Polsk lantbrukare i Hörnsjö...s.8. Ur innehållet: Tornfalken...s.2. Sommarladugårdar...s.11. Ekologiskt vallfoder...s.4. Kosläpp i Spöland...s.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polsk lantbrukare i Hörnsjö...s.8. Ur innehållet: Tornfalken...s.2. Sommarladugårdar...s.11. Ekologiskt vallfoder...s.4. Kosläpp i Spöland...s."

Transkript

1 Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län Ur innehållet: Tornfalken s.2 Ekologiskt vallfoder s.4 Skyddade fladdermöss s.6 Polsk lantbrukare i Hörnsjö s.8 Sommarladugårdar......s.11 Kosläpp i Spöland s.12 Vattenfåglar s.14

2 Från redaktionen Sommaren är nu till ända och snart kan vi summera skördeåret. Vallarna kom igång lite sent på våren här i Västerbotten åtminstone, vilket varit det vanligaste scenariot de senaste åren när första skörden av vallen ska tas. Men som vanligt kan man nog konstatera att de som slog tidigt fick en lägre förstaskörd men med ett bra näringsinnehåll och utan något regn i ensilaget. Detta kompenseras oftast med en hyfsad andraskörd och i många fall av en tredjeskörd. Det har varit mycket varannandagsväder och det gör att det är mycket olika förhållanden i olika delar av länen. Jag har haft semester på Gotland och där har torkan slagit till med skördesänkningar på mellan % på vallen och spannmålen. Hoppet finns om en tredje eller fjärdeskörd. Vi kanske ska exportera ensilage till Gotland? Vi bor i ett avlångt land. I detta nummer tar vi upp ett nytt ämne i Norrbruk och det är hur långt vi kommit i Västerbotten när det gäller integrationen av utlandsfödda medborgare i de gröna näringarna. Regeringen och t.ex. LRF vill öka antalet sysselsatta inom näringen. I Västerbotten är det väldigt få utlandsfödda som jobbar inom de gröna näringarna. Vi står inför en ny säsong vad gäller utbildningar och enskilda rådgivningar. Passa på att gå någon utbildning på Gröna Navet eller någon annan utbildningsanordnare. Det går även bra att ta kontakt med de organisationer som håller på med enskild rådgivning. En rådgivare kommer då ut till gården och ni går igenom olika problemställningar och förhoppningsvis komma till någon lösning tillsammans med er. Jag hoppas att det går bra med skördearbetet under hösten. Per-Göran Persson Norrbruk Länsstyrelsen i Norrbottens län Landsbygdsenheten Postadress: Luleå Tel: , Fax: Länsstyrelsen i Västerbottens län Lantbruksenheten Postadress: Umeå Tel: , Fax: Ansvarig utgivare: Sven Lingegård I redaktionen: Anja Johansson, Helena Wikberg, P-G Persson och Sara Borgström Tryck: PRINFO offset&media Tryckt på: Gotic silk 130 g Grafisk form: GTC Print Omslagsbild: Per-Göran Persson Upplaga: 5459 ISSN Falkar är kraftfulla rovfåglar som bor i avlägsna viltmarker och fångar fåglar i hissnande fart. Rätt, men det finns en smärt liten falk som bor i holkar på lador och äter sork: Tornfalken. Från klippa till holk Tornfalkens namn skvallrar om att den i andra trakter gärna häckar på klippor eller på stora byggnader. Hos oss häckar den ursprungligen i gamla kråkbon, gärna i skogsbrynet mot jordbruksmarken. I norrlands inland häckar den även på eller intill hyggen och på klippavsatser i fjällnära terräng. Som alla falkar kan den inte bygga ett eget bo utan måste hålla tillgodo med det som finns. De bär inte ens kvistar till boet. I södra västerbottens kustland har en ornitolog från Hörnefors satt upp hundratals holkar för tornfalkar. Holkarna består av en låda med halvöppen framsida. I holkens botten ligger ett lager kutterspån. Falkarna föredrar dessa holkar före kråkbon och de får även fler ungar i holkar än i naturliga bon. Dessa holkar har gjort att tornfalken numera är en relativ vanlig häckfågel i kustlandet. Märkligt att en enda person kan påverka en arts numerär på detta sätt! Bygd för att ryttla De första tornfalkarna kommer tidigt på våren, ofta när det ligger en hel del snö kvar. En stor del av dessa tidiga fåglar tycks dock backa undan ett tag för att senare återkomma när det är dags att börja häcka. Hanen brukar komma före honan. Han är rostbrun på ryggen och blågrå på både huvudet och stjärten. Honan och ungfåglarna är bruna med mörkare fläckar. Tornfalkar är ungefär lika stora (= tunga) som tamduvor men har långa spetsiga vingar och en lång stjärt så att de ser större ut. Oftast upptäcker man tornfalken när den står och ryttlar. Den står då helt stilla i luften med utbredd stjärt och snabbt slående vingar. Huvudet hänger ner för att spana efter sorkar eller annat smått och gott som ödlor eller småfåglar. Huvudet är blickstilla trots 2

3 Jordbrukslandskapets häckfåglar i Västerbotten Tornfalk att hela kroppen åker upp och ner av vingslagen. När den väl fått syn på något dyker den ner, ofta i några etapper, för att störta ner på bytet med klorna före. Super-syn Tornfalkarnas syn är fantastisk. Inte bara kan de se sorken på mycket långt håll, de tycks även kunna se det för oss osynliga ljus som reflekteras från sorkarnas urin. Det kan inte vara kul att vara sork med en tornfalk som granne! Bytet slukas helt men håret och skelettdelarna kräks ut igen i form spybollar. Vill man se om en holk är bebott kan man bara gå förbi och se om det ligger några spybollar på marken under öppningen. Varierande häckningsframgång Som alla som är beroende av sorkförekomsten varierar antalet häckande par och antalet ungar de kan föra upp. Goda sorkår lägger honan fler ägg och överlever fler ungar. Det är hanens förmåga att mata honan under äggläggningen som avgör hur många ägg det blir. Mängden mat han kan bära fram är ett mått på hans och platsens duglighet. Ungarna är inte alls så olika i storlek som uggleungar. Ändå kan de som är något mindre hamna i underläge och svälta ihjäl. Andra år kan det ligga välmående ungar bland ett digert matförråd av sorkar i boet. God granne? För sorkar är tornfalkar knappast någon god granne men de är vanligtvis så många att deras bestånd aldrig hotas av falkarna. Även för småfåglar som sånglärkan och för tofsvipeungar finns det risk att hamna på falkarnas matsedel. Å andra sidan är tornfalkar duktiga på att jaga bort kråkfåglar och rovfåglar. Därför gör de troligen mera nytta än skada för sina fågelgrannar. Lång inskolning Under högsommaren har ungarna lämnat boet men håller sig i ladans närhet. De matas fortfarande av föräldrarna. En stor del av dagen använder de till att träna sin flygförmåga. Fortfarande under augusti håller gänget ihop. Ungarna har börjat jaga men är långt ifrån tillräckligt skickliga för att klara sig på egen hand. Föräldrarnas bidrag är fortfarande helt avgörande. Flyttväg över Finland I september har de börjat flyttningen till övervintringsområden i Centraloch Västeuropa. Många av våra tornfalkar tar vägen över Finland för att komma till kontinenten. Låter konstigt med kolla en bra karta och se att de väljer alldeles rätt väg. Under denna första flyttning och övervintring kommer många ungfåglar att stryka med. Bara de som är skickliga och tursamma kommer tillbaka till våra trakter för att häcka. Varken ungarna eller de vuxna är särskilt trogna boplatsen. För dem tycks Österbottens jordbruksmarker vara lika bra som Västerbottens. Helst med mycket sork! Text: Adriaan de Jong, Foto: Jörgen Wiklund 3

4 Valldominerade ekologiska foderstater till mjölkkor Valldominerade ekologiska foderstater till mjölkkor. Optimal kraftfodergiva hur långt räcker vallfodret vid olika avkastningsnivåer? I slutet av maj arrangerade Jordbruksverket en kursdag för rådgivare som är aktiva inom ekologisk produktion. Vi var ett 20-tal intresserade som hade samlats för att, bland annat, lyssna på Niels Andresen från Jordbruksverket som talade om valldominerade ekologiska foderstater till mjölkkor. Huvuddragen i hans resonemang var att en hög vallfoderkonsumtion i den ekologiska mjölkbesättningen leder till en bra ekonomi. Vikten av den hygieniska kvaliteten på fodret är underskattad, men det är alltså viktigt med en god hygienisk kvalitet om man vill att korna ska äta mycket. Globalt sett är mjölkproduktionen baserad på djur som enbart äter vallfoder och det mest naturliga är att djuren inte äter något kraftfoder alls. I ett ekologiskt försök på gården Tingvall i Västra Götaland mjölkade korna kg på enbart vallfoder. Efter lite diskussioner enades vi om att det är viktigt att se på vilket djurmaterial man har. Även om den naturliga kon klarar att leva på bara grovfoder och anpassar sin mjölkproduktion utifrån fodertillgången kan det vara svårt att klara en högavkastande Holstein på enbart grovfoder. Hacka-Packa-Täck Hög vallfoderkonsumtion i den ekologiska mjölkbesättningen leder till en bra ekonomi. Hur får man då en hög konsumtion av vallfoder? Man måste ha bra foderkvalitet, både när det gäller näringsämnen och den hygieniska kvaliteten. Att ha ett system där man kan blanda olika kvaliteter är nyckeln till balans i foderstaten. Ett vallfoder med stort inslag av baljväxter ger både hög konsumtion och hög produktion. Det är alltså viktigt med ensilage av Bra ensilering är viktigt för att få ett vallfoder av god hygienisk kvalitet. 4

5 bra hygienisk kvalitet om man vill att korna ska äta mycket. En tidig skörd som är bra ensilerad ger en konsumtion på 14 kg TS per ko medan en dåligt ensilerad, sen skörd kan resultera i att kon bara äter 10 kg. De två medel-alternativen med en dåligt ensilerad, tidig skörd eller en sen skörd som är bra ensilerat ger båda en konsumtion på 12 kg. Niels förutspådde ändå att de som får det bättre ensilerade fodret av de två kommer att mjölka bättre. Spiral uppåt En foderstat där djuren äter 25 kg TS som består av 70 % grovfoder ger en maximal mikrobiell proteinsyntes i våmmen och en positiv spiral i den ekologiska besättningen. Får man till en bra proteinsyntes behövs det mer energi till mikroorganismerna i våmmen. Det kan du erbjuda i form av majsensilage, korn eller hö och därmed ökar på produktionen ytterligare! Har du tillgång till majsensilage kan korna mjölka 25 kg utan kraftfoder om du har ett vallfoder med AATvärde över 75g/kg TS. Vid högre avkastning kan du toppa med cirka 4 kg kraftfoder per 5 kg mjölk. Både Niels och andra rådgivare hade märkt att AAT-värdet för vallfoder inte riktigt speglar hur det faktiskt fungerar i kon. Stora skillnader i proteininnehåll och -kvalitet märks på korna i ladugården men syns inte på det AAT-värde man har på papperet. Deras råd är att öka på AAT med 5 gram för de vallfoder som, enligt analysen, innehåller mycket protein. Förhoppningsvis kommer det nya NORFOR-systemet att fungera bättre. Den viktiga ekonomin Priserna på grovfoder och helsädesensilage skiljer inte så mycket mellan ekologiska och konventionella partier medan ekologiskt kraftfoder och spannmål är betydligt dyrare än det konventionella. För att få tillbaka pengarna måste du ha ut +0,26 liter mjölk per kg vall, +0,75 liter mjölk En hög vallfoderkonsumtion i den ekologiska mjölkbesättningen leder till en bra ekonomi. Foto:Anja Johansson per kilo spannmål och +1,12 liter mjölk per kilo toppfoder i den ekologiska besättningen. Niels tyckte att du kan vara lite tuffare med lågmjölkarna. Kanske behöver de inte äta kraftfoder så länge. Det var en bra och givande dag där vi nog var många som fick mycket nya idéer. Jordbruksverket har gett ut en del informationsblad om detta i fall du vill läsa mer på egen hand. Kontakta din länsstyrelse så kan vi hjälpa dig att hitta material! Text: Anja Johansson Statligt stöd till glesbygd inför framtida bredband Kanalisationsstöd Under 2008 finns ett statligt stöd som syftar till att främja utbyggnad av bredbandsnät. Stödet ges till projekt där kanalisation (tomrör) för bredband läggs ner samtidigt som man gräver för annan typ av infrastruktur, exempelvis elkablar, vatten och avlopp. Stödet riktas mot glesbygd och kan sökas av den som ska äga och tillhandahålla kanalisationen, exempelvis privatpersoner, samfällighetsföreningar, ekonomiska föreningar, företag eller kommuner. Mer information om stödet samt ansökningsblankett går att nå via någon av nedanstående Internetadresser Länsstyrelsen i Norrbottens och i Västerbotten tar emot ansökningar om kanalisationsstöd inom länet. Kontaktpersoner: I Norrbotten: Angela Nilsson Tfn: , E-post: I Västerbotten: Tore Karlsson Tfn: , E-post: 5

6 Jordbrukslandskapets fladdermöss Övervintrande Nordisk fladdermus i vinterdvala. Känslorna för fladdermöss är lite som för hårdrockare. Många avskyr dem. Och så finns de hängivna fansen! Faktum är att dessa ljusskygga varelser håller på att göra något av en klassresa i naturvården; från bortglömd på kallvinden till VIP status i finrummet. Och det med all rätt. Mera kunskap innebär, som vanligt, mera respekt och mera hänsyn. Mytomspunna Det finns många myter om fladdermöss och de allra flesta är falska. NEJ, inga svenska fladdermöss suger blod. Någonsin! Alla i Sverige förekommande fladdermöss äter endast insekter. De sätter i sig kopiösa mängder insekter, däribland en betydande andel stickmyggor. NEJ, fladdermöss anfaller inte folk. Däremot kan fladdermöss flyga förbi på mycket nära håll. De är extremt skickliga flygare och kan med sitt ekolod navigera med centimeter precision även när vi, bokstavligen, inte ser handen framför oss. Att gå omkring och vara rädd för att en fladdermus skall fastna i håret är dock lika rationellt som att vara rädd för att en meteorit skall slå ner i skallen. Inte riskfritt MEN, fladdermöss har små vassa tänder som de använder när de fångar sina byten. Dessa tänder använder de också gladeligen för att försvara sig. En flygande fladdermus känner sig aldrig hotad av en människa men ska man absolut ta i en sittande eller hängande fladdermus är det handskar som gäller. Dessutom finns det en liten risk att man blir sjuk av ett fladdermusbett. Man vet att fladdermöss kan bära på rabies. Rabies förekommer visserligen inte i Sverige men fladdermöss kan ju flyga, ibland riktigt långa sträckor. Även om riskerna är minimala är det se men inte röra som gäller. Skyddade djur Ett annat skäl att inte röra fladdermöss är att alla fladdermöss är skyddade. De får varken dödas eller störas. Även deras boplats och hemområde är skyddade. Skulle du få problem med fladdermöss i huset bör du kontakta länsstyrelsen eller kommunekologen. Det är ju inte meningen att någon skall behöva lida på grund av fladdermöss men det finns nästan alltid bättra lösningar än att döda fladdermössen eller deras ungar. Om man tänker på alla mygg och flugor som fladdermössen sätter i sig kan lite obehag kanske rentav accepteras. Stor brist på kunskap Vi vet faktiskt mycket lite om fladdermössen i vår närhet. De gör det inte heller särskilt lätt för den som vill studera dem. Det är mycket svårt att artbestämma fladdermöss. Det finns arton arter i Sverige och minst tre av dessa kan tänkas vara något så när regelbundet förekommande i Norroch Västerbotten (se faktaruta). Ytterligare en handfull arter kan möjligen besöka våra län då och då. Men en tyst mörk skymt mot en ljus natt- 6

7 himmel är inte lätt att skilja från en annan. Detektor till hjälp Med en så kallad ultraljuddetektor kan fladdermössens högfrekventa ljud göras hörbara för våra öron. De knastrande och klickande ljuden man då hör kan vara till god hjälp vid artbestämningen. Ungefär som att känna igen fågelsång. Att gå omkring i nattmörkret med en sådan manick är en spännande upplevelse. Tyvärr kostar även de enklaste modellerna flera tusen kronor. Även med hjälp av en detektor krävs lång erfarenhet för säker artbestämning och flera arter kan aldrig skiljas enbart på ljudet. Var och hur de flyger är också viktiga kännetecken. Djurens form och färg kan man också få en glimt av i skenet av en kraftig ficklampa. För att vara helt säker måste dock djuren studeras i handen. Det är formen på deras öron och nos som då är de viktigaste egenskaperna. Formen på dessa organ är utformade för artens speciella frekvenser av ultraljud. Gömda mest hela tiden Fladdermöss är bara aktiva nattetid under sommarmånaderna. Resten av tiden gömmer de sig i byggnader, holkar eller ihåliga träd. Även i grottor kan det finnas fladdermöss men antalet grottor är som bekant mycket begränsat i våra trakter. Under försommaren samlas honorna av vissa arter i yngelkolonier. Genom att sitta i en klunga har ungarna lättare att hålla sig varma medan mammorna är ute och för att jaga insekter. När honorna kommer tillbaka diar de ungarna. Fladdermöss är ju däggdjur! Hanarna och de unga djuren lever för sig själva och sover bort dagen i ett tillfälligt dagviste. Vintertid samlas fladdermössen i små grupper. De söker ett ställe där temperaturen aldrig sjunker under fryspunkten, vanligtvis i en byggnad eller en jordkällare. Om och vart våra fladdermöss flyttar är ännu okänt men en del Sydsvenska fladdermöss övervintrar i exempelvis Tyskland och Polen. Under vinterdvalan går kroppstemperaturen ner till endast några plusgrader. Även hjärtfrekvensen och andningen minskar kraftigt. Det är mycket viktigt att fladdermössen får vara ostörda under vintervilan. Tvingas de varva upp för att reagera på en störning gör de av med mycket energi och då är risken överhängande att de svälter ihjäl innan våren tillåter nytt födosök. Sex månaders vinterdvala medger mycket små marginaler! Bondens landskap viktigt Även om åtminstone den nordiska fladdermusen kan leva i ren skogsterräng är det i bondens landskap och gles bebyggelse man finner de flesta fladdermöss. Halvöppna landskap nära vatten med gamla träd och äldre bebyggelse är favoritmiljön. Kyrkogårdar till exempel Betande djur och artrik vegetation utgör grogrunden för en rik insektsfauna. En mångfald av insekter gör fladdermössen mätta och nöjda. Och välmående fladdermöss populationer borde göra oss alla glada. Det visar nämligen att vår miljö mår bra. Vem kan tycka illa om fladdermöss när det är så?? Lästips: skrift från jordbruksverket Text: Adriaan de Jong, Länsstyrelsen Västerbotten Foto: Johnny de Jong, SLU Arter i Norrland Den vanligaste fladdermusarten i Norrland är Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni). Det är den enda arten vars förekomst är styrkt i våra län. Brandts mustaschfladdermus (Myotis brandti) och Vattenfladdermus (Myotis daubentoni) förekommer antagligen regelbundet men mera sporadiskt. Sällsynta eller tillfälliga arter är möjligtvis Mustachfladdermus (Myotis mystacinus), Fransfladdermus (Myotis nattereri), Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), Långörad fladdermus (Plecotus auritus), Stor fladdermus (Nyctalus noctula) och Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii). Bara namnen kan få en att bli fladdermusforskare! 7

8 Roma flyttade från Polen till Hörnsjö i Västerbotten - En helt ny värld öppnade sig för mig när jag besökte Hörnsjö för första gången 1990, säger Roma Wilma. Jag hade inte varit utanför Polen tidigare och visste inte så mycket om min omvärld. Jag upptäckte att jordbruket i Polen nog låg minst 50 år efter Sverige i utveckling. När undertecknad besöker paret Roma Wilma och Kent Lundström i slutet av juli håller de på med den andra ensilagesskörden för fullt. En glad Roma möter mig för skörden har gått väldigt bra i år. Vi sätter oss ner på terrassen och hon berättar om hur hon kom till Sverige. Första kontakten med Sverige Det är en lång historia men det började med att Kents föräldrar hade skickat hjälpsändningar till Polen genom en pastor i Umeå. De kom sedan i kontakt med familjen som hade ett Roma visar upp sina charkprodukter. Kent rider på limosintjuren. 8 litet lantbruk på 20 hektar, 12 kor och 2 hästar. De hade ingen traktor men år 1990 fick de en gammal polsk traktor från Boströms Maskin i Umeå skickades till familjen i Polen. De hade endast använt hästar tidigare så det var en stor händelse när traktorn kom till byn. - Jag hade gått jordbruksutbildning i Polen, men när jag slutade tyckte jag att jordbruk inte var något för mig på grund av allt slit och bundenheten, säger Roma. Hon ville flytta in till Gdansk för ett annat liv. Flyttlasset går till Hörnsjö 1990 åkte hon och hennes bror till Hörnsjö för att hälsa på Kents familj. Tydligen föll det väl ut, för Roma tyckte att Kent var en trevlig kille så de uppehöll kontakten med varandra. Hon lärde sig svenska bland annat genom att jobba på båten mellan Gdynia och Karlskrona flyttade hon till Sverige och Hörnsjö. Det var en ganska stor omställning att komma till Sverige säger Roma. Det var som att hoppa över 50 år i utveckling på landsbygden och en helt ny värld öppnade sig för mig, fortsatte Roma. Men så småningom kom hon in i det svenska samhället. Hon läste svenska för invandrare eftersom språket är den största garan-

9 tin för att integreras i det svenska samhället. Jobbet i hemtjänsten kombinerades med studier och 1998 var hon klar med gymnasiekompetens. Många invandrare har svårt att integreras i samhället på grund av för lite kontakter med svenskar, men bor man ihop med en svensk går det mycket lättare. Etablerade sig som köttbönder 1997 köpte de gården och de började med köttdjur i den gamla mjölkladugården och byggde samtidigt ett djupströstall. Eftersom det gick bra och de trivdes med produktionen investerade de i ett nytt stall med liggbås och skrapgång 2001 som dubblerades Barnen kom och Joanna är numera 12 år och Axel 7 år och deras yngsta barn Elias är 5 år. Roma är ledig på somrarna och är mycket med barnen för hon tycker det är viktigt att de deltar i arbetet på gården. Under resten av året jobbar hon halvtid utanför lantbruket. Numera har företaget sammanlagt ca. 50 dikor och föder upp tjurarna till slakt. De har också en renrasig avelsbesättning på 22 dikor och säljer stambokförda tjurar. - Det mesta köttet säljs till COOP som varumärket Extra utsökt och det beror mest på att limousin är naturligtvis den bästa köttrasen, säger Kent. Vidareförädling av gårdens kött Under de senaste åren har Roma tillsammans med Kent börjat vidareförädla produkterna från gården och säljer olika sorters korvar under namnet Åbrånets Limousin. De slaktar dessa i Ullånger och tyvärr skickas helfallen till Stockholm för styckning. - När vi vill sälja närproducerat skulle det vara bra om detta skedde inom länet, säger Roma. De har utvecklat ett samarbete med Bergströms chark och rökeri i Själevad som gör olika korvar. Jag köpte några och de smakade utmärkt! Förespråkar lokalproducerad mat - I Sverige har vi en trend att många vill köpa lokalproducerat kött och grönsaker men i Polen är utvecklingen den motsatta, säger Roma. Där stod hon och hennes pappa på marknaden i stan och sålde sina produkter men det har nästa helt försvunnit. Det byggs jättestora supermarkets och det finns också mycket importerad mat. Roma tycker att nästan det roligaste under året är att stå på Bondens egen marknad i Umeå och sälja sina produkter. Det har blivit en stor succé sedan det började i början av talet. Drömmen var om det byggdes en saluhall i Umeå. - De närmaste planerna på gården är att inreda en gårdsbutik i den gamla bagarstugan, berättar Roma. Åbrånets limousin säljer sina produkter hemifrån eller via webben på Där kan du hitta färdigstyckat, vakuumförpackat, lufttorkat och rökt limousinkött. Det sociala livet - Jag trivs mycket bra i Sverige har haft lätt att integrera sig med folket på landsbygden, säger Roma. Roma kunde inte tänka sig att jobba inom lantbruket men numera kan hon inte tänka sig något annat. Barnen får en trygg uppväxt och det är viktigt. Hon har numera två av sina systrar i Hörnsjö och det bidrar säkert att hon trivs i Sverige. Utvecklingen i Polen har gått mycket snabbt och hon känner nästan inte igen sig när hon besöker sitt hemland. Många polacker jobbar utomlands och tjänar mycket pengar mycket på grund av att de är duktiga på att jobba. Inom jordbruket är all mark privatiserad och utvecklingen efter EU-inträdet har påverkat strukturrationaliseringen i Polen. Det finns vissa skillnader mellan länderna och det är mera jämställdhet mellan könen i Sverige. Hon tycker att polacken är mera öppen när det gäller det sociala livet. Vidare berättar hon att det är otänkbart att man tar med sig knytis till en fest. - Till sist tror jag att jag trivs så bra i Sverige för att det sociala livet fungerar, genom att jag bor ihop med en svensk man, säger Roma. Jag avslutar besöket med att titta på de fina limosindjuren som betar på de nyrestaurerade betesmarkerna runt Ut-Hörnsjön. Text och foto: Per-Göran Persson

10 Få utlandsfödda inom de gröna näringarna i Norrland De utrikesfödda är idag kraftigt underrepresenterade på landsbygden och inom de gröna näringarna. Av alla yrkesverksamma invandrare är endast 0,6% sysselsatta inom de gröna näringarna, jämfört med 1,9% av alla yrkesverksamma personer födda i Sverige. Det är den lägsta siffran av alla länder i EU. Inom andra branscher är det betydligt vanligare. Regeringen har tillsatt en utredning och har lagt fram förslag hur den siffran kan öka. Ett av förslagen är att utveckla ett s.k. Grönt Kort som ett slags legitimation på en arbetssökandes anställningsbarhet. Vi har allt att vinna på en ökad mångfald inom de gröna näringarna säger LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson. Det är bra om flera invandrare kan få upp ögonen för allt det som de gröna näringarna kan erbjuda både företagare och anställda. Hur är läget i Norr och Västerbotten? Jag har ringt till olika organisationer och lantbrukare i länen och som en sammanfattning kan nog konstateras att det är väldigt få av utländsk härkomst som jobbar inom den gröna sektorn. Det första man kanske tänker på är de thailändska bärplockarna som hjälper oss att plocka våra bär. Inom det traditionella jordbruket är det en del som kommer från öststaterna som jobbar Thongluk från Thailand, tillsammans med en kossa från Bjurholm Foto: Per-Göran Persson på en del mjölkgårdar. Nils och Carina Jakobsson i Kålaboda har haft killar från Lettland och Litauen under åtta års tid genom JUF ( Jordbrukarnas ungdomsförbund). - De stannar oftast 6 månader sedan kommer en ny nästa år, sade Nils. De är mycket duktiga på att jobba och det har för det mesta fungerat bra, fortsatte Nils. En del kommer till gårdarna via kontakter med arbetsförmedlingen och där finns det även några av utomeuropeisk ursprung i Västerbotten. I inlandet finns det en del som jobbar inom växthusbranschen. Efter kontakt med en del personer i Norrbotten kan jag konstatera att det är ännu sämre där. Enligt Kommunalarbetarförbundet som organiserar bl. lantarbetare finns nästan inte någon av utlänsk härkomst som är med i facket. Men vi hjälper de som ringer till oss när det gäller arbetstider och löner, säger Tina Rönnberg på Kommunal. På företagarsidan har jag nästan inte funnit någon som driver verksamhet på landsbygden inom de gröna näringarna. De utrikes födda kommer oftast från jordbruk i sina hemländer och de utgör en stor resurs när bristen på arbetskraft kanske blir större inom de gröna näringarna. Sverige som land behöver invandring för att stimulera och påverka utvecklingen positivt på landsbygden. Text och foto: Per-Göran Persson För inte alltför långt tillbaka så gick korna på sommarbete i skogen, vilket var vanligt ända in på talet. På våren flyttades korna ut från den mörka timmerladugården ut på skogsbetet. Vinterladugården passade man på att städa och vädra ur medan boskapen istället fick stå i den så kallade sommarladugården på nätterna under sommaren. Först när slåttern var avslutad, släpptes djuren in för efterbete på inägomarken. Bås inne i gammal sommarladugård. Inägor och utägor Sommarladugården var placerad vid gränsen mellan inägor och utägor för att korna lätt skulle kunna släppas ut på betet. Inägor det var åker och ängsmark som var belägna nära gården och inne i byn. Alla inägor stängslades noga in för att inte betesdjuren skulle skada skördarna. Utägor var före laga skiftesreformen, gemensamma allmänningar där byborna hämtade ved och virke, och där djuren betade i skogen. Mellan gården och sommarladugården kunde fägator byggas av sten- eller trägärdsgårdar. Pigorna färdades mellan hemgården och sommarladugården för att mjölka, den verksamheten skedde ofta inomhus för där slapp pigorna mygg och flugor. I de fall där sommarladugården låg väldigt långt bort från gården, kunde små övernattningsstugor byggas upp för pigorna. Sådana anläggningar kallades förr för halvfäbodar och där togs mjölken hem till gården 10

11 Sommarladugårdar en av lantbrukets äldre byggnader för att beredas till ost och smör. Om delar av hushållet flyttade ut till stugor vid sommarladugården och även beredde mjölken på platsen hade en helfäbod bildats. Ofast hade varje gård sin egen enskilda sommarladugård, men det hände också att byn samlade sina sommarladugårdar på en gemensam plats, där djuren fördes ut på skogsbetet. Getare i skogen Det var vanligt att en getare följde med djuren för att skydda boskapen mot rovdjur, och för att leda dem till bra beten i skogen. Getare var ofta barn, och både flickor och pojkar kunde vara getare. Betessäsongen föregicks ibland av så kallad mulbetesrensning, där bönderna med bränning och annat underhåll skapade bra beten i skogen. Även gamla kolbottnar var näringsrika platser som gav bra bete, liksom öppna ytor vid bäverdammar, raningar och sjöstränder. Hur ser en sommarladugård ut? Sommarladugården byggdes i timmer och var stor som en större lada. Sommarladugården hade en dörr och ett gödselutkast eller två på baksidan. Här fanns inte några fönster, ingen ventilation och båsen var små, korna var ställda med huvudet mot väggarna. Golvet bestod av enkla trägolv eller av ett jordgolv. Vid framsidan gick ofta sidoväggarna ut en bit och tillsammans med takutsprånget bildades ett visst regn- och vindskydd. Ladugårdens tak var stort och tungt och kraftiga takåsar behövdes. Före takspånens inträde på 1860-talet så var brädtak och nävertak vanligast på sommarladugårdarna. Det är sällan man ser någon bättre grundsättning med stora hörnstenar hos sommarladugårdar, ofta ligger de direkt på marken. Bönderna var nog väl medvetna om att hållbarhetstiden inte var så lång på byggnaden, de höll bara några decennier på grund av all invändig fukt och röta. Hotad byggnadstyp Idag är sommarladugårdar en så kallade överloppsbyggnad som inte längre har någon praktisk användning. Genom sitt avskilda läge nyttjas de sällan ens som förråd, och förfallet går snabbt. Byggnaden växer igen, taket kollapsar och väggarna ruttnar både nedifrån och ovanifrån. Genom att årligen slyröja, sätta stadiga hörnstenar under byggnaden och ha ett bra tak av galvaniserad pannplåt så kan sommarladugårdarna fortsätta att existera, som en påminnelse om det forna skogsbetet. Text och foto: Helena Wikberg, Länsstyrelsen Västerbotten Lennart Grundström inspekterar förfallen sommarladugård i Ammarnäs. 11

12 Mycket energi ska ut efter att ha stått inne hela vintern. Maud och Stellans son Daniel öppnar grinden. Populärt kosläpp i hagen Det var favorit i repris den 24:e maj i Spöland utanför Vännäs i Västerbotten. För tredje året på rad ordnades ett betessläpp, där Maud och Stellan Strands betesdjur sprang ut på bete i den vackra naturbetesmarken. Vädret var lagom bra och det kom många besökare - närmare 400 personer, för att se på glädjeskutten i hagen. Området vid Fäbodbäcken där betessläppet höll till, började restaureras till öppen naturbetesmark 2002 efter att Stellan och Maud Strand gått med i projektet Vindelälvens naturbeten. Platsen är numera en vacker rekreationsplats för byborna och paret Strand är själva nöjda med resultatet. Totalt betar ca 16 djur på åtta hektar naturbetesmark på ömse sidor om Fäbodbäcken, som rinner från skogen, ned mot byn och vidare ut i Vindelälven. I år var det dags igen för att släppa ut djuren på betet. Spöland är en gammal by med rötter i medeltiden, men få gårdar har bevarat något av den äldre bebyggelsen. Därför kan besökare lätt tro att byn är relativt ung. Undertecknad berättade för de fikande gästerna om platsens historia. Genom området rinner Nöjda besökare i mängder trängdes vid stängslet. Fäbodbäcken som förr nyttjades av byn för sin stora fallhöjd. Här låg tidigare både kvarn och vattendriven såg, som förr kallades sågkvarnar. Här har byborna under åren byggt upp en ny spånhyvel och ett av kvarnhjulen som man hittat på platsen är uppställd intill spånhyveln. Strax intill betesmarken går också Linnévägen som byarna i Jämteböle och Spöland har rustat upp. Här finns också en mangårdsbyggnad som flyttats till platsen för att bli bagarstuga/vandrarhem. Byggnaden är Spölands äldsta boningshus. I och med att den gamla mangårdsbyggnaden flyttats till Fäbodbäcken och att spånhyveln byggts upp, har nu ett slags hembygdsområde skapats. Programmet innehöll även en fågelvandring med Adriaan de Jong, våtmarkssamordnare på länsstyrelsen och forskare på SLU. Adriaan berättade om det varierade odlingslandskapets betydelse för ett rikt fågelliv, om vilka fåglar som är anpassade till och beroende av det odlade landskapet. Under vandringen fick besökarna lära sig mera om bland annat sånglärkan, tornfalk och ljungpipare. Vid skogsbrynet berättade Adriaan även om gulsparven som trivs i kantzoner mel- 12

13 lan åker och skog. Besökarna fick till sin glädje se ett storspovsbo på rundvandringen. Barnen erbjöds gratis festis och godis från ICA Maxi, här fanns även populär ponnyridning, vilket lockade många barnfamiljer. Fritidsföreningen i västra Spöland sålde tunnbröd, kaffe och fika. Många hungriga besökare uppskattade också de parisare som Vindelälvens naturbetesbönder sålde. Övriga sponsorer för dagen var Nyhléns & Hugossons Kött AB, Norrmejerier och länsstyrelsen i Västerbotten. Höjdpunkten på dagen var förstås betessläppet där djuren släpptes ut på betet, och besökarna trängdes längs stängslet för att få bättre sikt när traktorerna äntligen kom med vagnarna. Maud och Stellans son Daniel släppte ut de första djuren som snabbt skuttade bort från vagnen. Efter många språng, rusningar och ännu mera skutt hade alla betesdjur till slut lugnat ned sig och etablerat rangordningen i hagen för denna sommar. Även besökarna var mycket nöjda. Text: Helena Wikberg. Foto: Johan Hansson Stellan visar barnbarnet Hampus dom glada betesdjuren. Vindelälvens Naturbeten Paret Strand är bönder inom den ekonomiska föreningen Vindelälvens Naturbeten, där 24 jordbruksföretag ingår. Inom det föregående restaureringsprojektet med samma namn, har hela 200 hektar mark längs Vindelälven restaurerats. Restaurerings-projektet pågick mellan åren och drogs igång av Världsnaturfonden WWF och Sorsele kommun, med finansiering från Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Arbetsförmedlingen och EU s strukturfonder. Totalt betar idag över 500 djur på ca 350 hektar naturbetesmark. Naturbetesmarkerna är inte utsatta för plöjning, gödning, kalkning, konstbevattning eller kemiska bekämpningsmedel. Det sista året du kan få goda råd av Harry Efter 36 år i Västerbotten går Harry Eriksson i pension innan nästa höst. Men fram till dess finns fortfarande möjlighet att ta del av hans samlade erfarenheter genom att boka in ett gårdsbesök i hans sista arbetskalender eller följa med på en studieresa. Områden jag tror fler skulle ha ett positivt utbyte av att diskutera kring är ensilering och grovfoderkvalitet, krossensilerad spannmål, byggnader för mjölkkor och ungnöt samt fullfoder och fårskötsel. Något som jag varit speciellt intresserad av är eventuell inverkan av grovfodrets mineralinnehåll på djurhälsan. Därför vill jag gärna komma i kontakt med gårdar med störningar i juverhälsan eller problem med ben och klövar. Om er djurbesättning drabbats av väl många pareser, kvarbliven efterbörd, livmodersinflammationer och dödfödda kalvar hoppas jag också att ni hör av er via telefon eller alternativt e-post, om lämplig tidpunkt för ett kostnadsfritt gårdsbesök Även om allt man hör eller ser inte kan omsättas på egna gården anser jag det viktigt med impulser utifrån. Därför skulle jag vilja ställa upp som ledsagare på ännu en studieresa. Med hänsyn till egna erfarenheter och kontakter ligger det närmast till hands med en resa till Island till våren eller USA i början av oktober För att inte riskera slösa tid på onödigt arbete vill jag snarast möjligt få ett antal inte bindande intresseanmälningar innan jag drar igång någon planering. Harry Eriksson Länstyrelsen Västerbotten 13

14 Vattenfåglar En dag helt utan vatten vore en pina. Även om man hade tillräckligt med vatten att dricka är det mycket annat som skulle bli, minst sagt, besvärligt utan vatten. Så är det också för fåglar. Dricka Precis som våra består fåglarnas kroppar till cirka två tredje delar av vatten. Och precis som vi måste fåglar regelbundet få i sig vatten, och göra sig av med det. En del vatten får de i sig med maten men ändå måste alla fåglar dricka. Vissa havsfåglar kan dricka havsvatten men för alla andra är det sötvatten som gäller. Fåglar har inga tungor som de kan använda för att vifta in vatten i munnen med utan de måste skopa upp vattnet med näbben. Fabeln om räven och storken är således felaktig. Storkar kan inte dricka ur en flaska! Att ökenlevande fåglar kan transportera vatten till sina ungar i fjäderdräkten är däremot ingen fabel. I bakre ändan fungerar fåglar också lite annorlunda än vi och andra däggdjur. Fåglar har bara en enda öppning (kloak) där ändtarm, urinrör och könsorgan mynnar ut. Fåglar pinkar samtidigt som de bajsar. Men fåglarnas kroppar kan snåla med vatten i urinen så till den grad att urinen består av en vit smet av högkoncentrerade urinämnen som ligger på den mörka massan som kommit ur tarmarna. Man kan undra varför fåglar inte får njursten! Fågelgödsel innehåller således mycket höga koncentrationer av växtnäringsämnen. Detta faktum gjorde den storskaliga importen av guano från Sydamerikas västkust så lönande. Snålheten med vatten beror inte på svårigheten att få tag i tillräckligt mycket vatten utan det handlar om viktbesparing. Skulle fåglar behöva ladda med stora mängder vatten för att skölja urinämnena ur kroppen skulle de bli tyngre och därmed sämre flygare. Speciellt snabba starter är ju avgörande för att klara sig från rovdjur. Oförmågan att bära med sig vattenförråd är faktiskt ett stort problem för långflyttande fåglar. De lider lätt av törst och överhettning. Bada Fåglarnas kläder måste hållas rena från smuts och ohyror, precis som våra. Även om många fåglar sköter en stor del av renhållningen med hjälp av torr sand, myrsyra (från myror!) och näbben är vatten oumbärlig för fjädervården. Många människor har aldrig sett fåglar bada. Det beror på att de flesta fåglar badar mycket diskret. Rinnande vatten och en fin sandstrand är drömmen för badsugna fåglar men till nöds kan nästan vilken pöl som helst duga. Är vattnet smutsigt blir dock tvättresultatet därefter. Smutsiga fjädrar betyder sämre flygförmåga och sämre skydd mot kyla och regn. Som kuriosa kan nämnas att vissa fåglar avsiktligt söker sig till gyttjiga pölar. Det är ladusvalor, hussvalor och taltrastar som där samlar byggmaterial till sina bon. Utan lagom blöt gegga blir de hemlösa! Vatten ger mat För många fåglar betyder vatten i landskapet även mat i magen. Att fåglar som äter växter och djur som lever i vatten är beroende av vattensamlingar är självklart. Men vattnet i marken och i vegetationen påverkar även mängden mat och dess tillgänglighet. Vi kan ta storspoven som exempel. De äter övervägande daggmaskar. Daggmaskar vill ha lagom fuktig jord för att trivas och för att fortplanta sig. Blir jorden för torr kryper de djupare ner och blir passiva. Dessutom blir jorden svårgenomtränglig för spovens näbb. Även om det kan finnas gott om daggmask i torra jordar kommer inte storspoven åt dem och svälter. Liknande problem drabbar småfåglar som matar sina ungar med småkryp. Många av dessa försvinner från torra marker. Och det finns ingen fågel- ICA eller fågel-konsum när skafferiet är tomt! Betydelsen av vatten ser man även efter en regnperiod på sommaren. I tillfälliga pölar som bildas på åkern går plötsligt små grupper grönbenor 14

15 och andra vadare och äter. De verkar komma helt ur tomma intet men i själva verket är det flyttfåglar på väg tillbaka från häckningsplatserna som har upptäckt en bra bensinmack efter flyttvägen. Att få tanka regelbundet är för dessa fåglar lika viktigt som för en barnfamilj på semesterresa. Vatten ger trygghet Sist men inte minst betyder vatten säkerhet. Rovdjur som rävar och grävlingar undviker helst vatten och våtmarker. Genom att lägga sina bon där, eller att rasta där, kan fåglar minska risken att bli uppätna. Att blöta platser oftast är öppna platser hjälper också till. Medaljens baksida är dock att jordbrukslandskapet har blivit i det torraste laget för många djur och växter. För en del rentav alltför torrt. Man kan hävda att fåglarna borde hålla tillgodo med det jordbrukslandskap som bonden skapar. Om alternativet är igenväxande buskmarker eller asfalterade tätorter. Gnäll int! Men tänk om det fanns möjligheter att tillåta lite mera vatten i landskapet till fromme för fåglarna och resten av naturen, inklusive människan. Utan att produktionsmålen eller ekonomin hotades. Möjligheterna finns! På många håll i landet har jordbrukare insett att produktion och våtmarker kan samsas. Samhället stöttar med råd, stöd och uppskattning. Se dig omkring i ditt landskap. Tänk som en vattenfågel en stund. Skulle du trivas nu? Kommer du att trivas i framtiden? Aktuella kurser i höst Text: Adriaan de Jong Foto: Jörgen Wiklund. Bondens kamp mot vattnet Bönder har fått föra en hård kamp mot vattnet för att trygga sina odlingar. Man kan inte annat än bli djupt imponerad av att se de milslånga nätverk av diken som finns lite överallt i landskapet. Det är nog tur att de som fick gräva dessa inte visste att många diken bara gjorde kortvarig nytta. De som fick markant ökande skördar fick i alla fall lön för mödan. I det moderna jordbruket är effektiv markavvattning fortfarande en viktig framgångsfaktor. Och i dagens värld behövs produktiva jordbruksarealer. Juverhälsa i mjölkkobesättningar (Johan Waldner, SJV, föreläser) 1 oktober Stiftsgården, Skellefteå 2 oktober Grans Naturbruksskola, Öjebyn Biodling Våga växa Helgkurs 4-5 oktober Ansia Camping, Lycksele Nötköttsproduktion för framtiden oktober Lövångers Kyrkstad, Lövånger oktober Storforsen Hotell, Vidsel Föreläsningar och diskussioner om framtiden och alternativen för slakten i norr. 30 oktober Ansia Camping, Lycksele Högre kurs i Vallproduktion Ett gediget helhetsgrepp tas för att utveckla vallproduktionen i Norr- och Västerbotten. Kursen ges på tre orter (prel. Luleå, Skellefteå, Umeå) och består av totalt fem träffar under oktobermars. Missa inte denna kurs! Energiseminarier 3 december Skellefteå 4 december Dorotea Skogsseminarier 22 oktober Övertorneå 20 november Vindeln Grön omsorg 11 november Haparanda 12 november Arvidsjaur 13 november Nordmaling Fler kurser på G DUN-kurser (Distansutbildning Nord) i Växtodling, Teknik, Ekonomi, Husdjur Djurägarseminkurser PC-stalljournal Bokföring Foder för hästar Styrelseutbildning Landskapsvård Hästföretagarutbildning, steg 2 Småskalig livsmedelsförädling m.m. Anmälan och information Gröna NAVET e-post: För mera information om senaste aktuella kursaktiviteter från våra intressenter, besök vår gemensamma hemsida! Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Erbjudande inom LRF s projekt GRÖN FRAMTIDSGÅRD Samtliga aktiviteter delfinansieras av EU 15

16 Posttidning B Restaurering av jordkällare - Teoretisk kurs Tid: 7 oktober Plats: Ej fastställt, men inom Robertsfors kommun. Jobbar ni med stenläggning eller liknande eller har ni god erfarenhet av gamla stentekniker som att bygga jordkällare eller stenmurar? Västerbottens Museum och Länsstyrelsen i Västerbotten arrangerar en dags teoretisk kurs med begränsat antal platser. Syftet är att redan kunniga stenhantverkare i länet ska få lära sig mer just om restaurering av jordkällare på landsbygden. Kursledare är Erik Andersson, på Öhmans Bygg i Ljusdal, samt Maria Löfgren, Västerbottens Museum. Program: prel Förmiddag: Föredrag inomhus. Lunch Eftermiddag: Vi åker gemensamt ut och tittar på olika typer av jordkällare inom kommunen. Medtag kläder efter väder. Deltagarna betalar själva mat och fika. Kursdagen är däremot kostnadsfri för deltagarna. För information och kontakta: Helena Wikberg, Länsstyrelsen, tel Nya tider - nya möjligheter Projekt Grön Framtidsgård ordnar seminarier om energi, grön omsorg och skog i höst. Energi: 11/10 Älvsbyn, 3/12 Skellefteå, 4/12 Dorotea Grön omsorg: 11/11 Haparanda, 12/11 Arvidsjaur, 13/11 Nordmaling Skog: 22/10 Övertorneå, 20/11 Vindeln Mer information: Husdjursdagar V 42 Innehåll: Under oktober kommer länsstyrelsen i Västerbotten att arrangera husdjursdagar med inriktning på bredspridning av ensilage och fullfoder till mjölkkor och ungnöt, samt kviguppfödning. Plats och tid ej bestämt. För närmare information och anmälan, kontakta: Harry Eriksson tel e-post: Nya projekt Får i Norr Projektet ska utveckla affärsverksamhet kopplat till fårnäringen i Norrbotten. Samverkan mellan får- och lammproducenter samt aktörer som har koppling till dessa ska stärkas. Syftet är att utveckla fårföretagandet inom länet. Fårnäringen har en stor potential när det gäller sysselsättning. Inom projektet kommer kurser att anordnas inom bl. a; klippning, stängselteknik, byggnader, semin, fårhälsovård, växtodling, utfodring, affärsutveckling etc. Häst i Norr I projektet ska en långsiktigt hållbar strategi tas fram för att tydliggöra möjligheter och hinder för utveckling av hästnäringen i Norrbotten. Syftet med projektet är att utveckla och stärka såväl befintligt som blivande hästföretagande inom samtliga verksamhetsgrenar som direkt eller indirekt har hästen som gemensam nämnare. Hästnäringen som helhet bör bli en del i en varaktigt hållbar grund för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i regionen. Projektet kommer främst att erbjuda kurser inom entreprenörskap och företagande, djurhållning, djurhälsa och djurmiljö samt marknadsföring och produktutveckling. Individuell rådgivning till Häst- och Fårägare i Västerbotten och Norrbotten Passa på att få kostnadsfri rådgivning under 2008, exempelvis djurhållning och hantering, foder- utfodring- och avelsrådgivning. För information och deltagande i något av ovanstående projekt Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Helene Skogqvist tfn , eller Lennart Enberg tfn , eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden EUROPEISKA UNIONEN

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 30 Fredag 30 september 2011. mot Älvsbyn. Vägar förstörda av regn

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 30 Fredag 30 september 2011. mot Älvsbyn. Vägar förstörda av regn LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 30 Fredag 30 september 2011 NORRBOTTEN Vägar förstörda av regn Dom senaste veckorna har det regnat mycket i Norrbotten. Det har regnat så mycket att vägar har blivit förstörda. Under

Läs mer

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Livet på landet Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*) : 00 800

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Peregrinus-kvartetten på plats!

Peregrinus-kvartetten på plats! Peregrinus-kvartetten på plats! TEXT OCH FOTO: HANS-GEORG WALLENTINUS I flera år har det diskuterats att sätta ut pilgrimsfalkar (Falco peregrinus) i Stockholmstrakten. Initiativtagare har varit StOF,

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Umeå 27 oktober 2009

Umeå 27 oktober 2009 Umeå 27 oktober 2009 Låt maten vara din medicin och medicinen din mat Hippokrates 460-377 FKR Innehåll Vad tycker konsumenterna? Konsumenter i lågkonjunktur Vad behöver vi mer forskning om i Norrland?

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Program för Studiefrämjandet i Sundsvall

Program för Studiefrämjandet i Sundsvall Program för Studiefrämjandet i Sundsvall Obligatorisk anmälan till Ammi Gyllenquist 060-785 59 11 eller ammi.gyllenquist@studieframjandet.se 27 september Bonde i butik Naturskyddsföreningen visar, tipsar

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Mångfald och landsbygd

Mångfald och landsbygd Mångfald och landsbygd Urban.laurin laurin@telia.com www.urban-laurin laurin.com Urban Laurin AB Upplandsbygd Företagarna Landsbygdsnätverket Gottsunda Factory Dagens kulturarv Närmare 1,9 miljoner människor

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider!

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider! Mot ljusare tider! Här på Nuntorp märks våren och ljusare tider på många sätt. Bland vårtecknen märks traktorer och maskiner som görs i ordning för vårbruket, stängsel för hästar och kor som ses över och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn.

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn. Föräldrar &barn Inspiration sommartips God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD t www.foraldrarochbarn.se 45 Bo på lantgård Vera och Agnes på besök i kohagen. Mata,

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer