Ta upp förlorade fiskredskap i Sotenäs Per-Olof Samuelsson Slutrapport

Transkript

1 Datum: Ta upp förlorade fiskredskap i Sotenäs Per-Olof Samuelsson Slutrapport Projektet genomförs inom Havsmiljösatsning Sotenäs Sotenäs kommun med stöd av Jordbruksverkets Fiskefonder

2 (Förstasidesbilden från 2018 är vår bästa den visar hur illa spökfiske i hummertinor kan vara.) Bakgrund/inledning Sotenäs kommun har satsat på havsmiljön och fisket i kommunen via ett projekt med arbetsnamnet Havsmiljösatsning Sotenäs. En del handlar om att ta upp förlorade fiskredskap. Bidrag till spökfiske projektet Ta upp förlorade fiskredskap i Sotenäs erhölls i slutet av 2016 av EU:s fiskefonder via Jordbruksverket. Till en del av projektledarkostnaden har Ren kustlinje via Sotenäs kommun bidragit. Enligt erfarenhet och på senare tid vissa översiktliga utredningar tros mellan hummertinor förloras årligen längs svenska Västkusten. Dessutom förloras en del garn(nät) som krabbe- och skäddegarn. Detta fiske är dock tyvärr idag mycket litet då sälen utgör ett stort hinder för garnfiske. Fiskredskap förloras av både yrkes- och fritidsfiskare varje år, det är oundvikligt. Regelmässigt söker många av de som förlorar fiskredskap efter dessa oftast via draggning. En del fiskredskap återfinns och en del får andra fiskare på sina redskap. Ett betydande antal förloras ändå per år och tillförs den historiska redskapsskuld som finns i havet. De äldre typerna av hummertinor som delvis består av trä förstörs relativt fort och sjunker ihop. De kan trots detta fortsätta spökfiska ett antal år. Nyare hummertinor av stål håller betydligt längre och spökfiskar många år. Dessa är betydligt vanligare idag, uppskattningsvis % är ståltinor. Problemet med spökfiske har uppmärksammats under de sista åren bl. a. i pressen ex. Göteborgsposten. Ta upp förlorade fiskredskap i Sotenäs Under 2017 och 2018 har projekt Ta upp förlorade fiskredskap i Sotenäs genomförts. Vi valde 2017 att satsa mest på draggning som är en beprövat metod att hitta och få upp förlorade fiskredskap. Dessutom genomfördes dykning på prov under två arbetsdagar.

3 Märkta bra fiskredskap lämnades tillbaka till ägarna vilka givetvis var glada för detta. Sotenäs kommun startade 2018 en Marin återvinningsanläggning för marint skräp på Hogenäsets industriområde, Hovenäset. Fiskredskap är en av de saker de tar emot från strandstädning, fiskehamnar m. fl. ställen. Vi lämnade våra upphittade fiskredskap hit Genomförande och resultat Draggning Draggningen genomfördes med speciella draggar för redskapsdraggning.

4 Kusten i kommunen indelades i 4 delar. Upphandling skedde av yrkesfiskare och resultatet att två olika fiskelag LL 41 Marie och LL14 Ella tilldelades två område var. Draggning skedde med 4 dagar per område d.v.s. totalt 16 arbetsdagar under tidsperioden juni-september Uppehåll gjordes naturligt under semesterperioden då det fritidsfiskas en del med garn och krabbetinor fick de anlitade yrkesfiskarna dragga nästan lika mycket som Skeppare Martin Olofsson LL 41 Marie med en dags draggfångst Innan draggningarna startat hade sjökort delats ut till ett antal fiskare; både yrkesoch fritidsfiskare, i kommunen. De markerat var de trodde att förlorade hummertinor kunde påträffas. Yrkesfiskarna fick sedan dragga efter linjer på dessa sjökort men också var de själva trodde att det kunde påträffas förlorade hummertinor. Draggningarna bedrevs med två man per båt en man som körde båten och en man som hela tiden håller handen på dragglinan för att känna om draggen fastnade i redskap eller i botten. Under blåsiga dagar kunde mer skyddade ställen draggas av. Många redskap som påträffas var kraftigt beväxta och rejäl rengöring fick vidtas.

5 Både levande hummer, krabbor och torsk påträffades i hummertinorna. Tyvärr hittades i många fall även rester av skal från döda humrar vilket visar att tinorna verkligen spökfiskar. Garn(nät) är givetvis en mycket stor havsvinst att få upp. De spökfiskar rejält om de inte tvinnat ihop vilket ibland skett av delar av garnen.

6 Annat skräp som bildäck, gamla campingstolar, kabel, stege m.m. kom också med upp. Den första draggdagen 2017 fångades denna fina romhona som snabbt sattes i havet. Yrkesfiskaren blev glad när han fick tillbaka denna stora och nyligen tappade hummertina.

7 En av de sista draggdagarna 2017 kunde denna fina fångst av 4 st levande humrar och några krabbor släppas tillbaka ut i havet. Delar av resultatet efter draggningarna 2017 samt summering resultat:

8 Resultat 16 draggdagar Drygt 100 st spökfiskande hummertinor st äldre hoprasade hummertinor Ett antal (8-10 st) krabbe- och skäddegarn Två ryssjor, dörjer och pilkar samt skräp Befriat: Många st humrar även romhonor Många torskar Många krabbor

9 Dagsfångst en draggdag Dykning Vi provdök i två arbetsdagar 2017 för att se om det var ett fungerande sätt att ta upp förlorade fiskredskap. Vi ville undersöka om det runt och i närheten av sjömärken kunde hitta hummertinor samt på vissa mer besvärliga draggställen inne vid land. Det är ex. stenutfyllnader med grov sprängsten som utanför Guleskärskajen, Kungshamn. Dykningen utfördes av Johan Leanderssons dyklag från Fjällbacka/Hamburgsund. Dykdagarna genomfördes i månadsskiftet augusti/september 2017 vid fint väder. Första dagens förmiddag dök vi vid tre olika sjömärken utan att hitta en enda hummertina. Vi visste att Sjöfartsverket årligen tar upp och spolar rent sjömärken men trodde att det ändå kunde glidit av hummertinor som kunde finnas runt om. Vi dök även på ett par utsatta ställen vid öar utan resultat. När vi sedan flyttade in närmare fastlandet så hittades många hummertinor. Runt pelarna till Smögenbron påträffades en hel del hummertinor.

10 Flest hummertinor hittades i den stenutfyllnaden runt Guleskärskajen i Kungshamn. Här fanns grov sten ända ner till 20 meters djup. Även vid vågbrytaren för fiskhallen hittades flera hummertinor. I de grova sprängstenarna vid fyllningarna hade många hummertinor kilat fast sig. Sannolikt har yrkessjöfarten även kört av en del kulor då dessa platser ligger mycket nära eller delvis i farleder. Dykarna hade en grov lina med stora karbinhakar på med sig ner sedan fick båtsmannen dra upp tinorna. Vid Guleskär fanns det fina torskar i flera hummertinor, enda upp till 4 st i en tina. Även vid dykningarna kunde flera humrar befrias. Lossning efter första dagens dyk. Hem efter en mycket lyckad första dags dyk 2017.

11 Resultat dykning 2017: Resultat två dykdagar 30 st äldre hoprasade hummertinor Drygt 20 st bra spökfiskande hummertinor Några garnbitar Befriat: Flera humrar även romhonor Många torskar Många krabbor Dykning 2018 Utfördes av dykfirman BlueOrbis AB från Göteborg. Dykning genomfördes från båt med tre man i dyklaget enligt aktuell AFS2010:16 för Dykeriarbete. Dykaren var ytgasförsörjd och hade röstkommunikation med ytorganisationen. För att effektivt bärga nät, hummertinor/burar mm. hade dykaren med sig bojförsedda tampar vilka dykaren fäste i de förlorade fiskeredskapen. I somliga fall kunde flera redskap fästas i en boj. Ytorganisationen kunde därefter dra upp fiskeredskapen för senare transport till uppsamlingsplatsen.

12 2018 döks vid Guleskärskajen, Smögenbrons pelare, vågbrytaren Smögens fiskehamn samt på ett antal ställen ute i havet där vi trodde att de kunde hitta hummertinor. Det påträffades färre hummertinor per dykdag vid 2018 åras dykningar. Det berodde på att dykningarna 2017 tog bort en hel del av det ackumulerade antalet tinor på de specifika besvärliga ställena såsom i den grova sprängstenen vid Guleskärskajen.

13

14 Här ser man tydligt skillnaden mellan äldre hummertinor med träribbor och stålhummertina. Trätinan faller ihop efter något år då skeppsmasken ätot upp träribborna, spökfisketiden är över. Ståltinan med plastad stålstomme spökfiskar troligen i decennier. OBS. Viktigt att bomullstråd s.k. spökfisketråd används vid fiske för alla stängeband. Om de används så ruttnar de av efter en tid i havet och hummertinas gavlar öppnas. Utvärdering dykning/draggning Hummertinor visad sig vara det klart mest dominerande fiskredskapet som påträffades vid draggning som dykningarna. Draggning utfördes med specialdraggar s.k. dräggedräggar där pikarna har så liten vinkel mot draggstocken att även linor till förlorade hummertinor fastnar. Det har visat sig vara den bästa metoden att hitta förlorade fiskredskap ute i havet. Dykning har visat sig vara en förträfflig metod att ta hitta och ta upp förlorade fiskredskap vid besvärliga ställen såsom stenutfyllnader vid kajer och pirar. Här går det inte att dragga då dessa fastnar i botten hela tiden. Dykare kan däremot jobba sig in i stenutfyllnaderna och lossa även rejält fastsatta hummertinor och nät. Lite mer ute till havs har det visat sig svårt att hitta hummertinor vid dykning.

15 Då områdena ute till havs kraftigt dominerar så ser vi att draggning bör få mest tid i kommande spökfiskeprojekt i andra Bohuslänska kommuner såväl som i Sotenäs kommun. Avslutande ord Draggning till havs i normala hummerfiskevatten och dykning vid land ex utfyllnader, strandskoningar o dyl. fungerar bra. Det tar sannolikt flera års projekt med draggning och dykning innan vi har fått upp det mesta av de förlorade fiskredskapen i Sotenäs kommun. Nu efter 2 års draggning och dykning då vi bl. a. fått upp 300 hummertinor har vi nog tagit en del av det ackumulerade antalet förlorade fiskredskap i kommunen. Det behövs ytterligare historisk rensning av bottnarna och vi bör fokusera på draggning efter kräftburar som vi hittills inte ägnat så mycket tid åt. Dessutom tappas det ju årligen nya hummertinor. Spöfiskeproblematiken liknar strandstädningen på land d.v.s. det behöver göras regelbundet då det hela tiden tillförs nya förlorade fiskredskap Viktigast lärdomen Den allra viktigaste lärdomen vi dragit är att spökfiskeproblematiken är stor och större än vi trodde när vi startade projektet. Det är främst förlorade hummertinor som spökfiskar rejält. Fisk, hummer och krabba går in i tinan succesivt hela tiden lockade av varandra. Alla dör efter en tid. Vi är av den uppfattningen att liknande spökfiskeprojekt bör ske i samtliga kommuner längs Bohuskusten och ner till och med Kungsbacka. En mycket stor mängs förlorade hummertinor ligger och spökfiskar till stor skada för livet i havet. Det är därför synnerligen angeläget att det genomförs liknande spökfiskeprojekt i samtliga Bohuslänska kommuner. Pengar bör tillföras vid Jordbruksverkets omfördelningen medel nu i slutat av programperioden samt i den nya fiskefondsperioden så att projekt i kommunerna snarast kan startas. Spökfiskeprojekt i annat område. Vad bör man tänka på Den största framgångsfaktorn i detta projekt har varit att arbeta med yrkesfiskare och då samtidigt kunna utnyttja deras kunskaper och erfarenheter i planeringen.

16 Projektledarens kunskap och förankring i bygden har också mycket värdefullt. Sätt inte upp teoretiska teorier/hypoteser innan projektet utan inlemma yrkes- /fritidsfiskare i projektplaneringen från början. Vid alla sådana här projekt är det av största vikt att kunna samarbeta med kompetenta upphandlare och projektekonomer. Lös frågan hur upphittade fiskredskap ska tas om hand innan ni startar den praktiska utförardelen av projektet. Draggning till havs i normala hummerfiskevatten och dykning vid land ex utfyllnader, strandskoningar o dyl. är det vi kan rekommendera andra att ha med i liknande projekt. Intressant är också det försök som pågår i Kosterhavets nationalpark med att leta reda på och ta upp hummertinor m.h.a. ROV-kamera med krok. Massmedia: Vi har varit noga med att publicera projektet i massmedia såväl som på kommunens hemsida och facebook. Vi har även fått en artikel publicerad i det nordiska nätverket Clean Nordic Oceans där vi är medlem:

17 - - - Stort tack till Petra Hassellöv ekonom/upphandlare samt Christina Langner projektekonom Sotenäs kommun, utan vars benägna hjälp detta projekt inte kunnat genomföras. Tack också till de olika handläggare på Jordbruksverket som varit behjälpliga med råd och stöd i främst ansökningsförfarandet men även under projekttiden. Tack även till övrig personal på Sotenäs Symbioscentrum som stött och uppmuntrat arbetet. Per-Olof Samuelsson Projektledare Havsmiljösatsning Sotenäs Sotenäs kommun

18