Undersökning av svenskt yrkesfiske vid Skottarevsprojektet. Wikström 2006

Transkript

1 Undersökning av svenskt yrkesfiske vid Skottarevsprojektet Wikström

2 Titel Undersökning av svenskt yrkesfiske vid Skottarevsprojektet Framtagen av Marine Monitoring vid Kristineberg AB Fiskebäckskil, Sweden Andreas Wikström Kvalitetsgranskning prof. Leif Pihl Datum Oktober Beställare Favonius AB / Triventus Consulting AB Att: Emelie Johansson ISBN Marine Monitoring vid Kristineberg AB

3 Innehåll Kapitel Syfte Upplägg Områdesbeskrivning 4 Kapitel Verksamhet inom område etablerat för havsbaserad vindkraft 5 Kapitel Områden av riksintresse för yrkesfiske Havsområden 7 Kapitel Storskaligt yrkesfiske Fiskeridistrikt Fångstfördelning över redskapskategori Allmänna fångster Småskaligt yrkesfiske Intervjuundersökning; muntlig Utbredning av småskaligt yrkesfiske 14 Kapitel Sammantagen bedömning; yrkesfiske 16 Referenser 17 Personlig kommunikation 17 Appendix 1 19 Marine Monitoring vid Kristineberg AB 3

4 Kapitel 1 Denna studie utgör ett komplement till den tidigare underlagsrapporten Skottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska miljöförhållandena havsbaserad vindkraft; sammanställning och tillämpad bedömning. Studien är en litteratur-, data- och intervjusammanställning över svenskt yrkesfiske i två tilltänkta lokaliseringsalternativ för etablering av havsbaserad vindkraft inom Skottarevsprojektet. 1.1 Syfte Studien ämnar belysa svenskt yrkesfiske inom Skottarevsprojektets 2 tilltänkta lokaliseringsalternativ Nord respektive Syd samt dess regionala referensområde (ICES, International Council for the Exploration of the Sea, fångstruta 4257), avseende fiskeverksamhetens art, fångst (fiskart) och utövare (fiskeridistrikt). 1.3 Områdesbeskrivning Skottarevsprojektets två lokaliseringsalternativ för havsbaserad vindkraft är belägna c:a 8 km sydväst om Falkenberg, vid ett bottendjup av m (Nord) respektive m (Syd) (se Figur 1). Kuststräckan utanför Falkenberg är exponerad och havsbotten sluttar relativt flackt och jämnt utåt. Bottensubstratet består i huvudsak av lera med inslag av sand och sten invid kusten för att övergå till glacial lera någon kilometer ut från land. I lokaliseringsalternativ Syd förekommer främst leriga bottnar, delvis beströdda med mycket sten av mindre storlek med viss förekomst av rödalger. Vid lokaliseringsalternativ Nord är bottnarna däremot helt dominerade av lera och silt utan växtlighet (Hammar och Magnusson 2004, Hammar och Wikström 2005, SGU maringeologiska kartor). 1.2 Upplägg För att belysa yrkesfiske inom området för Skottarevsprojektet är studien uppdelad på följande sätt; Områden av riksintresse för yrkesfisket. Avsnittet syftar till att redovisa de av Fiskeriverket angivna områden av riksintresse för yrkesfisket i närheten av lokaliseringsalternativen för Skottarevsprojektet. Sammanställning av storskaligt yrkesfiske. Sammanställning av fångstdata utifrån yrkesfiskares rapporterade loggböcker från lokaliseringsalternativ Nord respektive Syd och dess referensområde (ICES fångstruta 4257). Intervjuer med personer verksamma inom det småskaliga yrkesfisket i Hallands län. Avsnittet belyser utbredningen av småskaligt yrkesfiske längs den Halländska kusten. Sammantagen diskussion. Sammanfattande analys av Skottarevsprojektets inverkan på yrkesfisket, vid en eventuell etablering av havsbaserad vindkraft, utifrån sammanställningar av yrkesfisket. 4 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

5 lon N s Falkenberg Morups bank Kattegatt Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ Nord Syd lat Figur 1 Karta över Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ. Blå prickar anger positionen för vindkraftverken i alternativ Nord och röda prickar anger positionen för vindkraftverken i alternativ Syd. Avståndet mellan varje enskilt verk är c:a 700 m. De två yttre djupkurvorna anger bottendjup 30 respektive 20 m. Figur hämtad ur underlagsrapport Hammar & Wikström (2005). Kapitel Verksamhet inom område etablerat för havsbaserad vindkraft Vid etablering av havsbaserad vindkraft kommer tillgängligheten för aktiviteter inom vindparksområdet att regleras med avseende på sjösäkerhet. I vilken utsträckning aktiviteter, såsom exempelvis yrkesfiske, kommer att regleras avgörs av sjöfartsverket och/ eller länsstyrelsen beroende på vindparkens geograf- iska läge och struktur. Vid etablering av en vindpark på svenskt sjöterritorium avgörs tillgängligheten för yrkesfiske hos länsstyrelsen i samråd med sjöfarstverket. Detta till skillnad mot en vindpark som etableras utanför svenskt sjöterritorium på internationellt vatten, men på svensk sockel, där beslutet om tillgänglighet för yrkesfiske ligger hos sjöfartsverket. Beslut tas med stöd av sjötrafiksförordningen 1986: Kap 1 och 2. Föreskrifter för trafiken. För Skottarevsprojektet är alltså länsstyrelsen i samråd med sjöfartsverket det beslutande organet i frågan. Enligt verksamhetsutövaren (Favonius AB) anses inte att fiske principiellt bör uteslutas inom vindparksområdet, utan hänsyn får tas till praktiska begränsningar. Marine Monitoring vid Kristineberg AB 5

6 Tabell 1 Andel av fångstvärde och areal inom riksintressanta områden för yrkesfisket uppdelat per havsområde. Tabell hämtad ur Finfo :1. Havsområde Andel av förstahandsvärde Riksintressets andel av area % i inom riksintresse % respektive havsområde Bottenviken 70 7 Bottenhavet 64 8 Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak Tabell 2 Områden av riksintresse för yrkesfisket i Kattegatt längs kuststräckan Kullen Kummelbank, samt totalt, förstahandsvärde under perioden för olika typer av fångst. Tabell hämtad ur Finfo :1. Förstahandsvärde totalt, , miljoner kr Omr Area MB 3 5 Geonamn Torsk Havs- Sill Flatfisk Totalt inkl Värde Värde nr km 2 kräfta Skarp- m fl botten alla arter km 2 per år sill fisk Kgkr Kgkr Lekområde torsk Syd Stora Middelg. 4,5 0,4 1,2 0, Lekområde torsk Morups Fångstområde bank ,8 3, havskräfta sydöver Fångstområde Lilla havskräfta, torsk Middelg. 4,2 8,5 2, m fl bottenfiskar Fladen Fångstområde sill Ost lilla skarpsill, Middelg. 1, , havskräfta varberg Fångstområde havs- Väst kräfta, sill/skarpsill Balgö syd Nidingen 0,3 8,7 5,3 0, Figur 2 Områden för riksintresse av yrkesfisket i Kattegatt, kuststräckan Kullen Kummelbank. Bild hämtad ur Finfo :1. Kapitel Områden av riksintresse för yrkesfiske År 1991 angav Fiskeriverket områden som är av riksintresse för yrkesfisket. Områdena har sedan dess granskats, reviderats och satts i relation till dagens fiskerisituation, och resulterat i att nya områden av riksintresse för yrkesfiske pekats ut av Fiskeriverket (Finfo :1). Dessa områden skall enligt Fiskeriverket användas vid planarbete och beslutsfattande för att bidra till ändamålsenlig förvaltning av vattenområden som är betydelsefulla för fiskerinäringen (Finfo :1). Utpekandet av områden av riksintresse för yrkesfiske baseras på en ekonomisk värdering av fångstområden utifrån förstahandsvärdet för år , och beräknas som fångst per ytenhet. För regional hänsyn relateras fångstvärdena till de genomsnittliga fångst- 6 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

7 Figur 3 Karta över Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ och område nr 56 av riksintresse för yrkesfiske. Blått område anger ytterpositioner för vindkraftverk i alternativ Nord och rött område anger ytterpositioner för vindkraftverk i alternativ Syd. Svarta linjer anger utbredning av område nr 56 av riksintresse för yrkesfiske. värdena inom varje havsområde; Bottenviken, Bottenhavet, egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak. 3.2 Havsområden Då yrkesfisket i Kattegatt bedrivs med stor geografisk täckning i havsområdet försvåras en tydlig avgränsning av områden med särskilt hög fiskeintensitet. I Figur 2 visas havsområden för riksintresse av yrkesfiske i Kattegatt. Den av Fiskeriverket uträknade kvot fångstvärde per areaenhet riksintresse / övrigt vatten i Kattegatt motsvarar 2,5 (se tabell 1). En jämförelse mellan alla områden av riksintresse för yrkesfiske i Kattegatt ses i tabell 2. Lokaliseringsalternativ Nord och Syd i Skottarevsprojektet angränsas av område nr 56 av riksintresse för yrkesfisket i Kattegatt (se Figur 3). Område nr 56 för riksintresse av yrkesfiske innefattar till viss del lokaliseringsalternativ Nord, men inte lokaliseringsalternativ Syd. Sammanfattning; Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ Nord innefattar delvis område nr 56 av riksintresse för yrkesfiske. Detta gäller inte för lokaliseringsalternativ Syd som är beläget sydväst om lokaliseringsalternativ Nord och område nr 56 av riksintresse för yrkesfiske. Marine Monitoring vid Kristineberg AB 7

8 N s ICES-ruta 4257 Falkenberg lat A B C lat lon lon lon lon lat lon Laholmsbukten Figur 4 Karta över områden för loggboksdata. Stor streckad ruta visar ICES ruta 4257, regional referens. De tre mindre rutorna visar de tre valda områdena A, B och C vilka används i flera analyser. Streckad svart linje visar trålfiskegränsen. Yttre heldragen linje anger djupkurvan 20 m. Blå och röda prickar visar Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ Nord respektive Syd. Figur hämtad ur underlagsrapport Hammar & Wikström (2005). Kapitel 4 I rapporten är yrkesfisket uppdelat i två avsnitt; storskaligt yrkesfiske respektive småskaligt yrkesfiske. Storskaligt yrkesfiske definieras som båtar större än 10 m och småskaligt yrkesfiske definieras som båtar lika med eller mindre än 10 m. 4.1 Storskaligt yrkesfiske Information för att beskriva storskaligt yrkesfiske vid Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ Nord respektive Syd har erhållits av Fiskeriverket genom loggboksdata över yrkesfiskets landningar inom ICES ruta Loggboksdata är strukturerat efter ett rutnät som följer i longitud och latitud. Rutnätet är internationellt och framtaget av ICES. Den ICES ruta som innefattar Skottarevsprojektet och stora delar av sydöstra Kattegatt är ICES ruta Denna ruta utgör således en regional referens för denna studie. För att studera fångsterna på en mer lokal nivå har även loggboksdata plockats ut från tre mindre områden inom ICES ruta 4257; A, B och C. (se Figur 4). Område A ligger i de djupare vattnen utanför Skottarevsprojektet söder om Morups bank. Område A är således att betrakta som 8 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

9 ett närliggande men djupare referensområde. Område B ligger närmare kusten och innefattar Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ Nord. Område C är placerat närmast kusten och innefattar Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ Syd. Alla de tre områdena är av samma storlek (6*7 nautiska mil) och angränsar till varandra på en linje i samma latitud. Den position som anges när loggboksdata rapporteras av yrkesfiskarna är den position där trålningen påbörjas. För rörliga fiskeredskap innebär detta att den fångst som rapporteras från en position även har fiskats i de närliggande vattnen. För mer utförlig information gällande loggboksdata och journalfångster se Box Fiskeridistrikt ICES fångst - ruta 4257 (regionalt fiske) Inom regionen (ICES 4257) bedrivs yrkesfiske av 20 olika svenska fiskeridistrikt baserat på loggboksdata år (se Figur 5). Av totalfångsten i regionen landas c:a 56 % av Varbergs fiskeridistrikt, 24 % av Falkenbergs fiskeridistrikt, 15 % av Göteborgs fiskeridistrikt, 1 % av Landskronas fiskeridistrikt och 1 % av Helsingborgs fiskeridistrikt. Av övriga 15 fiskeridistrikt som bedriver yrkesfiske inom regionen (ICES 4257) landas gemensamt ca 2 % av den årliga totalfångsten (se figur 5). Box 1 Premisser för tolkning av loggboksdata ICES loggboksdata innehåller de dagligen angivna sättpositionerna (där fiskeredskapet sätts i havet) från fiskefartyg större än 10 m. För båtar mindre än 10 m rapporteras fångsterna istället månadsvis, s.k. journalfångster. För att hålla en så exakt geografisk upplösning som möjligt, används inte journalfångsterna i datasammanställningarna för denna studie. Detta medför att det småskaliga fisket inte innefattas och angivna fångstmängder skall därför betraktas som relativa fördelningar från svenska fartyg över 10 m och inte absoluta mått på yrkesfisket. De uteslutna journalfångsterna utgör knappt 2 % av det totala fisket i ICES ruta 4257 under perioden För rörligt fiske, såsom trålfiske, anges enbart sättpositionen d.v.s. endast den plats där fisket påbörjas. Detta medför att de fångster som rapporteras från ett område i realiteten ofta är fångade i ett närliggande område; detta fel blir större desto mindre det definierade området är. Det är därför av stor vikt att denna problematik tas i beaktning vid tolkning av data; ICES loggboksdata bör betraktas som relativa värden snarare än absoluta mått. I denna studie används ICES loggboksdata återkommande i tidsserien Detta görs för att täcka in eventuella variationer mellan år och för att data äldre än 1996 är mindre tillförlitlig (beroende på övergången till EU - loggbok). Källa: Fiskeriverket; R. Lundgren pers. kom. Område A Inom område A, vilket representerar ett närliggande men djupare referensområde, bedrivs yrkesfiske av 9 olika fiskeridistrikt (se Figur 6). Av totalfångsten landas c:a 50 % av Varbergs fiskeridistrikt, 44 % av Falkenbergs fiskeridistrikt och 5 % av Göteborgs fiskeridistrikt. Resterande 0,4 % landas av fiskeridistrikt ifrån Haparanda, Helsingborg, Kalmar, Landskrona, Simrishamn och Stockholm. Område B Inom område B, vilket representerar lokaliseringsalternativ Nord, bedrivs yrkesfiske av 6 olika fiskeridistrikt (se Figur 7). Av den årliga totalfångsten landas c: a 79 % av Varbergs fiskeridistrikt, 15 % av Göteborgs fiskeridistrikt och 6 % av Falkenberg fiskeridistrikt. Resterande 0,4 % landas av fiskeridistrikt ifrån Stockholm, Helsingborg och Strömstad. Område C Inom område C, vilket representerar lokaliseringsalternativ Syd, bedrivs yrkesfiske av 6 olika fiskeridistrikt (se Figur 8). Av den årliga totalfångsten landas c:a 55 % av Varbergs fiskeridistrikt, 34 % av Falkenbergs fiskeridistrikt och 11 % av Göteborgs fiskeridistrikt. Resterande 0,4 % landas av fiskeridistrikt ifrån Helsingborg, Malmö och Visby. Marine Monitoring vid Kristineberg AB 9

10 ICES 4257 Varberg 51% Övriga (15) 2% Falkenberg 22% Helsingborg 1% Landskrona 1% Göteborg 23% Figur 5 Fångstmängdens fördelning över svenska fiskeridistrikt. Fördelningen grundas på loggboksrapportering från ICES - ruta 4257 (regional referens) år och anges som procentuellt årsmedelvärde. Totalfångsten var ton vilket motsvarar 1941,7 ton landad fångst / år för hela ICES ruta Övriga avser följande fiskeridistrikt; Halmstad, Karlskrona, Karlshamn, Kalmar, Lysekil, Malmö, Strömstad, Sölvesborg, Simrishamn, Stockholm, Trelleborg, Västervik, Visby, Åhus och Haparanda Område B Varberg 51 % Göteborg 5% 0,4 % Falkenberg 44 % Figur 6 Fångstmängdens fördelning över svenska fiskeridistrikt (fiskebåtarnas hemmahamn). Fördelningen grundas på loggboksrapportering från område A, vilket omfattar djupområdet väst om Skottarevsprojektet, år och anges som procentuellt årsmedelvärde. Totalfångsten var 2200 ton vilket motsvarar 220 ton landad fångst / år för hela Område A. Övriga avser följande fiskeridistrikt; Simrishamn, Landskrona, Malmö, Kalmar, Helsingborg Haparanda Varberg 79 % Falkenberg 6 % Göteborg 15 % Helsingborg 0,03 % Strömstad 0,003 % Stockholm 0,3 % Figur 7 Fångstmängdens fördelning över svenska fiskeridistrikt (fiskebåtarnas hemmahamn). Fördelningen grundas på loggboksrapportering från Område B, vilket omfattar lokaliseringsalternativ Nord, år och anges som procentuellt årsmedelvärde. Totalfångsten var 1535,4 ton vilket motsvarar 153,5 ton landad fångst / år för hela Område B. Område C Varberg 55 % Visby 0,0002 % Falkenberg 34 % Göteborg 11% Helsingborg 0,003 % Malmö 0,0001 % Figur 8 Fångstmängdens fördelning över svenska fiskeridistrikt (fiskebåtarnas hemmahamn). Fördelningen grundas på loggboksrapportering från Område C, vilket omfattar lokaliseringsalternativ Syd, mellan år och anges som procentuellt årsmedelvärde. Totalfångsten var 684,9 ton vilket motsvarar 68,5 ton landad fångst / år för hela Område C 10 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

11 Sammanfattning; Landningar av det regionala fisket (ICES 4257) rapporteras ifrån 20 svenska fiskeridistrikt baserat på år Andelen landningar domineras i huvudsak av tre fiskeridistrikt; Varberg, Falkenberg och Göteborg. Varbergs fiskeridistrikt står för merparten av de loggboksrapporterade fångsterna i de undersökta områdena, i synnerhet inom lokaliseringsalternativ Nord. Av resterande 17 fiskeridistrikt som bedriver yrkesfiske i regionen (ICES 4257) varierar fisket mellan år och fiskeridistrikt Fångstfördelning över redskapskategori Rörligt bottenfiske såsom bottentrålfiske Störst fångster från rörligt bottenfiske rapporteras från område A (närliggande men djupare referensområde) och område B (lokaliseringsalternativ Nord) (se Figur 9). I område C (lokaliseringsalternativ Syd) och det regionala referensområdet (ICES 4257) landas en mindre mängd fångst per yta med rörligt bottenfiske jämfört med område A och B. Rörligt pelagiskt fiske såsom flyttrålsfiske efter sill I område B (lokaliseringsalternativ Nord) landas mer fångst per yta än i regionen som helhet (ICES 4257) för rörligt pelagiskt (se Figur 9). I område A (närliggande men djupare referensområde) och område C (lokaliseringsalternativ Syd) landas en mindre mängd fångst per yta med rörligt pelag ICES 4257 Område A (Lok. Ref.) Område B Område C Rörligt bottenfiske Rörligt pelagiskt fiske Nätfiske 30 Figur 9 Fördelning av landad fångst (kg) / area (km 2 ) för redskapskategori; rörligt bottenfiske, rörligt pelagiskt fiske och nätfiske. Fördelningen grundas på yrkesfiskarnas loggboksrapportering ifrån aktuella område; ICES 4257 (regional referens), område A (närliggande men djupare referensområde), område B (lokaliseringsalternativ Nord) och område C (omfattar lokaliseringsalternativ Syd) mellan år För rörligt fiske utgörs arean av havsyta utanför trålgränsen. För nätfiske är den fiskade arean skattad som en linje tangerande kuststräckans yttersta skär. Marine Monitoring vid Kristineberg AB 11

12 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Sill/Strömming Torsk Skarpsill Rödspotta Havskräfta Vitling Skrubbskädda Kolja 11,8% 4,5% 9,6% 7,3% 4,0% 6,1% 2,9% 1,6% 3,1% 7,5% 1,7% 0,1% 1,2% 2,7% 0,9% 0,2% 1,0% 1,7% 1,4% 0,5% 0,8% 1,3% 0,8% 0,3% 19,6% 38,5% 32,0% 40,0% 35,2% 53,0% 48,8% 48,9% ICES 4257 Omr A (Lok. ref.) Omr B (Nord) Omr C (Syd) Figur 10 Fördelning av de 8 vanligaste fångsterna inom svenskt yrkesfiske med loggboksrapportering från aktuella område under perioden ; ICES - ruta 4257 (regional referens), område A (närliggande men djupare referensområde), område B (lokaliseringsalternativ Nord) och område C (lokaliseringsalternativ Syd). Fångsten redovisas som procentuell andel av den totala landningen inom respektive område för varje enskild fångst (fiskart). isktfiske jämfört med område B (lokaliseringsalternativ Nord). Fångstmängden i områdena är av samma storleksordning som för regionen som helhet (ICES 4257) (se Figur 9). Nätfiske Med nätfiske landas mer fångst per yta i regionen som helhet (ICES 4257) jämfört med område A (närliggande referensområde), område C (lokaliseringsalternativ Syd) och i synnerhet område B (lokaliseringsalternativ Nord) som hade lägst fångst (se Figur 9). Sammanfattning; Det fångas större mängd bottenfisk och pelagisk fisk per yta i område A och område B än i regionen som helhet. Fiske i Område C tycks generellt representera det allmänna fisket som bedrivs inom regionen. I område C liksom i regionen som helhet fångas mer fisk genom nät jämfört med område A och område B Allmänna fångster Enligt loggboksrapporterade fångster från yrkesfiske inom det regionala fisket (ICES 4257) landas främst sill och torsk (i ungefär lika andelar) följt av skarpsill, rödspotta, havskräfta, vitling, skrubbskädda och kolja (se Figur 10). Liknande fångstmönster återspeglas i område A (närliggande men djupare referensområde), område B (lokaliseringsalternativ Nord) och område C (lokaliseringsalternativ Syd), dock utgör torsk en högre andel av fångsten än sill i dessa områden jämfört med hela regionen (ICES 4257). I område A (närliggande men djupare referensområde) landas även en stor andel havskräfta jämfört med övriga områden (se Figur 10). 12 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

13 4.2 Småskaligt yrkesfiske Undersökning av svenskt yrkesfiske vid Skottarevsprojektet Vid analys av småskaligt yrkesfiske genomfördes intervjuundersökningar med yrkesfiskare längs den halländska kusten i syfte att belysa deras verksamhet. Alternativt kunde även journalfångster över det småskaliga fisket nyttjats men den geografiska upplösningen ansågs otillräcklig och därför valdes istället intervjuundersökning. Information över yrkesfiskare med registrerade båtar lika med eller mindre än 10 m i Hallands län erhölls av Fiskeriverket. Intervjuundersökningen bestod av två delar; en muntlig del och en skriftlig del. I den muntliga delen ställdes frågor rörande deras fiskeriverksamhet (se Appendix). I den skriftliga delen fick yrkesfiskarna rita ut på sjökort över Kattegatt i vilka geografiska områden deras verksamhet bedrivs. Detta gjordes för att skapa en bild över det småskaliga yrkesfiskets utbredning (se Figur 11 & 12). För utförligare information gällande intervjuundersökningarna se Box Intervjuundersökning; Muntlig Yrkesfiskare som intervjuades härstammade ifrån Hallands län och utgick från fiskeridistrikt tillhörande Halmstad, Falkenberg, Varberg och Göteborg. Det småskaliga yrkesfisket bedrivs i huvudsak med fasta redskapsalternativ som garn (nät), ryssja och bur / tina (se Appendix). Andra redskapsalternativ som också nyttjas är pilk / dörj och drivgarn (se Appendix). Vid nätfiske riktas fisket mot arter som tunga, rödspotta, plattfisk, krabba, torsk, makrill, lax och öring men även bifångst av andra arter förekommer. Krabba fiskas därtill med bur och ryssja. I övrigt används ryssjor, främst vid ålfiske. Flera yrkesfiskare inom det småskaliga yrkesfisket som intervjuades använder också hummertinor under tillåten fiskesäsong. I viss utsträckning bedrivs riktat fiske med pilk efter torsk och dörjning efter makrill. Yrkesfiskarnas generella inställning till etablerande av havsbaserad vindkraft var negativ med vissa undantag där inställningen var neutral eller avsaknad av åsikt. Ingen av de intervjuade yrkesfiskarna var enbart positivt inställda till etablering av havsbaserad vindkraft enligt Skottarevsprojektet. Den förståelse som förelåg var behovet av att producera el, och att det till havs blåser mycket vilket i sig är bra för vindkraftverk. Stor oro uttrycktes däremot över vindparken och att den skulle medföra negativa effekter på fisket genom; Box 2 Intervjuundersökning angående småskaligt yrkesfiske, metodik Då ICES loggboksdata enbart gäller båtar större än 10 m belyses det verksamma yrkesfisket för båtar lika med eller mindre än 10 m genom intervjuundersökningar. Information för tillståndshavare inom småskaligt fiske i Hallands län erhölls från Fiskeriverket. Totalt sett finns 62 registrerade båtar fördelade på 52 tillståndshavare i Hallands län. Intervjuundersökningen delades upp i två delar en muntlig respektive skriftlig och alla som deltog behandlades anonymt. Den muntliga delen innefattade 5 frågor som ställdes till yrkesfiskarna via telefon. Frågorna rörde tillståndshavarnas yrkesfiske enligt; Tillståndshavare? Fartygsnamn? Vilket fiskeridistrikt utgår tillståndshavaren ifrån? Vilka / vilket redskapsalternativ används vid verksamt fiske? Vilken fångst (art) riktas fisket mot? Den muntliga delen genomfördes under 2 dagar då telefonkontakt försökte upprättas med alla tillståndshavare. Totalt erhölls telefonkontakt med 31 st tillståndshavare varav 9 st tackade nej till att deltaga. Resterande 22 tillståndshavare deltog i intervjun. Skriftlig del innebar att varje enskild tillståndshavare fick ett brev hemskickat till sig med kartor över Kattegatt och havsområdet längs den Halländska kusten. Syftet var att ringa in de geografiska områdena där fiskeriverksamhet bedrivs och ange vilken / vilka redskap som nyttjas inom de inringade områdena. I brevet medföljde tillika ett frankerat kuvert vilka svarslappar kunde läggas och återsändas till Marine Monitoring AB. Av de tillståndshavare som deltog i den muntliga delen erhölls skriftligt svar ifrån 16 tillståndshavare vilket motsvaras av 21 båtar lika med eller mindre än 10 m. De tillståndshavare, 21 st, som telefonkontakt icke kunde etableras med fick istället hemskickat skriftlig information över intervjuundersökningen tillsammans med den skriftliga delen. Detta för att möjliggöra för alla tillståndshavare i Hallands län inom småskaligt fiske att deltaga i undersökningen. Av dessa deltog 6 tillståndshavare vilka representerade 6 båtar lika med eller mindre än 10 m. Marine Monitoring vid Kristineberg AB 13

14 Figur 11 Översiktlig sammanställning baserat på intervjuundersökning för småskaligt yrkesfiske längs Hallands kust. Blått område anger ytterpositioner för vindkraftverk i alternativ Nord och rött område anger ytterpositioner för vindkraftverk i alternativ Syd. Grönt inritat område visar inom vilka områden småskaligt yrkesfiske bedrivs; grön rektangel representerar garn, grön triangel representerar ryssja, grön punkt med svart markering representerar Bur / Tina och grönt kors representerar pilk. Markeringar för redskapsalternativ representerar fisket i närområdet. Direkt förlust av fiskeplatser Destruktion av botten vilket skulle kunna leda till negativa effekter på biologin Risk för kollision av fartyg med vindkraftverken särskilt då Kattegatt är ett mycket trafikerat hav Störning på vandrande fisk från elkabel som går från vindparken intill land Yrkesfiskarna efterfrågade om det inte vore bättre att placera vindkraftverken på land och / eller på kustremsan istället för i havet. Utbredning av småskaligt yrkesfiske Det småskaliga yrkesfisket bedrivs både kustnära och ute till havs, då i synnerhet över grundområden som Röde bank, de marina utsjöbankarna (Fladen, Lilla Middelgrund, Morups bank, Stora Middelgrund) samt vid sjunkna vrak (se Figur 11). Mycket av det småskaliga yrkesfisket tycks vara verksamt relativt kustnära och i närområdet vid det fiskeridistrikt som yrkesfiskaren utgår ifrån. 14 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

15 Figur 12 Högupplöst sammanställning över småskaligt yrkesfiske inom lokaliseringsalternativ Nord och Syd för Skottarevsprojektet. Blått område anger ytterpositioner för vindkraftverk i alternativ Nord och rött område anger ytterpositioner för vindkraftverk i alternativ Syd. Gröna markeringar representerar område där småskaligt yrkesfiske bedrivs; grön rektangel representerar garn, grön triangel representerar ryssja, grön punkt med svart markering representerar Bur / Tina och grönt kors representerar pilk. På de grundaste områdena närmast kusten bedrivs ålfiske med ryssjor (se Figur 12). Längre ut från kusten mot djup av ca: m ökar det småskaliga fisket med garn och burar efter fångst som exempelvis tunga, rödspotta, annan plattfisk, torsk, makrill, hummer, krabba och kräfta. Fisket vid utsjöbankar och grundområden är varierat, med garnfiske riktat mot tunga, rödspotta och annan plattfisk; dörjfiske riktat mot makrill; pilkning riktat mot torsk; burfiske riktat efter krabba och / eller hummer (se Figur 11). I Figur 12 visas en högupplöst bild över det verksamma småskaliga yrkesfisket utanför Falkenberg i förhållande till Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ Nord respektive Syd. Enligt Figur 12 skiljer sig yrkesfisket delvis åt mellan lokaliseringsalternativen. Inom lokaliseringsalternativ Nord bedrivs nätfiske riktat efter torsk, tunga, rödspotta och annan plattfisk samt riktat pilkfiske efter torsk. Inom lokaliseringsalternativ Syd bedrivs tillika nätfiske riktat efter torsk, tunga, rödspotta och annan plattfisk men även en del burfiske riktat efter hummer och / eller krabba, vilket kan skulle kunna förklaras av tillgång på mer hårt substrat i lokaliseringsalternativ Syd jämfört med lokaliseringsalternativ Nord (Hammar och Wikström 2005; Magnusson och Hammar 2004; SGU maringeologiska kartor) Sammanfattning; Det småskaliga yrkesfisket, avsett båtar lika med eller mindre än 10 m, längs den halländska kusten bedrivs i huvudsak med fasta redskap som garn, ryssja och bur. Fisket riktas mot fångster av arter som tunga, rödspotta, annan plattfisk, ål, krabba och hummer. Närmast kusten bedrivs ryssjfiske medan längre ut från kusten ut vid ca: m djup och på grundområden till havs bedrivs fiske med garn, bur, pilk och dörj. I lokaliseringsalternativ Nord fiskas tunga, rödspotta, plattfisk och torsk med nät och pilk. Även i lokaliseringsalternativ Syd fiskas det med nät efter tunga, rödspotta, annan plattfisk och torsk, men istället för pilkfiske bedrivs här burfiske efter krabba och hummer. Marine Monitoring vid Kristineberg AB 15

16 Kapitel Sammantagen bedömning; yrkesfiske De påverkansmoment som den planerade vindparken inom Skottarevsprojektet medför diskuteras i underlagsrapporten till Skottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska miljöförhållandena havsbaserad vindkraft; sammanställning och tillämpad bedömning (2005). I rapporten ges en kunskapssammanställning och tillämpad bedömning över de områden som efterfrågas av yrkesfiskare i intervjuundersökningen avsett destruktion av botten, elektromagnetiska fält, habitatsförändring och fiskerestriktioner. Inom ett vindparksområde försvåras verksamhet, såsom fiske, då vindkraftverken med tillhörande fundament utgör fysiska hinder. Manövrerbarheten inskränks därmed, vilket särskilt komplicerar utförande av rörligt fiske som trålning (både pelagiskt och botten). Botten inom vindparksområdet genomkorsas också av ett omfattande kabelnät, antingen ovanpå eller nedgrävt, som förhindrar ankring och användande av släpredskap. Vid diskussion med Sjöfartsverket ansågs inte ett totalt avlyst fiske som en nödvändighet inom en etablerad vindpark (Blomén pers. kom). Det som kan bli en trolig följd av en vindkraftsetablering är ett begränsat fiske inom vindparksområdet och dess ytterområde med trål, och då, framförallt med bottentrål. Fiskeriverksamhet med fasta redskap som exempelvis nät, ryssja och bur diskuterades som möjligt inom området. Det förelåg dock undantag såsom verksamhet vid dåligt väder med kraftig dimma eller hård blåst då räddningsmöjligheter med förslagsvis helikopter skulle försvåras. Under perioder med dylika väderförhållanden kan ett temporärt avlyst fiske väntas. För storskaligt yrkesfiske bedöms en etablering av havsbaserad vindkraft vid Skottarevsprojektets lokaliseringsalternativ Nord inskränka fisket i större utsträckning jämfört med etablering vid lokaliseringsalternativ Syd. Detta då etablering i alternativ Nord inskränker på område nr 56 av riksintresse för yrkesfiske samt att det landas mer fångst per yta för rörligt fiske jämfört med Syd. Lokaliseringsalternativ Syd ligger även delvis innanför trålgränsen. Ur regional synpunkt, avsett storskaligt yrkesfiske, skulle etablering av havsbaserad vindkraft för Skottarevsprojektet ha störst påverkan för Varbergs fiskeridistrikt då det är mest verksamt i omgivande havsområde, i synnerhet kring lokaliseringsalternativ Nord. Gällande småskaligt yrkesfiske inskränks fisket temporärt då tillgång till vindparksområdet troligtvis avlyses under konstruktionsfasen. Därefter är det möjligt att visst fiske kan tillåtas. Förutsatt att ett begränsat fiske tillåts bedöms det småskaliga yrkesfisket längs hallands kust påverkas i liten utsträckning. Vid avlysning av fiske inom vindparksområdet påverkas framförallt småskligt yrkesfiske från Falkenbergs fiskeridistrikt då dessa yrkesfiskare är mest verksamma inom de aktuella områdena. I lokaliseringsalternativen bedöms möjligheter att kräftdjur som hummer och krabba kan komma att öka om potentiella livsmiljöer (habitat) tillförs i form av speciellt utformade strukturer på fundamenten. Försök med anläggning av konstgjorda rev utanför Göteborg har visat på snabb kolonisering av dessa båda arter (Hummerrevsprojekten, delrapport nr 3/4, ). En sådan utveckling skulle kunna ge positiva effekter för fiske med fasta redskap inom vindparksområdet. Det förutsätter dock att fiske med fasta redskap tillåts. Havsområdet utanför Falkenberg utgör viktiga fiskeområden, i synnerhet de djupare områdena väster om lokaliseringsalternativ Nord. Storskaligt yrkesfiske (trålning) missgynnas vid en etablering av havsbaserad vindkraft eftersom trålfiske är svårt att bedriva inom ett vindparksområde. Särskilt påtagligt blir detta inom lokaliseringsalternativ Nord. Småskaligt yrkesfiske påverkas lokalt vid total avlysning av fiske inom vindparksområdet. Vid tillåtet fiske med fasta redskap minskar påverkan för småskaligt yrkesfiske. 16 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

17 Referenser Hammar L, Magnusson M (2004) Marinbiologisk undersökning av bottenmiljön avseende havsbaserad vindkraft utanför Skottarevet, Falkenberg, Marine Monitoring AB, Fiskebäckskil Hammar L, Wikström A (2005) Skottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska miljöförhållandena - havsbaserad vindkraft; sammanställning och tillämpad bedömning, Marine Monitoring AB, Fiskebäckskil Thörnqvist S () Områden av riksintresse för yrkesfisket Report No. Finfo :1, Fiskeriverket., Göteborg Länsstyrelsen Västra Götalands Län () Hummerrevsprojektet - Konstgjorda rev i Göteborgs skärgård; Delrapport. 3/4 ( år ). Report No. :65 Personlig kommunikation Lundgren, Robin. Handläggare, kvoter och statistik. Avdelning för fiskerikontroll. Fiskeriverket; Blomén, Sven - Åke. Byrådirektör och sjökapten. Fartygstrafikenheten. Sjöfartsverket; - 09 Marine Monitoring vid Kristineberg AB 17

18 18 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

19 APPENDIX Intervjuundersökning småskaligt yrkesfiske Hallands län, sammanställning gällande både muntlig respektive skriftlig del; Fiskeridistrikt Redskap Fångst Lämnat skriftlig karta FG tina tina ryssja Dörj Pilk Tunga Rödspotta / Plattfisk Torsk Torsk FG FG FG fiske Dörj Pilk Laxbottengarn Tinor Tunga / Rödspotta / Plattfisk Krabba / Hummer Torsk Plattfisk Lax Rödspotta / Plattfisk FG laxbottengarn Lax FG. Nät Rödspätta / Tunga / Torsk Krabba / Hummer VG Ryssjor Krabbryssja Krabba / Hummer Krabba Krabba Ål Tinor Skäddgarn Krabbgarn tinor Pilk Dörj Drivgarn kupor Landvad kupor Landvad Krabba Äkta tunga Torsk Kräfta Agnsill Agnsill Marine Monitoring vid Kristineberg AB 19

20 Dörj Rödspätta / Plattfisk Krabba Krabb Nät Pilk Dörj Krabba Öring Sjötunga / Rödspotta Krabba Krabba / Hummer tina Krabbtina Dörj Krabba VG VG Dörj Pilk Dörj Krabbryssja Tina Dörj / Krabba Tunga / Rödspotta Torsk Öring Krabba Laxöring / GG. / GG. Tinor / GG. GG. GG. GG. tinor Krabbtinor Dörj Havskräfta Pigghaj Krabba Kräfta / Krabba Kräfta / Krabba GG. GG. Nät GG. GG. Nät Tinor Sill 20 Marine Monitoring vid Kristineberg AB

21 GG. Bu Krabba Kräfta Krabba HD. Tinor Plattfisk HD. Sjötunga / Piggvar / Pattfisk / Allt som fastnar / Krabba HD. Ryssjor Tinor Sjötunga / Rödspätta / Piggvar Marine Monitoring vid Kristineberg AB 21

22 22 Marine Monitoring vid Kristineberg AB