av normalitet och anormalitet i vardagen, till fredstid och krigstid, till det civila och militära? Brev till och från fronten har inte tidigare nyttjats som primärt källmaterial i den omfattning och utifrån de metoder som används i det föreliggande arbetet. Avsikten är därför att belysa användningen av krigstida brev som källmaterial inom etnologisk forskning. Avhandlingen kommer att bidra med kunskap om vad som utmärker brev från krigsåren, vilka användningsmöjligheter ett krigstida brevmaterial kan erbjuda och hur man bör förhålla sig till detta material. Följaktligen behandlas och analyseras materialet ur många olika synvinklar, vilket innebär att arbetet präglas av ett holistiskt grepp. Michail Bachtins dialogism fungerar som en utgångspunkt för avhandlingens analysmetod. Enligt ett dialogiskt synsätt ingår forskaren i dialog med sitt material i detta fall med brevskrivarna och den text de producerat. Arbetet bidrar därför till en medvetenhet om det dialogiska i fråga om kommunikationen per brev, men också då det gäller förhållandet mellan forskaren och källmaterialet. I framställningen är dialogen mellan forskaren och materialet dock i hög grad underförstådd, men den kan utläsas genom det sätt som brevdialogerna analyserats, tolkats och framställts. Forskningssammanhang Avhandlingen utgör ett bidrag till krigets kulturhistoria ur ett individperspektiv. Här studeras kulturella processer och personliga erfarenheter av ett liv i krig såsom de framställdes i de utvalda brevväxlingarna. Inom etnologisk forskning har det funnits en viss tendens att undvika det onda och destruktiva. Det har bland annat haft att göra med etnologernas fokusering på vardagslivet. Konflikter, förtryck, fulhet och våld har betraktats som abnormiteter belägna utanför vardagen och kulturen och därför har dessa aspekter ofta uteslutits. 8 Med detta sagt bör dock framhållas att etnologer ingalunda bara sysslar med vad som ibland har kallats för trevlighetsforskning. Att så inte är fallet framgår också av den påföljande presentationen av etnologiska studier med relevans för detta arbete. Inom etnologin undersöks ofta olika fenomen i nutiden. Jag arbetar med ett historiskt material, och man kan fråga sig vad som är det etnologiska i den föreliggande undersökningen. Hur gör man etnologi av det förflutna och hur skiljer sig ett etnologiskt arbetssätt från ett inom historievetenskaperna? Etnologen Rebecka Lennartson framhåller att etnologiska och kulturanalytiska metoder kan bidra med viktiga och alternativa perspektiv på olika historiska epoker och fenomen, vilket jag instämmer i. Etnologens intresse för individen och vardagen leder till frågeställningar och problemformuleringar där fokus ligger på ett individnära plan och inte på 8 Ehn 1996, ; Hallberg 2001,

22 I Introduktion samhälleliga strukturer på makronivå. Ett grundläggande kunskapsmål inom etnologin är att studera de sociala aktörernas personliga sätt att förstå, tolka och förklara sitt liv och sin värld. För en etnolog är källor som kommer närmast det verkliga livet, närmast individen, därför de mest värdefulla. Etnologen är med andra ord intresserad av människornas egna versioner av verkligheten och därmed kan etnologiska studier bidra med kunskap som ligger på en vardaglig och konkret nivå. 9 Titeln Röster från kriget hänsyftar på avhandlingens individperspektiv och fokusering på individuella versioner av erfarenheter av livet under en livshotande tid. Den syftar också på de röster som finns bevarade som nedskrivna dialoger eller samtal i brevmaterialet och som läsaren nu får lyssna till. Eftersom en stor del av befolkningen brevväxlade under krigsåren var många olika röster involverade i brevsamtal och i detta arbete får några av dessa röster komma till tals. Med avhandlingens titel vill jag med andra ord lyfta fram det polyfona. Begreppet polyfoni lånade Michail Bachtin från musikens värld där det betyder flerstämmighet. Hos Bachtin står begreppet polyfoni för mångfald eller pluralism där alla röster är fullvärdiga och självständiga, och där det centrala är det som händer mellan dessa röster. 10 Jag utgår i linje med detta från en syn som betonar att kultur är något som delas av en grupp, men att denna delaktighet inte är total. Ett sådant kulturbegrepp strävar följaktligen till att beakta de individuella varianterna inom kulturen. Influenserna från postmodernismen har lett till en skepticism inom kulturvetenskaperna mot ett kulturbegrepp där kultur ses som en helhet eller totalitet ett kollektivt medvetande, gemensamma idéer, kunskaper, värdering, som omfattas av alla inom en bestämd grupp. 11 I stället för att enbart tala om kultur i termer av mönster eller system, borde man alltså lyfta fram de alternativa tolkningarna och förståelserna snarare än det enhetliga. 12 I den påföljande översikten över forskningsläget är avsikten inte att ge en fullständig redogörelse av forskningen hittills. I stället lyfter jag fram forskning som har relevans för det föreliggande arbetet och som fungerat som viktiga kunskaps- och inspirationskällor under arbetets gång. Genomgången kan te sig något fragmentarisk, vilket har sin främsta förklaring i att jag upplever avhandlingsämnet som något udda inom etnologin och att jag därför inte funnit en självklar hemvist. I stället finner jag starkare och svagare kopplingar till olika forskningsfält som därför presenteras här. 9 Lennartsson 2010, Se också Arnstberg 1988, 8 9; Steinrud 2008, Bakthin 2003, 6, 36. Se också Morson & Emerson 1990, Translitterationen av det ryska namnet är olika inom engelskan (Mikhail Bakhtin) och svenskan (Michail Bachtin). I den löpande texten använder jag den svenska stavningen, men i noterna använder jag det aktuella verkets stavning. Jag hänvisar nämligen till Bachtins verk både i svensk och i engelsk översättning. 11 Gerholm 1994, Löfgren 1996, 74. 8

23 I Introduktion Brevforskning Det har framförts att brev utgör en ypperlig källa för etnologiska studier. 13 Trots detta har brev inte använts i någon stor utsträckning inom ämnet. En förklaring kan kanske sökas i etnologernas relativt stora inriktning på nutidsstudier. Ämnets tidigare starka fokusering på den agrara kulturen kan också ses som en orsak till att brev endast i ringa grad utnyttjats som källmaterial. Även om det förekom ett folkligt brevskrivande är det främst brevväxlingar från de övre sociala klasserna som bevarats i arkiven. 14 Antologin När var tar sin (1988) innehåller artiklar där etnologer utgått från brevmaterial med avsikten att granska materialets användningsmöjligheter inom ämnet. Etnologen Angela Rundquist har i sin doktorsavhandling (1989/2001) analyserat brev, men också dagböcker och annat självbiografiskt material i sin undersökning om överklasskvinnornas livslopp och vardagsliv under senare hälften av 1800-talet. År 2008 utkom Marie Steinruds doktorsavhandling inom etnologi där hon främst utgående från ett brevmaterial studerade hur offentligt och privat tog sig uttryck i adelskvinnors liv under 1800-talet. Hennes målsättning var också att återskapa kvinnornas livshistoria att studera hur de berättade om sina liv inom ramen för brevväxlingarna. I sin bok Ack om du vore här (2007) behandlar historikern Britt Liljewall den folkliga brevkulturen under 1800-talet. Bokens tematik och perspektiv är av stort intresse också för en etnolog eftersom Liljewall fokuserar på brevskrivandets yttre förutsättningar och kulturella praktiker. Boken innehåller dessutom en relevant metodisk och teoretisk diskussion om brev som källmaterial. Historikern David A. Gerbers undersökning Authors of their lives (2006) innehåller likaså en mångsidig och utförlig metodisk diskussion, med stort värde för den aktuella avhandlingen. Gerber har undersökt emigrantbrev och det är utifrån dessa han tar upp olika aspekter på brev och brevskrivande. Han fokuserar bland annat på brevskrivandets praktiker och brevet som rum för identitetsskapande. I likhet med Gerber diskuterar folkloristen Knut Djupedal emigrantbrev i en artikel från Artikeln ger en god inblick i metodiska och källkritiska frågor angående privata brev. 15 Ett antal antologier innehåller intressanta artiklar om brevskrivande. Här bör särskilt nämnas antologierna Letter Writing as a Social Practice (2000), Brevkonst (2003) och Epistolary Selves. Letters and Letter-Writers (1999). 13 Arnstberg 1988, Keravuori 2011, 164, ; Liljewall 2007, I ett nordiskt sammanhang har flera litteraturvetenskapliga studier om brev och brevskrivande (t.ex. Dahlbäck 1994, Löwendahl 2007) publicerats. Litteraturvetarna studerar främst olika författares brev vilket medför att fokus ofta ligger på brevets litterära kvaliteter. Dessutom studeras brevet som genre och brevet som material för biografisk forskning. Även om fokus i dessa undersökningar delvis är ett annat, har de bidragit med viktiga synpunkter på brevets historia och på brevet som källmaterial. 9

RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM

RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM ELORE (ISSN 1456-3010), vol. 14 1/2007. Julkaisija: Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. [http://www.elore.fi/arkisto/1_07/str1_07.pdf] RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM Kinnunen,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Engelska 7, ENGENG07, 100 p Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna

Läs mer

Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014

Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014 Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014 Innehåll Inledning - olika synsätt och utgångslägen Frånvaro-närvaro-delaktig? DEL I: En process - från dialog till delaktighet

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng Här följer information om prövning, skriftlig och muntlig del, kursplan samt länkar till Skolverkets sida med exempel från tidigare nationella prov. 1. Skriftlig

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN

CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN AV JONAS KARLSSON 1 Jonas Karlsson är författare, dramatiker och skådespelare. Han har medverkat i en rad succéfilmer som Livet är en schlager,

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm.

Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma dä ä mor min, dä! lär författaren Tage Aurell ha utropat, när några yngre kollegor på besök talade nedvärderande om Selma Lagerlöf och hennes

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer