SKÄRSLÄCKAR PROJEKTET

Transkript

1 SKÄRSLÄCKAR PROJEKTET Ett utvecklingsprojekt med Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsmiljöverket, Cold Cut Systems och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Risker vid brandbekämpning Mål och syfte Effektmål Projektmål Gemensamma ingångsvärden Avgränsning Resurser Tidplan Organisation Redovisning Räddningstjänsten SYD Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp Södertörns Brandförsvarsförbund MSB Arbetsmiljöverket Brand i byggnad Slutsatser Bilaga

3 Sammanfattning Under våren 2011 togs beslut om att genomföra ett projekt med skärsläckare. Bakgrunden till projektet var behovet av teknisk och taktisk metodutveckling vid räddningsinsatser. Inom ramen för den operativa verksamheten skall särskilt metod för utvändig släckning med hjälp av skärsläckare utvecklas och utvärderas. Under projektets genomförande ingår utvärdering, uppföljning och kunskapsåterföring från genomförda insatser. I metodutveckling ingår även att skapa en säker arbetsmiljö genom att kyla brandgaser utifrån och skapa bättre förutsättning inför eventuell rökdykning. Projektets resultat redovisas från den 1 maj 2011 till och med 30 april Denna delrapport är en redovisning av erfarenheter från perioden 1 maj 2012 till och med 31 oktober Tidigare har de tolv första månadernas erfarenheter redovisats i rapport daterad 14 juni De organisationer som medverkar i projektet är Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsmiljöverket, Cold Cut Systems och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Projektgruppen konstaterar att det under de 18 första månaderna inträffat ett drygt 80 tal bränder där skärsläckare använts och erfarenheter erhållits. Vid majoriteten av dessa tillfällen har man lyckats bryta ett snabbt brandförlopp, genomföra säkrare insatser, minskat förorenat restvatten och även fått mindre vattenskador. Resultatet av moderna insatsmetoder har många gånger varit direkt avgörande för släckinsatsen. Projektet har blivit väl känt bland medarbetare och lärandet från insatser har spridits i respektive organisation. Projektet har skapat stort intresse från andra räddningstjänster i landet. Vissa av erfarenheterna används som typexempel i insatsledarutbildning. Som ytterligare resultat från erfarenheter och förslag har en förlängning av lansen tagits fram. Förlängningen av lansen innebär många gånger en snabbare och effektivare insats. Under år två intensifieras erfarenhetsutbytet mellan de inblandade räddningstjänsterna för att kunna utveckla taktik, insatsmetoder och moderna utbildningsmetoder. Slutrapport redovisas senast den 15 juni För projektgruppen den 14 december 2012 Torwald Snickars Projektledare 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under våren 2011 togs beslut om att genomföra ett skärsläckarprojekt med utvärdering av faktiska räddningsinsatser. Utvärderingen startade upp den 15 april med två veckors inkörningsperiod. Projektets resultat redovisas från den 1 maj till och med 30 april Denna rapport är en delredovisning av erfarenheter från 1 maj 2012 och sex månader framåt. Beslut har tidigare tagits om förlängning av projektet med ytterligare ett år varför utvärderingen i projektet omfattar totalt perioden den 1 maj 2011 till och med den 30 april De organisationer som medverkar i projektet är Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsmiljöverket, Cold Cut Systems och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bakgrunden till skärsläckarprojektet var att behovet av teknisk och taktisk metodutveckling vid räddningsinsatser mot bränder är stort. Traditionella metoder utsätter ofta brandmän för stora risker samtidigt som det blir stora vattenskador. Nya kunskaper och erfarenheter behövs för att utveckla moderna insatsmetoder. Hur kan vi genomföra effektivare insatser och vilken förväntad effekt får insatta verktyg? Skall kommunal räddningstjänst utvecklas, är det ett måste att nya metoder och teknik utvärderas och analyseras på ett mer systematiskt sätt. Större förutsättningar för erfarenhetsutbyte måste skapas för att lära från insatser. Utveckling bör innebära inte bara att risker för brandmän reduceras och att skador vid bränder minskar, utan även underlätta för framtidens brandmän att arbeta enklare och effektivare. I skärsläckarprojektet har ny metod tagits fram för att få en bättre erfarenhetsuppföljning från insatser och möjligheten att lära av varandras erfarenheter. Skärsläckaren används aktivt vid insatser i olika delar av landet men det finns ett behov av förbättrad kunskap avseende strategi och taktik. 1.2 Risker vid brandbekämpning Att bekämpa brand i byggnader är ett mycket riskfyllt arbete och släckinsatsmetodiken är idag fortfarande mycket fokuserad på att släcka inifrån, dvs. insatspersonalen går in i den brinnande byggnaden. Erfarenheten från genomförda analyser visar på mycket stora risker för den personal som utför invändig släckning. Krav har ställts på bättre säkerhet (AFS:2007:7 Rök- och kem dykning). Vid varje räddningstjänstinsats skall en riskbedömning göras. Med tanke på personalens säkerhet skall alternativa metoder till rökdykning kunna väljas och övervägas. Primärt är rökdykning en livräddande insats. Man kan minimera risker för rökdykarna genom att i ett tidigt skede kyla brandgaser. Att använda skärsläckare tillsammans med IR-teknik och övertrycksventilation skapar tidsvinster och en bättre arbetsmiljö, likadeles minskar ofta skador på egendom och miljön. Med hjälp av en ökad flexibilitet att välja mellan olika 3

5 metoder och teknik kan insatsen genomföras säkrare, snabbare och effektivare. Skärsläckarprojektet utvärderar möjligheten att genomföra effektivare och säkrare insatser. 2 Mål och syfte 2.1 Effektmål Projektet ska skapa förutsättningar för att införa en mer genom arbetad metodik i att använda skärsläckare tillsammans med ventilering och IR-teknik. Syfte är att effektivisera teknik och metodutveckling och förbättra räddningstjänsternas insatser, även vid större bränder där flera skärsläckare är insatta. Målbilden är att skärsläckaren skall kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt för att minska risker för personalen och minska kostnader för restvärdesarbetet. Skärsläckaren skall vara en del i metodiken att utveckla och utnyttja moderna släckmetoder. 2.2 Projektmål Projektet skall inom ramen för den operativa verksamheten särskilt utvärdera och utveckla metod för utvändig släckning med skärsläckare. Under projektets genomförande ingår utvärdering, uppföljning och kunskapsåterföring av gjorda insatser. I metodutvecklingen ingår att skapa en säker arbetsmiljö genom att kyla brandgaser utifrån och skapa bättre förutsättning inför eventuell rökdykning. Uppföljningen skall genomföras med befintliga personalresurser. Projektet ska under tidsperioden utvärdera och utveckla följande punkter: att dokumentera om man kan genomföra säkrare insatser genom att kyla brandgaser i inledningsskedet. Enligt AFS 2007:7 är rökdykning den sista metoden att använda vilket gör att alternativa metoder för att säkra rökdykarnas miljö måste utvecklas. att dokumentera möjligheterna att bryta ett snabbt brandförlopp genom att initialt använda skärsläckare och därmed bryta den negativa händelseutvecklingen tidigt. att dokumentera om man kan minska miljökonsekvenser och kostnaderna för restvärde genom att använda skärsläckare? att utveckla erfarenhetsutbytet mellan de inblandade räddningstjänsterna, kunna utveckla taktik, insatsmetoder och moderna utbildningsmetoder. 4

6 2.3 Gemensamma ingångsvärden Projektet beaktar de ingående organisationernas vision, uppdrag, och värdegrund. I projektet tas hänsyn till olika utlarmningsrutiner och organisatoriska skillnader. Respektive organisation har under uppstartsperioden implementerat projektet på lokal nivå. 3 Avgränsning Inkluderat Vid utvärderingen tar projektet hänsyn till en ökad effektivitet genom att använda skärsläckaren tillsammans med annan utrustning såsom värmekameror, över/undertrycksventilation samt övrig konventionell utrustning. I projektet begränsas brandbekämpning till skärsläckning. Andra släckmetoder och släcksystem utvärderas ej. Utlarmningsrutiner och förberedda insatsrutiner har arbetats fram av respektive organisation. I den slutliga utvärderingen skall även förslag till effektivare utbildningsmetoder framgå. 4 Resurser 4. 1 Tidplan Projektet startade upp officiellt den 15 april Dessförinnan har det genomförts ett antal projektmöten där utvärderingsblanketter och projektets genomförande diskuterats. En större del av projektmötena har genomförts som telefonmöten. Omfattande utbildningsinsatser har bedrivits där både befäl och brandmän utbildats för att skapa större förståelse för skärsläckarutrustningen och metodiken. Utvärderingen av insatser startade upp den 15 april med två veckors inkörningsperiod. Projektets resultat redovisas från 1 maj 2011 till och med 30 april I denna delrapport redovisas erfarenheter under perioden 1 maj 2012 till och med 31 oktober Frågeformulär För att utvärdera insatserna med skärsläckare har ett frågeformulär arbetats fram som besvarats efter insats. Tanken är att frågeformuläret inte skall vara betungande att fylla i utan ingå som en naturlig del i den ordinarie verksamheten. Styrkeledaren alternativt insatschefen eller därtill utsedd person har fyllt i formuläret efter genomförd insats eller aktivitet. Samtliga insatser med skärsläckare utvärderas. Även insatser då man ej använt skärsläckare men upptäckt att det finns skäl att återkoppla till projektet skrivs rapport. Följande 5 punkter finns med i frågeformuläret. Upplevd effektivitet av insatsen Förändring av brandförlopp vid insats Rökdykning, säkrare insatser 5

7 Restvärde, vatten egendomsskador Miljöpåverkan, förorenat spillvatten Se bilaga Organisation Styrgrupp består av: Ida Texell, Räddningstjänsten Syd, Bo Björklund, Södertörns brandförsvarsförbund och Håkan Axelsson, MSB. Ida Texell ordförande och sammankallande. Projektgruppen består av: Magnus Carderos, Södertörns brandförsvarsförbund, Göran Dahl, Södertörns brandförsvarsförbund, Linda Granqvist Räddningstjänsten Syd, Roger Gustafsson, Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Patric Nilsson, Räddningstjänsten Syd, Ulf Sjöholm, Södertörns brandförsvarsförbund, Torwald Snickars, Cold Cut Systems, Tommy Eriksson Wikén, Arbetsmiljöverket, Lasse Nelson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fordonsresurser I projektet deltar totalt tio skärsläckare. Följande fordon utrustade med skärsläckare ingår i projektet. Rsyd station Jägersro ett höjdfordon. Rsyd station Hyllie en Mercedes sprinter (leasad under projektet). Rtj SoL station Lomma en Mercedes sprinter. Rtj SoL station Staffanstorp en Mercedes sprinter. SBFF station Botkyrka en tung basbil. SBFF station Södertälje en tung basbil. SBFF station Nacka ett höjdfordon och en tung basbil. SBFF station Haninge tung basbil. SBFF station Nynäshamn tung basbil. Förutom ovanstående resurser kan även vid särskilda förutsättningar två skärsläckare och ett höjdfordon (förberett för skärsläckarinsats) rekvireras från Nynas AB i Nynäshamn. 6

8 5 Redovisning 5. 1 Räddningstjänsten SYD Organisation Räddningstjänsten Syd är ett räddningstjänstförbund som omfattar kommunerna Malmö, Lund, Eslöv, Kävlinge samt Burlöv. Fördelningen är sex heltidsstationer och sex deltidsstationer. Räddningstjänsten Syd förfogar över två skärsläckaraggregat. Ett är monterat på arbetsplattform (hävare) placerad på station Jägersro och ett aggregat är monterat i ett mindre fordon som Rsyd leasar av CCS, placerat på station Hyllie. I detta fordon har Rsyd även placerat tre st. 21 PPV-fläktar för att stärka upp förmågan till effektiv trycksättning/ventilering samt en värmekamera avsedd för skanning av byggnader från utsidan. Normalt är det personalen som är placerad på station Hyllies höjdfordon som bemannar enheten. Skärsläckarenhet larmas ut till brand i byggnad nivå 2 och 3 exklusive lägenhetsbrand i hela förbundet. Larm insatser Under perioden har räddningstjänsten Syd larmats till brand i byggnad* vid 227 tillfälle. 127 av dessa insatser bedömdes som räddningstjänst. Av dessa är 108 larm insatser med ledningsnivå 2 och 3 och 84 av dessa bedömdes som räddningstjänst. Skärsläckarenhet larmades ut vid 45 tillfälle. Det finns 5 skrivna rapporter men sannolikt är att det finns några insatser som inte är rapporterade i systemet. Vid några insatser användes mer än en skärsläckare. Urval av insatser: Villabrand Malmö. Skärsläckare användes med upplevt mindre bra resultat. JÄ Brand i restaurang Malmö. Två skärsläckare användes framgångsrikt vid insats mot takkonstruktion. HY Brand i förskola Arlöv. Två skärsläckare sattes in för begränsning av brandspridning med gott resultat. JÄ Villabrand Veberöd. Skärsläckare sattes in för kylning av brandgaser på vind. Uppföljning med värmekamera. LO Brand i förskola Malmö. Skärsläckare användes för att hantera brandspridning i vägg. HY Erfarenheter/kommentarer Räddningstjänsten syd kan konstatera att stora egendomskostnader har sparats genom att använda skärsläckare och skanning kamera effektivt. * Se kap 6. 7

9 Arbetsmiljön har förbättrats genom att takarbete vid några insatser kunnat planeras och genomförts utan tidspress. Uppföljningen och utvärderingen efter en lyckad insats på en förskola St Lars i Lund (HY ) har fortsatt och erfarenheterna används i vidareutbildning gällande alternativa metoder. Räddningstjänsten Syd har under perioden fått möjlighet att utvärdera en förlängare (600mm) till lansen. Förlängaren har inte används vid någon skarp insats men skiftlagen har under sommaren haft möjlighet att testa. Att kunna stå på marken och skjuta upp i en takfot upplevs som positivt, lansen blir betydligt längre och i viss mån ostabilare är vissa av omdömena. Utvecklas förlängaren vidare med snabbkoppling så kan operatören byta lans enklare än nuvarande gängad variant. Det märks tydligt i organisationen att verktyget skärsläckare används och efterfrågas vid insatser. Vår kultur bygger till stor del av upplevelsebaserat lärande, vilket innebär att den enskilde/gruppen kanske inte riktigt tror på ett verktyg eller metod förrän man själv har upplevt effekten. Vi måste återigen vara uthålliga gällande implementeringen och fortsättningsvis följa upp insatser. Värmekamera för utvändig skanning utgör ett mycket bra beslutsstöd för befälen och ambitionen är att skanning kamera på sikt kommer att finnas på alla förbundets befäls- och förstabilar. Under skydd 2012 i ett av föreläsningsblocken redovisade räddningstjänsten SYD sina erfarenheter från projektet. Föredragningen från skärsläckarinsatser uppmärksammades massmedialt Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp Organisation Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp är en räddningstjänst för två kommuner med en deltidsstation i vardera kommunen. Organisationen arbetar med så kallade offensiva enheter där varje station har två fordon som två deltidsbrandmän tar med sig hem eller till deras ordinarie arbetsplatser under beredskapsveckan. Fordonen kommer alltid att vara de som är först framme vid alla utryckningar inom räddningstjänstens område. Skärsläckaren finns monterad på en av dessa två fordon som rycker ut på 90 sek. På fordonen finns dessutom verktyg för att kunna starta en släckning med stor precision i ett första läge, som t.ex. IR-kamera för skanning av byggnaden, PPV-fläkt för t.ex. övertrycksventilation. Denna organisationsform är rätt så unik i Sverige så inför Skyddsmässan 2012 så ville MSB att man skulle visa upp arbetssättet vid en livedemonstration i mässhallen. Under de fyra dagarna som skyddsmässan pågick så genomförde Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp två insatser per dag med de offensiva enheterna och verktygen Skärsläckare, IR-kamera 8

10 och PPV-fläkt mot en fejkad brand i byggnad. Demonstrationerna var uppskattade och det gjordes reportage i olika tidningar efter det framförandet. Utbildningsinsats Under 2012 har befälen varit med i ett projekt i MSB`s regi kallar firefight II. Projektet har gått ut på att vidareutbilda befälen i att kunna ta rätt beslut och sätta igång insatsen på rätt sätt när man kommer fram till en händelsen brand i byggnad. Förutsättningarna har varit att man har haft tillgång till de offensiva enheterna med verktygen; skärsläckare, IR-kamera och PPV-fläkt i ett första läge. Utbildningen har varit baserad på en interaktiv programvara i datormiljö där befälen enskilt genomgått en interaktivutbildning för att sedan göra ett prov och därefter bli certifierad, under förutsättning att man har klarat provet. Larm/Insatser Under perioden har räddningstjänsten åkt på 30 larm till brand i byggnad* varav 10 stycken har varit förstärkningslarm till annan räddningstjänst. Vid dessa larm så har skärsläckarrapporter skrivits vid 8 tillfällen. Av dessa är 5 stycken vid förstärkning till annan kommun. Särskild insatsrapport för skärsläckare skall skrivas för varje larm där skärsläckare har använts. Från dessa rapporter kan man utläsa att vid 5 tillfällen har skärsläckaren varit direkt avgörande för att bryta brandförloppet, skapa en säkrare insats och att minska vattenskadorna insatsen. Vid två tillfällen så har man larmats för sent för att kunna göra en bra insats och vid ett tillfälle så har man kunnat göra en bättre insats med ett bra användande. Erfarenheter Eftersom skärsläckaren är det verktyget för släckning av bränder som personalen på de offensiva enheterna har med sig i det första skedet så används skärsläckaren ofta och sätts in tidigt i insatsen. Personalen är positivt övertygade om att man gör en bra insats och bryter brandförloppet i ett tidigt skede på bränder när man åker på larm med offensiva enheter utrustade med IR-kamera och skärsläckaren. Man har dessutom skapat bättre miljö för rökdykarna när man senare gjort en invändig insatts för att slutföra släckningen. Vattenmängden som används vi insatserna har gjort att mindre vattenskador och efterarbeta har behövts göras Södertörns Brandförsvarsförbund Organisation Södertörns brandförsvarsförbund består av tio kommuner. Av dessa är åtta kommuner heltidsbrandstationer. * Se kap 6. 9

11 Skärsläckare finns på Nacka, Haninge, Botkyrka, Nynäshamn och Södertälje brandstationer och är placerade på BAS-brandbilar vilket innebär att de alltid finns med i ett initialskede vid larm. Nacka har även en skärsläckare monterad på sitt höjdfordon. Utbildningsinsats Under hösten 2012 utbildades 4 instruktörer till Nynäshamns brandstation. Utbildningen genomfördes på Guttasjön. Dessa har i sin tur utbildat respektive skift. Demo/Uppvisning Under Skadeplats Katrineholm deltog personal från Nynäshamns brandstation med sin nya basbil och demonstrerade, i samarbete med Cold Cut Systems, skärsläckaren och X-Fog med ett mycket lyckat resultat. Vid genomförande gjordes en rekonstruktion av en faktisk insats samt en släckmedelsförevisning där man släckte brand i ett välventilerat rum. Brandbelastningen i rummet bestod av 10 EU pallar placerade i tre olika brandhärdar med viss avskiljning samt brännbart tak och golv. Branden bedömdes utveckla ca 3-5 MW. Vid försöket deltog 5 olika system. Samtliga system utom ett klarade av att släcka branden och kyla brandrummet. Två system fick kraftig återantändning efter en tids väntan. Skärsläckaren och ytterligare ett system var de system som lyckades bäst kyla brandrummet och släcka branden. Många initierade och erfarna åskådare uttryckte sin förvåning över skärsläckarens släckkapacitet. Larm/Insatser Under perioden 1 maj 2012 till 31 oktober 2012 har skärsläckarstationerna haft 330 larm klassade som brand i byggnad* och vid 62 larm av dessa har släckinsats gjorts. Vid 17 av dessa läckinsatser har skärsläckare använts. Vid 3 av insatserna så upplevs det som att skärsläckaren har varit direkt avgörande till att bryta brandförloppet, skapa en säkrare insats och att minska vattenskadorna. Dessutom har skärsläckaren gett stor effekt vid 6 tillfällen och viss effekt vid ytterligare 6 tillfällen. Vid 2 av tillfällen hölls med skärsläckaren en begränsningslinje med lyckat resultat. Vid 2 av insatserna så har skärsläckare ej haft någon effekt beroende på att man satt in skärsläckaren i ett för sent skede eller att man försökt att släcka när det kraftigt brunnit genom tak eller liknande. Nedan följer ett urval av händelser: - Brand i 3 st containrar, en är öppen med fullt utvecklad brand. I en av containrarna bredvid sker en brandgasexplosion. Efter retirerande och kylning på avstånd i ca 4 timmar får vi uppgiften om att det inte ska finnas några gasflaskor i containrarna. Då använder vi skärsläckaren för att kyla den container som explosionen skede i (containern var intakt men kraftigt uttryckt) för att försäkra oss om att det inte fanns varma brandgaser kvar. Därefter kapar vi upp containern. Rapport Bo * Se kap 6. 10

12 - Brand i skyltfönstret. Sätter in skärsläckaren direkt genom att penetrera fönsterkarmen. Branden är inte speciellt stor och kan därför släckas helt av skärsläckaren. Vi använder cirka 40 liter vatten. Väldigt små skador. Två små hål i fönsterkarmen och en liten spricka i fönstret var allt. Rapport Sö Vid framkomst var det fullt utvecklad brand i garage som var ihopbyggt med grannvilla. Brandgaser spreds upp på villans vind. Brandgaserna kyldes innan håltagning för ventilation. Kylningen av brandgaserna gjordes från husets gavel. Rapport Na Erfarenheter Erfarenheterna visar att skärsläckaren har räddat stora värden genom att bryta pågående brandförlopp men även skapat en säkrare arbetsmiljö för brandmän. Vattenskadorna minskar och som en följd så minskar även mängden förorenat släckvatten. Trots att det varit ett begränsat antal insatser med skärsläckaren som inneburit att dess fulla kapacitet utnyttjats, så har man kommit åt konstruktionsbränder och den har så gott som alltid underlättat arbetet och gjort det säkrare för brandmännen MSB MSB följer med fortsatt intresse projektets arbete. Speciellt intressant just nu är de försök som genomförts med tillsats av x-fog i vattnet. Det förefaller som om detta kraftigt ökar skärsläckarens förmåga framförallt mot bränslekontrollerade bränder och konstruktionsbränder. Brandgaskylning vet vi sedan tidigare att systemet är bra på och vi kan nu se att även ytkylning och säkring mot återantändning går att genomföra med god effekt. Vi ser fram emot ytterligare försök och dokumentation av detta. Arbetsmiljöaspekterna på en brandplats har varit och är fortfarande heta diskussionsämnen. Rapporter som visar att brandmän har kraftigt förhöjd risk att drabbas av vissa cancerformer /1/ oroar och kräver eftertanke och framtida bättre lösningar. Kan vi hitta effektiva lösningar att komma åt bränder utan att behöva bada i koncentrerade brandgaser så är detta sannolikt en pusselbit för att få ner antalet cancerfall bland brandmän. De rapporter som genererats under projekttiden visar att man många gånger lyckats med detta. 5.5 Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket ser mycket positivt på projektet som helhet och vill särskilt lyfta fram systematiken i insamlandet av erfarenheter från insats med skärsläckare som en metod för säkrare brandbekämpning. I AFS 2007:7 11

13 framgår tydligt att arbetsledaren skall göra en riskbedömning innan rökdykarinsats beslutas. Alternativa insatsmetoder ska därmed beaktas. Under projektets gång har ett antal insatser genomförts där man upplevt att insatserna kunnat utföras på ett säkrare sätt tack vare skärsläckaren. Under projektets gång har man vid flera tillfällen konstaterat att arbetsmiljön blivit bättre. Insatspersonal har exponerats för rök i mindre utsträckning och använt betydligt mindre släckvatten. Arbetsmiljöverket har under projektets gång framhållit att det är viktigt att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), högtrycks-sprutning (AFS 1994:54) och användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) beaktas. Under perioden har AM skriftligen besvarat frågeställningen vad som gäller för insats med skärsläckare från bärbar stege. 6 Brand i byggnad Brand i byggnad avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en byggnads-konstruktion och/eller inne i en byggnad. Det räcker således med en mindre brand i ett löst föremål så länge den sker inomhus. Statistik från MSB/IDA visar att bränder i bostäder utgör mer än hälften av alla Brand i byggnad. En hel del av dessa bränder är små och kan klaras av med en mindre släckinsats till exempel med hjälp av vattenkanna, handbrandsläckare etc. Samtliga bränder stora som små ingår i de antal larm brand i byggnad där släckinsats gjorts. Vid hälften av räddningstjänstens insatser till bränder i bostäder i Sverige rör det sig om en rökutveckling eller en brand som slocknat. Skärsläckaren används inom projektet framför allt vid utvecklade bränder i byggnader och vid konstruktionsbränder. I projektet ingår även att kyla brandgaser för att kunna genomföra säkrare rökdykarinsatser. 7 Slutsatser Projektgruppen konstaterar att det under perioden 1 maj 2012 till den 31 oktober 2012 inträffat ett 30 tal bränder där skärsläckare använts och erfarenheter erhållits. Vid majoriteten av dessa tillfällen har man lyckats bryta ett snabbt brandförlopp, genomföra säkrare insatser, minskat förorenat restvatten och även fått mindre vattenskador. Resultatet av moderna insatsmetoder har många gånger varit direkt avgörande för släckinsatsen. Förmodligen är antalet insatser betydligt fler men av olika anledningar har en del skärsläckarrapporter aldrig skrivits. Under perioden har även insatser genomförts med fler skärsläckare samtidigt med lyckat resultat. Erfarenheterna visar att skärsläckaren har räddat stora värden genom att bryta pågående brandförlopp men även skapat en säkrare arbetsmiljö för brandmän. Vattenskador har minskat och som en följd så har även mängden förorenat släckvatten minskat. Trots att det varit ett begränsat antal insatser med skärsläckaren som inneburit att dess fulla kapacitet utnyttjats, så har man kommit åt konstruktionsbränder och den har så gott som alltid underlättat arbetet och gjort det säkrare för brandmännen. Vid ett 12

14 fåtal av insatserna så har man ej haft någon nämnvärd effekt beroende på att man satt in skärsläckaren i ett för sent skede eller att man försökt att släcka när det kraftigt brunnit igenom tak eller liknande. Under hösten har ett antal aktiviter genomförts vilka ökat förståelsen för skärsläckarens effektivitet och möjligheter. På stationerna har personalen och metodiken ytterligare utvecklats. Insatser har bevisligen kunnat genomföras på ett säkrare sätt. 13

15 Bilaga 1 14