BIBLIOTEKARIEPROGRAMMET

Transkript

1 BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN/BHS PROGRAMRAPPORT 2012 BIBLIOTEKARIEPROGRAMMET Monika Johansson och Jenny Lindberg

2 1. INLEDNING Syftet med denna rapport är att den, liksom rapporterna för tidigare år, (Gärdén & Nowé Hedvall 2008, Flöög & Johannisson 2009, Flöög & Hultgren 2010, Johansson & Lindberg 2011) kort ska beskriva vad som skett i Bibliotekarieprogrammet under det gångna året. I år likt förra året lyfts också arbetet med programmets översyn och utveckling fram, där programmets progression med kursers förkunskapskrav stått i fokus. I rapporten beaktas såväl studenternas perspektiv som de kursansvariga lärarnas och programansvarigas. Synpunkter inhämtas av programansvariga genom kursvärderingar och kursrapporter, samt löpande i dialog med studenter och medarbetare. Samtliga kursrapporter återfinns på institutionens webbplats, samt finns publicerade i respektive PingPong modul. Som bilaga till denna rapport finns en översikt över studentantalet för varje termin sedan HT Rapporten är främst att betrakta som ett internt arbetsdokument, att använda i institutionens kontinuerliga kvalitetsarbete. Genom att presentera en årlig programrapport där årets aktiviteter, diskussioner och strategiska insatser sammanfattas, kan erfarenheter tas tillvara i programmets fortsatta utveckling. Rapporten kommer att publiceras på institutionens hemsida, och därmed även finnas tillgänglig för studenter och andra som är intresserade. 2. PROGRAMMETS STUDENTER Vårterminen 2012 registrerade 83 studenter sig på Bibliotekarieprogrammets distansutbildning och vid höstterminen 72 studenter på helfartsprogrammet som ges på campus. Fördelningen mellan män och kvinnor är den här gången 18 % män och 82 % kvinnor på distansprogrammet (något fler män än 2011) och 25 % män och 75 % kvinnor på helfartsprogrammet, vilket är ungefär detsamma som för För en fullständig översikt över hur studentantalet varierat över tid, se bilaga. Ett pågående arbete bedrivs för att utveckla utbildningens arbetsformer utifrån studentgruppernas olika förutsättningar. Vi har förstått att distansstudenternas villkor för att studera i många fall skiljer sig från campusstudenternas. Det ser vi också på vår statistik över genomströmning. Därför har vissa anpassade undervisningsformer, som inspelning av föreläsningsmaterial, utvecklats för denna grupp. Dessutom arbetar institutionen aktivt med att ge studenter med särskilda behov ett bra stöd som förhoppningsvis bidrar till att de går vidare inom programmen. I arbetet med att tillgodose sådana särskilda behov har institutionen infört en form av mentorskap där flera lärare har denna uppgift i sin tjänst. 2

3 3. KORTFATTAD BESKRIVNING AV ARBETET INOM PROGRAMMET Från och med höstterminen 2011 har Jenny Lindberg (adjunkt och doktorand) och Monika Johansson (adjunkt och studierektor) haft programansvar med 10 % av heltid. Programgruppen består förutom av programansvariga av kursansvariga för obligatoriska och valbara kurser samt studievägledare. Programgruppen består av ca 25 personer och vid gruppens möten har vanligtvis personer deltagit; fler vid terminsstart. De olika funktionernas (programansvarigas, kursansvarigas, studievägledares) uppdrag och beslutsansvar preciseras i dokumentet Institutionen Biblioteks och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan organisations och beslutsordning (BOB), Dnr Under 2012 har programgruppen haft 8 arbetsmöten, och vid ytterligare något tillfälle ersattes det fysiska mötet med ett utsänt informationsbrev. Minnesanteckningar från mötena tillgängliggörs via Läraplattformen PingPong där programgruppen kommunicerar och publicerar aktuellt material. Programansvariga har dessutom deltagit i möten med Institutionens ledningsråd (ILR), institutionens Utbildningsråd, något möte med Institutionsstyrelsen, kårsektionen BIMBO, Utbildningsutskottet (UU). Dessutom har möte genomförts med Bibliotek och läranderesurser om gemensamma aktiviteter för studenterna i programmen. Under 2012 genomfördes 26 kurser inom ramen för Bibliotekarieprogrammets närutbildning för programgrupperna BIB09, BIB10, BIB11 och BIB12. Därtill genomfördes 13 kurser i Bibliotekarieprogrammet distans för programgrupperna DV09, DV10, DV11 och DV12. Kursernas omfattning är i de flesta fall 7,5 hp, och i vissa fall 15 hp. 4. INFORMATION OM PROGRAMMET VIA HEMSIDA, MÄSSOR, KONFERENSER OCH SAMARBETE MED BIBLIOTEKSFÄLTET 4.1. INSTITUTIONENS HEMSIDA OCH SYNLIGHET PÅ WEBBEN I vårt arbete för att nå fler potentiella studenter krävs ett aktivt arbete med vår hemsida. Den mer traditionella skriftliga informationen har kompletteras med filmer, ökad interaktivitet, tydliggörande av karriärvägar (se Vårt informationsarbete via webben är ett område som bör prioriteras i framtiden. Den enkät som genomfördes bland de studenter som påbörjade utbildningen våren och hösten 2012 framgår att de flesta som sökte till programmet får informationen via Studera.nu, därefter kommer personliga kontakter via kamrater och släkt. Utöver medverkan i de högskolegemensamma aktiviteterna så har vi under året annonserat om programmet i Google Adwords. Arbete har genomförts för att använda sociala medier som Facebook i marknadsföring och information om aktuella händelser och aktiviteter. Hur vi kan bli ännu bättre på att nå studenter och professionella, samt vilka kanaler som ska användas, kommer vi att diskutera vidare. 3

4 2012 fyllde Bibliotekshögskolan 40 år och i anslutning till jubiléet anordnades aktiviteter och festligheter. Detta uppmärksammades medialt och Bibliotekshögskolans utbildningar och forskning blev därmed mer synliga än vanligt. 4.2 BOK & BIBLIOTEK, UTBILDNINGSMÄSSOR Hösten 2012 deltog Bibliotekshögskolan vid mässan Bok & Bibliotek i Göteborg, liksom tidigare år. Studenterna medverkade i bemanningen av institutionens monter. Flera lärare från institutionen föreläste och/eller deltog i andra arrangemang under mässan. En av avsikterna med deltagandet är att sprida information om våra utbildningar, institutionen och dess forskning. BHS har medverkat på SACO mässorna i Malmö och Stockholm under Där presenterade vi Bibliotekarieprogrammet samt Webbredaktörsprogrammet i en monter tillsammans med THS. 4.3 SAMVERKAN MED BIBLIOTEKSFÄLTET MENTORSPROJEKTET Ingrid Johansson, Rolf Hasslöw, Britt Omstedt och Amanda Glimstedt, projektledare, har tillsammans med prefekten genomfört en framgångsrik marknadsföring av mentorsprojektet, vilket fick sin officiella start Mentorsprogrammet har fortsatt under 2010, 2011 och 2012 med lyckat resultat och nu omfattas även distansstudenterna av programmet, där DV08 var den första studentgruppen. Med utgångspunkt i det som framkommer i kursvärderingar och övriga kontakter med studenter, bör också programmets kurser ses över med avseende på möjligheten att öka inslagen av både gästföreläsare och andra moment som tydligt anknyter till det professionella fältet. Här är det viktigt att involvera gästföreläsare från fler bibliotekstyper än folkbibliotek, vilket också skett genom att vi under året haft föreläsare från t ex Axiell, skolbibliotek, barnbibliotek och TPB (Talboks och punktskriftsbiblioteket). Under den sista terminen i Bibliotekarieprogrammet (de två sista terminerna för distansutbildningen) läser studenterna kurserna Biblioteks och informationsvetenskapliga fältstudier, Vetenskapsteori och metod II och Kandidatuppsatskurs. Kurserna har ett tydligt samband där det dels handlar om att skapa en kontinuitet mellan kurserna, och dels om att de tillsammans ska erbjuda meningsfulla kopplingar mellan utbildningens analytiska innehåll och dess mer verksamhetsnära inslag. I Fältstudiekursen ingår ett auskultationsmoment som bedömts som mycket värdefullt av studenterna. Programmet avser att samordna och utveckla mentorsprojektet och auskultationsmomentet och har därför startat upp ett utvecklingsarbete kring inslagen. Ansvariga för dessa inslag har också sett klara beröringspunkter och samordningsvinster mellan aktiviteterna. På vilket sätt aktiviteterna ska genomföras framöver är vid 2012 års utgång inte fastställt. 5. PROGRAMMETS ADMINISTRATIVA STÖDFUNKTION OCH RUTINER 4

5 När samtliga årskurser i bibliotekarieprogrammet för närstudenter är igång, som det har varit fr o m höstterminen 2009, och när distansprogrammet fortsätter att fyllas på betyder det att ett stort antal olika kurser pågår samtidigt. Detta kan innebära svårigheter att överblicka alla terminer och kurser. Under ett kalenderår administreras 8 studentgrupper och utöver det följs de fall upp där studierna av olika skäl tar längre tid än normalt. I PingPong finns en modul för programgruppen där terminsöversikter presenteras, samt annat material som bör vara tillgängligt för kursansvariga. Det är viktigt att alla som är kursansvariga är medvetna om vilka uppgifter som ingår i ansvaret för att arbetet ska fortlöpa på ett smidigt sätt. Här är programgruppen och dess dokument ett viktigt redskap. I och med att så mycket verksamhet pågår samtidigt blir också de programansvarigas uppgifter relativt omfattande, och vid starten hösten 2012 med en ny utbildningsplan och struktur för kurserna ökade komplexiteten ytterligare. En kontinuerlig översyn av hur ansvar fördelas mellan olika medarbetare har gjorts i och med det av prefekt beslutade dokumentet BOB. Nu återstår arbetet med att implementera denna ordning. 6. STUDENTINFLYTANDET I PROGRAMMET Formerna för kommunikation och utbyte med studenterna måste hållas levande. Tidigare år har programansvariga anordnat fokusgruppsintervjuer med studenter, vilket inte fallit så väl ut som önskat. Från år 2011 har metoden därför inte används. Istället har programansvariga medverkat vid prefektens möte med kårsektionen BIMBO. Vid dessa tillfällen har både studenter och programansvariga lyft olika frågor som diskuterats och därefter återförts till studentkåren eller programgruppen. Mötena upplevs som värdefulla men det är svårt att veta med säkerhet attom alla studenter är medvetna om möjligheten att skicka med studentrepresentanterna synpunkter och frågor till mötena. Därutöver har programansvariga försökt träffa samtliga studentgrupper vid början av höstterminen samt när distansstudenterna är i Borås på träffar. Vid något tillfälle har ett kortare diskussionsmöte genomförts då studenter vill ha svar på studierelaterade frågor samt framföra synpunkter på sådant de ansåg bristfälligt. Vi programansvariga är mycket positiva till sådana initiativ och ser gärna att den typen av dialog hålls levande. framöver. 7. ARBETET MED PEDAGOGISKA VERKTYG Under 2012 har arbetet med olika typer av tekniska lösningar fortsatt att testats och användas i utbildningen, inte minst i distansutbildningen. Exempelvis kan nämnas chatt, inspelade föreläsningar (ljud och/eller rörlig bild) och virtuella konferensverktyg. Studenterna har uppskattat detta och i programgruppen har olika arbetsformer diskuterats. Generellt uppmuntras användning av sådana pedagogiska resurser. Lösningar som anonym tentamen har också prövats i vissa kurser vilket har uppskattats av både studenter och de berörda lärarna. Även administrativ personal involveras i hanteringen av anonym tentamen och behöver både utbildning och teknisk utrustning för att kunna hantera den typen av uppgifter. Programmet Urkund har använts för att spåra plagiat i studenternas arbeten. Funktionen Mål och framsteg i PingPong har används i ökad omfattning i programmens kurser för att på så sätt 5

6 medvetandegöra studenterna om progressionen i kurserna. Tyvärr har en del problem med överföring till Ladok gjort att funktionen diskuterats och även ifrågasatts. Institutionen behöver ta ett samlat grepp kring utbildning av personal samt identifiering och dokumentation av det som krånglar. 8. UTVÄRDERINGAR OCH KURSRAPPORTER SOM UTVECKLINGSVERKTYG Utvärderingarna genomförs i PingPong, men kompletteras också ofta med muntliga utvärderingar när kurser avslutas. Under någon kurs har formativ utvärdering prövats, dvs att utvärderingsenkäten ligger öppen för studenterna att fylla i genom hela kursen. Detta önskemål har framförts av studentrepresentanterna i BIMBO och de lärare som prövade det menar att det fungerat bra. Att lägga in utvärderingsenkäten som en del i Mål och framsteg har ökat svarsfrekvensen och vi uppmuntrar kursansvariga att använda den möjligheten. Om man har enkäten som en del i Mål och framsteg så måste delmålet vara frivilligt att fyllas i som genomfört av studenten själv. Alla synpunkter sammanställs i en kursrapport som publiceras i kursmodulen och på institutionens webbplats. Under året har institutionen och studenter diskuterat hur pass detaljerat kommentarerna Institutionen har antagit Regler och rutiner för kursutvärdering vid BHS , som styr hur kursutvärderingar ska hanteras. Programansvariga uppmanade vid höstterminens start kursansvariga att i samband med varje kursintroduktion lyfta föregående kurstillfälles utvärdering, och beskriva de förändringar som genomförts utifrån denna. På så sätt medvetandegörs studenterna dels om att kursvärderingen är ett viktigt instrument för utveckling, och dels om varför kursen ser ut som den gör. 9. STUDENTUPPFÖLJNING Hösten 2011 genomförde BHS en studentuppföljning där Bibliotekarieprogrammets närstudenter som påbörjade utbildningen 2007 kontaktades per telefon. De tidigare studenterna fick frågor om nuvarande arbetssituation ett år efter avslutade studier samt om utbildningens relevans i relation till nuvarande arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes även hösten 2012, då med studenter från utbildningen Av de tillfrågade studenterna från 2007 hade ca 66 % en anställning inom yrket och av dessa var de flesta anställda på folkbibliotek. Året efter hade ca 80 % fått en anställning inom yrket. Denna ökning är förstås glädjande. I den senare gruppen av studenter så hade anställningar inom skolbiblioteksområdet ökat med ca 25 % från föregående år, förmodligen ett resultat av den nya Skollagen, 2 kap. 35 där det står att alla skolelever ska ha tillgång till skolbibliotek. De frågor som handlar om kunskaper från utbildningen i relation till krav som ställs i yrket är mycket viktiga i Bibliotekarieprogrammets utvecklingsarbete. Studentuppföljningen kommer att från och med 2013 även att innefatta distansutbildningens studenter. 6

7 10. ÖVERSYN OCH FORTSATT UTVECKLING AV PROGRAMMET I tidigare programrapporter har arbetet med programöversynen från våren 2011 presenterats i rapporten Översyn av programmet Bibliotekarie Under hösten 2011 övertog programansvariga tillsammans med ytterligare några medarbetare utvecklingsarbetet och en ny utbildningsplan presenterades. I februari 2012 antogs den reviderade utbildningsplanen i Utbildningsutskottet. Utbildningsplanens innehåll presenteras i resterande del av denna rapport, med start i avsnitt Parallellt med införandet av nytt utbildningsprogram har revidering av befintliga kursplaner i det pågående programmet genomförts avseende kursernas förkunskapskrav. Tidigare skrivningar pekade inte ut vilka reella förkunskapskrav en kurs har och progressionen i programmet blev därmed otydlig för studenter. Dessutom försvårades arbetet för studenter och lärare i vissa kurser då studenterna inte hade med sig nödvändiga kunskaper från tidigare kurs. Under 2012 skrevs reella förkunskapskrav in i kursplanerna och dessutom beslutades om övergångsbestämmelser för samtliga studentgrupper som gällde ett halvår framåt HUVUDDRAGEN I DEN REVIDERADE UTBILDNINGSPLANEN Förändringarna i utbildningsplanen är inte så pass omfattande att de föranlett en helt ny utbildningsplan. Det handlar i stället om en relativt omfattande revidering, där programmets och examens namn kvarstår. Utan att gå närmare in på innehållet i de olika kurserna presenteras den reviderade utbildningen i det följande. KURSER År 1 (60 hp) Introduktion till högre studier i Biblioteks och informationsvetenskap (15 hp) Bibliotek i samhället 1 (7,5 hp) Kunskapsorganisation 1: Klassifikation (7,5 hp) Bibliotek och användare 1 (7,5 hp) Vetenskapsteori och forskningsmetoder 1 (7,5 hp) Biblioteks och informationsvetenskapliga fältstudier 1 (7,5 hp) 1 valbar kurs med huvudområde Biblioteks och informationsvetenskap* (7,5 hp) År 2 (60 hp) Bibliotekens redskap och arbetsmetoder 1 (7,5 hp) Bibliotek i samhället 2 (7,5 hp) Kunskapsorganisation 2: Kontrollerade vokabulärer (7,5 hp) Bibliotek och användare 2 (7,5 hp) Informationskompetens och lärande (7,5 hp) Professionell informationssökning (7,5 hp) 7

8 2 valbara kurser med huvudområde Biblioteks och informationsvetenskap* (à 7,5 hp) År 3 (60 hp) Kunskapsorganisation 3: Bibliografisk samverkan (7,5 hp) Bibliotekens redskap och arbetsmetoder 2 (7,5 hp) Att leda och utveckla biblioteksverksamheter (7,5 hp) Vetenskapsteori och forskningsmetoder 2 (7,5 hp) Biblioteks och informationsvetenskapliga fältstudier 2 (7,5 hp) Kandidatuppsats (15 hp) 1 valbar kurs med huvudområde Biblioteks och informationsvetenskap* (7,5 hp) * Valbara kurser med huvudområde Biblioteks och informationsvetenskap kan ersättas med valbara kurser med annat huvudområde efter överenskommelse med programansvariga och/eller studieadministrativ handläggare. STRUKTUR En ny programstruktur har implementerats enligt följande schematiska bild: Period Termin 1 Introduktion till högre studier i biblioteks och Bibliotek i samhället 1 informationsvetenskap 2 Bibliotek och användare 1 Vetenskapsteori och Biblioteks och metod 1 informationsvetenskapliga fältstudier 1 3 Bibliotekens redskap och arbetsmetoder 1 4 Professionell informationssökning 5 Kunskapsorganisation 3: Bibliografisk samverkan Bibliotek i samhället 2 Bibliotek och användare 2 Bibliotekens redskap och arbetsmetoder 2 6 Biblioteks och Vetenskapsteori informationsvetenskapliga och fältstudier 2 forskningsmetoder 2 Kunskapsorganisation 2: Kontrollerade vokabulärer Informationskompetens och lärande Att leda och utveckla biblioteksverksamheter Kandidatuppsats Kunskapsorganisation 1: Klassifikation Valbar kurs Valbar kurs Valbar kurs Valbar kurs 8

9 KOMMENTAR Syftet med kurssammansättningen är primärt att skapa ett relevant och varierat utbildningsprogram, med en viss rytm där olika ämnesperspektiv möts och kompletterar varandra. Genom att låta kurser återkomma (enligt modellen kurs 1 & kurs 2) med vissa intervall, markeras även en progression. De förändringar som gjorts handlar dels om kursernas placering inom programmet och dels om deras benämningar. Vissa kurser har kortats eller delats så att endast introduktionskursen och kandidatuppsatskursen nu omfattar 15 hp övriga 7,5 hp. Angivna kurser behandlar till stor del sådant stoff om redan tidigare förekommit i Bibliotekarieprogrammet. Några kurser har dock behövt utformas från grunden och samtliga befintliga kurser har setts över och uppdaterats. Med den aktuella utbildningsplanen ochockså viss omdisponering av utbildningens stoff skett kurserna emellan. VALBARA INRIKTNINGAR I PROGRAMMET I modellen ryms också fyra perioder med valbara kurser, förlagda till slutet av terminerna 2, 3, 4 och 5. Det innebär att egna val görs av studenterna under i princip hela utbildningstiden, istället för att de valbara kurserna (som med tidigare utbildningsplan) koncentrerades till en sammanhängande period. Förslaget bygger på en idé om att studentens lärande och progression ska kunna leda till omprövningar och mer informerade val över tid. Vi har uppfattat det som eftersträvansvärt att utbudet av valbara kurser riktas mot olika tänkbara arbetsområden och bibliotekstyper. På så vis ges studenterna möjlighet att genom sina val forma en särskild kompetensprofil. Utbudet av kurser ska idealt spegla biblioteksfältets aktuella utveckling och behov, och det bör finnas kurser av särskild relevans för olika bibliotekstyper. I vårt arbete har vi särskilt haft akademiska bibliotek, folkbibliotek, företagsbibliotek och skolbibliotek för ögonen. Flera kurser har dock att ha ett innehåll av värde för fler än en bibliotekstyp, så någon direkt klassificering av de enskilda kurserna görs inte. Dock finns en tanke om att dessa kurser, i något högre omfattning än de obligatoriska inslagen i utbildningen, ska kunna användas för en profilering inför yrkeslivet. Därtill finns det kurser som lämpar sig väl för en fortsatt fördjupning inom B&I ämnet. Eftersträvansvärt är att erbjuda minst 12 olika kurser, varav vilka studenterna kan välja att läsa 4 (eller ev fler) i valfri ordning. Det är då möjligt att antingen välja innehållsligt närliggande kurser, och därigenom uppnå ett mått av specialisering, eller en innehållslig spridning för att uppnå en bredare kompetens. En konsekvens av den aktuella strukturen är att valmöjligheterna ökar avsevärt i jämförelse med den tidigare utbildningsstruktur där varje kurs endast kunde väljas vid ett särskilt tillfälle. En konsekvens av det faktum att alla kurser ges i slutet av varje termin blir, i sin tur, att årskurserna blandas i de valbara kurserna. Det befintliga utbudet av valbara kurser 2012 såg ut enligt följande: Utveckling och underhåll av webbsidor Genrekunskap 9

10 File sharing and internet politics Litteraturen och samhället Sociala medier Kulturpolitik Utvärdering av biblioteksverksamheter Barn, unga, medier och bibliotek Library management systems Information retrieval Electronic publishing with XHTML and CSS Klassifikation: SAB systemet och klassifikationsteori Utbudet av kurser bör ses över kontinuerligt så att det utformas i samklang med biblioteksfältets utveckling och utifrån aktuell forskning. Nya kurser bör kunna tas fram relativt snabbt när behov uppstår, och befintliga kurser bör på motsvarande sätt utvärderas löpande och uppdateras (enligt gängse rutiner). En förhoppning är att i synnerhet programmets valbara kurser ska spegla ett förhållningssätt där institutionen s.a.s. har ett finger i luften för att fånga upp såväl biblioteksfältets som forskningens signaler. PROFESSIONSNÄRA INSLAG I PROGRAMMET I enlighet med BHS verksamhetsplan för eftersträvas en professionsrelevant bibliotekarieutbildning som ur olika perspektiv och på flera olika sätt behandlar och problematiserar professionella biblioteksverksamheter. Studenterna ska redan tidigt i utbildningen beredas möjlighet att få inblick i olika typer av biblioteksarbete, och utifrån den högre utbildningens särskilda förutsättningar undersöka och reflektera kring dem. Ett första mycket konkret exempel på professionsnära inslag i Bibliotekarieprogrammet är introduktionskursens gästföreläsningar med yrkesverksamma bibliotekarier, där studenterna också kan ställa frågor och diskutera dagsaktuellt biblioteksarbete. Föreläsningarna åtföljs där även av en orientering i den svenska biblioteksgeografin. Ytterligare exempel på direkt professionsanknutna aktiviteter är de fältstudier som genomförs under första respektive tredje året. I den första s.k. fältstudiekursen kopplas undersökande arbetssätt på bibliotek (t.ex. empiriska studier gm analys av biblioteksstatistik) till övningar i akademiskt skrivande. Den andra kursen innehåller bl.a. auskultationer på bibliotek, där studenterna får följa bibliotekariers arbete på nära håll. Under programmets andra år sjösätts en ny kurs som särskilt avses förbereda studenterna för en kommande yrkespraktik. Professionell informationssökning innehåller dels forskning om bibliotekariers yrkesrelaterade informationssökning, och dels förankras förståelsen av informationssökning i eftersträvat autentiska exempel. Kursen är tänkt att genom såväl praktiska övningar som i litteraturseminarier ge studenterna ökade insikter i, och att problematisera, en framtida informationspraktik i professionell kontext. Under utbildningens andra år introduceras också den befintliga mentorsverksamhet där studenterna får chansen att knyta kontakt med en yrkesverksam mentor på biblioteksfältet, i syfte att få ytterligare kännedom om hur det löpande arbetet bedrivs. 10

11 Det avslutande arbetet med kandidatuppsatsen, slutligen, ger goda förutsättningar för en både ämnes och yrkesmässig specialisering. Studenternas ämnesval är relativt fria, men såväl teoretisk relevans som samhällsrelevans särskilt i relation till biblioteksfältet beaktas. Det finns goda exempel på studenter vars kandidatuppsatser hjälp dem på vägen in i yrkeslivet, och de exemplen kan bli fler. Det ska också sägas att en övervägande del av undervisningen i programmet baseras på forskning som behandlar centrala professionella problem, vilka i sin tur utgår från biblioteksarbete i olika former. Det handlar bl.a. om referensarbete, klassificering, olika informationssystem och redskap, användarundervisning och beståndsutveckling. Bibliotekarieprogrammet kan härmed fungera som en förberedelse för en framtida yrkesverksamhet på biblioteksfältet. I arbetet med att erbjuda studenterna bästa tänkbara förutsättningar på den vägen, finns det anledning att påminna om att utbildningen är utformad som en kandidatutbildning inom ämnet biblioteks och informationsvetenskap, och därmed ska bidra till att studenterna utvecklar en akademisk kompetens och tillhörighet. Valet att läsa vidare inom ämnet, för ett yrkesliv vid exempelvis högskola eller universitet, måste också möjliggöras och uppmuntras. Den typ av verksamhetsförlagd undervisning som vardagligt brukar benämnas praktik, ingår inte i nuvarande utformning av programmet, utan ovanstående arbetssätt, med betoning på reflektion och analys ges företräde. En informell målsättning med programmet är att utbilda framtida reflekterande praktiker snarande än reproducerande praktiker. INTERNATIONALISERING I det valbara kursutbudet finns ett antal engelskspråkiga kurser, vilka idealt fungerar som internationella mötesplatser för olika studentgrupper. Under termin 5 behålls med detta förslag möjligheten att förlägga en termin av programmet vid utländskt lärosäte. Den avslutande uppsatskursen kan, om så önskas, utformas som en s.k. Minor field study. 9.2 ÅTERSTÅENDE ARBETE OCH IMPLEMENTERING Det nya utbildningsprogrammet startade för första gången hösten Under året har kurser reviderats och tagits fram, först och främst med sikte på första året. Nya kursplaner presenteras och diskuteras fortfarande i programgruppen för att på så sätt tydliggöra innehåll, undervisningsformer och examinationsformer för alla kursansvariga i programmet. Ett omfattande arbete med att tydliggöra relationen mellan kurserna har igångsatts, där reella förkunskapskrav skrivs in i kursplanerna (skiljer sig från föregående utbildningsplan). Även distansutbildningens utbildningsplan har reviderats under året, på ett sätt som följer de övergripande idéerna och justeringarna i närutbildningen. På så vis försöker vi i högsta möjliga mån att harmonisera helfarts och distansutbildningen. I revideringen av närutbildningens utbildningsplanen har diskussioner förts om vilken typ av samordningsvinster som kan uppnås mellan de båda programmen. Tidigare har programmen inte samlästs då de går på olika fart och i olika form. Utifrån det ekonomiska läget har dock återigen diskussioner om samordningsvinster lyfts och institutionen försöker finna lösningar som inte ska påverka kvalitén negativt eller minska genomströmningen. 11

12 Borås Monika Johansson & Jenny Lindberg 12

13 BILAGA. ÖVERSIKT ÖVER ANTALET STUDENTER I OLIKA ÅRSKULLAR Jämförelsen grundar sig på det antal studenter som finns registrerade på höstens och vårens första kurs i Ladok. När det gäller valbara kurser har de som går i period 1 2 räknats. Siffrorna som anges är förstagångsregistreringar (FFG). Datum för framtagande av nedanstående siffor: BIB07 Termin Kursnamn Kvinnor män totalt Termin 1 Ht07 Introkurs ÖBI01A 60 (65%) 33 (35%) 93 Termin 2 Vt08 KO 1 ÖBK01B Termin 3 Ht08 Valbara kurser (period 1 2) Barn och unga i infosamh. ÖBBU12 Redskap ÖBBR Genrekunskap ÖBGK Littsoc ÖBLS Samtliga valbara 80 13

14 Termin 4 Vt09 Vetenskapsteori och metod ÖVET Termin 5 Ht09 Valbara kurser period 1 2 Littsoc ÖBLS12 (3.0) Informationskompetens och lärande ÖBIK Fildelning ÖBFI12 (2.0) Kulpol ÖBKU Totalt valbara period Termin 6 Vetmet ÖBVF22 (2.0) 14

15 BIB08 Termin Kursnamn Kvinnor Män Totalt Termin 1 Ht08 Introkurs ÖBI01A 37 (62%) 23 (38%) 60 Termin 2 Vt09 KO 1 ÖBK01B Termin 3 Ht09 Valbara kurser, period 1 2 Barn och unga i infosamh. ÖBBU Boken tekniken och samh ÖBTS Elpub NBEP Littsoc ÖBLS Termin 4 Vt10 Vetenskapsteori och metod ÖVET

16 Termin 5 Ht 10 Valbara kurser (period 1 2) Littsoc ÖBLS12 (3.0) Informationskompetens och lärande ÖBIK12 Fildelning ÖBFI12 (2.0) Kulpol ÖBKU12 Totalt valbara kurser period 1 2 Termin 6 Vt11 Vetmet 2 ÖBVF22 (2.0)

17 BIB 09 Termin Kursnamn Kvinnor Män Totalt Termin 1 Ht09 Introkurs ÖBI01A 97 (71%) 39 (29%) 136 Termin 2 Vt10 KO2 ÖBKOK Termin 3 Ht10 Infkompgrund 31BIK1 (1.1) Termin 4 Vt11 Projektledning 31BPU1 (1.0) Termin 5 Valbara kurser Ht 11 Kulturpolitik ÖBKU Samtidslitteratur 31BSL Elektronisk publicering 31BEP Termin 6 VT 12 Vetenskapsteori och metod 2 ÖBVF

18 BIB10 Termin Kursnamn Kvinnor Män totalt Termin 1 Ht10 Termin 2 Vt11 Termin 3 HT 11 Termin 4 VT 12 Termin 5 Introkurs ÖBI01A (4.0) BIS ÖBS01A (3.1) Informationskompetens och lärande 31BIK1 Kunskapsorganisation 3 31BL03 Valbara kurser 69 (70%) 29 (30%) HT 12 Barn, unga, medier och bibliotek 31BUM Utveckling och utvärdering av biblioteksverksamhet ÖBUU Elektronisk publicering med XHTML och CSS 31BEP Termin 6 VT 13 Vetenskapsteori och forskningsmetoder II 31BVF BIB11 Termin Kursnamn Kvinnor Män Totalt Termin 1 HT 11 Introduktion till högre utbildning och biblioteks och informationsvetenskap 64 (74%) 23 (26%) 87 18

19 Termin 2 VT 12 Termin 3 HT 12 Termin 4 VT 13 ÖBI01A Bibliotek i samhället ÖBS01A Informationskompetens och lärande 31BIK1 Kunskapsorganisation 3: beskrivningsmodeller och metadata 31BKB BIB12 Termin Kursnamn Kvinnor Män Totalt Termin 1 HT 12 Termin 2 VT 13 Introduktion till högre utbildning i och biblioteksochinformationsvetenskap 31BIN1 Bibliotek och användare 31BIA1 54 (75%) 18 (25%)

20 DV08 Termin Kursnamn Kvinnor Män Totalt Termin 1 Vt08 Introkurs ÖDI011 (4.0) 77 (85%) 14 (15%) 91 Termin 2 Ht08 BIS ÖBBSD1 (3.0) Termin 3 Vt09 KO 1 ÖBK1D1 (3.0) Termin 4 Ht09 BOA ÖBBAD2 (2.1) Termin 5 Vt10 Vetmet 1 ÖBVFD2 (2.0) Termin 6 Ht 10 Valbara kurser Littsam ÖDL11C (2.1) Dewey 31DDD1 (1.0) Termin 7 Vt11 Vetmet 2 31DVF2 (1.0) Termin 8 Kandidatuppsats

21 HT 11 31DUP1 DV09 Termin Kursnamn Kvinnor Män Totalt Termin 1 Vt09 Introkurs ÖDI011 (4.0) 78 (77%) 23 (23%) 101 Termin 2 Ht09 Bis ÖBBSD1 (3.0) Termin 3 Vt10 KO 1 ÖBK1D1 (3.0) Termin 4 Ht10 BOA ÖBBAD2 (2.1) Termin 5 Vt11 Vetmet 1 ÖBVFD2 (2.0) Termin 6 Valbara kurser: HT 11 SAB systemet och Klassifikation 31DKL1 Litteraturen och Samhället 31DLS Termin 7 VT 12 Vetenskapsteori och Forskningsmetoder 2 31DVF

22 Termin 8 HT 12 Kandidatuppsatskurs 31DUP DV10 Termin Kursnamn Kvinnor Män Totalt Termin 1 Vt10 Introkurs ÖDI011 (4.0) 91 (78%) 26 (22%) 117 Termin 2 Ht10 Bis ÖBBSD1 (3.0) Termin 3 vt11 KO 1 ÖBK1D1 (3.0) Termin 4 HT 11 Termin 5 VT 12 Termin 6 Bibliotek och användare ÖBBAD2 Vetenskapsteori och forskningsmetoder 1 ÖBVFD2 Valbara kurser HT 12 Klassifikation: SAB systemet och klassifikationsteori 31DKL Barn och medier 31DBM Termin 7 VT 13 Vetenskapsteori och forskningsmetoder II 31DVT

23 DV11 Termin Kursnamn Kvinnor Män Totalt Termin 1 Vt 11 Introkurs ÖDI011 (4.0) 82 (86%) 13 (14%) 95 Termin 2 HT 11 Termin 3 VT 12 Termin 4 HT 12 Termin 5 VT 13 Bibliotek i samhället ÖBBSD1 Kunskapsorganisation 1 ÖBK1D1 Bibliotek och användare ÖBBAD2 Vetenskapsteori och forskningsmetoder, distans 31DVT DV 12 Termin Kursnamn kvinnor Män Totalt Termin 1 VT 12 Introkurs ÖDI011 (4.0) 68 (82%) 15 (18 %) 83 Termin 2 HT 12 Termin 3 VT 13 Bibliotek i samhället ÖBBSD1 Kunskapsorganisation 1 ÖBK1D DV 13 23

24 Termin Kursnamn kvinnor Män Totalt Termin 1 VT 13 Introduktion till högre utbildning och biblioteks och informationsvetenskap 31DIN1 79 (77%) 23 (23%)