Fordonstvättar. Sammanställning från samverkansmöte den 2 oktober och 14 november 2013 Reviderad senast 10 april 2015

Transkript

1 Fordonstvättar Sammanställning från samverkansmöte den 2 oktober och 14 november 2013 Reviderad senast 10 april 2015 den 10 april 2015

2 Fordonstvättar Sammanställning från samverkansmöte den 2 oktober och 14 november 2013 Reviderad senast 10 april 2015 Samverkan kring tillsyn av fordonstvättar Den 2 oktober och 14 november 2013 träffades miljö- och hälsoskyddsinspektörer från Hallands kommuner för att uppnå samsyn kring tillsynen av fordonstvättar. Detta dokument är en sammanställning av de frågor som diskuterades och där samsyn nåddes. Revideringar gjordes senast 10 april Mer information om fordonstvättar kan du läsa i: Naturvårdsverket Fordonstvättar Branschfakta Utgåva 1 maj Miljösamverkan Västra Götalands Biltvättspolicy Miljösamverkan Västra Götaland Biltvättar Miljösamverkan Skåne Fordonsbranschen Anläggningsstorlek Anmälningspliktig anläggning: Anläggning för tvättning av mer än personbilar per år eller mer än tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år. Anläggning: Anläggning för manuell eller automatisk tvätt av minst 5 personbilar eller minst 1 lastbil, buss eller annat vägfordon per arbetsdag (vilket motsvarar cirka 1250 personbilar eller 250 lastbilar/bussar per år), men inte fler än 5000 personbilar eller 1000 lastbilar, bussar eller annat vägfordon per år. Små anläggningar: Anläggning som tvättar mindre än 5 personbilar per arbetsdag eller mindre än 1 lastbil, buss eller annat vägfordon per arbetsdag. Tillsynsintervall I Halmstad bedrivs tillsyn av små anläggningar var femte år enligt nuvarande taxa. Antalet tvättar per år Det kan ibland vara svårt att veta om antalet angivna fordonstvättar per år stämmer med verkligheten. Vid tillsynsbesök kan en fråga ställas om hur de räknar ut antalet tvättar per år. Om de inte kan redogöra för hur de räknar ut detta vid tillsynsbesöket, så begär att få in en redogörelse för om hur de beräknar antalet tvättar per år. För Wash-In tvättarna, kan det vara lämpligt att räkna med 3 polletter per tvätt i snitt.

3 Reningsmetoder Alla fordonstvättar ska vara utrustade med slam- och oljeavskiljare med koalecensfilter (Typ I) eller motsvarande rening. Alla nya slam- och oljeavskiljare ska uppfylla kraven i standarden SS EN 858, del 1 och 2. SS-EN innehåller principer för produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. SS-EN innehåller dimensioneringsanvisningar, nominell storlek, installation, drift och underhåll. Läs mer om slam- och oljeavskiljare i sammanställningen Miljösamverkan Halland Slam- och oljeavskiljare. I verkstäder där även fordonstvätt förekommer bör verkstadsdelen vara avloppslös, alternativt ha separat oljeavskiljare skilt från fordonstvätten. För att begränsa utsläppen till vatten från fordonstvättar har ett relativt stort antal olika reningssystem/reningsverk utvecklats. Dessa kan grovt indelas i följande kategorier: kemisk rening biologisk rening oxidationsmetoder övriga reningstekniker Gemensamt för de flesta tekniska lösningarna som förekommer är att avloppsvattnet först behandlas i slam- och oljeavskiljare för att därefter vidarebehandlas i separata reningsverk. I slam- och oljeavskiljaren sker en grovrening genom att avloppsvattnet separeras från partiklar och fri olja. Ofta används flera olika tekniker i kombination för att uppnå tillräcklig reningseffekt. Bild från Håll Sverige Rent över en fordonstvätt med oljeavskiljare och reningsverk 1. Biltvätt 2. Grovslamtank 3. Pumpkammare med oljeavskiljning 4. Lokalt reningsverk 5. Sedimenteringstank med oljeavskiljare 6. Provtagning 7. På väg mot reningsverket 2

4 Nedan redovisas översiktligt hur några av dessa tekniker fungerar. Kemisk rening De typer av kemisk rening som förekommer bygger på s.k. kemisk fällning och mikroflotation. Båda metoderna bygger på tillsatts av fällningskemikalier (t.ex. polyaluminiumklorid) och medel för ph-justering, t.ex. lut eller släckt kalk. Vid mikroflotation kan flödesgången vara följande vid återvinning av vatten. Avloppsvatten från fordonstvätten leds till en slam- och oljeavskiljare. Via en pumpkammare efter oljeavskiljaren pumpas vattnet till flotationsanläggningen. Inkommande vatten ph-justeras med lut till lämpligt värde som kan ligga runt ph Därefter tillsätts dispergerad luft och fällningskemikalie. Genom lufttillsättningen erhålls ett flytslam (flotationsslam) som skiljs av och avvattnas i filterbehållare. Behandlat och renat vatten leds till en bufferttank för återanvändning vid tvätt. Exempel på kemisk rening med mikroflotationsteknik. Även sandfiltrering av renat vatten för att ta bort kvarvarande partiklar i vattnet kan förekomma. Vatten från filterbehållare eller annan slamhantering och backspolvatten från sandfilter leds tillbaka till tvättrännan eller slamavskiljaren. När tillräckligt mycket behandlat vatten tillförts systemet avleds överskottet till kommunens spillvattennät. Processen vid kemisk fällning är ungefär den samma. Skillnaden är att man istället erhåller ett slam som sedimenterar i tankar eller i en oljeavskiljare. Biologisk rening Flera applikationer för biologisk rening finns på marknaden. Gemensamt för tekniken är man utnyttjar befintligt förekommande mikroorganismers förmåga att bryta ner organiska ämnen i avloppsvattnet. Ofta används ett bärarmaterial med stor yta för mikroorganismerna att etablera sig på. Luftning av systemet är en förutsättning för den biologiska reningens funktion. Tillsats av närsalter förekommer i vissa fall för att optimera mikroorganismernas livsbetingelser.

5 Exempel på system med biologisk rening kan se ut så här: Tvättvattnet från slamrännan genomgår först slam- och oljeavskiljare, ibland i flera steg med grov-, mellan- och finslamtankar. Därefter avleds vattnet till en luftad tank med bärarmaterial för biologisk rening. Bärarmaterialet kan bestå av skumplast eller annat material med stor yta. Därefter leds det renade vattnet via en lamellseparator (eller klarningstankar) till en bufferttank för återvinning. Avskilt slam leds tillbaka till grovslamtanken. Renat överskottsvatten släpps ut på spillvattennätet via provtagningsbrunn. Då biltvätten inte används recirkuleras vattnet i bufferttanken tillbaka till den biologiska reningen för att undvika bakterietillväxt och dålig lukt. Metaller reduceras vanligtvis i liten utsträckning varför metoden kan behöva kompletteras med annan teknik. Oxidationsmetoder Till denna grupp hör ozonbehandling och andra metoder som innebär en kraftig oxidation av vattnet genom syresättning. Ozon är ett kraftigt oxidationsmedel som har förmågan att bryta ner organiska ämnen i avloppsvattnet såsom oljor och tensider. Ozonet minskar också mängden mikroorganismer i vattnet samt förhindrar dålig lukt. Metaller reduceras vanligtvis i liten utsträckning varför metoden kan behöva kompletteras med annan teknik. En annan typ av teknik bygger på mekanisk syresättning med hjälp av en turbin samt gravimetrisk avskiljning av föroreningar följt av ett filtreringssteg m.m. Den kraftiga syresättningen som erhålls medför att föroreningarna oxideras och att en flotationseffekt uppstår genom att uppkomna mycket små luftbubblor lyfter föroreningarna till vattenytan. I efterföljande oljeavskiljare (eller sedimentationstank) frigörs luftbubblorna och föroreningarna sedimenterar. Därefter pumpas vattnet till ett partikelfilter för ytterligare rening och vidare till tvättmaskin för återvinning eller till avlopp om överskott föreligger. Övriga reningstekniker En rad andra reningssystem förekommer för rening av biltvättvatten, exempelvis följande: Elektrokemisk rening: förekommande system bygger på att en likströmsspänning frigör aluminiumsalter från antingen rörliga eller fasta 4

6 anoder av aluminium som bildar en flock. Flockarna binder föroreningarna på samma sätt som vid kemisk rening. Den bildade flocken separeras från vattnet genom bl.a. filtrering. Filtreringsteknik; baserad på specialbehandlad torv, aktivt kol eller andra filter som kan avlägsna oljekolväten, metaller m.m. Hydrocyklonrening, tar bort partiklar i vatten ned till ca 10 μm storlek Sandfiltrering De två sistnämnda metoderna är vanliga i kombination med annan vattenreningsteknik för borttagning av partiklar i olika delar av reningsprocessen. Zink Sedan några år tillbaka har många automatiska fordonstvättar problem med höga halter av zink i utgående spillvatten. Orsaken till de höga värdena är att zink är en vanlig metall i bilar (t.ex. däck) och i tvätthallar (galvat material) som lätt kan lösas ut i vatten genom bl.a. korrosion, samt att reningsanläggningarna hittills haft problem med att reducera utsläppen. Mycket zink kommer även från vägräcken vid vägarna, som sedan fastnar på bilarna s.k. trafikfilm. Det finns andra alternativ till galvat materail. Sedan i början av 2000-talet har det funnits plast, gummi, rosfritt och målade galler. Riktvärdet för zink är 50 mg per personbil alternativt 150 mg per lastbil, buss eller annat vägfordon. Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB) har hårdare krav än detta och uppmanar miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna att meddela om någon fordonstvätt inte klarar VIVAB:s krav. De är beredda att vägra ta emot spillvattnet från verksamheten. Rening av zink i tvättvatten Tungmetallerna i tvättvattnet, kan delas in i två huvudgrupper: Tungmetaller som är bundna i partikelform och som kan filtreras mekaniskt med filterpåsar Tungmetaller i jonform, som renas med selektiv jonbytarmassa Selektiv jonbytare används, där restinnehållet av tungmetaller är för stort för att överensstämma med myndigheternas krav på avloppsvattnet. Selektiv jonbytning är ett komplement för en konventionell reningsanläggning. Det finns olika typer av selektiva jonbytare. För mindre flöden, användas ett påstryckfilter med en speciell filterpåse. Filterpåsen är fylld med selektiv jonbytarmassa, som lätt kan bytas efterhand som den är förbrukad. För större flöden finns tryckfilter inom intervallet: 0,5-100 m³/tim. Det finns en del som använder barkfilter för att rena tvättvattnet från zink. Läs mer om barkfilter på Ecobarks hemsida

7 Krav på utredning om åtgärder Nedan gäller för fordonstvättar vars spillvatten innehåller mer zink än 50 mg per personbil alternativt 150 mg per lastbil, buss eller annat vägfordon efter rening. Fordonstvätt som inte har klarat riktvärdet för zink under en provtagning (senaste) För en diskussion med verksamheten om att verksamheten bör komma in med en åtgärdsplan för att klara riktvärdet för zink på 50 mg per fordon. Åtgärdsplanen bör komma in till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen senast 201X-xx-xx. Åtgärdsplanen ska innehålla alternativa åtgärder, en jämförelse mellan nyttan och kostnaderna för respektive åtgärdsförslag samt ett förslag på tidsplan för när åtgärderna kan vara klara. Fordonstvätt som inte har klarat riktvärdet för zink under flera provtagningar Förelägg verksamheten om att dem ska komma in med en åtgärdsplan för att klara riktvärdet för zink på 50 mg per fordon. Åtgärdsplanen ska komma in till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen senast 201X-xx-xx. Åtgärdsplanen ska innehålla alternativa åtgärder, en jämförelse mellan nyttan och kostnaderna för respektive åtgärdsförslag samt ett förslag på tidsplan för när åtgärderna kan vara klara. Lagstöd: Föreläggandet har fattats med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken samt med hänvisning till miljöbalken 2 kap. 3 och 7 samt 26 kap. 22. Miljösamverkan Hallands utsläppsmål Anläggningsstorlek Anmälningspliktig anläggning: Anläggning för tvättning av mer än personbilar per år eller mer än tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år. Anläggning: Anläggning för manuell eller automatisk tvätt av minst 5 personbilar eller minst 1 lastbil, buss eller annat vägfordon per arbetsdag (vilket motsvarar cirka 1250 personbilar eller 250 lastbilar/bussar per år), men inte fler än 5000 personbilar eller 1000 lastbilar, bussar eller annat vägfordon per år. Små anläggningar: Anläggning som tvättar mindre än 5 personbilar per arbetsdag eller mindre än 1 lastbil, buss eller annat vägfordon per arbetsdag. 6

8 Utsläppsmål Nedan anges högsta mängd föroreningar, som riktvärde och räknat som medelvärde per fordon. Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet att vidta åtgärder så att värdet innehålls. Följande gäller för anläggningar: Personbil Lastbil, buss eller annat Vägfordon 1 Samlingsparameter: bly, krom 10 mg/fordon 30 mg/fordon och nickel Kadmium 0,25 mg/fordon 0,75 mg/fordon Zink 50 mg /fordon 150 mg/fordon Oljeindex 2 5 g/fordon 15 g/fordon ph 6,5-10 6,5-10 Kvot BOD 7/CODCr >0,3 >0,3 Följande gäller enbart för anmälningspliktiga anläggningar som byggs nya eller bygger om tvätt- och/eller reningsanläggning 3 : Personbil Lastbil, buss eller annat Vägfordon 1 5 mg/fordon 15 mg/fordon Samlingsparameter: bly, krom och nickel Kadmium 0,10 mg/fordon 0,30 mg/fordon Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon Oljeindex 2 2,5 g/fordon 7,5 g/fordon ph 6,5-10 6,5-10 Kvot BOD 7/CODCr >0,3 >0, Räknat på ett 12 meter långt fordon, vilket innebär att man ibland får räkna om mängderna. Ett förslag på omräkning finns i Miljömärkning Sverige, Svanenmärkning av Fordonstvättar (kriteriedokument): En fordonsenhet är ett fordon, lastbil eller buss på 12 meters längd. 0,5 fordonsenheter är en van eller t ex en färdtjänstbuss på ca 6 m. 1,5 fordonsenheter är t ex en ledbuss eller semitrailer på ca 18 m. 2 fordonsenheter är en bil plus släp på ca 24 m. Dokumentet finns på 2 Analysparametern Oljeindex bygger på en gaskromatografisk analysmetod och mäter kolväten med kolkedjelängder från C10 till C40, Metoden täcker i de flesta fall in de oljekolväten som kan förekomma i biltvätten. 3 Branschorganisation SPBI (Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institut) rekommenderar dessa rikvärden för sina medlemmar, motiverat med utgångspunkt i bästa möjliga teknik. Spillvattenmängd Den spillvattenmängd som bör eftersträvas per fordon är ca 100 liter och för större fordon ca 300 liter. Branschorganisation SPI (Svenska Petroleum Institut) rekommenderar dessa riktvärden för sina medlemmar, motiverat med utgångspunkt i bästa möjliga teknik. Fordonens meddrag av vatten, det som följer med bilen ut på gatan, är inte medräknat. Kan vara 5-20 liter/personbil.(totala färskvattenåtgången per personbil blir alltså liter.) Det är svårt att säga något generellt om meddrag från större fordon, eftersom det kan variera mycket. En lastbil med kapell kan i värsta fall ta med sig flera hundra liter vatten, medan bussar generellt inte drar med sig så mycket (några gånger mer än en personbil).

9 Inga krav ställs på recirkulation, men verksamheten bör verka för att hålla nere vattenförbrukningen. Vissa anläggningar kan kräva en viss grad av recirkulation för att fungera tillfredställande. Höga vattenmängder kan i vissa fall medföra sämre rening. Vattenmätare för tillförd vattenmängd bör finnas. Tidsplan Åtgärder för att klara utsläppsmålen ska genomföras enligt följande: Omedelbart Senast 2020 Anmälningspliktiga anläggningar Anläggningar Små anläggningar Utsläppsmål ska klaras vid samtliga. För nya och ombyggda stora tvättar gäller de strängare utsläppsmålen. Utsläppsmål ska klaras vid nyom- eller tillbyggnad. Utsläppsmål ska klaras vid nybyggnad. Utsläppsmål ska klaras vid samtliga. Se anm. 1 Utsläppsmål bör klaras vid samtliga. Se anm. 1 Se anm. 2 Anm. 1 Tidplanen anger en rimlig övergångstid för utsläppsförbättrande åtgärder. När det gäller befintliga verksamheter bör val av tidpunkter för åtgärden göras med hänsyn till anläggningens storlek utsläppssynpunkt, recipientens känslighet, nyligen gjorda investeringar osv. Det kan innebära att utsläppsmålen kan komma att uppfyllas tidigare för vissa anläggningar och något senare för andra. Anm. 2 Med undantag för de anläggningar där det inte är skäligt att ställa krav med stöd av miljöbalken. Det kan till exempel bero på lokalisering, recipient och verksamhetens art. Det handlar om enstaka anläggningar där tillsynsmyndigheten bedömer att undantag bör göras. Det kan också vara så att det bedöms mer rimligt för några anläggningar att införa rening något senare än Detta ska dock inte betraktas som en generell undantagsregel, utan principen är att samtliga bör införa rening. 8

10 Anmälningspliktiga fordonstvättar Exempel på krav i beslut 1. Om inte annat framgår av vad som nedan föreskrivs ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i anmälan. 2. Föroreningar till spillvattennätet från tvättanläggningen per tvättat fordon, och räknat som medelvärde per fordon, får inte överstiga följande riktvärden: Analysparameter Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon Samlingsparameter: 5 mg/fordon 15 mg/fordon Bly, krom och nickel Kadmium 0,10 mg/fordon 0,30 mg/fordon Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon Oljeindex 2,5 g/fordon 7,5 g/fordon ph-värde 6,5-10 6,5-10 Kvot BOD 7/CODCr >0,3 >0,3 Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet att vidta åtgärder så att värdet innehålls. 3. Fordonstvätten ska vara utrustad med separat vattenmätare för beräkning av vattenförbrukning per fordon. Gäller nya verksamheter 4. Tvättanläggningen ska vara försedd med en automatisk funktion inklusive larm som stoppar tvättmaskin och vattenanvändning vid driftsbrott i reningsanläggningen. 5. Oljeavskiljaren får inte belastas med större flöde än den är dimensionerad för. 6. Oljeavskiljare och slamavskiljare ska tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion, dock minst en gång per år. 7. Flytande kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Om lagring sker utomhus ska lagringsplatsen vara invallad och försedd med tak eller regnskydd. Uppsamlingsvolymen skall minst motsvara den största behållaren volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym

11 8. Buller från verksamheten får som högst uppgå till följande ekvivalenta ljudnivåer vid de närmaste belägna bostäderna och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader: Dagtid (kl ) 50 db (A) Kvällstid (kl ) samt sön- och helgdag 45 db (A) Nattetid (kl ) 40 db (A) Momentana ljud nattetid (kl ) får inte överskrida 55 db (A). Om hörbara toner förekommer ska de angivna värdena sänkas med 5 db (A)-enheter. 9. Minst en gång per år, under perioden 1 november 31 mars, ska fordonstvättens reningsanläggnings funktion kontrolleras genom provtagning av utgående spillvatten. Ett tidsstyrt samlingsprov ska tas under minst sex timmar på utgående spillvatten när anläggningen drivs med maximal kapacitet. Provet ska tas av ackrediterad provtagare eller av person med motsvarande kunskap som en ackrediterad provtagare. Provet ska analyseras av ett ackrediterat laboratorium. 10. Resultaten av provtagning av utgående spillvatten ska redovisas till förvaltningarna för Teknik och Miljö & Hälsoskydd inom 6 veckor och i provtagningsrapporten ska ingå: Provtagare, provtagningspunkt, provtagningsteknik (stickprovtagning/flödesstyrt/tidsstyrt), provtagningsperiod Antal tvättar under provtagningen Vattenförbrukning under provtagningen Beräkning av vattenförbrukning per tvättat fordon, angivet i liter Vilka tvättmedel som användes (namn och leverantör) Datum när senaste olje- och slamsugning gjordes Upplysningar om förhållanden som kan ha påverkat provtagningsresultatet Analysprotokoll Beräkning av föroreningar per tvättat fordon, som medelvärde per fordon (bly, krom och nickel som samlingsparameter samt kadmium, zink och oljeindex) 11. En årsrapport ska årligen inkomma till Miljö & Hälsoskydd senast 31 mars och innehålla följande uppgifter avseende föregående kalenderår: Antal utförda tvättar per år Vattenförbrukning per månad och år, angivet som antal kubikmeter, samt vattenförbrukning per fordon, angivet i liter Förbrukning av tvättkemikalier per år (med namn på produkterna) Resultat från utförd provtagning. Analysprotokoll samt beräkning av föroreningar per tvättat fordon, som medelvärde per fordon. Antal tömningar och mängd sediment/slam ifrån slamavskiljare/ränna, oljeavskiljare och annan reningsutrustning samt uppgifter om tidpunkt för tömning och vem som utfört denna En redovisning av olika avfallsslag samt mängder 10

12 Information i beslut/särskilda upplysningar Att ändra verksamheten är anmälningspliktigt enligt 9 kap. 6 miljöbalken om ändringen är av betydelse från störningssynpunkt. Detta beslut befriar inte bolaget från skyldigheten att iaktta vad som gäller enligt andra bestämmelser för den verksamhet som anmälan avser. Verksamheten omfattas bl.a. av följande bestämmelser: Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll innebär att alla anmälningspliktiga företag måste ha en fungerande egenkontroll som är uppbyggd enligt förordningen. Det åligger verksamhetsutövaren att vid tillsynsbesök kunna visa för tillsynsmyndigheten att den egenkontroll han har är tillräcklig med hänsyn till verksamhetens art och storlek. Dokumenterade rutin för kontroll av utrustning som t.ex. slam- och oljeavskiljarens och reningsanläggningens funktion ska ingå i verksamhetens egenkontroll. Inträffar det en driftstörning eller liknande händelse ska tillsynsmyndigheten underrättas omgående. Utrustning för åtgärdande av spill, t ex absorbent, bör finnas tillgängligt på stationen. Kemikalier och avfall ska vara tydligt uppmärkta. Biltvättmedel som används i automattvätten bör uppfylla Miljömärkning Sverige, kriterier för bilvårdsprodukter (Svanen) eller Miljökrav på biltvättmedel, Rapport 2005:13, från Göteborgs Stad. Journal ska föras över den mängd och typ av farligt avfall som uppkommer i verksamheten samt transportör och mottagare. Förpackningar och avfall som omfattas av producentansvaret ska sorteras ut och lämnas för borttransport till de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Övrigt avfall skall transporteras bort till avfallsanläggningar som har tillstånd att ta emot avfallet. Brännbart avfall och metaller får inte sändas till deponering. Detta gäller både vid löpande drift, reparation och underhåll samt vid om- och tillbyggnader. Provtagning Intervall Provtagning på utgående vatten ska ske så ofta som det behövs för att kunna bedöma anläggningen. Normalt innebär det en gång per år vid anmälningspliktiga och mellanstora anläggningar och vid mindre anläggningar ska provtagning ske i samband med tillsynen. Provtagningen ska genomföras under 1 november 31 mars. Provtagare Provtagning ska ske av ackrediterad provtagare eller av verksamheten själva om de har motsvarande kunskap som en ackrediterad provtagare.

13 Provtagningspunkt Provtagningen ska göras i en punkt efter reningsutrustningen, före anslutningspunkt till kommunalt avloppsnät/recipient där hela vattenflödet från tvättanläggningen passerar. Det ska vara turbulens i provtagningspunkten för att undvika att provet tas från skiktat vatten. Provtagningsteknik och provtagningsperiod Under provtagningstillfället ska anläggningen bedrivas normalt. Provtagning får ske tidigast en månad efter tömning, eftersom tömningen försämrar funktionen ett tag efter tömningen. Provet blir därmed inte representativt. ANTAL TVÄTTAR PER ÅR >5 000 personbilar eller >1 000 större fordon personbilar eller större fordon < 1250 personbilar eller < 250 större fordon Tabell 2. Provtagningsfrekvens och metod PROVTAGNING Tidsstyrd provtagning under 6 timmar årligen Tidsstyrd provtagning under 6 timmar. Begärs vid behov Diskussion med miljö och hälsa. Tidstyrd eller flödesstyrd provtagning. Beror på flöde och tid. Tips på information Analys av tvättvatten från fordonstvättar Vad betyder provsvaret? Parametrar Parametrarna Bly, krom och nickel som samlingsparameter samt kadmium, zink och oljeindex, BOD7, CODCr och ph ska analyseras. Laboratorium Analyserna ska utföras av ett ackrediterat laboratorium. Rapportering I samband med provtagning bör följande kunna redovisas av verksamheten: Provtagare, provtagningspunkt, provtagningsteknik (stickprovtagning/flödesstyrt/tidsstyrt), provtagningsperiod Antal tvättar under provtagningen Vattenförbrukning under provtagningen Beräkning av vattenförbrukning per tvättat fordon, angivet i liter Vilka tvättmedel som användes (namn och leverantör) Datum när senaste olje- och slamsugning gjordes Upplysningar om förhållanden som kan ha påverkat provtagningsresultatet Analysprotokoll Beräkning av föroreningar per tvättat fordon, som medelvärde per fordon (bly, krom och nickel som samlingsparameter samt kadmium, zink och oljeindex) 12

14 Kemikalier Endast fordonstvättmedel som uppfyller Miljömärkning Sverige, kriterier för bilvårdsprodukter (Svanen) eller medel som uppfyller miljökrav på tvättmedel i Rapport 2005:13 Miljökrav på fordonstvättmedel (f.d. kemikaliesvepet) ska godtas. Rapporten samt exempel på tvättmedel som uppfyller kraven finns på Naturskyddsföreningens hemsida, För andra medel måste leverantören/användaren motivera varför de har valt dessa produkter. Ett skäl kan vara att reningsanläggningen är anpassad efter det valda medlet. Påminn verksamheten om att de ska informera kunderna om att de inte ska använda andra medel än vad reningsanläggningen är utformad för eller klarar av att rena. Gör -Det -Själv hallar De flesta verksamheter med Gör-Det-Själv hallar säljer eller ger kit med de kemikalier som reningsanläggningen är utformad för. Informera och rekommendera denna lösning till alla verksamheter med Gör-Det-Själv hallar. Invallning Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Om lagring sker utomhus skall lagringsplatsen vara invallad och försedd med tak eller regnskydd. Uppsamlingsvolymen skall minst motsvara den största behållaren volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Flytande kemikalier och farligt avfall ska förses med invallning. Invallningen kan utformas på många olika sätt. Den kan till exempel vara ett särskilt förråd, uppställningsplats, container eller uppsamlingstråg av plåt eller plast. En invallning bör rymma det största förvaringskärlets volym plus 10 procent av övriga kärlens volym. Invallningens material ska vara tätt och kunna motstå de kemikalier som ska lagras. Även skarvar och fogar måste vara täta. Invallningar för utomhusförvaring ska vara försedda med tak för att inte invallningen ska fyllas med regn- och smältvatten. Förpackningar med kemikalier och farligt avfall som förvaras utomhus ska inte förvaras direkt på mark eller invallningsbotten p.g.a. korrosionsrisken. Om kemikalier och farligt avfall i flytande form förvaras i särskilt kemikalieförråd, container eller uppställningsplats gäller att ovan nämnda kriterier uppfylls. Ytterligare för att dessa ska fungera som invallning gäller att golvbrunn eller anslutning till dagvattenbrunn saknas, att skarv mellan golv och vägg är tät och att utrymmet har förhöjd eller nedsänkt tröskel eller att golvet lutar inåt med uppsamlingsränna. (En nedsänkt tröskel är en nedsänkning i golvet täckt av gallerdurk.) Påfyllningsrör, ventiler och slangar bör vara placerade innanför invallningen.

15 Miljömärkta fordonstvättar Miljömärkning Sverige AB, f.d. SIS Miljömärkning AB, har det övergripande ansvaret för miljömärkena Svanen och EU Ecolabel i Sverige. Läs mer på om vilka kriterier de har och vilka fordonstvättar som är märkta med Svanen. Information Tvätta miljörätt Tvätta i biltvätt Naturvårdsverket bedömer att det inte är möjligt för en kommun att utfärda ett generellt förbud mot biltvätt på gatan enligt miljöbalken. Däremot får en tillsynsmyndighet i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken ska följas. Däremot kan lokala hälsoskyddsföreskrifter vara en bra metod att skydda enskilda grundvattentäkter. Naturvådsverket förespråkar informationskampanjer. Läs mer om Västra Götalands informationskampanj Biltvätt på gatan. Läs mer om Naturvårdsverkets resonemang Går det att förbjuda biltvätt på gatan? Information Alla kommuner ska lägga ut information om Tvätta miljörätt tvätta i biltvätt på respektives hemsida. Förslagsvis på miljöförvaltningens sida och kommunens förstasida. Även andra sociala medel som Facebook kan användas. Text som Miljösamverkan Västra Götaland kan användas. Dela ut Miljösamverkan Hallands informationsblad Tvätta miljörätt Tvätta i biltvätt. Ha en plan för eventuella samtal om frågor och klagomål på grannar som kan komma in. När och hur tvätt får ske I undantagsfall, d.v.s. max 4 gånger per år och fastighet, accepteras att lera, grus och damm spolas av bilen på gräsbevuxen plan mark eller grusplan. Vattnet får inte rinna ner i dagvattenbrunn, öppet dike, vattendrag eller sjö. Vattentäkter får inte påverkas. Agerande när tvätt sker ofta När tvätt sker med högtryckstvätt, bilvårdsprodukter och avfettningsmedel av flera bilar per vecka, kan detta jämställas med yrkesmässig verksamhet. Detta kan hanteras enligt följande: 1. Klagomål kommer in 2. Skicka brev med information till personen/personerna som tvättar bilar på gatan om hur miljön påverkas och att vederbörande bör sluta. Informera om att tillsynsavgift kan behövas tas ut om vederbörande fortsätter att tvätta och miljöförvaltningen måste bedriva tillsyn. 3. Be klagande att föra dagbok över datum och tid då biltvätt sker samt registreringsnummer på de bilar som tvättas. Informera personen/personerna som tvättar bilar på gatan att dagbok kommer att skrivas. 4. Om tvätt på gatan fortsätter, skriv ett föreläggande om förbud förenat med vite. Lagstöd: Föreläggandet om förbud att.. har fattats med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken samt med hänvisning till miljöbalken 2 kap. 3 och 7 samt 26 kap

16 Miljösamverkan Halland Samtliga länets kommuner, Länsstyrelsen i Halland och Region Halland samverkar genom Miljösamverkan Halland. Miljössamverkan Halland syftar till att effektivisera framför allt tillsynen inom miljö- och hälsoskydd och livsmedel i länet genom att samutnyttja medverkande aktörers kompetens och resurser och till att utifrån rådande lagrum säkra en likvärdig bedömningsgrund. Samverkan ska medföra effektivare resursutnyttjande, ökat erfarenhetsutbyte och större möjligheter att gå på djupet i olika frågor och åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling av det kommunala miljöarbetet i Hallands län. Miljösamverkans insatser ska vara konkreta, avgränsade och operativt inriktade. Detta utesluter inte insatser med inriktning på information, riktlinjer, m.m. Huvudmän Kommunerna i Halland, Länsstyrelsen i Halland och Region Halland Adress Region Halland, Miljösamverkan Halland, Box 517, Halmstad Webbplats