Strategidel. Sundsvalls kommun Natur- och friluftsplan. Vision, mål, strategier och åtgärder. Remissversion 7 november 31 december 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategidel. Sundsvalls kommun Natur- och friluftsplan. Vision, mål, strategier och åtgärder. Remissversion 7 november 31 december 2016"

Transkript

1 Sundsvalls kommun Natur- och friluftsplan Strategidel Vision, mål, strategier och åtgärder Remissversion 7 november 31 december 2016 Remissversion

2 Innehåll 1 Bakgrund Sundsvalls kommuns vision för vår natur och vårt friluftsliv Sundsvalls tio mål för natur och friluftsliv... 6 God kunskap...7 Samverkan...8 Biologisk mångfald...9 Förutsättning för utveckling och tillväxt Mångfald, variation och bredd Rika natur- och friluftsupplevelser...12 Sammanhängande grönblå nätverk...13 Hållbar och medveten bebyggelsetillväxt...14 Föreningssamverkan och engagemang...15 Helhetsyn och hänsyn Så här bidrar målen och strategierna till att uppfylla nationella och lokala mål Strategival vid skydd av natur- och friluftsområden samt arter...18 Så här läser du Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplanen är uppdelad i två delar: STRATEGIDEL med vision, mål, strategier samt övergripande åtgärder. Denna del beslutas av Kommunfullmäktige. Strategidelen bygger på Faktadelen. Strategidelen aktualiseras vid varje mandatperiod och revideras vid behov. FAKTADEL med beskrivning av historik, nuläge, förutsättningar och värden. Denna del kommer fortlöpande att uppdateras och utgör underlagsmaterial till strategidelen samt till kommunens fysiska planering. Bakgrunden till varför varje mål är så viktig att arbeta med beskrivs närmare i Faktadelen. I begreppet strategi ligger också att identifiera var och hur resurser bäst satsas för att nå respektive mål. Detta görs bland annat utifrån behovsanalyser, utvecklingstrender och hotbilder samt kommunens ansvar och möjlighet att påverka, vilket beskrivs mer i Faktadelen. I arbetet med att ta fram planen har flera förslag på konkreta och förvaltningsspecifika åtgärder identifierats. Det kan handla om allt från att värna om områden och arter, kunskapsförmedlande, önskvärda beteendeförändringar, önskvärda politiska beslut utanför och innanför organisationen samt ändrade rutiner till fysiska åtgärder och aktiviteter. Dessa förslag kommer att ingå i kommunens fortsatta arbete med natur- och friluftsfrågor i samband med till exempel framtagande av handlingsplaner. 2 Remissversion

3 1. Bakgrund och upplevelsevärden, kopplade till friluftsliv och rekreation. Friluftsliv bidrar till att förbättra folkhälsa, förståelse för naturen och även till landsbygdsutveckling genom exempelvis naturturism. En natur- och friluftsplan är ett nödvändigt instrument i kommunens arbete med att konkretisera och ta sitt ansvar för allt från FN-konventioner och EU-direktiv till nationella och regionala mål, och översätta dem till kommunal nivå samt förverkliga dem i överensstämmelse med gällande översiktsplan. Utgångspunkter Förutom internationella och nationella lagar och regler, utgår planen från de nationella miljökvalitets-, frilufts- och folkhälsomålen samt kommunens egna planer och mål. Foto: Lars Fahlberg Kommunens ansvar och olika roller Kommunen har en mängd olika roller som kan påverka arbetet med natur- och friluftsfrågor. Det är viktigt att det finns en gemensam syn på hur kommunen som helhet ska arbeta med de nationella miljökvalitetsoch friluftsmålen och i vilken riktning detta arbete ska gå. Det är även viktigt att det får genomslag på alla olika nivåer inom kommunen och i kommunens olika förvaltningar. Inledning Kultur- och fritidsförvaltningen och miljökontoret har tagit fram ett förslag till planeringsunderlag för fysisk planering av natur- och friluftsfrågor inom hela Sundsvalls kommuns geografiska yta. Arbetet har skett i samarbete med stadsbyggnadskontoret. Även ideella föreningar och andra förvaltningar och verksamheter har deltagit i arbetet. Länsstyrelsen har beviljat stöd i form av lokalt naturvårdsbidrag, så kallat LONA-bidrag. Människan är en del av naturen och har ett ansvar att vårda den, både för sin egen skull och för kommande generationer. Från naturen får vi ekosystemtjänster som till exempel pollinering, ren luft, syre, vatten och mat. Naturen ger oss även positiva hälsoeffekter Syftet med natur- och friluftsplanen Syftet med natur- och friluftsplanen är enligt uppdrag från Kommunfullmäktige följande: Att formulera en strategi för att bevara och utveckla kommunens värden utifrån natur och friluftsliv. Strategin bygger på den faktadel som tas fram inom projektet. Faktadelen ska fungera som underlag inom fysisk planering. Strategin ska redovisa prioriterade åtgärder för naturvård och friluftsliv inom kommunen. Strategin ska beskriva hur ny kunskap och behov av eventuella förändringar kan föras in i den fysiska planeringen. Att öka förståelsen och kunskapen om naturen och friluftslivet i kommunen bland tjänstemän, politiker, allmänhet och skola. Remissversion

4 Omfattning Kommunens geografiska yta Sundsvalls natur och friluftsliv omfattar hela kommunens geografiska yta, både land och vatten. Planen omfattar all mark oavsett markägare, men styr inte över fysiska åtgärder annat än på den kommunägda marken. Andra satsningar, som samarbete över kommun- och länsgränser, kunskapsförmedling, andra typer av samarbete mot gemensamma mål kan beröra andra markägare än kommunen. Genom att vara ett föredöme kan kommunen lättare påverka andra aktörer och sektorer. Ibland finnas även behov av att köpa in mark för att nå uppsatta mål. Samhällets ansvar Alla aktörer i samhället, från stat till kommuner och privat näringsliv, har ett stort ansvar när det gäller att ta tillvara på och värna om allmänna intressen som till exempel naturvård och friluftsliv. Det finns även ett uttalat sektorsansvar för de olika miljökvalitetsmålen. Vi som privatpersoner har också ett ansvar för hur vi agerar. Detta beskrivs mer ingående i Faktadelen och är en återkommande del i hela Natur- och friluftsplanen. Natur och friluftsliv följer inte administrativa gränser Det går att skydda vissa områden geografiskt och strukturer för arter som är beroende av specifika miljöer. Det går inte att skydda alla dess invånare, då många rör sig eller sprider sig ut och in i området. Detta gäller även friluftslivet som rör sig mellan områden och över kommungränser. Ett kringliggande vardagslandskap med vissa kvaliteter är därför viktigt. Det är också i vardagslandskapet som den huvudsakliga biologiska mångfalden finns, där merparten av de omistliga ekosystemtjänsterna skapas och där det spontana friluftslivet sker. I planen ingår förslag på områden där kommun- och länsövergripande arbete behöver förbättras och förstärkas. Funktionell påverkan För att värna om naturmiljöer och fungerande kretslopp måste miljöaspekter ofta hanteras i ett vidare perspektiv. Det räcker inte att enbart geografiskt skydda väl avgränsade områden. Både natur och friluftsliv kan påverkas av vad vi gör och har gjort historiskt med vår miljö, till exempel genom utsläpp eller kraftverksbyggen i älvar. Föroreningar kan färdas långt, så även verksamheter utanför kommunens, länets och landets gränser kan påverka vår kommun. Planen kommer därför att ta upp förslag på åtgärder som rör dessa aspekter. Samarbete inom kommunal förvaltning För att kunna ta ett helhetsgrepp kring natur- och friluftsfrågorna krävs ett bra samarbete mellan kommunens olika förvaltningar och avdelningar. Planen kommer att ge förslag på hur detta kan förbättras och bli tydligare, till exempel när det gäller ansvarsfördelning. Natur- och friluftsplanen kompletterar kommunens översiktsplan, där det finns övergripande visioner, planer och riktlinjer för Sundsvalls utveckling. I Faktadelen beskrivs vilka avgränsningar som gjorts när det gäller områdesbeskrivningar och aktiviteter. 4 Remissversion

5 2. Sundsvalls kommuns vision för vår natur och vårt friluftsliv Sundsvalls kommun ska vara ett föredöme i arbetet med natur- och friluftsfrågor. Som föredöme lever kommunen upp till alla berörda lagkrav, och har ambitionen att göra ännu mer. Sundsvalls kommun visar mod och går före och provar nya vägar, inspirerar och motiverar andra aktörer att ta sitt ansvar för natur- och friluftsfrågor. Sundsvalls kommuns arbete med dessa frågor bygger på öppenhet där förståelse och respekt för varandras roller är en viktig del. Arbetet med natur- och friluftsfrågor återspeglar en helhetsyn där planeringen och utvecklandet av kommunens mark- och vattenområden sker på ett långsiktigt och hållbart sätt. Sundsvalls kommuns arbete med natur och friluftsliv leder till att Alla sundsvallsbor har möjlighet till ett aktivt liv i gemenskap med andra, där friluftslivet ses som en möjlighet till tillväxt, utveckling och förbättrad folkhälsa. Barns och ungas möjligheter till ett aktivt friluftsliv prioriteras. Öka tillgängligheten till Sundsvalls natur för såväl medborgare som turister. Stora opåverkade områden fortsätter att ge en upplevelse av tystnad och vildmark. Landskapets mångfald av naturvärden, värde för friluftsliv och estetiska värden värnas, bevaras och utvecklas. Växter och djur i värdefulla naturmiljöer ses som en tillgång för framtida sundsvallsbor, men har även ett egenvärde. I vår kommun finns det sällsynta naturtyper, djur och växter som har goda förutsättningar att leva kvar och trivas. I vår kommun värnar vi även om vanliga arter och naturtyper som karakteriserar vår natur och som utgör huvuddelen av den biologiska mångfalden. Stadens grönblåstruktur ger oss bostadsnära friluftsliv, förutsättning för rikt djur- och växtliv samt renar luftföroreningar och dagvatten, dämpar buller, skyddar mot UV-strålning och förbättrar lokalklimatet. Naturresurser, skog, åker, hav och sjö nyttjas varsamt och ekologiskt hållbart för att ge oss de ekosystemtjänster vi är beroende av. Kusten med sina varierande stränder, havsvikar och öppna vatten, värdefulla för både människor, djur och växter, utvecklas på ett varsamt sätt där biologisk mångfald och det rörliga friluftslivet har en given plats och utgångspunkt för fortsatt planering. Foto: Ronnie Nordström Remissversion

6 3. Sundsvalls tio mål för natur och friluftsliv Sundsvalls kommun har tagit fram tio mål som ett led i arbetet för att uppnå kommunens vision att Sundsvall fortsätter att erbjuda ett friluftsliv i toppklass för alla kommuninvånare och besökare samt en varierad och rik natur för djur- och växtlivet. Målen skär igenom kommunens alla verksamhetsområden och roller, både internt och externt. Under varje mål beskrivs vilka strategier och åtgärder på övergripande nivå som är viktiga för att uppnå dem. De berör kommunen som föredöme, som aktör mot andra sektorer och som pådrivare. Med vi avses Sundsvalls kommuns beslutsfattare och medarbetare. God kunskap Sidan 7 Samverkan Mångfald, variation och bredd Sidan 11 Sidan 8 Hållbar och medveten bebyggelsetillväxt Sidan 14 Förutsättning för utveckling och tillväxt Sidan 10 Rika naturoch friluftsupplevelser Sidan 12 Helhetssyn och hänsyn Biologisk mångfald Sidan 9 Sammanhängande grönblå nätverk Föreningssamverkan och engagemang Sidan 15 Sidan 13 Sidan 16 6 Remissversion

7 God kunskap Alla beslutsfattare har god kunskap om naturens värden, människans roll i naturen och nyttan med friluftsliv. Vi arbetar aktivt för att öka kunskapen hos alla våra medborgare. Strategi Ge större vikt till natur- och friluftsvärden i samhällsbyggandet. Vara uppdaterad och informerad om aktuell forskning kring friluftsliv, naturvård och biologisk mångfald. Öka kunskapen hos politiker, tjänstemän, barn och unga, markägare och andra större aktörer samt allmänheten när det gäller natur- och friluftslivsfrågor. Förmedla allemansrättens rättigheter och skyldigheter. Information om natur och friluftsliv ska vara uppdaterad, lätt att hitta och förstå. Vara en viktig samrådspartner för olika verksamheter och aktörer inom kommunens gränser i frågor som rör natur, biologisk mångfald och friluftsliv. Fortsätta att utveckla naturskolan KomUt och utomhuspedagogik. Åtgärd Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Utbilda alla politiker i Kommunfullmäktige och berörda nämnder i samband med varje mandatperiod. N, MN, SBN Vart fjärde år Andelen politiker som deltagit i utbildningen ska öka (procent) Vart fjärde år Uppdra åt alla nämnder och bolag att ta fram handlingsplaner för hur respektive nämnd/bolag kan medverka för att uppnå visionen för Natur- och friluftsplanen Alla nämnder och bolag ska ha en egen handlingsplan (antal) 2019 Strategier handlar om att välja bäst väg att gå för att nå ett mål. Foto: Yvonne Sellstedt Remissversion

8 Samverkan Vi arbetar för en god samverkan mellan alla berörda aktörer för att nå nationella miljökvalitetsoch friluftsmål. Strategi Utveckla samarbetet med markägare, näringsliv, föreningar och politiker när det gäller natur- och friluftsfrågor. Inspirera andra verksamheter och aktörer genom att vara föredöme och tänka i nya banor. Förtydliga i kommunens övergripande mål- och resursplan hur kommunfullmäktiges mål hänger ihop med övriga kommunala och nationella mål. Arbeta för att uppfyllelsen av ett nationellt mål inte påverkar ett annat mål negativt, till exempel vid inköp/ upphandlingar och exploateringar. Upphandlingar bör beakta hållbarhetsfrågor i livscykelperspektiv. Återkoppla till högre beslutsfattare utanför kommunen om arbetet med de nationella målen försvåras på grund av EU-direktiv eller annan lagstiftning. Verka för att andra aktörer inom kommunen tar sitt medansvar för frågor som berör natur och friluftsliv. Dessa frågor är allas ansvar, där även industrier, allmänhet, markägare är en del och förstår sin del av helheten. Göra bedömningar i de fall en åtgärd riskerar att påverka den biologiska mångfalden och friluftsliv negativt, hur de skadliga effekterna kan minimeras genom vägval och kompensationsåtgärder. Samverka över kommungränserna i viktiga länsövergripande frågor, som till exempel avrinningsområden, friluftsliv, rovdjur och fåglar, industrietableringar och infrastruktur. Åtgärd Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Uppdra åt förvaltningarna att bilda en tjänstemannagrupp bestående av representanter från de olika förvaltningarna där olika frågor som rör naturvård och friluftsliv lyfts och utvecklas Regelbundna möten (antal) Tidigt samråd med effektivare verksamhet och mindre kostnader som följd (kronor) Tydliggöra i kommunens mål och resursplan hur kopplingen till de nationella miljö- och friluftsmålen ser ut för berörda lokala mål. De nationella miljöoch friluftsmålen är integrerade i kommunens mål och resursplan. Ta fram förvaltningsspecifik utbildning om hur respektive förvaltning kan bidra för att nå de nationella miljö- och friluftsmålen. Antal genomförda utbildningar (stycken) 8 Remissversion

9 Biologisk mångfald Vi tar vårt ansvar för den biologiska mångfalden på alla nivåer inom våra verksamhetsområden. Strategi Intentionerna i gällande konventioner, direktiv och nationella mål inarbetas i den kommunala verksamheten. Ansvar tas för de åtgärdsprogram för hotade arter som rör vår kommun. Vardagslandskapet får en viktig roll när det gäller biologisk mångfald och dess betydelse för ekosystem och ekosystemtjänster. En viktig aspekt är hur landskapets olika delar hänger samman. Hänsyn tas till de naturmiljöer/naturtypskomplex som är specifika för vår region i planprocessen och vid exploatering. Hänsyn tas till att Sundsvalls geografiska läge är speciell för den biologiska mångfalden, där vi bland annat är en gränszon för både nordliga och sydliga arter. Verka för att det öppna jordbrukslandskapet bibehålls med de natur- och friluftsvärden som finns kopplade dit. Verka för att gynna lokal och gärna ekologisk produktion. Ta sitt ansvar för den biologiska mångfalden på kommunens mark och vara ett föredöme i kommunens redan FSC-certifierade skogsbruk. Verka för att skogsvårdslagen flyttas till miljöbalken. Verka för att värdefulla naturområden skyddas genom reservatsbildningar i en kontinuerlig process. Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Uppdra åt stadsbyggnadskontoret och miljökontoret att ta fram en plan för kommande reservatsbildning har beslutat om en färdig plan för reservatsbildning. Vart fjärde år Avsätta ytterligare medel för skötsel av de kommunala naturreservaten enligt skötselplan Öka medel för skötsel av de kommunala naturreservaten jämfört med 2016 (kronor) Avsätta särskilda skötselpengar för naturvårdande insatser/åtgärder Avsatta medel för naturvårdande insatser (kronor) Foto: Ronnie Nordström Åtgärd Remissversion

10 Förutsättning för utveckling och tillväxt Natur och friluftsliv ses som en förutsättning för utveckling och tillväxt såväl inom stad och tätorter som på landsbygden. Strategi Kommunens översiktsplans förslag till markanvändning är utgångspunkt för alla verksamheter inom kommunen. För att avsteg från översiktsplanen ska kunna göras, krävs en revidering av planen och i samband med detta samråd med berörda parter. Sundsvalls kärnområden för natur/friluftsliv värnas från påverkan som kan skada deras värden som rekreations- och naturområden. Vid planering av nya bostadsområden och andra större exploateringar ska kommunen utgå från naturgivna förutsättningar och bygga vid och inte i värdefulla områden och grönblå stråk. Kärnområden och omgivande landsbygd ska bindas samman till ett nätverk. Klargöra vilket värde kommunala markområden har för natur och friluftsliv, inklusive biologisk mångfald, innan det bestäms hur det ska förvaltas eller om det ska säljas eller avyttras. Utveckla förutsättningarna för naturturism. Åtgärd Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Peka ut ett tätortsnära natur- och friluftsområde för varje stadsdel och kommundel vid revidering av kommunens översiktsplan Alla tätorter och stadsdelar har ett tätortsnära natur- och friluftsområde (andel procent) Ta fram långsiktig utvecklings-plan för våra två stadsberg och genomför dem Fler besökare (antal) Varje år Öka tillgängligheten till intressanta naturområden efter kusten Ökat antal besökare (antal) Ta fram utvecklingsplan för ledstrukturen som är friluftslivets och naturturismens infrastruktur Ökat nyttjande av lederna (antal jämfört med 2016) och ökat antal turister (antal) Förbättra tillgängligheten till Ljungan Ökat antal besökare (antal) Utveckla Lögdö vildmark i samarbete med Timrå och SCA Ökat antal besökare (antal) 10 Remissversion

11 Mångfald, variation och bredd Friluftslivet och naturen präglas av mångfald, variation och bredd. Strategi Kärnområden för natur/friluftsliv ska vara lätta att nå för sundsvallsborna och fortsätta utvecklas för naturoch friluftsliv. De kommunägda, tätortsnära skogarna ska förvaltas med utgångspunkt i att stärka upplevelsevärden och möjligheter för friluftsliv samt öka värdet för biologisk mångfald. Arbeta för att ge alla medborgare kunskap om de friluftsaktiviteter som bedrivs i kommunen och bidra till att antalet friluftsaktiviteter ökar i Sundsvalls kommun. Värna om våra stränder och arbeta för att områden längs kusten inte tas i anspråk så att deras biologiska värden och värden för det rörliga friluftslivet skadas. Sköta parker på ett sätt som gynnar både friluftsliv och biologisk mångfald. Åtgärd Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Avkastning från kommunens egna skogsbruk används för att stärka biologisk mångfald och upplevelsevärden för friluftsliv. SBN 2017 Öka antalet skötselplaner enligt strategin för den kommunägda och tätortsnära skogen (antal) Vart annat år Blåsippan är fridlyst i delar av landet, men i Västernorrlands län får man plocka lite till sig själv men det är förbjudet att ta dem med rötter eller att plocka för försäljning. Foto: Jenny Johansson Blåsippor, Hepatica nobilis, Norra Stadsbergets naturreservat. Remissversion

12 Rika natur- och friluftsupplevelser Alla som vistas i Sundsvalls kommun har tillgång till ett rikt friluftsliv året om och rika naturupplevelser, även i närområdet. Strategi Resurssvaga gruppers behov av tillgänglighet och närhet till naturområden tillgodoses, både i befintliga områden och vid exploatering. Riktade insatser för målgrupper som har svårt att ta sig ut i naturen på egen hand, det kan vara äldre, barn och unga, personer med andra funktionsnedsättning, nya svenskar med flera. Alla boendemiljöer har tillgång till områden för närrekreation av viss storlek och kvalitet, inklusive biologisk mångfald. Avsätta ytor för bostadsnära lekplats-, park- och naturområden vid planering av nya bostäder. Utveckla och ta till vara på Sundsvalls geografiska läge med möjlighet till ett aktivt friluftsliv året om, även i de bostads- och tätortsnära områdena. Skolor och förskolor har tillgång och nyttjar närnaturen regelbundet och rutinmässigt. Åtgärd Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Säkra tillgång till natur nära alla skolor/förskolor Alla skolor och förskolor ska ha ett utpekat naturområde för lek och undervisning (procent) Varje år Säkra tillgång till natur nära alla äldreboenden och andra typen av boenden Alla boenden ska ha ett utpekat naturområde för rekreation (procent) Varje år Utveckla grönstrukturen så att alla bostäder har max 200 meter till park- eller naturområde. Ingen bostad har mer än 200 meter till park- eller naturområde (enhet?) Ta fram en plan för förvärv av mark i strategiska, tätortsnära lägen och/ eller som har stor betydelse för natur- och friluftslivet. Öka innehav av mark med stor betydelse för natur och friluftslivet (procent) Foto: Ronnie Nordström 12 Remissversion

13 Sammanhängande grönblå nätverk Vi utvecklar sammanhängande nätverk av natur på land och i vatten utan barriärer, både i tätorten och på landsbygden. Strategi Säkerställa och vidareutveckla ett grönblått nätverk utifrån befintlig struktur och brister i den. Arbetet görs kopplat till översiktsplanearbetet. Utforma nätverken utan barriärer, med funktionella stråk och med knutpunkter i form av kärnområden för både natur och/eller friluftslivet. Utveckla de specifika kvaliteter varje område har, inklusive biologisk mångfald. Återskapa grönstrukturer i kommande översiktsplanering för att koppla ihop strategiskt viktiga områden och verka för att exploatering inte skadar värdefull grönblå struktur, bryter dess kontakter sinsemellan eller mot omgivande landsbygd. Verka för att antalet grönblå ytor utökas i staden genom att omvandla hårdgjorda ytor, öppna upp kulverterade bäckar och återskapa stränder för allmänna intressen. De grönstråk som finns idag förstärks, både från stadsberg till stadsberg (norr-söder), men även längs med Selångersån (öst-väst) och hav. Parkmark förvaltas med hänsyn till värden för natur och friluftsliv samt om den är naturlig eller skapad. Det kan finnas behov av olika åtgärder i en anlagd park och mer naturlika parker. Jobba för att andra markägare också ser sitt medansvar i grönstruktureren. Åtgärd Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Förstärk Selångersåns grönstruktur och parkstråk längs med hela ån, från fjärden och ända ut till mynningen Ingen ny bebyggelse och exploatering längs Selångersån. Möjlighet att röra sig utan barriärer från fjärden till mynningen. Bilda ett kommunalt naturreservat för sjöarna och tjärnarna i Bergsåker och deras närmiljöer inklusive Selångersfjärden Naturreservat bildat för området runt Selångersfjärden Ta fram en metod för hur kommunen ska arbeta med att minska barriärverkan för natur och frilufsliv. Metod finns tillgänglig för att minska barriärverkan för natur och friluftsliv. Identifiera värdefulla stråk och områden och åtgärda där det finns brister Värdefulla stråk och barriärer identifierade. Omvandla mark till grönområde där det finns starka skäl Remissversion

14 Hållbar och medveten bebyggelsetillväxt Förtätning av staden och annan bebyggelsetillväxt sker på ett hållbart och medvetet sätt. Strategi Aktivt samarbete mellan förvaltningar när det gäller samhällsplanering. Utgå från naturgivna förutsättningar vid olika exploateringar, ta vara på det som karaktäriserar staden/ tätorten och dess läge. All ändring, utveckling eller ny skötsel i områden med höga natur- och/eller friluftsvärden och deras sammanhängande länkar, ska samrådas med miljökontoret och kultur- och fritidsförvaltningen i ett tidigt skede. Kommunen ska i första hand bygga vid utpekade värdefulla områden, kärnområden eller grönblå stråk och undvika att bygga eller anlägga i dessa områden. Utföra kompensationsåtgärder när det är oundvikligt att intrång i natur- och friluftsområden inte kan undvikas. Stränder förbehålls allmänna intressen. Nya bostadsområden ska planeras så det finns tillgång till natur- och friluftsmark i bostädernas närhet så att behovet av lek, rekreation samt hälsosamt klimat tillgodoses. Närheten är en viktig faktor för en god boendemiljö. Åtgärd Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Ta fram en strategi för hur kommunen kan bygga en hållbar och tät stad utan att värdefulla natur- och friluftsområden tas i anspråk. Grönområdena i staden ska inte minska i yta (hektar) Varje år Söka sätt att värdera friluftslivet Testa/utveckla metoder i samarbete med forskare. Tranviken, Sundsvalls Hawaii och ett av kommunens många strandbad. Foto: Lars Fahlberg 14 Remissversion

15 Föreningssamverkan och engagemang Vi arbetar aktivt med föreningssamverkan och för att stärka individens engagemang för natur och friluftsliv. Strategi Öka stödet till föreningsägda friluftsanläggningar. Stödja föreningar i deras verksamhet så att det leder till fler föreningsarrangemang. Fortsätta att utveckla Sundsvalls natur- och friluftsråd. Visa föreningarna uppskattning, till exempel genom ett friluftsstipendium liknande det miljöstipendium som finns idag och som miljönämnden årligen delar ut. Förenkla medborgardialogen. Åtgärd Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Aktivt använda sociala medier för dialog om natur och friluftsliv Fler fritidsutövare. Mer engagerade medborgare (antal användare i sociala medier) Införa friluftsambassadörer Fler fritidsutövare. Mer engagerade medborgare (antal ambassadörer) Ökat anslag till föreningsstöd Fler natur- och friluftsaktiviteter (ökat anlag jämfört med 2016) Tur på Sidsjön, ett av kommunens sex kommunala naturreservat och ett populärt friluftsområde. Foto: Lars Fahlberg Remissversion

16 Helhetsyn och hänsyn Landskapet värnas och utvecklas med avseende på naturvärden och friluftsliv genom helhetssyn och hänsyn. Strategi Värna om värdefulla områden för landskapsbild, natur och friluftsliv. Reservera tysta, opåverkade områden som tillgång för allmänheten, besöksnäring och djurliv. Ingen mer utbyggnad av vattenkraft ska ske i outbyggda och orörda forsar inom kommunen 1, samt verka för att bolagen självmant omprövar sina vattendomar. Verka för att energibolag bygger om ledningsdragningar i känsliga lägen. Ingen mer utbyggnad av vindkraft och bergstäkter i det som räknas som stora opåverkade områden enligt miljöbalken. Bevara och återskapa våtmarker. Verka för att ingen torvbrytning för energiändamål ska tillkomma. Använda kommunalt veto mot gruvdrift i känsliga lägen och verka för en mer hänsynsfull lagstiftning. Vara en viktig samrådspartner när det gäller skogsbruk som sker inom kommunens gränser med avseende på biologisk mångfald och friluftsliv. Kustplanen ska användas som ett planeringsunderlag i samband med satsningar inom områden som omfattas av Kustplanen. Värna om vattendrag och deras närmiljöer inklusive raviner, och verka för att ta bort vandringshinder samt lyfta upp kulverterade bäckar i dagen. Bevara viktiga rastplatser för fågellivet. Tillåta naturliga störningar och processer som inte hotar miljö och människors hälsa. Bidra till att rädda vårt odlingslandskap tillsammans med andra berörda aktörer. Ingen ny bebyggelse på jordbruksmark utom i undantagsfall. Åtgärd Ansvar Tidsintervall Mål (mätenhet) Uppföljning Ta fram strategi för att bevara det öppna odlingslandskapet med värden för natur och friluftsliv. Strategi antagen politiskt Identifiera och fastställ stora, opåverkade områden i kommunen. Stora, utpekade områden finns utpekade i ÖP Utred hotbild mot värdefulla fågelrastplatser och ta fram åtgärdsplan. Åtgärdsplan genomförd 1 Enligt beslut , Remissversion

17 4 Så här bidrar målen och strategierna till att uppfylla nationella och lokala mål i detta. I Sundsvalls Agenda 21 står det att Sundsvalls rika natur ska skyddas. Mångfalden bland landskapets växter och djur ska bevaras. Vår stad och våra bostadsområden ska präglas av grönska, parker och planteringar. Foto: Helena Brus Att öka kunskapen om natur och friluftsliv hos beslutsfattare och medborgare är grundläggande för samtliga nationella mål inom såväl miljö som friluftsliv. Det skapar en grund för att fatta rätt beslut. Kommunen har även ett ansvar att bryta ned de nationella målen till kommunal nivå och arbeta med dessa. Genom informationssatsningar på skola och allmänhet kommer vi att höja kunskapsnivån hos alla medborgare och öka förståelsen för värdet av natur och friluftsliv. Helhet och sammanhang är viktigt för både naturens och friluftslivets möjligheter att röra sig fritt. Det gäller sammanhängande områden och korridorer, kopplingar mellan områden och strukturer som binder samman dessa. Genom att bygga staden på ett hållbart sätt skapas närhet till natur och friluftsliv för sundsvallsborna, vilket bidrar till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet och friluftsmålen. De ideella krafterna är en stor resurs för samhället. Kommunens natur- och friluftsorganisationer har lagt ned åtskilliga timmar på att kartlägga och bevara Sundsvalls natur samt utveckla friluftslivet. Genom samarbete mellan kommun och föreningsliv uppstår synergieffekter som bidrar till att insatserna får större effekt än om de utförs var för sig. Att bilda en tjänstemannagrupp med representanter från de olika förvaltningarna där olika frågor som rör naturvård och friluftsliv lyfts och diskuteras är en prioriterad åtgärd. Utan natur har vi inget friluftsliv och vice versa. Genom att värdera natur och friluftsliv rätt, och förstå att dessa värden är en förutsättning för tillväxt, blir det möjligt att fatta beslut som stödjer de nationella miljökvalitets- och friluftsmålen. Ur hälsosynpunkt är det av stor vikt att oavsett var man bor i kommunen ska det finnas tillgång på rik natur och möjlighet till ett variationsrikt friluftsliv. Ett av Sundsvalls politiska mål är att Sundsvall ska bli Skandinaviens bästa friluftskommun. Ett rikt och varierat friluftsliv med höga naturupplevelser är en del För att nå målbilderna krävs samarbete inte bara inom kommunens verksamheter utan även med andra myndigheter och organisationer. Det ställer krav på de olika aktörernas förmåga att se sin egen roll och påverkan. Vårt mål: Sundsvall ska bli Skandinaviens bästa friluftskommun Remissversion

18 5 Strategival vid skydd av natur- och friluftsområden samt arter Traditionellt brukar ett område med en viss egenskap, till exempel en gammelskog eller ett viktigt friluftsområde skyddas för evigt genom bildning av naturreservat eller liknande. Det är inte fel, men ibland kan läget vara viktigare än den för stunden finaste egenskapen i området. Som exempel kan nämnas en lövbränna som vandrar runt, det vill säga det lövbestånd i en barrskog som uppstått efter en skogsbrand och som hela tiden förändras. Egenskapen kan vara övergående och det kan vara tillräckligt att skydda egenskapen under en viss tid. I vissa fall kan läget vara viktigare att skydda vid en landskapsanalys, än ett specifikt område. Hur ska en viss egenskap placeras, med vilka avstånd och vilken frekvens, för att den ska bilda ett nätverk av ekologisk betydelse och värden för friluftsliv? Naturtyper och tillhörande arter ingår ett större perspektiv, liksom det rörliga friluftslivet, där landskapet är närmast överliggande enhet. Vid bevarande och utvecklande av värden för natur och friluftsliv är det viktigt att se det ur ett landskapsperspektiv så att olika sammanhörande naturtyper och friluftsområden finns på lämpliga avstånd, med önskvärda kvaliteter och utan barriärer dem emellan. Följande förslag på strategier bör ingå i ett resonemang kring vilken strategi som är den bästa för just den specifika egenskapen man vill skydda: 1. Högt klassade objekt Välja ut högst klassade objekt för friluftsliv och natur oavsett läge, enligt traditionellt tänkande. Kan avse områden med lång kontinuitet, exempel gammelskog. 2. Läge Välj ut ett område där läget avgör i ett funktionellt tänkande. Det innebär att det inte alltid är det högst klassade objektet som väljs ut eller ett som har ett statiskt läge. Det är viktigt att inse att många utvecklingsstadier som vi i dagsläget ser som vanliga och i stort antal, såsom lövskogar, är ett försvinnande inslag i vårt landskap på grund av jordbruksnedläggning. 3. Närhet till andra områden Se varje naturtyp och friluftsområde för sig och hur de ligger gentemot varandra eller i en kombination med intilliggande områden. Två objekt som ligger strategiskt bra till varandra blir tillsammans mer skyddsvärda än varje objekt för sig. Som exempel kan nämnas en kombination av våtmark, ängs- och hagmark och sjö. 4. Helhetsbild Kombinationer av ovanstående resonemang, är en förutsättning om begreppet värna om den biologiska mångfalden och friluftslivet ska få någon relevans. I det enskilda fallet kan huvudtyngden komma att ligga på en eller två av ovanstående strategier. Ibland behöver vi bevara det som redan är värdefullt. Ibland det som på sikt kan bli värdefullt. 18 Remissversion

19 Foto: Ronnie Nordström Sundsvalls kommun Natur- och friluftsplan, Strategidel Vision, mål, strategier och åtgärder Remissversion 7 november 31 december 2016 Produktion Kontorsservice, Sundsvalls kommun Omslagsbilder framsidan Foto: Helena Brus, Lars Fahlberg, Ronnie Nordström

20 besöksadress Norrmalmsgatan 4 postadress Sundsvall telefon

Natur- och friluftsplan

Natur- och friluftsplan VISION, MÅL OCH STRATEGIER Antagen av kommunfullmäktige 2018-01-29 Medverkande i arbetet med Natur- och friluftsplanen: Arbetsgrupp Jenny Johansson Ronnie Nordström Lars Fahlberg Anders Erlandsson Referensgrupp

Läs mer

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15 Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Friluftspolitisk strategi

Friluftspolitisk strategi Datum /2014-11-04/ Friluftspolitisk strategi Kommunstyrelsen 2014-11-04 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04 178 Dokumentägare: Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Ersätter dokument: Naturvårdsprogrammet

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 SUNDSVALL Sveriges Friluftskommun 2010 Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 Sundsvalls kommun är sverigebäst på friluftsliv genom en medveten satsning på att öka sundsvallsbornas

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans r 1 Friluftspolitisk policy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans l Friluftspolitisk policy Allmänna i 2019-02-04, 20 bestämmelser l Kommunfullmäktige...J Friluftspolitisk policy

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Borås Stads Riktlinjer för förvärv och försäljning av mark

Borås Stads Riktlinjer för förvärv och försäljning av mark Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för förvärv och försäljning av mark Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

En renässans för friluftslivet?

En renässans för friluftslivet? En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport 2018-09-10 Bakgrund Prioriterat uppdrag 2018 uppdatera objektskatalogen (prioriterat sedan tidigare) ta fram en friluftsplan (prioriterat sedan

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen "Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010.

Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010. Sundsvall 2010 års friluftskommun Vid konferensen "Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010. Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun

Läs mer

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun NATURVÅRDSPROGRAM Härnösands kommun Innehåll 1. Inledning... 2 2. Syfte... 3 3. Mål... 4 3.1 Nationella miljökvalitetsmål... 4 3.2 Regionala miljömål... 4 3.3 Övergripande lokala mål... 5 4. Strategier...

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Förslag om att bilda ett naturreservat av Järnas tätortsnära skog

Förslag om att bilda ett naturreservat av Järnas tätortsnära skog 1 (4) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-12 Miljönämnden Ärende 4 Förslag om att bilda ett naturreservat av Järnas tätortsnära skog Dnr: 2017-1666 Sammanfattning av ärendet Enligt ett medborgarförslag till kommunfullmäktige

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön

Läs mer

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer

Läs mer

Grön infrastruktur i prövning och planering

Grön infrastruktur i prövning och planering Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat Fotograf: Torbjörn Arvidson Inrätta tätortsnära naturreservat Örebro växer Utmaningar Sveriges sjunde stad har >144 000 inv Befolkningsökning 1500-2000 nya Örebroare Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Besöksnäringsstrategi

Besöksnäringsstrategi Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk

Läs mer

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom, Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

HANDLINGSPLAN BILAGA 1. GRÖNPROGRAM FÖR LUNDS KOMMUN

HANDLINGSPLAN BILAGA 1. GRÖNPROGRAM FÖR LUNDS KOMMUN VERSION 2019-04-24 HANDLINGSPLAN BILAGA 1. GRÖNPROGRAM FÖR LUNDS KOMMUN 1 Om handlingsplanen Handlingsplanen tar utgångspunkt i Grönprogram för Lunds kommun och syftar till att förverkliga grönprogrammets

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

SKAPA ETT LJUNGBY FÖR ALLA

SKAPA ETT LJUNGBY FÖR ALLA SKAPA ETT LJUNGBY FÖR ALLA BO SCHYSST LEV GOTT HA KUL NÄRA NATUREN Översiktsplan 2035, samrådsförslag Del 4 - Fortsatt arbete 2 Innehåll 5 Löpande översiktlig planering 6 Förslag på arbetssätt 7 Förslag

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Olika skydd för naturen

Olika skydd för naturen NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 2018-11-05 143 Motion 2018:05 från Peter Evansson (S) Reservera plats för en stadspark i centrumplaneringen SUN-2018/522 Beslut Samhällsutvecklingsnämnden

Läs mer

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda

Läs mer

Landvetter. 18 december 2018

Landvetter. 18 december 2018 Landvetter 18 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Nora kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Nora kommun antogs i kommunfullmäktige 28 april 2010. I denna kortversion

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

Riksantikvarieämbetets strategiska plan Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl 1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat

Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för utveckling, lokaler och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-04 Handläggare Fredrik Holmgren Telefon: 08-50814050 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Friluftsliv och naturturism i skyddad natur Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Naturpärlor för fler med friluftsliv och naturturism Naturturismföretag, ideella organisationer och skolor erbjuder

Läs mer

Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna

Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna 2016-2023 2016-02-19 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Visionen 4 3. Mål och delmål 4 4. Organisation och arbetsform 6 5. Finansiering

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Program för Jönköpings kommuns skogar

Program för Jönköpings kommuns skogar 1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Härryda. 15 november 2018

Härryda. 15 november 2018 Härryda 15 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning

Läs mer

Tomtebogård gröna kvaliteter

Tomtebogård gröna kvaliteter Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer