INSATSUTVÄRDERING - 2

Transkript

1 INSATSUTVÄRDERING - 2 Datum Insatsutvärderare Christer Amundsson Diarienummer Brand på Kungsgatan 46 i Karlshamn Upplysningar om olyckan Larmtid: måndag , kl. 18:46 Adress: Olyckstyp: Objektstyp: Kungsgatan 46, Karlshamn Brand i byggnad Flerbostadshus Insatsrapport nr: Insatsutvärderingen genomfördes Utvärderingen utfördes av olycksutredare CA.

2 Intervjuade personer: Martin Jansson, MJ, (styrkeledare Karlshamn H). Rapporten bygger också på information från insatsrapporten och händelselogg förd av Räddningschef i beredskap, Magnus Kärvhag. Insatsutvärdering efter brand i byggnad på Kungsgatan 46 i Karlshamn görs som en nivå-2 utvärdering och syftar främst till att identifiera svårigheter och/eller framgångar som uppstått under insatsen. Insatsutvärderingen ska beskriva erfarenheter samt ge åtgärdsförslag i syfte att utveckla och förbättra förmågan att genomföra räddningsinsatser, vilka kan leda till ändrade rutiner, förändringar i utbildning och/eller inköp av ny materiel. Utvärderingen av denna olycka kommer främst att belysa det tekniska genomförandet och delar av det taktiska genomförandet. Objektsbeskrivning Den branddrabbade byggnaden är ett flerfamiljshus i tre våningar med krypvind. Byggnaden är belägen i centrala Karlshamn och inrymmer fem lägenheter samt en affärslokal. Byggnaden är sammanbyggd med två andra byggnader i respektive gavel samt en förrådsbyggnad och gårdshus på baksidan av fastigheten. Branden startade i en dold luftspalt i sydöstra gavelns yttervägg som gränsar till grannbyggnaden där bl.a. Nordeabanken är belägen. Genomgång av insatsen i stort Måndagen , kl. 18:46, inkommer ett nivå 15-larm om rök från taket på ett flerfamiljshus på Kungsgatan 46 i Karlshamn. Karlshman H, Karlshamn D, Svängsta D samt IL och RCB larmas till branden. Vid denna tidpunkt befinner sig Karlshamn D, Svängsta samt Insatsledare på övning i Karlshamn vilket medför att det finns tre styrkor på plats på Kungsgatan inom sju minuter. Första styrkan på plats konstaterar kraftig rökutveckling från tak och takfot i den södra delen av byggnaden. Branden har startat efter takarbete med gasol på förrådsbyggnadens tak i hörnet som gränsar till Nordeafastigheten. Karlshamn H som är första styrka på plats påbörjar utvändig släckning med skärsläckare från förrådstaket där branden har startat och man får bra effekt inledningsvis. Karlshamn D får i uppgift att utrymma fastigheten och därefter bekämpa branden invändigt på våning 3 och på vinden med dimspik och värmekamera. Svängsta får i uppgift att bekämpa branden invändigt på våning 1 och 2 med dimspik och värmekamera. Branden sprider sig i byggnadens yttervägg i en c:a 300 mm bred luftspalt mellan de två sammanbyggda fastigheterna. Branden har även spridit sig till insidan av ytterväggen. Det som i detta läge har hindrat branden att nå lägenheterna är ett lager isolering, en fuktspärr i plast och en enkel gipsplatta som väggbeklädnad i lägenheterna.

3 Här ses ytterväggen på angränsande byggnad (Nordea) samt luftspalten och ytterväggen på branddrabbad byggnad. Ytterväggen på den branddrabbade byggnaden var brandpåverkad både från insidan och utsidan. Karlshamn H får inte den effekt man vill med skärsläckaren utan den flyttas till taket på flerfamiljshuset vid den södra gaveln med hjälp av höjdfordon. Takgruppen får in vatten mellan byggnaderna vilket ger bra effekt på brandgaserna. De styrkor som bekämpar branden invändigt får order att leta hotspots i vägg och golv med värmekamera och använda dimspik för att kyla och släcka dessa. De ska inte såga upp eller riva större hål i väggar och golv för att undvika att syresätta branden. En bit in i insatsen kommer det rök från hisschaktet. Brandgaserna har spridit sig via ett hålrum i bjälklaget mellan våning 2 och 3. Bjälklaget kontrolleras och hålls under bevakning. Ingen brandspridning förekom. Styrkan från Mjällby larmas till platsen och fåri uppgift att släcka av byggnadens sydöstra hörn, där man har kraftig värmepåverkan och risk för spridning till Nordeafastigheten.

4 Vid 20:55 är branden under kontroll och nu påbörjas friläggning av väggen mot Nordeafastigheten för släckning av glödbränder. Friläggningen utförs genom rivning av innerväggar från lägenheterna. Räddningstjänsten avslutas 03:30. I samråd med försäkringsbolaget bevakar Rtj. på ägarens bekostnad till 07:00 därefter lämnas bevakningen över till fastighetsägaren. En person fick lättare rökskador i samband med branden Taktiskt genomförande(enl. 7-stegsmodellen) 1. Läsa olyckan och göra riskbedömning: När SL 3010 (Karlshamn H) kommer till platsen påbörjas begränsning av branden med skärsläckare utvändigt. SL 3010 vet att 3110 (Karlshamn D) strax är på plats och ger dem i uppgift att utrymma byggnaden. Ca 20 personer evakueras till församlingsgården med hjälp av polisen. 2. Identifiera möjliga åtgärder: SL 3010 beslutar att styrka 3010 ska påbörja utvändig släckning där branden startat. Han tilldelar 3110 våning 3 och vind för invändig släckning och 3310 (Svängsta) våning 1 och 2 för invändig släckning. 3. Beslut om mål med insatsen (MMI) och taktiskplan: Inledningsvis uttalas inget MMI. Den taktiska planen är att jobba utvändigt med skärsläckaren för att kyla brandgaser samtidigt som man invändigt jobbar med värmekamera och dimspikar för att få branden i konstruktionen under kontroll. En bit in i insatsen sätts MMI till att branden ska stanna i startbyggnaden. Den taktiska planen och MMI håller hela vägen och branden begränsas till startutrymmet. 4. Sätta organisationen: Organisationen sätts snabbt med tre olika sektorer och den taktiska plan som SL 3010 startat upp, följs under hela insatsen. IL tar över som räddningsledare under en kort period och därefter tar RCB över som räddningsledare. IL blir då skadeplatschef och SL 3010, SL 3110 och SL 3310 blir sektorschefer. Organisationen fortsätter vara tydlig även när man omgrupperar i ett senare skede då man sätter in Mjällby (4310). SL 3010 tar ett stort ansvar i taktisk plan och metod/teknink under insatsen. IL jobbar mer mot evakuering av hyresgäster och ansvariga för intilliggande lokaler. 5. Kommunicera och samverka: Samverkan sker med Per Johnsson (PIC), Benny Nilsson (ägare Nordeafastigheten), Håkan Samuelsson (Nordea), personal på församlingsgården, restvärdesledare, Rtj. Östra Blekinge och VBI Kristianstad om hjälp från Bromölla i Sölvesborgs kommun.

5 RCB håller ett möte i församlingsgården för de drabbade hyresgästerna. Han håller även en presskonferens i samma lokal. Stabsbiträde larmas in. Arbetsuppgifterna består i kontakter med ägare, strategisk planering av de interna styrkorna, förberedelser av restvärdesräddning och utlysning av presskonferens. 6. Skapa uthållighet: Inledningsvis larmas Mjällby till brytpunkt i Pukavik för att täcka upp om vi skulle få fler olyckor i Karlshamns område. Kontakt tas med Räddningstjänsten Östra Blekinge om hjälp från Ronneby. Ungefär en timme in i insatsen larmas Mjällby till platsen och Ronneby till brytpunkt stationen i Karlshamn. Samtidigt ställs Sölvesborg till brytpunkt i Pukavik och Räddningstjänsten Bromölla hjälper till och täcka det geografiska området Sölvesborgs kommun. Anledningen till att Ronneby larmas till Karlshamn är att man vill ha en back-up med ytterligare ett höjdfordon. Sms skickas till fridygnspersonal för avlösning. 20:55 är branden under kontroll och man forsätter med redan insatt personal. Fem man behövs för avlösning och bevakning under natten. Tre brandmän rings in, en brandman som varit insatt under branden stannar kvar och IL blir räddningsledare så länge det inte finns någon SL på plats. 7. Följa upp. Regelbundna möten hålls och fortlöpande dokumenteras vilka åtgärder som görs under insatsen. Detta ger bra överblick hur insatsen utvecklas. Tekniskt genomförande Insatsen kompliceras av att branden är i ett dolt utrymme och man vill därför undvika håltagning som syresätter branden och i värsta fall leder till en okontrollerad spridning. Därför jobbar man med skärsläckare och dimspik i kombination med värmekamera. Man letar hotspots, borrar hål och punktskjuter in vatten för att kyla brand/glödhärdarna. Tekniken med dimspik, håltagning med borr och värmekamera i konstruktionsbränder har ganska nyligen övats, vilket gör att alla är väl förtrogna med denna arbetsuppgift. Skärsläckaren används enbart från utsidan för att kunna skjuta in vatten i luftspalten mellan husen. Detta är ett medvetet val för att vattendimman inte ska träffa ytterväggen på det angränsande huset i den trånga luftspalten utan ha möjlighet att sprida sig och kyla hela utrymmet. Det är också viktigt att personal, vid sidan av skärsläckaroperatören, håller uppsikt på vilken effekt man får på kylningen. Efter ett tag ser man att effekten avtar och i detta läge flyttas skärsläckaren till taket istället, där man får bättre effekt.

6 Säkerheten i samband med släckningsarbetet med skärsläckaren på taket och personalen som arbetade inne på vinden, är en viktig aspekt. Kommunikationen mellan personalen måste fungera bra, vilket den också gjorde och inga tillbud rapporterades. Räddningstjänstens avslutande Räddningstjänsten avslutas 03:30. I samråd med försäkringsbolaget bevakar Rtj. på ägarens bekostnad till 07:00 därefter lämnas bevakningen över till fastighetsägaren. Sammanfattning av erfarenheter och åtgärdsförslag från olyckan En stor framgångsfaktor vid denna brand är att den inträffar under övningstid. Två styrkor och Insatsledare, utöver ordinarie skift, befinner sig på stationen i Karlshamn. Detta innebär att inom sju minuter finns tre styrkor och IL på plats på Kungsgatan. Antalet styrkor gör att både det invändiga och det utvändiga släckningsarbetet kan påbörjas mycket snabbt. Vid insatser med många styrkor insatta (som denna) krävs att arbetsuppgifterna är tydliga och att personalen jobbar efter tydliga order/riktlinjer så att samverkan mellan de olika enheterna och åtgärderna som dessa gör samspelar. Vid denna insats har personalen gjort ett fantastiskt jobb, vilket haft en mycket positiv inverkan på resultatet. Taktiken att undvika större håltagning som syresätter branden och i värsta fall ger en okontrollerad spridning har starkt bidragit att begränsa skadorna till den del av byggnaden där branden startade. Man ser också att internutbildningen (som genomfördes under ) i konstruktionsbrand, där vi övade att arbeta med värmekamera, borrhåltagning och dimspik, har bidragit till att begränsa skadorna till den del av byggnaden där branden startade. Det är viktigt att utbildningen repeteras kontinuerligt (kanske var tredje år?) så att kompetensen inte tappas. Beslutet att använda skärsläckaren längsgående i luftspalten både från sidan vid plan ett och från taket för att vattendimman skulle ha möjlighet att fritt sprida sig i luftspaltens hela volym, är en erfarenhet vi ska ta med oss. Hade vi kört tvärsgående, inifrån byggnaden in i den trånga luftspalten, hade strålen träffat ytterväggen på angränsande byggnad vilket inte hade gett den vattendimma (kudde) som vi önskar. Säkerheten i samband med släckningsarbetet med skärsläckaren på taket och personalen som arbetade inne på vinden, är en viktig aspekt. Kommunikationen mellan personalen måste fungera bra, vilket den också gjorde och inga tillbud rapporterades.

7 Bild 2: Här har branden startat.

8 Bild 3: Här ser vi brandens startplats efter håltagning. Bild 4: Närbild på brandens startplats.

9 Bild 5: Insidan av ytterväggen efter friläggning från en av lägenheterna.

10 Bild 6: Här ser vi husets sydöstra hörn där man har kraftig värmepåverkan och risk för spridning till Nordeafastigheten. På denna plats sattes Mjällbystyrkan in.