Vilnius, 29 January
|
|
- Rebecka Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 , Den baltiska tigern Sammanfattande utsikter för 2004 Utsikterna för den litauiska ekonomin 2004 är mycket ljusa. EU-inträdet och dess positiva effekter inte minst psykologiska parade med fortsatt optimism hos hushållen och märkbara reallöneökningar för stora delar av befolkningen gör att det ser ljust ut fragment. En på kort sikt fortsatt deflation är sannolik, för att sedan övergå till en lägre inflation. Den prognostiserade BNP-tillväxten på omkring 7 procent för 2004 förefaller rimlig. Exporten och importen bedöms komma att fortsätta att öka, möjligen i något långsammare takt än under Exporten bedöms öka snabbare än importen och därmed minskar den negativa bytesbalansen något. Arbetslösheten förmodas sjunka med omkring en procent under året. Direktinvesteringarna bedöms under året fortsätta att växa, inte minst från övriga EU-länder och Ryssland. Riksbanken och regeringen förbereder att inom kort fatta beslut om anslutning, sannolikt kring den 1 maj i år, till växelkursmekanismen ERM II. Första tecken under året på partiell mättnad i fastighetsbranschen framstår som sannolikt. Regeringen satsar på en expansiv budget för valåret 2004, främst för att tillgodose de stora behoven inom den sociala sektorn. Den baltiska tigern Tidningen The Economist dubbade Litauen till den "baltiska tigern" efter den remarkabla BNP-tillväxten om 9,4 procent första kvartalet Denna siffra skall sättas i relation till den negativa tillväxt om -3,9 procent som Litauen hade så sent som för fyra år sedan, efter den ryska krisen. Även om tillväxten under det andra halvåret mattades av något är den preliminära siffran för 2003 hela 8,9 procent. Siffran för 2002 var 6,7 procent. Litauen har således 2002/2003 haft den högsta BNP-tillväxten i Baltikum och toppar "Europaligan" Samtliga bedömare tycks förutse en fortsatt hög tillväxtsiffra på omkring 6-7 procent för de kommande åren. De huvudsakliga förklaringarna står att finna i en ökad inhemsk efterfrågan, ökad privat konsumtion, företagarnas vilja att expandera samt inflödet av utländska direktinvesteringar. Inkomsterna som givit utrymme för den ökade konsumtionen har genererats av tidigare års exportframgångar. Tilltron till och den optimistiska synen på
2 tillväxtkurvans fortsatta väg uppåt bidrar till ett konsumtions- och investeringsklimat som är gynnsamt. Litauerna lyssnar för närvarande mer på "Fru Slösa" än på "Herr Spara". Tillväxt och konsumtion i olika sektorer Till BNP-tillväxten om 8,9 procent för 2003 har i reala mått främst tillverkningsindustrin, detaljhandeln, byggsektorn och energisektorn i nämnd ordning bidragit. Preliminär procentuell tillväxt 2003 är för tillverkningsindustrin 13,4, varu- och detaljhandeln 11,2 och byggsektorn 19,8 procent. Den största tillväxten står energisektorn för med 23,7 procent, vilket har sin förklaring i ökad elkonsumtion till följd av en segdragen och kall vinter/vår. Tillväxten inom de övriga sektorerna speglar väl det rådande tillväxtklimatet med ökad privat konsumtion, framtidstro hos näringsidkare och konsumenter, ökade företagsinvesteringar, men också en relativt expansiv etablering av nya fastigheter, särskilt kontorskomplex i storstäderna. Den känsliga jordbrukssektorn uppvisar en tillväxt om 3,6 procent, trots att sysselsättningsgraden sjunkit något. Litauiskt jordbruk visar äntligen tecken på viss effektivisering och ökad konkurrenskraft. Deflation som inte bör oroa Den deflatoriska tendens som inleddes när konsumentprisindex kraftigt föll i slutet av 2002 har fortsatt under I december var deflationen 1,3 procent. Bedömningen är att denna tendens kommer att hålla i sig ytterligare en tid för att under de kommande åren övergå till en låg (1-2 procent) inflationsnivå. BNP-tillväxten som drevs av inhemsk konsumtion och ökad efterfrågan borde närmast ha lett till stigande priser. Deflationen torde dock av flera skäl kunna tas med visst lugn. Huvudorsaken till denna anses nämligen vara att den litauiska valutan, Litas, har apprecierats i förhållande till dollarn, vilket lett till lägre priser på importerade varor. De inhemskt producerade varorna utsattes därför för hårdare konkurrens och priserna pressades i vissa varukategorier. Det blev också svårare att få avsättning för inhemska varor på utländska marknader med en stark Litas. Intressant att notera är att det, trots deflationen, inte kunnat noteras någon påverkan av betydelse på företagens rörelseresultat. Hittills har deflationen således i sig inte utgjort anledning att hysa oro. Om den fortsätter finns dock en risk för att konsumenterna kan komma ge sig hän åt spariver då det förmodligen blir billigare i morgon.
3 Arbetslösheten fortsätter att sjunka Arbetslösheten fortsätter att vara ett betydande makroekonomiskt problem för Litauen som måste tacklas. Under 2003 minskade antalet registrerade arbetslösa, enligt officiell statistik, med 1,0 procent från 11,3 procent till 10,3 procent. Mörkertalen får dock bedömas som relativt stora då långt ifrån alla de som saknar fast arbete är registrerade som arbetssökande hos myndigheterna. På goda grunder kan dock antas att en andel av de arbetslösa är sysselsatta med arbete i den icke-observerade ekonomin (se mer nedan om denna). Arbetslöshetens geografiska fördelning mellan stad och landsbygd samt mellan stora och små städer fortsätter att vara tydlig. Arbetslösheten i Druskininkai i södra Litauen är omkring 20 procent, medan den i är omkring 6 procent. Många bedömare förutspår en minskningstakt av arbetslösheten med omkring en procent även för Faktorer som under året tros få särskilt stor betydelse är naturligtvis EU-medlemskapet och de möjligheter som (förhoppningsvis) därmed öppnas för litauiska medborgare att finna arbete i de nuvarande medlemsländerna när fri rörlighet för arbetskraft införs från den 1 maj. Till medlemskapet kopplas emellertid också inhemska farhågor om ökade svårigheter att rekrytera kompetent personal, dels inom högteknologisk industri som telekombranschen, dels inom mindre kvalificerade yrken i t.ex. byggbranschen. Löneläget i många EU-länder borde komma att innebära hård konkurrens om arbetskraften för litauiska företag. Denna faktor tros driva på löneutveckling i Litauen, vilket torde få viss vederbörlig såväl positiv inverkan på arbetstagarnas realinkomster som negativ effekt på företagens rörelseresultat. Export och import den negativa bytesbalansen krymper Under 2002 steg exporten med 10,6 procent och importen med 11 procent. Förhållandet utgör en tydlig avmattning i ökningstakten av exporten från tidigare års genomsnittliga ökning på omkring 20 procent. Huvudanledningarna till avmattningen går att finna i den internationella lågkonjunkturen och den stärkta litauiska valutan. Under 2003 kan samma tendens iakttas. Exporten 2003 ökade preliminärt med 8,7 procent. Den totala litauiska importen ökade samtidigt med 4,9 procent. Exporten till EU-länderna uppgick under 2002 till drygt 48 procent och importen till 45 procent. Motsvarande siffror för ett utvidgat EU med 25 medlemmar skulle för 2002 motsvara omkring 67 procent respektive 55 procent. Siffrorna förväntas bli motsvarande för helåret 2003 (med reservation för vad som nedan sägs avseende Schweiz). OSS-länderna mottog knappt 20 procent av
4 Litauens export 2002 och någon drastisk förändring har härvidlag inte skett under Litauens främsta handelspartner är Ryssland. Exporten 1 till Schweiz är statistiskt sett större (11,5 procent) än den till Ryssland (10,4 procent). Anledningen härtill är att oljeraffinaderiet Mazeikiu Nafta, tillika Litauens största företag, sedan i år börjat exportera olja via ett schweiziskt bolag. Importen från Ryssland uppgår till 22,1 procent. Därefter är Tyskland, Storbritannien och Frankrike Litauens viktigaste handelspartners. Den största förändringen under senare år är att Ryssland gått om Tyskland, vilket bl.a. beror på krisen i Tysklands ekonomi. Handeln med Sverige är fortfarande låg. Omkring 4 procent av Litauens export går till Sverige, vilket är en minskning med närmare 4 procent. Importen från Sverige ligger på 3,5 procent och har ökat med närmare 9 procent. För Sveriges del är denna export och import mycket liten. Exporten utgjorde 0,3 av Sveriges totala export och importen 0,5 procent av den totala importen efter tre kvartal Importen ökade dock från denna mycket låga nivå med 26 procent för perioden ifråga, och exporten med 4 procent. Bytesbalansen är fortfarande negativ men var 7,7 procent lägre tre kvartal 2003 jämfört med motsvarande period för Då exporten ökade snabbare än importen minskade den negativa bytesbalansen något för Då BNP-tillväxten är hög krymper också underskottet i bytesbalansen i relation till BNP-talet. Sverige näst störste utländske direktinvesterare i Litauen Danmark är störste direktinvesterare med 17,4 procent av de samlade direktinvesteringarna efter tre kvartal Sverige intar andra plats med en andel av 15,5 procent, följt av Tyskland (10,2 procent), USA (8,6 procent), Finland (8,5 procent), Estland (7,7 procent) och Ryssland (5,0 procent). Det är främst sektorerna tillverkningsindustri, finansiella tjänster och telekommunikation som attraherar direktinvesteringar. Enligt preliminära beräkningar för helåret 2003 ökade direktinvesteringarna med 2,8 procent, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med föregående år. För 2004 är bedömningen den att EU-inträdet möjligen ska kunna medföra ytterligare en ökning av tillströmningen av utländska direktinvesteringar. I pipe-linen ligger dessutom att ett antal relativt stora företag skall 1 Statistiken avser januari till och med oktober 2003 i förhållande till motsvarande period 2002.
5 privatiseras, främst inom energisektorn. I denna sektor kan ryska intressen komma att visa sig starka under året. Ryssland ser Litauen och Baltikum som en väg in till EU:s inre marknad. I övrigt är värt att notera att bl.a. IKEA under 2003 investerat i produktion och inköp i Litauen. Vidare har TeliaSonera under hösten, av Motorola, förvärvat ytterligare 35 procent av aktieinnehavet i Omnitel, Litauens största mobiltelefonoperatör. TeliaSonera innehar nu 90 procent av aktierna i denna telefonjätte. Affärens storlek uppgick till omkring 117 miljoner USD. Direktinvesteringen kommer statistiskt att läggas till de danska, då förvärvet av skattetekniska skäl skett via ett danskt holdingbolag. Socialt inriktad budget och snabbt införande av euron Det litauiska parlamentet, Seimas, antog den 11 december statsbudgeten för Regeringen betecknar budgeten som en "socialt driven" budget och profilerar sig med satsningar inriktade på den sociala sektorn. I praktiken rör det sig om betydande insatser för att bekämpa arbetslösheten och satsningar på social omsorg, bl.a. i form av höjningar av lönerna för lärare och personal inom vården, höjda ersättningsnivåer för barnbidrag och pensioner. Totalt innebär dessa satsningar en ökning med 17,2 procent inom den sociala sektorn jämfört med föregående års budget. Budgetunderskottet är prognostiserat till 2,95 procent av BNP. Prognostiserat underskott för 2003 var 2,4 procent av BNP, men preliminära beräkningar visar att utfallet kommer att hamna strax under 2 procent. För första gången på fem år har den litauiska statsbudgeten givit ett överskott jämfört med budgeterat utfall. Under hösten kommer parlamentsval att hållas och denna budget tros fria till många väljare. Budgeten har av oberoende ekonomer erhållit kritik för att den bygger på alltför optimistiska prognoser avseende tillväxt och intäkter för staten. Regeringen baserar sin budget på tidigare nämnda antagande att BNPtillväxten för 2004 kommer att vara 6,2 procent. En stor budgetpost är dessutom avsedd för medfinansiering av de EU-medel i form av det struktur- och sammanhållningsstöd som väntas flöda in i landet. Skulle regeringens prognos visa sig vara felaktig, riskerar Litauen att inte kunna medfinansiera EU-projekt och investeringar i landet. Även om skatteindrivningen avsevärt förbättrats genom den nyligen framgångsrikt genomförda skattereformen, kan inte heller hållas för uteslutet, menar kritikerna, att regeringens prognos är väl optimistisk även i dessa avseenden.
6 Riksbankschefen har länge uttryckt förhoppningen om att euron skall kunna införas i Litauen redan under Av Litauen krävs att det är anslutet till växelkursmekanismen ERM II i två år innan införandet av euron kan ske. Beskedet i början av innevarande år att Riksbanken och regeringen avser att fatta beslut redan i februari/mars om anslutning till ERM II är därför inte överraskande. Förhoppningen om anslutning kring den 1 maj i år har även artikulerats. Den goda statsfinansiella situationen torde inte resa tvivel om uppfyllandet av konvergenskraven. Den icke-observerade ekonomin Under året genomförde den litauiska statistiska centralbyrån en undersökning om den icke-observerade ekonomin i Litauen under Enligt undersökningen stod denna för mellan 15 och 19 procent av BNP. Andelen icke redovisade inkomster var störst i fiskerinäringen, där 50 procent av inkomsterna inte redovisades, skogsnäringen 33 procent, textilnäringen 25 procent och möbelindustrin 15 procent. För inkomståret 2002 visar preliminära siffror att 23 procent av löneutbetalningarna till anställda i privata företag inte hade redovisats för skattemyndigheten. Intressant att notera är att av den totala icke-observerade ekonomin stod handeln med begagnade bilar för procent, vilket motsvarar en omsättning på omkring 1,4 miljarder SEK. EU-inträdets påverkan på den litauiska ekonomin Som nämnts ovan gick omkring 48 procent av Litauens totala export 2002 gick till de 15 nuvarande EU-länderna. Med beaktande av de blivande övriga 9 nya medlemstaterna gick omkring 67 procent till EU-länder. Tydligt är att Litauens export och harmoniseringen av tull och handelsregler ytterligare kommer att gynna denna export, samtidigt som vissa litauiska produkter kommer att bli hårdare konkurrensutsatta, främst jordbruksprodukter och livsmedel. Priserna på vissa varor som textilier och skor kan komma att stiga då förmånliga bilaterala avtal med bl.a. Kina och Ukraina inte längre kan fullföljas till följd av EU-inträdet. Enligt beräkningar gjorda av den litauiska Europakommittén (numera en integrerad del av premiärministerns kansli) kommer EU-medlemskapet 2 The Non-observed Economy survey, genomfördes i samarbete med experter från italienska statistiska institutet (ISTAT). Den icke-observerade ekonomin ("Nonobserved Economy") omfattar alla transaktioner som inte fångas upp i den officiella statistiken i enlighet med bl.a. OECD-standard för mätning av den av icke-observerade ekonomin. Detta begrepp skall skiljas från begrepp som "grå ekonomi", "skuggekonomi" och "svart ekonomi", vilka inte lika tydligt definierats.
7 sannolikt att innebära drygt en procent högre BNP-tal per år jämfört med tiden före EU-medlemskapet. Även om dessa beräkningar inrymmer ett flertal osäkra parametrar, kan det på goda grunder antas att EU-inträdet kommer att bidra till en fortsatt god tillväxt. Mot detta antagande kan möjligen anföras det förhållandet att den litauiska marknaden av många bedömare redan anses nära på harmoniserad med EU:s regelverk. Med strukturstöd i form av direktstöd till jordbrukare och medel ur EU:s struktur- och sammanhållningsfonder kommer Litauen enligt beräkningar att få ett återflöde med multiplikatorn 2,5, d.v.s. för varje euro landet betalar i avgift till EU, får det 2,5 euro tillbaka. Litauens förmåga att absorbera dessa medel sätts ibland i fråga, men enligt myndigheter och ministerier är beredskapen och förmågan god. Möjligen ses farhågor i de rent praktiska handgreppen för enskilda företagare, främst genom bristande kunskap i ansökningsförfarandet för EU-medel. Återstår frågan om huruvida de nuvarande EU-medlemmarna avser utnyttja möjligheten att införa eventuella övergångsregler avseende den fria rörligheten för arbetskraft och hur dessa i så fall kommer att slå mot Litauen. Löneläget kan komma att förändras för högutbildad språkkunnig arbetskraft, t.ex. i telekommunikationsbranschen där det redan i dag kan vara svårt att i Litauen finna kompetent personal. En trolig konkurrens om arbetskraften kan också komma att uppstå i mindre kvalificerade yrkeskategorier, t.ex. avseende byggarbetare och mekaniker, där löneläget är lågt också med litauiska mått mätt. I sammanhanget torde härvidlag möjligen nämnas effektiviteten och kapaciteten hos arbetskraften. I takt med ökad konkurrens för företagen och stigande lönekostnader förefaller det naturligt att inte enbart effektivisera produktionen, utan även söka kräva mer av de anställda. Enligt vissa bedömare finns det ett icke obetydligt utrymme också för sådan effektivitetsökning. Vad gäller uppfattningen om vad EU-inträdet kommer att föra med sig i form av återflöde av pengar, investeringar och ökad handel är denna optimistisk. Även om dagspressen publicerat artiklar med beskrivningar av hur priserna kommer att öka för konsumenterna efter EU-inträdet, tycks detta inte ha haft någon större påverkan på redan EU-frälsta storstadsbor. Tron på såväl utlandets investeringsvilja som den inhemska produktionens konkurrenskraft är stor, likaså övertygelsen om inflödet av friska EUmedel efter den 1 maj 2004.
8 Orosmoln på den klara himlen Sammantaget kan fastslås att den litauiska ekonomin karaktäriseras av ett gott statsfinansiellt läge, en sund fiskal politik och stor tillväxt i relativa tal. I denna positiva utveckling kan dock noteras områden vilka bör följas närmare de kommande åren. Fastighetsmarknaden i har t.ex. utvecklats kraftigt de senaste åren. Byggandet är omfattande, främst i form av kontorsfastigheter. Den privata upplåningen för finansiering av renovering och förvärv av privatbostäder har vidare ökat markant. Dessutom har kreditmarknaden vuxit med omkring 40 procent under Offensivt agerande av bankerna (flera svenskägda) har pressat utlåningsräntorna på privata bostadslån (4,5-5 procent), vilket i sin tur givit ökade möjligheter till förvärv och renovering av privatbostäder. En klar förändring i attityder gällande benägenheten hos litauer att ta lån för privat konsumtion kan också konstateras. Kombinationen med ett förhållandevis offensivt agerande från bankernas sida, en relativt "ovan" skara låntagare, inte alltid fullgott riskmedvetande, avsaknaden av fullgott skydd vid plötsligt inkomstbortfall på grund av arbetslöshet och sjukdom samt en ibland ohejdat positiv syn på framtidsutsikterna för den litauiska ekonomin gör att utvecklingen bör följas noga. Bankernas utlåning, särskilt till fastighetsbolag och privatpersoner bör också lända till viss försiktighet. Slutligen kan även nämnas att oberoende bedömare på några års sikt förutspår en koncentration av bankerna.
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merNyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008
Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merRiksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merÖversikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merHerr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar
Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag
Läs merIsland en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006
Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merArbetsmarknad Värmlands län
PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick
Läs merPROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län
PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela
Läs merSveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen
SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning
Läs merRiksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2015
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött
Läs merVALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015
VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merSveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen
SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merSamhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio
Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merMakrokommentar. Mars 2016
Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen
Läs mer14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED
14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merPROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad
PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs meren urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.
Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...
Läs merEventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina
2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och
Läs mer26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN
26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN Centralbanker fortsätter att vara i fokus. I veckan som gick fick vi se PBOC sänka räntan i Kina och ECB öppnade dörren på vid gavel för utvidgade
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs mer4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna
4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merKONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009
KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 2000-0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 5 000 2000 2001 2002 200 2004 2005 200 200 200 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-4 200 Mars 200 0 000 0 000 50 000 40 000 0 000 20 000 10
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga
Läs merSvensk Turism AB. Verksamhetsområden. Forum för besöksnäringens strategiska utveckling. Delägare i kommunikationsbolaget VisitSweden
Svensk Turism AB Ägs av 170 företag och organisationer som representerar tiotusentals företag i hela besöksnäringen inom områdena äta, bo, resa och göra. Verksamhetsområden Forum för besöksnäringens strategiska
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merTillväxt och konjunkturer
Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merLäget i den svenska mjölknäringen
1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merDan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi
Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merStor optimism hos landets unga tillväxtföretag, men riskkapitalavdrag efterlyses
Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 26 april 2011 SEB:s Företagarpanel om hur nystartade företag ser på tillväxt Stor optimism hos landets unga tillväxtföretag, men riskkapitalavdrag efterlyses
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merLönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007
Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden
Läs merag föret små om Smått
Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2009
Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,
Läs merPROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län
PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på
Läs merTrelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket
Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen
Läs merPrognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012
Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:1
Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen
Läs merBra, men inte tillräckligt
Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013
8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs merKonjunkturindikatorer 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merTidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006
Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merTurism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN
#4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs mer