Delrapport 3: Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling

Transkript

1 SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE Ärendenr: NV Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Delrapport 3: Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 Sammanfattning När allt fler människor bor i städer är nya tekniklösningar avgörande för att skapa hållbara städer. För att driva på användningen av nya tekniklösningar har Naturvårdsverket satsat 68 miljoner kronor på 63 projekt som fått stöd till förstudier och projektering för ny teknik. Projekten handlar om olika delar av hållbar stadsutveckling, till exempel vattenrening, energieffektivisering, smartare byggande, avfallshantering och digitalisering. Hittills har 17 av 63 beviljade ansökningar slutfört sina projekt och resten slutförs i år. Projekten har gett goda resultat och vi förväntar oss att beslutsunderlaget som tagits fram kommer att leda till konkreta åtgärder för hållbar stadsutveckling. Ett exempel är Mörbylånga kommun som bygger en ny vattenrening i full skala som ska vara klart sommaren Mörbylånga fick först ett bidrag av Naturvårdsverket för en pilotstudie som visade att tekniken fungerade. Ett annat exempel är Bodens kommun som renar dagvatten med ny teknik i full skala efter att de först fått bidrag för en pilotstudie. Stödet för Stadsinnovationer är unikt eftersom det ger möjlighet att finansiera pilotoch förstudier. Resultat från de slutförda projekten visar tydligt på nyttan av att kunna driva pilot- och förstudier, för att sedan kunna genomföra tekniklösningar i full skala. Med hjälp av stödet kunde olika organisationer ta sin lösning vidare i organisationen och det hjälpte dem att bygga kunskap. Den gemensamma nämnaren för ett gott resultat är samverkan mellan olika aktörer. I några fall har projekt som fått stöd även visat på möjlighet att gå vidare till export. Naturvårdsverket har även genomfört intervjustudier med 11 projekt som är nära sin slutfas. Intervjuerna visar att projekten går bra, eller till och med över förväntan. Flera av de intervjuade projektledarna uttryckte specifikt att stödet var viktigt i ett tidigt skede av genomförande eftersom finansieringen för pilotstudier annars är en stor utmaning. Många är också nöjda med den smidiga ansökningsprocessen för stödet. Från utlysningarna under 2018 har Naturvårdsverket beviljat 27 projektstöd med totalt 28,5 miljoner kronor. Projekten ska genomföras av flera olika typer av aktörer och inkluderar en mångfald av åtgärder som främjar en hållbar stadsutveckling. Under 2019 kommer Naturvårdsverket att fokusera på resultatspridning från slutförda projekt. Vi kommer också att aktivt arbeta vidare med de internationella initiativ som beskrivs i rapporten och även sprida resultat av exempel för slutförda projekt i demonstrationsplattformen Smart City Sweden. 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING 2 1 INLEDNING 4 2 BAKGRUND 5 3 RESULTAT Slutförda projekt Pågående projekt och uppföljning Analys Internationellt samarbete om innovativ miljöteknik Inkomna ansökningar Beviljade projekt Områden för innovation Kopplingar till miljökvalitetsmålen Hållbarhet i tre dimensioner och Agenda Projekt som inte beviljades stöd 23 4 GENOMFÖRDA AKTIVITETER Utlysningar Vägledning och marknadsföring Bedömningsprocessen 25 5 HITTILLS GENOMFÖRDA OCH PLANERADE INSATSER REFERENSER 28 BILAGOR 29 Bilaga 1 Slutförda projekt 29 Bilaga 2 Fördjupade intervjuer 41 Bilaga 3 Beviljade projekt 43 Bilaga 4 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar Bilaga 5 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar i den första omgången Bilaga 6 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar i den andra omgången Bilaga 7 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar i den första omgången Bilaga 8 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar i den andra omgången

4 1 Inledning Denna delrapport beskriver hittills genomförda aktiviteter och resultat för arbetet med regeringsuppdraget (N2016/03599/IF) om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling. För att inte tynga texten används i denna rapport ibland ordet stadsinnovationer, som också är stödets arbetsnamn i kommunikationssatsningen, som synonymt med åtgärder inom regeringsuppdraget och stödet som helhet. Rapporten har skrivits av Müge Apaydin-Jönsson, handläggare på Naturvårdsverket. Ella Hallgren, praktikant har arbetat med uppföljning och analys av pågående stadsinnovationsprojekt och därmed också de avsnitt i rapporten som handlar om intervjuuppföljning. Även Maria Smith och Viktor Andréen handläggare på Naturvårdsverket, har bidragit till de delar av rapporten som berör projektens förväntade effekter på hållbar stadsutveckling. 4

5 2 Bakgrund Den 19 maj 2016 fick Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling (N2016/03599/IF). Uppdraget ska genomföras i samverkan med både Boverket och Energimyndigheten. Syftet med regeringsuppdraget är att bidra till en stärkt efterfrågan och en ökad användning av spetsteknik och avancerade systemlösningar i stadsmiljön. Under åren har Naturvårdsverket därför genomfört utlysningar om stöd för spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling. Med spetsteknik avses en ny generation avancerad teknik med hög miljöprestanda och betydande innovationsgrad. Med avancerade systemlösningar avses en integrering av tekniska eller andra delsystem i en stad så att betydande synergieffekter och miljönytta uppnås. Systemlösningarna bidrar därför till att öppna upp mot inte enbart ny avancerad teknik utan också ihopkopplade system, baserat på ett mer avancerat systemtänkt, där sammankopplingen genererar synergier och mervärden. Både spetstekniker och avancerade systemlösningar har i tidigare regeringsuppdrag identifierats som viktiga komponenter i en hållbar stad (se Naturvårdsverket, 2015). I Naturvårdsverkets (2015) rapport framkommer också att miljöinnovationer baserade på spetsteknik ofta saknar bland annat referensanläggningar. Mot bakgrund av detta är förberedande arbete i form av till exempel förstudier och planering av betydelse för att miljöinnovationer i praktiken ska kunna implementeras och därigenom leda till en mer hållbar utveckling av städerna. I regeringsuppdraget om stöd till stadsinnovationer (se Näringsdepartementet, 2016) framkommer att stödet huvudsakligen ska gå till att utlysa medel för förstudier, projektering och planering av miljöinnovationer för hållbar stadsutveckling 1. Den nya tekniken och de nya systemlösningarna ska kunna nyttiggöras vid renovering, förvaltning och/eller byggande av nya stadsdelar och röra många funktioner inom staden som avfall, vatten och avlopp, ekosystemtjänster, energi, transporter och byggande. Därigenom beaktar stödet många olika aspekter av den hållbara staden. Bakgrunden till regeringsuppdraget beskrivs mer utförligt i den första och andra delrapporten som skickades in till regeringskansliet den 15 mars 2017 och därefter den 15 mars Med miljöinnovationer avses här spetstekniker och avancerade systemlösningar. 5

6 3 Resultat I kapitlet presenteras framförallt resultat för de slutförda projekt sedan 2016, status för de projekt som just nu är pågående, en analys av resultat sedan 2016, översikt av beviljade projekt under 2018, internationellt samarbete och kopplingar till miljömålen samt Agenda Slutförda projekt Trots att den största andelen av projekten fortfarande pågår är 17 redan slutförda varav fem projekt beviljades i maj, och en i december 2017 och resten under Dessa analyseras vidare nedan. Vi har också fått en tidig slutrapport från Skellefteå kommun som beviljades under 2016 som visade att den föreslagna tekniken inte fungerande som förväntat i den tilltänkta användningen. Det är önskvärt att de tekniker och systemlösningar som testas i projekten leder till konkreta investeringar för hållbara städer. Samtidigt är ett negativt resultat för tekniken viktigt för kunskapsbyggande och lärande om vad som faktiskt fungerar och inte. I en stödform som fokuserar på innovation är det oundvikligt att några av projekten inte kommer att leda till de förväntade effekterna på stadens hållbarhet. Mer information om enskilda projekt beskrivs i bilaga 1. Sammanfattning av slutförda projekt finns nedan: Sammanfattning av slutförda projekt Organisation, Projektkategori Organisationstyp Samverkan (triplehelix) Implementering Utmaningar Elonroad AB, Avfallshantering Mörbylånga kommun, Vatten och avlopp Företag Kommun Nytt samarbete med Lunds kommun Mörbylånga kommun och konsulbolaget Norrconsult Finansiering Projektet visade att tekniken fungerar och kommunen bygger en fullskalig anläggning Projektet behöver integreras i det stora laddinfrastruktur systemet och nya verket planeras stå klart sommaren Vid 6

7 försöken på samtliga vatten och i samtliga piloter är olika värden är i linje med livsmedelsverkets krav på dricksvattenkvalitet. Rödkullen Exploatering AB, Energi Företag Åre kommun och konsultbolaget Sweco. Projektet ger ett bra underlag för detaljplanering för hållbara energilösningar. Tiden för upprättande av detaljplan och fattande av investeringsbeslut är lång Bodens kommun, Vatten och avlopp Kommun Samverkan med universitet (LTU) Kommunen implementerar rening av dagvatten med membranteknik i ett nytt stadsområde Urbio AB, byggnader och byggande, stadsbyggande Företag Gällivare kommun. Luleå Tekniska Universitet och medborgarmedverkan Kunskapsunderlag ska användas för kommunens detaljplanering i Gällivare för strandnära byggande i kallt klimat Frågetecken kvarstår gällande finansieringsmodell Atkins Sverige AB, Digitala systemlösningar Företag 3D modellering för stadsplanering Fortsatt finansiering, samverkan med kommunen som ska implementera 3D lösningen Invest Stockholm, ekosystemtjänster och odling Kommunalt bolag Fastighetsbolaget, företag inom livsmedelsproduktion i urban miljö, Stockholms stad Bättre kunskapsunderlag för att använda ytorna som finns i urban miljö och takodling. Bygglov och leverantörer som ska tillhandahålla inomhus odling kan ta tid. SLU, Avfallshantering Universitet Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB, högskola och teknikföretagen inom området. Projektet har gått vidare inom Technology Readiness Level (TRL) skalan Lagstiftningen inom EU kan bli begränsning för att vidare implementering av projekt 7

8 som gör att de närmar sig investeringsfasen Mälarenergi AB, Energi Kommunala bolag Mälardalens högskola, Västerås Stad och teknikföretagen Förstudie blir ett viktigt underlag för fjärde generationens fjärrvärme Implementering kan ta tid då är tanken nya lösningen ska implementeras i en ny stadsdel där projektet inte klar förrän 20 år. Stockholm Vatten och Avfall AB, Avfallshantering Kommunalt bolag Konsulttjänster, Fortum Värme AB Förstudien visade att tekniken om near infraredljus (optisksortering av olikfärgade påsar) vid sortering fungerar bra Man kan ta beslut om genomförandebeslut för den projekterade sorteringsanläggningen i Högdalen. Umbilical Design AB, Byggnader och byggande, stadsbyggande Företag Flera tekniska småmedelstora bolag Förstudien har varit betydelsefullt för att gå vidare till implementeringsfasen Förstudien har lett en dialog med en arkitektfirma i Frankrike som vill använda föreslagna rymdteknik i deras renoveringsarbete Skanska Sverige AB, Energi Företag Arkitektbolag, Skanskas sakkunniga inom energieffektivisering och solenergi samt samverkan med teknikleverantörer Kunskapsunderlag för idén om tekniken kan knyta samman byggnadernas el till det stora elnätet Kunskap om arkitektonisk utformning solenergi, fönster, våningsantal, takytor som kan klara högre miljömål Osäkerheter kring lagar (att knyta samman byggnadernas el). Skanska väntar Boverkets och Energimyndighetens förtydligande för att kunna implementera idén Fortsatt finansieringsmedel Grönska Stadsodling AB, Ekosystemtjänster och odling Företag Fastighetsbolag, IVL, KTH, SRV Återvinning, Grönska konstruerat byggnaden men den är nog inte fullt igång RAF Group AB, Energi Företag Olika kommunala energibolag, tekniska företag, KTH Förstudiearbete som har lett till kunskap om hur man kan utnyttja djupgeologiska energi i Sverige Det finns kandidater för att kunna implementera idén i ett mindre och större skala. Finansiering är under förberedande. 8

9 Företaget behöver Det har också lett till ett samarbete med en stad Changshu i Kina för att hjälpa staden Changshu för en energiomställning genom djupgeotermisk systemetablering, överföra svenska know-how. förankra projektidén med styrelse för de olika bolag Habermann Design& Development AB, Vatten och avlopp Företag Samarbete med SLU, konsult bolag Ecoloop AB, Skellefteå kommun och flera teknikföretagen. Lett till dialogen med Uganda: Sanitation Africa Gott resultat ledde till att konceptet om en ny typ av torr toalett som fokuserar på att fånga 80% av näringsinnehållet från hushållens humanavfall som är i kombination med IoT lösning har blivit mottagna väl av partners och presenterades till investerare. Många var intresserade för att stödja utvecklingen av produkten och kommersialiseringen. Fortsatt finansiering för att kunna vidareutveckla produkten. Enligt resultatet är implementeringen av lösningen inte möjlig utan lagändringar som begränsar fastigheters utsläpp av kväve och fosfor till reningsverk Sollentuna kommun, Ekosystemtjänster och stadsodling Kommun Samarbete med SL, Trafikförvaltningen, Göteborgs stad Samarbete med landstinget, fortsatt detaljplaneanläggning, ytterligare tekniska utredningar, ekonomiska studier samt detaljprojektering De genomförandemässiga och juridiska förutsättningarna behöver klargöras. Finansiering och affärsmodell behöver fastställas. MORF Landskapsarkitektur AB, Trafik och kommunikationer Företag Samarbete med Uppsala kommun, byggbolag, SLU, konsulttjänster Byggprojekt i Ulleråker där resultat av projektet ska implementeras framskjutits tills 2021 Ändringar i detaljplanering 9

10 3.2 Pågående projekt och uppföljning Projekten som pågår är planeringsprojekt, förstudier och projekteringar där maximal genomförandetid i beslutsomgångarna hittills varit 18 månader. Figuren nedan visar schablonmässigt hur projekten som beviljats under 2016, 2017 och 2018 ligger i genomförandefasen. Notera dock att vissa av projekten har kortare genomförandetid och därför kommer att slutföras tidigare vilket figuren inte visar. Detta återkommer vi till senare i rapporten. Av de 63 projekt som beviljats stöd är alltså de flesta fortfarande i sitt genomförande men 17 projekt är redan slutförda. Dessa projekt som lämnade sin slutrapport presenteras och analyseras senare i denna rapport. Syftet med figuren ovan är att visa på när vi kan vänta oss (ännu) mer konkreta resultat. Från den första omgången ser vi att några av de projekt som har 18 månaders genomförandetid redan har lämnat sin slutrapport vilket är totalt 10 stycken. Från första omgången i 2017 har 4 lämnat sin slutrapport medan från andra omgången 2017 har bara en som har lämnat in sitt resultat. Slutrapporterna skickas in senaste tre månader efter slutfört projekt. 10

11 Vi arbetar också aktivt med att följa upp resultaten löpande. Detta har främst skett genom lägesrapporter och intervjustudier med ett antal av projektledarna. Resultatet från dessa delar beskrivs i avsnitten nedan Lägesrapporter för pågående projekt Projekten som fått stöd skickar var sjätte månad in en lägesrapport till Naturvårdsverket. Syftet med lägesrapporterna är att skapa en kontaktyta mellan Naturvårdsverket och stödmottagarna där Naturvårdsverket ges möjlighet att följa genomförandet av projektet samt kontrollera att projekten genomförs enligt villkoren i besluten. Projekten löper i regel på mycket bra och följer tidplanen, även om mindre ändringar skett. Tre projekt har dragit tillbaka sin ansökan på grund av personalbrist och att tekniken inte fungerade som de hade tänkt sig. Lägesrapporterna ger en allmän bild av projektens status. Eftersom lägesrapporteringen sker var sjätte månad har vi aktivt arbetat med mer kvalitativ och detaljerad uppföljning som ett komplement till lägesrapporterna. Som ett led i att skapa en ännu bättre förståelse för hur projekten löper på har vi därför också i början av 2019 genomfört en intervjustudie. Syftet med intervjuerna har varit att på ett tydligare och mer konkret sätt kunna återrapportera resultat av stödet så här långt. Vi har gjort samma studie i 2018 och de 10 projekt som blev intervjuades förra året har redan lämnat sin slutrapport och redovisas vidare under avsnitt 3.1 Slutförda projekt. De omfattas inte i denna nya intervjustudie Fördjupade intervjuer med pågående projekt Under 2019 kommer vi att fortsätta jobba aktivt med uppföljningen av projekt som avslutas med fokus på resultat och kommer att sprida lärdomar från de redan genomförda projekten genom våra kommunikationskanaler. För att kunna få en bättre bild över resultaten från projekten gjorde vi också intervjuer med 11 projekt som var i slutfasen eller som precis hade avslutat sina projekt men inte hunnit skicka sin slutrapport än. Resultatet från dessa intervjuer har redovisats bilaga 2. Utöver inkomna läges- och slutrapporter har projektledare för elva projekt intervjuats; två redan avslutade och resterande tio med slutdatum under 2018/2019. Syftet med intervjuerna har varit att få en fördjupad förståelse för projektens resultat så här långt och att få en uppfattning om vad som fungerat bra och/eller mindre bra. Redan avslutade projekt och projekt i sitt slutstadium har prioriterats. I övrigt har urvalet baserats på maximal spridning för projektkategorier. De intervjuade projekten har, enligt projektledarna, gått bra, eller till och med över förväntan och man är nöjd över sin arbetsinsats och sina resultat. Flera av de intervjuade projektledarna uttryckte ett stort nöje med Stadsinnovationsstödet. Tre 11

12 stödmottagare uttryckte specifikt att stödet var viktigt i det tidiga skedet av projektet och att det gav dem utrymme att undersöka och komma fram till saker under projektets gång. Att det är svårt att hitta investerare som vill satsa på utveckling då de vill ha snabb avkastning nämndes som ytterligare en anledning till att Stadsinnovationsstödet är så viktigt. Andra positiva aspekter som lyftes kring stödet var en smidig ansökningsprocess och effektiv administration. Flera av projekten har stött på mindre utmaningar av olika karaktär som man tagit sig igenom. Dessa har varit tekniska brister och utmaningar, ekonomiska förutsättningar samt förseningar man inte själv kunnat påverka som hindrat eller försenat utvecklingen av projektet. Det kan till exempel vara att olika aktörer inte samspelar vilket innebär förändringar för projekten. Ett förslag som dök upp var därför att man gärna ville ha en möjlighet till att pausa projektet. Andra utmaningar har varit initialt, att få igång projektet; få finansiering och alla parter engagerade. En utmaning som lyftes av ett projekt var svårigheter med att kunna koordinera olika enheter inom en kommun som arbetar med olika frågor för att kunna diskutera fram en gemensam lösning. Motstridiga regelverk mellan Havs- och Vattenmyndigheten och regelverk för exempelvis avlopp på landsbygden var också en större utmaning än man trott, det var svårt att hitta rätt väg runt och att få med sig alla parter. Där tror projektledaren att Naturvårdsverket kan vara behjälplig för att ge en öppning att testa lösningar som är vettiga och som har testats utomlands, om än ej i Sverige. Ett annat projekt upplevde att kommunens handläggare saknade incitament och mandat för att kunna gå steget längre än rådande policy och man hade problem med att komma till en samsyn då kommunen ansåg sig sakna resurser för att medverka i förstudien på det sätt som det var tänkt från projektets sida. Några av de intervjuade projekten var intresserade av att få information kring andra stöd man kan söka när projektet är avslutat då det är svårt att hitta investerare för innovativa projekt. Det fanns också en önskan hos projekt som fortfarande behövde utveckla sin innovation för ett steg två av Stadsinnovationsstödet där man gavs möjlighet att ansöka om en förlängning för att bygga vidare på det man redan gjort. En majoritet av de intervjuade projekten (7/11) uttryckte ett intresse av någon form av nätverk tex. konferens eller seminarier med andra stödmottagare och såg det som en bra möjlighet att få sprida och ta del av projektresultat samt att få stöd och ta lärdom av varandra. Dock ansåg vissa projektledare att endast nätverk med stödmottagare inom liknande område som de själva skulle vara relevanta, då Stadsinnovationsstödet har en sådan bredd. Två projekt hade också gärna sett att Naturvårdsverket arrangerade en informationsträff innan man skickar in ansökan med möjlighet att ställa frågor kring ansökan och rapporteringen. Ett projekt tyckte tvärtom att lite stöd var positivt och gav projektledaren frihet och mer tid och energi att lägga på projektet i sig vilket bidrog till att man istället kunder fokusera på sina frågeställningar och sitt resultat. 12

13 3.3 Analys Mot bakgrund av intervjuerna och de resultat vi sett så här långt i slutrapporteringarna bedömer vi, för de projekt som beskrivs ovan, sannolikheten som mycket god för att projekten kommer att leda till faktisk implementering som förbättrar städernas hållbarhet. Vissa projekt går inte till implementeringsfasen direkt efter projektering för att de behöver mer tid. Det gäller t.ex. stadsplaneringsprocesser från förstudie till investering. En annan utmaning för att projektidén ska bli konkret är finansieringen. SLU har också lyft att vissa regelverk kan hindra utveckling av vissa projektets resultat vidare i Sverige och i EU. Resultaten visar också att det finns en stor potential för export för ett flertal av projekten. SLU och RAF Group har till exempel redan dialog med Kina som är intresserade av deras lösningar. De tar initiativ till export på egen hand och försöker lösa finansieringen. Exportpotentialen för dessa projekt kan även framöver kopplas till demonstrationsplattformen Smart City Sweden. Förutom export har flera projekt lett till kunskapsutbyte mellan Uganda och Tanzania. Habermann Design&Development ABs projektresultat har väckt intresse för en stor organisation som heter Sanitation Africa i Uganda. I Tanzania sker ett arbete med en lokal doktorand från University of Daar es Slaam och doktoranden har etablerat samarbete med SLU för att optimera en anläggning om effektiv behandling av avfall från marknader och livsmedelsindustrin. Resultatet visar att innovation för en hållbar stadsutveckling skär över många sakfrågor och berör en mängd olika aktörer. De flesta av projektresultat visar samverkan mellan företag, universitet, kommuner men även medborgare. En lyckad innovationssatsning i staden förknippas med stark samverkan mellan offentlig sektor, akademi och industri (Triple helix-modellen). Under de senaste åren har även delaktighet från allmänheten, intresseorganisationer och föreningar i innovationsprocessen uppmärksammats (Quadruple helix-modellen). I flera projekt ser vi bredden av aktörer som påverkar utvecklingsprocesser för en hållbar stad där medborgare och intresseföreningar är med. Detta är också något som vi ser från resultaten från de projekt som lyckades. De flesta lyfter att framgången för deras projekt var att olika aktörer samspelade med varandra. Stödets betydelse för att genomföra projekten återkommer som en del av resultatet. Innovationer för aktörer som jobbar med stadsutvecklingsfrågorna kan ses som ett uttryck för behovet att söka nya sätt att lösa utmaningarna som vi står inför. Med hjälp av stödet kunde till exempel kommuner som har begränsade möjligheter att jobba med nya idéer, ta sin lösning vidare i organisationen. För de andra aktörerna är slutsatsen i grunden densamma; de flesta har uttryckt att stödet även hjälpte dem att bygga kunskap om deras tekniska lösningar och på så sätt varit en draghjälp för att de sen kunde gå vidare till den konkreta investeringsfasen. 13

14 I regeringsuppdraget framgår bland annat att implementering av ny miljöteknik och avancerade systemlösningar kan ge företag de viktiga första beställningarna. Vidare skriver Näringsdepartementet (2016:4) att städer där satsningar för hållbar stadsutveckling genomförs kan också fungera som svenska demonstrations- och referensanläggningar för exportfrämjande i linje med insatser inom regeringens exportstrategi och andra relevanta strategiska arbeten. Samarbete förstärker nya svenska lösningar inom hållbar stadsutveckling och kan göra dessa tekniker konkurrenskraftiga. Även om de flesta av projekten behöver utvecklas vidare i investeringsfasen för att bli möjliga att exportera finns ändå en stor potential för svenska miljöteknik. Lösningarna kan därmed spridas till marknaderna i olika delar av världen. När teknik och lösningarna från dessa projekt är beprövade och utvecklade kan de tas upp i Smart City Sweden plattform som ett demonstrationsexempel för export. Naturvårdsverkets bidrag till projekten har varit avgörande i möjligheterna i att marknadsföra lösningen till potentiella kunder, samarbetspartner och investerare. De flesta projektägare lyfter att den statliga finansieringen från Naturvårdsverket utökar deras chanser för att få ytterligare stöd för implementeringen. Ansatsen i stadsinnovationsstödet om att överbrygga dalen mellan på ena sidan idéer, innovationer och forskning, och på andra sidan åtgärder för hållbar stadsutveckling, är relevant såväl nationellt som internationellt. Vi kan också se att motsvarande stöd saknas inom flera områden. Att ta idéer vidare till en förstudie eller pilotprojekt är avgörande för fullskaliga lösningar. Under året har vi på Naturvårdsverket tagit emot besök av delegationer från bland annat Indien och Kina, och i vårt bilaterala arbete med Ryssland har vi sett att det finns ett internationellt intresse för satsningen. Mot bakgrund av regeringsuppdragets skrivning om möjlig export av miljö- och klimatteknik, och möjligheten till innovationsuppskalning inte bara nationellt utan också internationellt, är detta något som vi kommer att fortsätta arbeta med under året bland annat i samband med Smart City Sweden plattformen. Vi har genom uppföljning av pågående projekt sett att de allra flesta projekten flyter på bra och att ett projekt har slutrapporterat men att teknikvalet där inte fungerat i den tilltänkta användningen. 3.4 Internationellt samarbete om innovativ miljöteknik Under 2017 och 2018 har stödet för stadsinnovationer fått en tydlig roll i den del av Naturvårdsverkets bilaterala miljösamarbete med Ryssland som rör hållbar stadsutveckling. Hållbar stadsutveckling är just nu en komponent i samarbetet med Ryssland där miljötekniska innovationer i linje med de resultat som stadsinnovationsstödet producerar är framträdande. Diskussioner om fördjupat samarbete pågår med olika städer och organisationer rörande exempelvis styrmedel 14

15 Antal Kronor och tänkbara pilotprojekt. I höstas presenterade Naturvårdsverket projekt inom klimatanpassning från Orust, Boden och Karlskrona kommuner som väckt intresse. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att stödja demonstrationsplattformen Smart City Sweden. Resultat från slutförda projekt visar att det kan finnas en potential att lyfta vissa av exemplen från stadsinnovationer till Smart City Sweden, som har ett tydligt syfte att främja export av svensk miljöteknik. 3.5 Inkomna ansökningar Naturvårdsverket har under 2018 haft två utlysningar för projekt inom hållbar stadsutveckling med fokus på spetsteknik och avancerade systemlösningar. Sammanlagt kom det under 2018 in totalt 86 ansökningar fördelat på två ansökningsomgångar. I den första omgången kom det in 44 och i den andra 42 ansökningar. Figuren och tabellen nedan visar på fördelningen mellan antal inkomna och beviljade projektansökningarna samt sökt stöd och beviljade medel Inkomna och beviljade ansökningar - antal samt sökt och beviljat stöd Inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Sökt stöd kr kr kr Beviljat stöd kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Sökt stöd Beviljade stöd 0 kr Regeringsuppdraget omfattar 68 miljoner kronor mellan åren vilket innebär att ungefär 17 miljoner kronor finns tillgängligt årligen. Vi har genomfört fem utlysningar för hela perioden. Pengarna för 2019 är avsatta för utbetalningar som är bundna till slutredovisningar. 15

16 Under 2018 var sökt stöd knappt 105 miljoner kronor. Som följer av figuren och tabellen ovan är stödet under 2018 (som föregående år) kraftigt översökt. Under året har två ansökningsomgångar skett som tillsammans motsvarar de 86 inkomna ansökningarna. Summan av inkomna ansökningar var högre för år 2016 och För 2016 hölls endast en utlysning. 3.6 Beviljade projekt Totalt har Naturvårdsverket inom stödet för stadsinnovationer hittills beviljat stöd till 63 projekt. Av dessa beviljades 27 projekt under Under 2018 har tre åtgärder dragit tillbaka sin ansökan och därför räknas de inte med som beviljades i tabellen som finns i bilaga 3. I tabellen nedan följer, sorterat på olika kategorier och utlysningsomgång, de projekt som beviljats stöd. I kolumnen som visar år markeras för 2017 och 2018 om projektet beviljats i den första eller andra ansökningsomgången. Kategorierna som används är energi, avfallshantering, vatten och avlopp, ekosystemtjänster och odling, byggnader, byggande och stadsbyggande, trafik och kommunikationer, och slutligen digitala systemlösningar. Projekt som fått stöd är de i respektive ansökningsomgång som bedömts bäst främja ett ökat nyttjande av spetsteknik och avancerade systemlösningar för en hållbar stadsutveckling utifrån perspektiven innovationsgrad, möjlighet till genomförande och förväntade effekter på stadens hållbarhet. Mer utförlig information om bedömningskriterierna hittas i rapportens kapitel 4. Som bilaga till rapporten hittas beskrivningar av samtliga projekt som beviljats stöd. I regeringsuppdraget är det önskvärt att en mångfald av kategorier beviljas stöd. Detta speglas också av beviljade projekt som spänner över en bredd av kategorier. Projektens totala budget är lite över 100 miljoner kronor medan Naturvårdsverkets stöd är drygt 65 miljoner kronor. I genomsnitt är stödets finansiering 65 % av de totala kostnaderna. På så vis växlas medlen från regeringsuppdraget upp med annat kapital för att få större genomslagskraft. 3.7 Områden för innovation Nedan följer för respektive innovationsområde en kortare redogörelse för vad projekten i varje kategori berör i relation till hållbar stadsutveckling. Områdena är de kategorier som projekten sorterats efter i den tidigare presenterade tabellen om beviljade projekt. Energi Inom kategorin energi har tio projekt fått stöd varav fyra är genomförda (Mälarenergi AB, Rödkullen Exploatering AB, Skanska Sverige AB, RAF Group) och sju projekt som pågår. Projekten inom denna kategori handlar bland annat om tekniker för energilagring i fasändringsmaterial, energi- och vatteneffektiv teknik i 16

17 byggnader, integrerade energisystemlösningar för kulturhistoriska stadsmiljöer och energieffektiva material som ersättning till konventionella konstgräsplaner. En del projekt inom detta område berör också förnybar el- och värmeproduktion. Under 2018 beviljades ytterligare ett projekt inom energi som handlar om att bygga ett mobilitetshus i ett nytt bostadsområde i Uppsala. I samband med detta projektet planeras det att byggas flera laddstolpar med en solenergianläggning och på så sätt ska sökande utreda om mobilitetshus kan bidra till effektbalans på elnätet genom energilager, laddinfrastruktur, elproduktion från sol och vätgas, och vehicle-to-grid (VTG). Avfallshantering Området avfallshantering består hittills av tio projekt där tre är slutförda (Elonroad SLU, Stockholm Vatten och Avfall AB) och sju pågående. Projekten berör bland annat produktion av foderprotein från hushållsavfall och teknik för automatisk sopsortering. Avfallsprojekten berör allt från spetstekniska lösningar på avfallsutmaningar till planering för att i nybyggda områden skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi. Under 2018 beviljades ytterligare fem projekt inom denna kategori. Projekten som beviljades handlade om att använda restprodukter för hållbar urban odling av matsvamp, att engagera lokala aktörer för att minska deras avfall och energianvändning, att utveckla digitala lösningar i form av en app som gör att man skapar en cirkulation av gamla material som kan användas vidare. Det finns också en åtgärd som har beviljats och som gör att man kan inventera skräpmiljöer med hjälp av drönare utrustad med kamera. Denna kategori är delvis kopplad till kategori digitalisering då vissa av de åtgärder använder digitala lösningar som möjliggör att minska avfall och leder till att skapa nya tjänster inom cirkulär ekonomi. Vatten och avlopp Området vatten och avlopp består för närvarande av elva projekt varav tre är slutförda (Boden, Mörbylånga kommun, Habermann Design&Development AB) och en är avbruten (Skellefteå kommun). Projekten berör bland annat cirkulering av näringsämnen i byggnader från avlopp, teknik för effektivt nyttjande av vattenresurser och rening av gråvatten i byggnader. Under 2018 beviljades många projekt inom denna kategori som bland annat handlade om att minska spill i dricksvattennät, att utveckla avancerade systemlösning för vattenrening, och demobiokolsanläggning för småskalig avloppsrening. Ekosystemtjänster och odling Området ekosystemtjänster och odling består just nu av nio projekt varav två är genomförda (Invest Stockholm AB, Grönska Stadsodling AB) och resten är pågående. Det handlar bland annat om innovativa odlingssystem i industrifastigheter, ökat nyttjande av ekosystemtjänster i stadsmiljö och odling av grönsaker i städerna. De flesta av de projekt som beviljades under 2018 handlar om 17

18 att hantera dagvatten i städer och att utveckla grönytefaktor, ett system som hjälper planerare, arkitekter att ha bättre underlag för att integrera ekosystemtjänster i planeringen. Ett annan projekt som beviljades under 2018 är att utveckla en demoanläggning för stadsnära odling genom akvaponik, ett system som möjliggör odling av fisk i städer. Byggnader och byggande, stadsbyggande Området består av sju projekt varav två slutgenomförda (Umbilical Design AB, Urbio AB). Bland annat berörs hur rymdteknik kan integreras i byggnader för ökad hållbarhetsprestanda och stadsplanering för delade mobilitetslösningar i kommande bostadsområden. Denna kategori handlar om att ha nya innovativa byggmetoder, samverkansprocesser för cirkulära materialflöden i nya byggnader och att ha ett kunskapscentrum i staden för att engagera medborgare för att forma framtida hållbart stadsbyggande. Trafik och kommunikationer Inom trafik och kommunikationer beviljades sju projekt varav ett är avbrutet (Sollentuna kommun) och resten pågår. Projekten fokuserar bland annat på alternativa kollektivtrafikslag, delade mobilitetstjänster och utveckling av mobildataanalys som ett sätt att åskådliggöra trender i trafiksystemet och därmed möjliggöra en mer effektiv trafikplanering. Ett intressant projekt som beviljades under 2018 var en förstudie för ett pilotprojekt om självkörande elektrifierade bussar som komplement till kollektivtrafik. Andra projekt handlade om att minska lastbilstransport som transporterar bergmassor i urban miljö och en förstudie över nya, alternativa tekniker till elanslutning av fartyg vid kaj för att minska fartygsemissioner. Digitala systemlösningar Det sista området, digitala systemlösningar, består av tio projekt varav en genomförda (Atkins Sverige AB) med den gemensamma nämnaren att digitala systemlösningar används inom olika områden för att förbättra stadens hållbarhet. Bland annat handlar det om fjärranalys för biotopkartering och verktyg för att arbeta med klimatanpassning i kustnära samhällen. Denna kategori varierar med olika typer av projekt och de ansökningarna har beröringspunkter med de andra kategorierna. Beviljade ansökningar från 2018 har fokus på digitala system för att minska matavfallet, utveckla system för artificiell intelligens för plantolkning för stadsplanering, visualisering och 3D printing som kommunikationsverktyg i medborgardialoger och mobila mätningar av luftkvalitet för effektivare åtgärder i hållbara städer. 18

19 3.8 Kopplingar till miljökvalitetsmålen Miljökvalitetsmålen I tidigare rapporter (Naturvårdsverket, 2017, 2018) beskrivs vilka miljökvalitetsmål som har tydligast koppling till projekt som har fått stödet stadsinnovationer spetstekniker och avancerade systemlösningar. Tillsammans med alla de beviljade projekt under stödperioden ( ) har miljömål som har en koppling till utveckling av svensk miljöteknik har inte ändrats. I synnerhet har beviljade projekt tydligast koppling till God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Frisk luft. Projekt som bidrar till dessa mål mäts inte i kvantitativa former med deras respektive delmål utan det är bara en precisering utifrån kvalitativa beskrivningar. Trots allt alla de 17 projekt som har lämnat sin slutrapport (se ovan) inte går till implementeringsfasen direkt kan vi ändå se tydliga kopplingar miljömålen som redogörs nedan. För att ha en större bild om vilka satsningar som görs i Sverige som bidrar till att nå miljömålen, kan man se fördjupad utvärdering av miljömålen Miljökvalitetsmålens fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling gör att vi i detta avsnitt framhåller de miljömässiga effekterna av beviljade åtgärder. God bebyggd miljö Detta miljömål har flera preciseringar och samtliga beviljade projekt fick stöd för att de har direkt eller indirekta kopplingar till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och dess preciseringar. Flera projekt som fokuserar på utveckling av nya digitala systemlösningar och underlättar den fysiska planeringen har en stark koppling till detta miljökvalitetsmål. Dessa nya tekniker och systemlösningar hjälper aktörerna på ett effektivt sätt att lösa utmaningarna inom dagvatten-och avfallshantering eller ekosystemtjänster vid planering. Dessa lösningar i sin helhet bidrar till preciseringen för hållbar samhällsplanering. Verktyg och systemlösningar som gör att vatten och avloppsförsörjning, transportplanering och energieffektivisering av exempelvis byggnader är integrerade i stadsplanering och är anpassade till människors behov bidrar till en bättre infrastruktur (precisering) i stadsmiljö. Flera projekt som exempelvis utvecklar digitala lösningar för att effektivisera användning av energi, vatten och resurser bidrar också preciseringen för hushållning med energi och naturresurser. Under 2018 flera projekt har 19

20 beviljats inom digitala lösningar och byggnader som fokuserar på att minska matsvinnet och användning av materialflöde i byggnader samt öka användningen av brukbara svinn. Giftfri miljö Ökande resursbehov och resursförbrukning innebär en rad utmaningar. För att minska påverkan på miljön och klimat behöver resursanvändningen minska, och material återanvändas eller återvinnas i större utsträckning. På så sätt kan alla projekt som fokuserar på materialflöden i ett kretslopp bidrar indirekt till Giftfri miljö. Spridningen av farliga ämnen i kretsloppen behöver minska samtidigt som materialåtervinningen av avfall ökar och det finns inget projekt som fokuserar direkt till detta. Det finns dock några projekt som beviljades under 2018 har några beröringspunkter med preciseringar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Projektet som fokuserar på ett nytt och resurseffektivt sätt förädla slam så kallad Elajometoden är en av dem. Detta projekt är för att hindra ackumuleringen av farliga ämnen. Under 2018 beviljades ett annat projekt för skräpinventering med drönare som har också en viss direkt koppling till Giftfri miljö. Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är det mål efter God bebyggd miljö som flest projekt har en koppling till. Genom preciseringarna i God bebyggd miljö, t.ex. Hushållning med energi och naturresurser, finns det redan i miljökvalitetsmålets struktur en relation mellan de två målen. Genom bland annat minskad energianvändning, delade tjänster för mobilitet (se till exempel projektet Mo-Bo2) och förbättrat tillvaratagande av avfall bör projekten på sikt, när de tar sig in i implementeringsfasen, leda till minskade utsläpp av växthusgaser och därmed begränsad klimatpåverkan. De projekt som bidrar till ökad produktion av förnybar el och värme förväntas också leda till minskade växthusgasutsläpp. Ökade matavfall leder till ett ökat utsläpp. Det finns några beviljade projekt genom hjälp av systemlösningar som syftar till att minska matsvinn. Projekt som ska göra en förstudie om digital metod för att se distribution av livsmedel för att halvera matsvinnet är en av de lösningarna för att tackla detta problem. Projektet beviljades under Under 2018 beviljades också projekt inom klimatsmart byggmaterial för nya innovativa byggmetoder och samverkansprocesser och metoder för att skapa funktionella cirkulära materialflöden i nybyggnation som bidrar till målet inom begränsad klimatpåverkan. Andra projekt som har koppling till detta miljömål är att pilotprojekt om självkörande elektrifierade kollektivtrafik och fossilfria transportkedjor för att bära jord och bergmassor i urban miljö. 20

21 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning berörs också av ett antal av projektens förväntade effekter, till exempel via återföring av rötrester och näringsämnen i form av kväve och fosfor till lantbruket. De åtgäder som rör minskade transporter, elektrifiering av delar av transportsystemet och delade tjänster för mobilitet och samåkning leder till minskade utsläpp av kväve vilket till viss del också har en positiv inverkan på miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Frisk luft Under 2018 beviljades tre projekt inom kategorin trafik och kommunikationer och dessutom ett ytterligare projekt inom stadsbyggande där mycket fokus ligger på hållbar mobilitet. Genom bland annat minskade fossila bränslen i transportsektorn och innovativa nya kollektivtransporttjänster förväntas projekten på sikt leda till minskade utsläpp av kväveoxider och därmed friskare luft. Det finns också projekt som genom mobila mätningar av luftkvalitet gör att människor i städer inte utsätts för skadliga luftföreningar bidrar till preciseringen hälsa och säkerhet. 3.9 Hållbarhet i tre dimensioner och Agenda 2030 Sveriges miljömål visar konkret vad det är Sverige ska göra nationellt och internationellt för att bidra till att genomföra den ekologiska dimensionen av Agenda På så sätt knyter målen som presenterades ovan an också till ekologiska dimensionen av de globala målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling. För att nå både de nationella miljömålen och de globala målen behöver det ske en omställning av samhället. De globala hållbarhetsmålen pekar ut innovation som ett viktigt verktyg för att denna omställningen i samhället både nationellt och globalt kan ske. I detta sammanhang kan innovation vara en ny eller väsentligt förbättrad teknik, system, vara, tjänst, metod eller process som skapar miljömässiga, sociala eller ekonomiska värden för samhället, företag eller individer. Projekt som beviljades stöd inom stadsinnovationer bidrar till detta. Projekt som har tydligast koppling till Agenda 2030 är målet om att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara (mål 11) och alla delmål. Projekt som har fått stöd att använda spetstekniker för att utveckla nya tekniker för medborgardialoger, utveckling av nya samverkansformer/metoder och tjänster för stadsplanering bidrar till detta mål. Mål 13 som avser att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser (särskild delmål 13.1 om klimatanpassning) är också ett av de mål som särskilt berörs. Detta sker t.ex. 21

22 genom projekt om dagvattenhantering, utveckling nya vattenreningstekniker för att en hållbar användning av vatten i torra förhållanden. Agenda 2030 betonar också det globala partnerskapet och den globala solidariteten och på så sätt även att bidra till att minska miljöproblemen i andra länder. Stadsinnovationer möjliggör detta genom nya samverkan som skapas både under genomförandet av projekt men också efter, under implementeringsfasen. På så sätt bidrar beviljade projekt till mål 17 om att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Vissa projekt som har redovisats ovan har redan dialog med länder som Kina som är intresserade av svenska miljölösningar. Genom kopplingen mot miljökvalitetsmålen och följdeffekter på social och ekonomisk hållbarhet berör vi genom stödet flera av de globala målen i Agenda 2030, däribland mål 6 Rent vatten och sanitet, mål 7 Hållbar energi för alla, mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, mål 11 Hållbara städer och samhällen, mål 13 Bekämpa klimatförändringen, samt mål 17 Genomförande och globalt partnerskap. Av regeringsuppdraget framgår att såväl den miljömässiga som de sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling ska främjas. Beviljade projekt har en tydlig betoning på den ekologiska dimensionen, men ekonomiska och sociala aspekter finns också representerade som effekter av teknik- och systemval. Miljömässig hållbarhet Den ekologiska hållbarhetsdimensionen harmoniserar med beskrivningen av projektens koppling till miljökvalitetsmålen som tidigare beskrivits. Vad vi sett hittills bland beviljade projekt är hur sättet att hantera miljömässiga hållbarhetsutmaningar längre ner i effektkedjan förväntas ge (goda) sociala och ekonomiska effekter. Social hållbarhet Den sociala hållbarheten utgörs av förväntade effekter som följer av de miljömässiga vinsterna. Till exempel lyfter projekten bättre folkhälsa som en följd av bättre luftkvalitet och även fler gröna jobb (vilket i sin tur även kopplar an till den ekonomiska dimensionen). Vi har även exempel på projekt som förväntas leda till ökad möjlighet till fritidsaktiviteter och därmed folkhälsa året runt. Ett projekt inom stadsbyggande lyfter också hur delningstjänster förväntas bidra till mer jämlika, trivsamma och attraktiva stadsmiljöer. Vissa av projekten lyfter också (ännu) mer kvalitativa aspekter av social hållbarhet. Exempelvis menar man på att bättre förståelse och medvetenhet om den ekologiska dimensionen skapar en delaktighet i stadens utveckling. 22

23 Ekonomisk hållbarhet Ekonomiska hållbarhetsaspekter som lyfts i projektbeskrivningarna är, som för den sociala dimensionen, fördelar som följer av miljömässiga förbättringar. Bland annat beskriver projekten hur miljövinster, som till exempel minskad energianvändning och energieffektivisering, kommer ske med minskade drifts och samhällskostnader. Vi ser också hur projekten som handlar om hållbar avfallshantering i sin tur skapar förutsättningar för cirkulär ekonomi i städerna där avfall blir till resurser och nya material. Ökad sysselsättning genom gröna jobb diskuterades under social hållbarhet Projekt som inte beviljades stöd För 2018 fick cirka 66 % av ansökningarna avslag. Motsvarande siffra för 2017 var 83% och 2016 var 85 %. Anledningen till att flera projekt beviljades under 2018 jämfört med tidigare år är att sökande lärt sig hur stödet fungerade. Vi har fått flera ansökningar som är i linje med stödet under 2018 i jämförelse med föregående år. Detta kan bero på kommunikationsinsatser och att man har etablerat systemet kring hur stödet fungerar i praktiken. De ansökningarna som har fått avslagsbeslut i jämförelse med beviljade, var oftast inte tillräckligt i linje med de bedömningskriterierna. Det var dock flera ansökningar som hade hög kvalitet i linje med uppdragetssyfte men som inte kunde gå vidare i konkurrens med de andra ansökningar. Med en större budget flera av dessa projekt med hög kvalité kunde bifallas. Alla avslagna ansökningar har i beslutet fått en motivering till avslaget. De flesta av sökande har också hört av sig innan att de har fått ett avslagsbeslut, för att få en återkoppling på sin ansökan. Återkopplingen och förbättringspotential har getts av handläggare av Naturvårdsverket. Kommentarerna från Boverket och Energimyndigheten har också getts till sökande om dessa centrala myndigheter var involverad i bedömningen. Tidigare år kunde sökande återkomma med en ny ansökan i senare omgångar med en bättre ansökan. Under 2018 var dock, denna möjlighet begränsad. Vissa av ansökningarna som fick avslag i juni har återkommit under hösten men de som fick avslag under hösten hade inte den möjligheten. Under 2018 fick vi se att samma aktörer som fått stöd tidigare sökte stöd igen. Vissa av de återkom men samma lösning i ett nytt sammanhang men oftast handlade ansökningarna om nya idéer. Detta visar också att det finns mer potential för att få innovativa lösningar. 23

24 4 Genomförda aktiviteter 2018 Kapitlet beskriver vilka aktiviteter som genomförts under Utlysningar Under 2018 har vi som också framgår av resultatkapitlet fortsatt att genomföra utlysningar för projekt inom hållbar stadsutveckling där förstudier, planering och projektering av spetsteknik och avancerade systemlösningar legat i fokus. Den första omgången 2018 var öppen mellan den 1 och 28 februari och den andra mellan den 3 och den 24 september. Resultatet av 2018 års utlysningar och information om hur projekten fortlöper hittas tidigare i rapportens resultatkapitel. 4.2 Vägledning och marknadsföring I syfte att bibehålla ett högt intresse för stödet har arbetet med vägledning till presumtiva sökanden och marknadsföring av stödet varit ett viktigt inslag som komplement till utlysningsomgångarna. Vi har kontinuerligt uppdaterat och utvecklat informationen om stadsinnovationsstödet på Naturvårdsverkets hemsida. Här finns bland annat beskrivningar av de pågående projekten för att ge inspiration och vägledning. Syftet med detta är också att sprida information om pågående projekt och vilken roll, spetsteknik och avancerade systemlösningar kan spela i hållbar stadsutveckling. Inför utlysningarna har vi skickat ut mail till omkring adresser. Stödet har också marknadsförts via bland annat pressmeddelande och annonser på hallbarstad.se och genom Naturvårdsverkets nyhetsbrev Miljömålsnytt. Boverket och Energimyndigheten, som uppdraget genomförs i samverkan med, har också spridit information om utlysningarna genom sina kanaler. Stödet har även spridits i olika interna nätverk som finns som innovationstävling för infrastruktur med nollutsläpp och samhällsplaneringsnätverk för hållbar stadsutveckling. Stadsinnovationsstödet har en öppen epostbrevlåda dit intressenter, däribland presumtiva sökanden, har möjlighet att skicka in frågor om stödet. Vi har bevakat denna brevlåda kontinuerligt och svarat på frågorna direkt. Stadsinnovationsstödet presenterades till framförallt till delegationen från Ryssland (Moskva stad) som ett av flera program som Naturvårdsverket har och har haft för att stötta en grön omställning. Vi beskrev där såväl stödets utformning som resultat hittills och några konkreta exempel som är färdiga inom klimatanpassning. Syftet med detta var att även på den internationella arenan informera om möjliga sätt att öka upptaget av gröna innovationer och att visa på olika tekniska och systemmässiga lösningar på utmaningar för hållbar stadsutveckling. 24

25 Naturvårdsverket deltar också i referensgruppsarbete inom Smart City Sweden som tar sin utgångspunkt i regeringens exportstrategi som innebär en tydlig satsning på internationaliserings- och exportfrämjande. En intern kartläggning gjordes för att hitta de goda exemplen med koppling till hållbara städer och stadsinnovationer var en av dessa. Flera exempel inom stadsinnovationer är även relevant för Smart City Sweden sammanhang när dessa ska gå till implementeringsfasen. 4.3 Bedömningsprocessen I regeringsuppdragets uppstartsfas togs bedömningskriterier fram för granskning av inkommande ansökningar. Kriterierna för bedömning av ansökningarna är som följer: Innovationsgrad Att konceptet var nyskapande i den tillämpning som föreslås. Möjlighet till genomförande Kapacitet, möjlighet och vilja hos projektets medverkande aktörer att genomföra såväl projektet som de åtgärder och investeringar som det är tänkt att leda till. Effekter på hållbar stadsutveckling Konceptets potential att bidra till transformativa 2 eller mycket goda effekter på stadens hållbarhet (miljömässigt, socialt och ekonomiskt). Projekten har granskats utifrån innovationsgrad, möjlighet till genomförande och effekter på hållbar stadsutveckling i ekologisk såväl som social och ekonomisk mening. En samlad bedömning av de tre bedömningskriterierna ligger till grund för beslutet att bevilja respektive avslå en ansökan. Det har lett till att projektförslag som inte bedömts ha möjlighet till genomförande av investeringar efter planeringen eller förstudien inte beviljats stöd. Mot bakgrund av detta tror vi att flertalet av de pågående projekten på sikt kommer att leda till åtgärder som också implementeras för faktisk effekt på hållbar stadsutveckling. Bedömningen av ansökningarna sker genom en samverkan med såväl externa expertmyndigheter (Energimyndigheten och Boverket) som interna experter på Naturvårdsverket. Varje ansökan som kommer in till Naturvårdsverket i utlysningarna har lästs av minst två bedömare. En av bedömarna har då huvudansvar för projektförslagets koppling till regeringsuppdragets syfte medan den andra har fokuserat på tekniska och systemmässiga detaljer. Ett exempel på det senare är hur experter på Energimyndigheten yttrat sig över projekt inom energi och att experter på Naturvårdsverket yttrat sig över projekt rörande till en specifik 2 Med transformativa tekniker avses sådana lösningar som minskar energi- och resursanvändningen med minst 80 procent jämfört med dagens teknik (Upphandlingsutredningens slutbetänkande SOU 2013:12). 25

26 sakfråga. Ansökningar som hör till samma huvudsakliga kategori har mot slutet av bedömningen diskuterats samlat för att möjliggöra ett jämförande perspektiv. 26

27 5 Hittills genomförda och planerade insatser 2019 Stadsinnovationsstödet löper enligt regeringsuppdraget mellan Eftersom att slutrapporteringen för uppdraget ska ske senast den 15 mars 2020 behöver projekten slutrapportera till Naturvårdsverket före årsskiftet 2019/2020. Projekt från ansökningsomgången i februari och september 2018 kommer att vara klara med sina projekt senast 31 juli Vi ser en stor potential i de projekt som vi beviljat stöd och genom de medel vi kan disponera inom regeringsuppdraget. Vi kan stödja projekten i ett strategiskt skede mellan forskning och kommersiellt projekt. I budgetunderlaget för har vi därför föreslagit en ny anslagspost för innovation och öppna data för hållbar samhällsutveckling. Insatser med anknytning till stadsinnovationsstödet kan vara både strategiska satsningar från andra myndigheter och andra pågående stödformer. I termer av stödformer pågår just nu till exempel Boverkets bidrag för grönare städer, som båda skulle kunna vara fortsatta finansieringsvägar för stadsinnovationsprojekt. Även EU:s LIFE-bidrag kan vara en möjlig fortsättning för vissa av projekten. Att projekt inom stödet för stadsinnovationer tar sig vidare genom andra pågående stödprogram skulle kunna vara ett sätt att öka innovationsgraden i dessa insatser. Under 2019 planeras ett informationsmöte med samtliga stödmottagare för information om fortsatt finansiering. Det finns också planer på att hänvisa projektägaren till olika konferenser som kan hjälpa dem att hitta stöd för fortsatt finansiering. Från slutredovisningarna observerar vi att vissa av aktörer har löst sin finansieringsfråga på egen hand. Med för de flesta är fortsatt finansiering för deras projekt en utmaning. En annan planerad aktivitet under 2019 är att sprida resultat och lärdomar från slutförda projekt på våra kanaler som sverigesmiljomal.se. Vi kommer att också synliggöra resultat och lärdomar från våra beviljade projekt på vår hemsida. Arbetet under 2019 fokuserar mycket på kommunikationsinsatser. Andra stora aktiviteten för 2019 är att följa upp de pågående projekten och följa slutresultaten. 27

28 Referenser Naturvårdsverket. (2015). Spetstekniker för miljömålen: Fyra tankesmedjor för en ny generation svensk miljöteknik. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. (2017). Vägvisare för en hållbar stadsutveckling: Innovativa spjutspetsexempel för olika funktioner i byggd miljö. Stockholm: Naturvårdsverket. Näringsdepartementet. (2016). Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling. Stockholm: Regeringskansliet. 28

29 Bilagor Bilagorna innehåller beskrivningar av beviljade projekt 2016 och Projektbeskrivningarna och bilderna har skrivits och skickats in av stödmottagarna för respektive projekt. Bilaga 1 Slutförda projekt 1- Elonroad AB:s projekt Elektrifiering av Lunds sophämtning är den första projekt som har slutförts och lämnat sin slutrapport i mars Projektet har handlat om att utveckla en ny typ av automatisk laddningslösning för elfordon med fokus på sophämtning. Målet har varit att ta fram ett beslutsunderlag till en systemlösning. Slutrapporten visar att projektet gått bra och trots ett antal externa hinder har man kunnat se att tekniken som studerades både fungerar och genom minskade batteristorlekar skulle kunna ge stora besparingar vid inköp av fordon. Just nu arbetar man inom projektet vidare med själva åtgärden genom att försöka få till en demonstrationsanläggning i större skala. En kunskap som erhållits under projektet är att det finns ett stort intresse för tekniken ur ett bredare perspektiv, det vill säga inte bara för sophantering utan istället kopplat till hela stadens trafikflöden, speciellt de tunga fordonen. Sammantaget har projektet lett fram till erfarenheter som blir viktiga för att i nästa steg implementera tekniken i större skala. Resultaten pekar på att många laddplatser i en stad är nödvändiga för övergång till elektrifierade transportar. Sökande har också beskrivit i sin slutrapport att samverkan har fungerat bra och aktörer som var inblandade var mycket tillmötesgående. Efter denna förstudie har Lunds Renhållningsverk budgeterat för inköp av ett elektriskt renhållningsfordon 2019 om ett utvärderingsfordon finns. Just nu överväger Lunds renhållningsverk tillsammans med Lunds kommun att söka stöd för en större demonstrationsanläggning från Trafikverket. Ett nytt samarbete har också inletts med Lunds kommun via Future by Lund (Näringslivskontoret) för att undersöka möjligheten att elektrifiera en busslinje med Elonroads elvägsteknik under projektetstid. Trafikverket har i sin rapport "Nationell Färdplan för elvägar" öppnat för att delfinansiera en sådan demonstrationsanläggning. De vill se flera fungerande lösningar att välja bland till en större utbyggnad av elvägar. Sammanfattningsvis visade projektet att elektrifiering av renhållningstransporter är ett effektivare system för avfallshantering och minskar användningen av fossila bränslen samt att det är energieffektivt. Det är också ett tystare alternativ i stadsmiljö jämfört med konventionella 29

30 renhållningsbilar. Projektet ledde till flera samarbeten mellan olika aktörer som också förstärker idén implementeras vidare. 2- Andra projekt som har lämnat sin slutrapport i april var Mörbylånga Vattenverk - delprojekt "Förstudie Process" som genomförts av Mörbylånga kommun. Projektet handlar om att utreda möjligheterna för ett avsaltningsverk för att säkerställa dricksvattenproduktionen i kommunen. Projektet har gått mycket bra och man har handlat upp membran till en fullskalig anläggning. Resultatet visar att membrantekniken kan användas för rening av kraftigt förorenat vatten, så att det kan återanvändas som exempelvis dricksvatten, processvatten, för bevattningsändamål eller liknande. Kommunen har fått kunskap om membrantekniken och att den ger en mycket hög vattenrening nästan oavsett vilket råvatten som används. Inom förstudiens ram lät kommunen också genomföra en så kallad Kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA) vilket visade att den föreslagna processen blir mycket säker och att den uppfyller Livsmedelsverkets krav gällande mikrobiologiska säkerhetsbarriärer. Projektet visade att i områden med minskad nederbörd kan sårbarheten i vattenförsörjningen minska när andra vattenresurser än grundvatten kan användas. Detta resultat har använts för att projektera och utforma kraven på ett fullskaligt vattenverk baserat på utprovad teknik. En delrapport från detta pilotförsöket användes som ett av underlagen i den offentliga upphandlingen av membranutrustning. Upphandlingen av det nya vattenverket utförs som sex olika delentreprenader och tre av dessa är redan upphandlade av Mörbylånga kommun. För de tre övriga har entreprenör utsetts men överklagandetiden har inte gått ut. Slutligt beslut gällande uppförandet av det fullskaliga vattenverket sker i Kommunfullmäktige Om kommunen beslutar att gå vidare med den fullskaliga investeringen så är planerad byggtid t o m Sammantaget ser stödmottagaren mycket positivt på möjligheten att förstudien leder in mot faktiska åtgärder och att de genom stadsinnovationsprojektet kunnat konstatera att det rent tekniskt är möjligt och fördelaktigt att gå vidare. Projektet visade också att när sötvattentillgångarna är begränsade finns lösningar för att lösa problemet med torka eller regnbrist Det tredje projektet Rödkullen- Energisystemanalys lämnade sin slutrapport i juni 2018 och genomfördes av Rödkullen Exploatering AB. Projektets syfte är i första hand att utforma ett hållbart energisystem för 30

31 Rödkullen by genom att utvärdera vilka tekniker och systemlösningar som är lämpliga för denna typ av förutsättningar, det vill säga kallt, vinterklimat med stora variationer i effektbehov för el och värme. Utredningen ingick i utrednings-och planeringsunderlaget för utarbetande av detaljplaner i projektet Rödkullen by. Projektet har bidragit med förutsättningar för hållbara energisystemlösningar redan finns angivna när detaljplanerna upprättas. Detta gör att frågorna inte blockerar planarbetet. Exempelvis kommer byggnader läggas i bra solenergilägen, stråk för lokala fjärrvärmenät och lämpliga lägen för lokal vindkraft som kan reserveras. När detaljplanerna är antagna kommer kommunen och exploatörer att ha ett bra underlag i förhandlingar kring energiförsörjningen i Rödkullen By. Tiden mellan upprättande av detaljplan och fattande av investeringsbeslut är ofta lång och oförutsägbar så därför är det svårt att se investeringsfasen de närmaste åren. När detaljplanerna är antagna och utbyggnaden av planområdena påbörjas kommer projektet att ge ringar på vattnet. 4- Boden kommun lämnade sin slutrapport i oktober 2018 för projektet Stadsnära dagvattenrening i kallt klimat. Syftet med detta projekt är dubbelt: att på ett säkert och effektivt sätt leda bort dagvatten ur stadskärnan samtidigt som Bodträsket blir badbart. Detta uppnås genom att dagvatten från den stadsnära miljön renas med en kombination av membranteknik och dammar och därigenom integreras nya och beprövade tekniker på ett innovativt sätt i en avancerad systemlösning. Under hela projektet har Boden kommun haft en samverkan med Luleå Tekniska Universitet (LTU) som har sakkunskapen inom forskning på dagvatten och omhändertagande av dagvatten med biofilter för att få inspel till möjliga innovativa lösningar. Projektet ledde till att biofiltret ska anläggas i Bodens kommun under hösten 2018 i samband med ombyggnation av en befintlig gata i centrala delarna av Boden. Anläggningen ska finansieras av Bodens kommun. För provtagning och utvärdering av funktionen kommer LTU att vara fortsatt involverad och finansiering för detta har sökts i samverkan med LTU. Biofiltrets form och design kan enkelt anpassas utifrån de lokala förutsättningarna och tekniken har därmed visat sig lämplig att anläggas för mer än ett syfte, det vill säga de kan användas för så kallade multifunktionell användning av stadens ytor. I detta fall har biofiltret primärt anlagts för rening och fördröjning av dagvatten men samtidigt så har anläggningen placerats i gatumiljön som en trafiksäkerhetshöjande lösning (chikan) som är tänkt att bidra till att sänka hastigheten för biltrafikanter. Dessutom kommer biofiltret att byggas i närheten av en förskola vilket ger möjligheten till ett pedagogiskt mervärde. Förskolepedagogerna har möjlighet att väva in biofiltret i sin pedagogiska verksamhet kopplat till hållbar utveckling och värdet av vatten. Projektet har också presenterats till delegation från Moskva som var intresserade av klimatanpassningslösningar i Sverige och de har visat intresse för detta projekt som är anpassade framförallt för kalla klimat. 31

32 5- Urbio AB har lämnats sin slutrapport i oktober 2018 för projektet Strandnära byggande i kallt klimat- planering och gestalning av integrerade system för infrastruktur. Projektet innebär att utveckla en detaljerad planering och gestaltning av de två bostadsområdena på ett sätt som har ett systemintegrerat perspektiv på vatten, avlopp, transporter, bostadsutformning och naturmiljö. Syftet är att stärka områdets våtmarker, integrera bostäder och infrastruktur med naturliga och artificiella översvämningsskydd, skapa en miljö som tar fasta på klimatet och årstiderna, ge förutsättningar för en årstidsberoende transportprioritering. Projektresultatet av Strandnära byggande i kallt klimat behandlar stadsutveckling i arktisk miljö med fluktuerande vatten och visar olika underlag. Underlagen fångar de stora frågeställningarna i projektet; Bärkraftigt byggande, Resilienta landskap samt Hållbar mobilitet. Urbio har gjort en detaljerad förprojektering av hus och landskap för utvecklingen av Vassara-Sandviken i Gällivare. Detta tar sin utgångspunkt i flera tidigare forskningsresultat om byggande och landskapsutformning i kallt klimat, med särskilt fokus på Attract (Vinnova) och Grön Nano (Vinnova). Urbio har gjort förprojektering för : - Hur man planerar områden nära stranden som planering för vårflod och landformer och hantering av dagvatten. - Att utveckla översvämningsskydd som en modell föröversvämningsdrabbade bostadsmiljöer i arktiska strandnära lägen samt utveckling av hur vägbanken kan formas för erosionsskydd. - Att utveckla designtypologier och anpassade tekniker för hållbar dagvattenhantering från snösmältning på privat och allmän mark i kallt klimat. - Att utveckla växtlighet genom att ta fram en vegetationsstrategi om etablering, skötsel och växtmaterial. - Att hämta kunskap och best practice inom arkitektur, spetstekniken och systemlösningar för bebyggelse i kallt klimat, det vill säga anpassade till landskapet i Gällivare. - Att hämta in kunskap om smarta infrastrukturlösningar och best practice inom vägutformning i kallt klimat. - Utredning av förutsättningarna för att bygga en bro intill stationen. Projektets landskapsgestaltning använder spetsteknik baserat på samordning av teknikområden, förvaltningsaspekter, naturliga och tekniska förutsättningar samt samspel mellan gestaltning och teknik. Mer specifikt föreskrivs biofilter, fördröjningsdammar samt gröna stråk för kallt klimat. Dessutom förstärkta vägbankar och samförläggningslåda för VA och värme med utgångspunkt i erfarenheter från försök i Kiruna. 32

33 Gällivare kommuns avsikt är att under 2019 ta fram detaljplaner för området baserat på det resultat och underlag som framkommit inom ramen för projektet Strandnära byggande. Arbetet med kommunens detaljplaner sker parallellt med diskussioner om LKAB:s bostadsförsörjningsbehov och finansiering. Arbetet föranleder i detta skede dock ingen fortsatt finansiering via FoI-medel. Istället förväntas projektet implementeras genom mer traditionell finansiering från Gällivare kommun, LKAB, framtida bostadsinnehavare och övriga berörda parter. Projektet har goda förutsättningar att genomföras i sin helhet, men frågetecken kvarstår fortfarande gällande finansieringsmodell för de olika typhusen samt samverkan med Trafikverket avseende planskild korsning över järnvägen. Projektet bedöms dock kunna genomföras även utan möjligheten till planskild korsning, men fortsatt riskutredning behöver tas fram. 6- Atkins Sverige AB fick stöd för projektet PIM (Planning Information Modelling och var klar med sitt projekt under hösten De genomförde en analys för en digital prototyp för modelling inom stadsplanering. Prototypen är en 3D basmodell utifrån urval av temaområden, aspekter och indikatorer som kollektivtrafik, naturvärden exploateringsekonomi, VA-försörjning, buller, ekosystemtjänster, trygghetstjänster. Indikatorerna som modellen är baserade på Stockholms Stad C/O City manuella index och värden, som beräknar modellens ekosystemtjänster som produceras av de gröna och blåa miljöerna. Med hjälp av denna funktion kan användaren utforma lösningar för vattenhantering, buller, skyddsåtgärder, skapa ett bra mikroklimat och gynna biologisk mångfald. Detta hjälper till med att bedöma ekologiska, rekreations- och sociala värden inom landskap och öppna utrymmen för hållbar stadsutveckling som kan komma till användning inom strukturplanering och detaljplanfaser. Projektet ledde till att man kan knyta dessa parametrar till 3D-objekt vilket är som är nytt inom hållbarhetsberäkningar. Under projektet har även denna digitala planeringsverktyget blivit VR-kompatibelt som gör att man kan göra ytterligare analyser. Prototypen har testats i Nacka, Helsingborg och London. Prototypen har utvecklats tack vare stödet men produkten behöver utvecklas vidare för att det blir ett fullt fungerande verktyg för intressenter, framförallt planerare. Atkins Sverige AB har gjort en GAPanalys för att se vilka delar som saknas för att produkten ska bli helt fungerande och analysen visar att det krävs ytterligare finansiering i form av EU eller statlig finansiering och samverkan med kommuner eller fastighetsbolag. I dagsläget finns dock inga finansieringar och detta gör att projektet har begränsningar för att kunna gå vidare till implementeringsfasen. 33

34 Det finns dock lärdomar som har kommit under arbetets genomförande. Verktyget gör att man kan jämföra olika förslag och få ut beräkningar som inbegriper flera olika indikatorer inom ekosystemtjänster som är betydande för planering samtidigt. Att göra komplexa jämförelser och beräkningar uppfattas som ganska tidskrävande. Med digitala lösningar kan man i ett tidigt skede bedöma hållbarheten av olika förslag som utgör basen för ett bättre beslutsunderlag för stadsplanering. Sammanlagt är projektet fortfarande i utvecklingsfasen och behöver ytterligare finansiering och kommuner med sig för att gå vidare med implementeringsfasen. 7- Invest Stockholm slutgenomförde sitt projekt i oktober Projektet har genomfört en fördjupad förstudie av tekniska förutsättningar för att förlägga ett takväxthus på ett antal byggnader i Stockholm. Projektet har också genomfört två tekniska innovationstestbäddar av liten skala som har genomförts i Kista Galleria och på ett växthusföretag. De har även gjort en internationell omvärldsanalys för innovativa tekniker för takplacerade växthus i urban miljö. Projektarbetet började med att identifiera platser för takplacerade växthus i ett antal av Stockholms industriområden. Förutsättningarna för platsvalet var att det skulle finnas fjärrvärmeanslutning, möjlighet att utnyttja spillvärme från underliggande byggnad, tillräckligt stora och hållfasta tak för växthus på taket och möjligheter att enkelt kunna transportera material och varor till och från taken. Ett antal byggnader i Högdalen, Slagsta och andra industriområden i söderförort undersöktes men kartläggningen visade att inga av de undersökta byggnaderna uppfyllde alla villkor. Därför vidgades sökområdet till andra förortsmiljöer i Stockholm, som kunde ha lämpliga tak och intresserade fastighetsägare. Invest Stockholms samarbete med fastighetsägare i staden ledde till kontakter med Citycon, den ledande nordiska centrumägaren som bland annat äger gallerian i Kista centrum. Centrumanläggningen i Kista har ett stort och bärigt tak, tillgång till spillvärme via ventilationssystemet, möjligheter till vattenförsörjning både via det konventionella vattensystemet, dagvatten från taket och möjlig tillgång till andra vattenfraktioner och enkla möjligheter att föra material till och från taket samt. Det finns också möjlighet att få avsättning från producerade grödor och fisk direkt till den underliggande Food Court i Kista centrum, där det finns ett stort antal restauranger, caféer och snabbmatställen. Resultat ledde till att Fastighetsägaren Citycon har visat ett stort intresse av att bygga projekts planerade växthus på taket av Kista Galleria. Teknikchefen för Citycon Kista har beställt offerter från växthusbyggare som underlag för en bygglovsansökan. Citycon har också anlitat sin arkitekt för att ta fram underlag 34

35 för en bygglovsansökan, som sannolikt kommer att lämnas in under slutet av Finansieringen efter positivt bygglovsbeslut förutses i huvudsak kunna ske genom Citycons egna utvecklingsmedel och behöver kompletteras med andra statligt medel (Boverket, Vinnova eller Naturvårdsverkets stödprogram mm). Sammanlagt är projektets resultat ett bra underlag för andra liknande projekt och har bra förutsättningar för att idén kan implementeras i Kista Galleria förutsatt att bygglov beviljas. 8- Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har fått stöd för åtgärden Storskalig produktion av foderprotein från hushållsavfall och lämnade sin slutrapport under hösten Projektet kollade på alternativ till de traditionella behandlingarna av biologiskt nedbrytbart avfall. Fluglarvskompostering betyder att i behandlingen omvandlas avfallet till kompost och larvbiomassa. Larvbiomassan som innehåller stora mängder protein och fett kan användas i djurfoder. Detta gör att man behandlar avfallet på samma sätt som naturen gör. Tack vare förstudien närmade sig projektet till implementeringsfasen. Den ledde även till att man kollade på hur projektet förhåller sig till gällande lagstiftningar inom avfallshantering, Animaliska biprodukter och foderlagstifning. Lagliga avfallsfraktioner för t.ex. fluglarvsbehandling inom EU (mest i Animaliska Biproduktsförordning) kan bli en begränsning för att implementera detta projekt. Lagstiftningen jämställer fluglarvskomposteringen med all annan storskalig djurproduktion, då flugorna klassas som produktionsdjur. Detta gör att larverna kommersiellt inte får utfodras med blandat matavfall (från konsument) eftersom det då kan innehålla köttrester. Detta blir en begränsning i Sverige då Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö vill införa systemet för behandling av blandat matavfall. SLU skrev också att de arbetar med implementering av fluglarvskomposteringssystemet på flera nivåer och har påbörjat samarbete med Kina där implementering skedde under 2018 då det finns det inte samma begränsningar med lagstiftning utanför EU. Även i Tanzania sker ett arbete med en doktorand för effektiv behandling av avfall från marknader och livsmedelsindustrin, med målet att producera fiskfoder. Företaget är redan aktiv i Tanzania och doktoranden har etablerat samarbete för att optimera anläggningen. Hos SLU ska man ha en testbädd för en anläggning som möjliggör en fluglarvskompostering i större skala. Sammantaget har förstudien gått bra och att SLU arbetar vidare med sin implementering i de länder som är utanför EU. 9- Mälarenergi AB fick stöd för projektet Energisystem stationsområdet och lämnade slutrapporten enligt plan under hösten Syftet med förstudien var att ta fram en funktionsspecifikation för ett energisystem baserat på spetsteknik och en högre grad av automation. Det betyder att 35

36 Mälarenergi ska utreda potentialen för ett energisystem baserat på energilager i huskroppar, energiflöden mellan olika lokaltyper, digitala nätstationer, fjärrkyla samt lågtempererad fjärrvärme (4DH) i kombination med t.ex. solceller. Nästa steg efter förstudien är att ha ett pilotprojekt i en stadsdel där en miljörelaterad, avancerad systemlösning för ett nytt energisystem i kombination med en ny affärsmodell skulle implementeras. Projektets resultat ledde till att olika tekniker studerats och har beskrivits. Under projektets gång skedde samverkan med flera aktörer, samverkan skedde med både företag, energibranschen, högskolor, universitet, Västerås Stad och intressenter i staden. Kunskapen som hämtades under förstudiefasen blir en del av de olika etapper som finns i det stora projektet Mälarporten. Mälarporten är ett projekt för att skapa en ny stadsdel i Västerås med bästa tekniska lösningar för hållbar stadsutveckling och kommer inte vara klar förrän om cirka 20 år. Men det finns en del aktiviteter som sker i området kontinuerligt, till exempel att bygga ut, renovera och förnya fjärrvärmenätet i området är till exempel en av de små projekt som kan göras i samband med Mälarporten. Detta kommer göras kontinuerligt, och bygga med lägre temperaturer kommer vara ambitionen, så kallad fjärde generationens fjärrvärme. Här kommer resultatet och kunskapen från förstudie att bli ett bra underlag. Sammanfattningsvis finns det utmaningar med att implementera nya tekniker i nya stadsdelar med långa genomförandetider för denna typen av stora projekt. Förstudien visar däremot att det behövs liknande kunskapsunderlag för att fatta beslut inom innovativa lösningar. 10- Ett annat projekt som slutförts är Stockholm Vatten och Avfall AB:s projekt HSMA förstudie NIR-teknik (near infrared). I projektet har stödmottagaren undersökt möjligheten till att investera i en sorterings- och mottagningsanläggning för avfall där teknik för infraröd strålning ska användas. Tekniken har utvärderats med avseende på prestanda, utbyte, sorteringsnoggrannhet, kapacitet och renhet och syftet har varit att skapa ett beslutsunderlag för fortsatt arbete. Projektet kom fram till att NIRteknikens prestanda, utsorteringsgrad och renhetsgrad är högre än andra sorteringstekniker på marknaden. De utsorterade plast- och metallfraktionernas renhetsgrader bedöms kunna uppfylla FTIs krav på renhet. Utsortering av pappersförpackningar kommer inte få tillräckligt hög renhetsgrad för att FTI ska godkänna/ta emot fraktionen. Tekniken, till skillnad från annan sorteringsteknik på marknaden, kan läsa av vilka material avfallet består av och med hjälp av exempelvis luftströmmar sortera ut de eftersökta materialfraktionerna. Tekniken möjliggör att hushållen endast behöver separera matavfall från resterande restavfall, vilket innebär att de endast behöver ha två sopkärl i hemmet, ett för matavfall och ett för restavfall. 36

37 Projektet har enligt stödmottagaren gått mycket bra. Man har konstaterat att den prövade tekniken fungerar bra och man har nu också ett genomförandebeslut för den planerade sorteringsanläggningen. Enligt stödmottagaren har stödet från i det här fallet stadsinnovationsprogrammet varit betydelsefullt. 11- Umbilical Design AB lämnade sin slutrapport i november 2018 för projektet Astrostaden. I förstudien testades spetstekniker från rymdsektorn. Ambitionen är att dessa tekniker ska integreras i befintliga byggnader t.ex. Humlegårdens fastigheter. Syftet med projektet är att skapa mer hållbara byggnader genom att integrera material och tekniker från rymdsektorn. Projektet har samarbetat med ett antal rymdföretag som har lösningar inom rening av inomhusluft, värmeisolerande färg och puts, energieffektivt ventilationssystem, kylning av LED belysning, energioptimering och duschar som kan återvinna upp till 90 procent vattnet. Projektet har testat dessa lösningar i Humlegårdens Fastigheter och dokumenterat om hur de har fungerat i praktiken. På så sätt skapade stöd för stadsinnovationer möjligheten för olika aktörer att mötas för att testa sina lösningar i ett nytt sammanhang. Det är dock också viktigt att säga alla dessa innovationer som testades är under sin utveckling. Med andra ord är de lösningarna som Umbilical Design AB ska gå vidare med nyskapande och förstudien har varit ett bra underlag för att kunna gå vidare till den faktiska implementeringen. Projektets resultat har lett till att Umbilical Design initierat ett projekt Space + Buildings 2.0, som innebär att gemensamt ta vidare de idéer, koncept som känns mest angelägna. Detta ledde också till att Umbilical Design föreslog som en del i fortsättningen, "Framtiden konferensrum" - en workshop som de genomförde i november 2018 tillsammans med ÅF, där både Humlegården Fastigheter och de andra rymdföretagen medverkar samt underleverantörer från bland annat belysnings- och möbelföretag deltar. När det gäller finansiering pågår en dialog kring hur ett projekt skulle kunna initieras troligen i samarbete med en fransk arkitekfirma ESA HQ som har utryckt sitt intresse för dessa lösningar. Ambitionen är att kunna utveckla och leverera lösningar till ESA HQ i Paris som genomför ett omfattande ca 4 år långt renoveringsarbete av hela byggnaden. Sammanfattningsvis kan man säga att projektet Astrostaden har bidragit till en ökad öppenhet hos såväl fastighetsägare som entreprenörer att pröva och använda rymdteknik. 12- Skanska Sverige AB har fått stöd för åtgärden innovativ energi-och vattenteknik för Mörkgröna Hagavik och har genomfört sitt projekt i slutet av Skanska i Hagavik (Växjö) är ett bostadsområde som vill klara miljömärkningen Svanen samt Skanskas eget krav Mörkgrönt för att bygga bostäderna gröna. Mörkgrönt enligt Skanska ställer mycket högre kravnivåer än dagens miljöcertifieringssystem inom energi, klimat, material, avfall och vatten. För att kunna testa olika förutsättningar för 37

38 dessa tekniska lösningar i ett konkret nybyggnationsområde vill Skanska göra en förstudie och testa en stor solcellsanläggning med stora batterier som möjliggör en bättre styrning, användning, batterilagring och utjämning av elektricitet. Värmen är också tänkt att tillföras med en solfångare. De undersökte även möjligheten att minska vattenanvändning i byggnader och vill använda rymdduschar. Analyserna visade att rymdduschar är en dyr lösning i förhållande till den energiprestanda som fås. En annan risk för att implementeringen för dessa tekniker blir fördröjt är att byggnadsprojekt tar lång tid. Processer tar också längre tid än planerat på grund av oftast försenade bygglov. Enligt stödmottagare hade stödet varit betydelsefullt. 13- Grönska stadsodling 365 AB fick stöd för projektering av en storskalig odling i staden samt utveckling av cirkulära system för storskalig vertikal odling. Med hjälp av Naturvårdsverkets stöd och extern investering har Grönska nu konstruerat en av Europas största vertikala odlingar belägen i Huddinge, i södra Stockholm. Odlingen har en kapacitet på odling av 1,3 miljoner plantor per år. Gällande cirkulära system har primärt användningen av restprodukter från biogasproduktion utretts. Med andra ord har Grönska konstruerat byggnaden men den är nog inte fullt igång. 14- RAF Group har fått stöd för att göra en förstudie för djupgeotermiska pilotanläggningen i Karlskoga och förstudien har slutfört under Syftet var att möjliggöra för svenska kommuner, städer och samhällen att effektivare komplettera med mer miljövänlig förnyelsebar utsläppsfri basenergi. På grund av ekonomiska och politiska beslutmässiga begränsningar, behövde stödmottagen dock komplettera ursprungliga kunden för pilotanläggning med andra projekt. Förundersökningsarbete för att ersätta Karlskoga pilotanläggning skedde med Norrenergi AB i Solna, Ljusdal Energi och Sandviken Energi. Undersökningar skedde för att klarlägga förutsättningarna för etableringen av en eller flera djupgeotermiska anläggningar kopplat till antal pågående förhandlingar med svenska djupgeotermiska kundprospekt. Resultatet från projektet visade att den vanliga uppfattningen om djupgeotermiska energietableringar är att det är geografiskt begränsade till länder och områden med mycket speciella geologiska förhållanden. Men denna studie visade att man på ett kostnads-och tidsmässigt effektivt sätt få åtkomst till de nödvändiga djupen och tillgängliggöra energimängder även i Sverige som har en ganska kal berggrund. Detta kan göras med ett skapande av underjordiska djupgeotermiska värmeväxlarsystem. Förstudiearbetet och den vidare förädlingen av det djupgeotermiska systemkonceptet som förstudiearbetet möjliggjort har resulterat i en systemteknisk kostnadseffektivisering på upp till 40 procent. Förstudie har också lett till en bättre förståelse för nulägessituationen. 38

39 15- Habermann Design&Development AB fick stöd för att utveckla en teknisk lösning som kan lösa problemet med näringsläckage från sanitetsystemen, samt ökad belastning krav på reningsverk. Företaget har utvecklat lösningen tillsammans med SLU för att fånga upp cirka 80 procent av det totala näringsinnehållet från hushållens humanavfall. Detta innebär att projektet fokuserade på ett produktkoncept baserat på IoT med trådlösa sensorer för mätning av processen. Det var också flera parter såsom kommun och företag som var involverade i processen. Skellefteå kommun har bidragit med kompetensen inom avfallshantering, VA och testplatser inom kommunen. Konsulten Ecoloop har via workshops bidragit med erfarenhet kring VA systemet. En annan stark aktör i processen var RISE som har deltagit i diskussionerna kring filtrets utformning och framtida samarbetsprojekt. Det var också flera små-medelstora företag som hade spetskompetenser som var involverade under processen. Projektet Urindehydrering i hemmiljö lämnade sin slutrapport i början av Resultatet visade att testerna med prototypen genomfördes med mycket goda resultat. Tekniken med torkning (dehydrering) och kvävefixering har visat på goda resultat samt IoT lösningar för att kontrollera enheten fungerade och har en stor potential att vidareutvecklas. Under implementeringen fick företaget lärdomar om tekniken. En viktig lärdom var att systemets delkomponenter såsom filter och kemikalier redan finns tillgängliga på marknaden och det är möjligt att bygga en torrtoalett som i stor utsträckning nyttjar redan existerande tekniker samt robusta och välbeprövade komponenter. Projektet har också väckt internationellt intresse. Resultaten har nyttjats för dialog med en aktör inom hållbar sanitet i Uganda, Sanitation Africa. Projektet har deltagit i aktiviteter inom Vinnovas projekt Uricycle för kunskapsutbyte. Under projektet Habermann Design &Development AB har det beslutat att flytta verksamheten för sanitetslösningar till det nystartade bolaget Harvest Moon AB. Under projekttiden har även dialogen om hur projekten kommer att gå över till nästa fas för kommersialisering och marknadsföring påbörjat. Företaget har blivit antagna till Stockholm Innovation and Growth som ska fortsätta sitt arbete för att vidareutveckla och lansera produkten i denna plattform och har även sökt pengar hos Vinnova och Energimyndigheten. Det dock finnas vissa hinder förutom finansiering för att vidareutveckla produkten. Enligt resultatet är implementeringen av lösningen inte möjlig utan lagändringar som begränsar fastigheters utsläpp av kväve och fosfor till reningsverk. Det kan finnas dock potential vid implementering av ny och ombyggnation i staden och för enskilda avlopp och minska belastningen av fosfor och kväve i sjöar, vattendrag och kustnära områden med begränsad vattenomsättning. 39

40 16- Sollentuna kommun har lämnat sin slutrapport i början av 2019 och har fått stöd i första omgången i Projektet fick stöd för utredning av en linbana som kollektivtrafik i Häggvik och Väsjön i Sollentuna kommun. Enligt projektets resultat bidrar linbana som kollektivtrafik till hållbart resande och därmed flera av kommunens uppsatta mål. Utredningen med projektet genomfördes av Sollentuna kommun i samarbete med Trafikförvaltningen SLL. Arbetet påbörjades med en fokus på trafikanalys med samhällsekonomisk kalkyl som arbetats fram tillsammans med trafikförvaltningen. Arbetet har genomförts avseende teknik, sträckning, risk och säkerhet. Nära samarbete har även skett med Göteborgs stad. Närmare sagt genomfördes under 2017 tekniska förutsättningar, valt system i Sollentuna och konsekvenser för omgivande bebyggelse, infrastruktur och miljö för linbana som kollektivtrafik. Juridisk utredning genomfördes och det ledde till en diskussion kring finansiering och drift mellan kommun och landstinget. Nästa steg i projektet är nu en åtgärdsvalsstudie tillsammans med Trafikförvaltningen inom Stockholms län och Trafikverket. Enligt planen skulle nästa steg ha varit samarbete med landstinget, fortsatt detaljplaneläggning, ytterligare tekniska utredningar, ekonomiska studier samt detaljprojektering. Efter denna studie kvarstår några frågetecken inom juridik, finansiering och affärsmodeller för projektet. Linbanan förutsätts vara en del av SL-trafiken. Eftersom linbanan är en del av SL-trafiken är Trafikförvaltningens deltagande i fortsatta processen nödvändig. Detta kan innebära att projektet behöver införlivas i Trafikförvaltningens investeringsprocess vilket ställer särskilda krav på hur utredningen ska genomföras. 17- MORF Landskapsarkitektur AB som fick stöd i första omgången 2017 har lämnat sin slutrapport i början av Projektet har drivits som en förstudie som ska användas till en fallstudie för projektet som är tänkt som ett konkret projekt i Ulleråker i Uppsala. Projektet försökte identifiera de initiala knäckfrågorna och lista olika alternativa tillvägagångsätt som identifierats under arbetets gång. Projektet fokuserade på möjligheten att transplantera träd och markvegetation från ett naturområde till en innegård på bjälklag och faktorer som behöver utredas inför en byggnation, referenser som kan tillämpas på projektets fallstudie och metoder som finns tillgängliga nationellt och internationellt. Projektets implementering ska leda till multifunktionella dagvatteninnovationer både vid transplantering av vegetation och vid nyplantering. Projektet visade att det med största sannolikhet går att transplantera träd och markvegetation från en plats för att sedan flytta den till en innegård på 40

41 bjälklag. MORF Landskapsarkitekter AB har skrivit en rapport om detta resultat för att sprida information till andra yrkesverksamma som innehåller föreslagna metoder som kan tillämpas vid byggnation. Resultatet har också spridits till olika grupper. Eftersom referenser saknades inom Sverige har projektet sökt expertkunskap internationellt. De internationella kontakterna visade ett stort intresse för projektet vilket lett till att projektet presenterats för forskare inom urban forestry (stadsträd och urbana skogar) och dagvattenhantering vid University of British Columbia (UBC), Kanada. Resultatet visade också att existerande information kring transplantation till bjälklag var bristfällig och svårtillgänglig. Projektet hittade ingen information kring hur substratet under den transplanterade markvegetationen skulle utformas, eller en metod för att hitta en blandning där naturlig jord från platsen används. Projektet har hittat en metod som kan användas bevattning och dagvattenhantering i stadsmiljö. Det finns planer för att projektet leder till ett investeringsbeslut men behovet av en förstudie uppkom i arbetet inför en framtida nyexploatering i Ulleråker, Uppsala där implementeringen av projektet avser. I början av projektet var beräknade byggstarten 2018 men den är framskjutet till Under projekttiden genomfördes också ändringar i detaljplanen för kvarteret. Trots ändringarna i förutsättningar för fallstudien och projektet har Hökerum Bygg och Sveafastigheter Bostad avsikten att implementera MORF arkitekters projektresultat. Förberedelserna kommer att komma igång närmre byggstart. Bilaga 2 Fördjupade intervjuer Vertikal odling som nyttjar stadens resursflöden (Grönska stadsodling 365 AB) Projektet har gått jättebra. En storskalig vertikal odling har konstruerats, den största i Norden och en av de största i Europa. Örter och sallader säljs i flera livsmedelsbutiker och man är nu mycket inne på att arbeta med säljorientering. Enligt projektledaren vill de fortsätta att utveckla tekniken och expandera i framtiden. Förstudie Mo-Bo2 (Theory Into Practice AB) Projektet har gått bra men det har varit en utmaning att Stockholm stad tyckt att dom har haft för dåligt med resurser för att kunna medverka i förstudien på det sätt som det var tänkt från projektledarens sida. Studien har istället riktats in på systemlösningen som stöttar delningsekonomi, digitalisering och konsumenternas vilja att dela produkter. Förstudien kommer att ligga till grund för det som lämnas in till Staden i samrådsförfarandet i detaljplaneprocessen. 41

42 Knivsta kretslopplösningar för vatten, näringsämnen och energi (Alsike Fastighet AB) Projektet har gått bra och man har kommit fram till ett resultat som gör att man kan prova lösningen i skarpt läge och bygglov kommer att lämnas in under våren för att tillämpa avloppslösningen på 14 lägenheter. Framöver arbetar man med detaljplaner för större områden i Knivsta. Hållbar mobilitet i bilfritt boende- Transport som tjänst i fastighet Xplorion, Brunnshög Lund (Trivector Traffic AB) Projektet har gått bra och genomförts ungefär som planerat. Man har förberett implementering av Xplorion, dock har fastighetsprojektet blivit försenat men resultaten har använts i ett annat projekt i Göteborg. I och med projektet gavs möjlighet att träffa olika samarbetspartners nödvändiga för implementering. Nu arbetar man med att få till fler avtal om framtida projekt. Eco Canopy (White arkitekter AB) Projektet har gått jättebra och är, enligt projektledaren en framgångssaga på flera sätt. Det har gett ringar på vattnet de har fått med sig byggherren och använt sig av metoder kring samskapande utvecklade av projektledarens forskning som ledde till en ny innovation, en ny metod kring samskapande i stadsbyggnadsprocessen med hjälp av digitala verktyg och VR. Demonstrationsanläggning för lagring av kyla i fasändringsmaterial (Chalmers tekniska högskola AB) Förutom lite förseningar så har projektet och samarbetet med partners gått bra och projektet löpt på. Framtida finansiering är sökt och man ska fortsätta att utveckla och utvärdera i skarp drift. Cim-city Information Modeling (Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad) Projektet har flutit på bra och har gett ungefär de resultat som man siktade på. Man kommer att fortsätta att arbeta vidare med informationsmodellen CIM och med pilotprojektet Arbetsmetoden, där information och förankring är det som ligger närmast i tiden. Transplantation av vegetation till bjälklag- i system med innovativa dagvattenlösningar (MORF Landskapsarkitektur AB) Projektet har gått bra och man har tagit fram rekommendationer för hur man ska gå till väga för att transplantera markvegetation och träd. Byggstart av området där transplantationen skulle genomföras har blivit uppskjuten till Norra Djurgårdsstadens fysiska resursflöden (Stockholms kommun, exploateringskontoret) Projektet har gått över förväntan. Den ursprungliga planen att integrera demnonstraton i REFLOW har dock inte lyckats då deras processer med leverantören som har jobbat med REFLOW inte riktigt har fungerat. Nu söker man 42

43 finansiering för att arbeta vidare med och utveckla verktyget inför en framtida implementering. CAPE (Comfort Action Plan for Energy) - Digital lösning för ett balanserat värmesystem i byggnader. (RISE Interactive Institute AB) Projektet har gått bra. Man har arbetat på en algoritm för att förstå huruvida ett värmesystem är balanserat eller ej och kommunicerat rekommendationer för förbättring till de brf man arbett med. I framtiden vill man utveckla projektet för att kunna applicera algoritmen i multipla situationer. Finansiering för detta är sökt hos Energimyndigheten. Förstudie snabbgående miljöfärja Alnö Sundsvall (Sundsvall kommun) Projektarbetet har gått jättebra men man har konstaterat att det finns tekniska hinder för att tex ha året runt färjetrafik pga. isförhållandena samt ekonomiska utmaningar för att få en färjetrafik att fungera. Dessa beror mycket på antalet resenärer kring vilket det finns stora osäkerheter. Därför hoppas man kunna genomföra en testperiod framöver. Bilaga 3 Beviljade projekt Energi År Organisation Beviljat Total Projektnamn Plats belopp projektbudget 2016 Chalmers tekniska kr kr Demonstrationsanläggning för Göteborg högskola lagring av kyla i fasändringsmaterial Mälarenergi AB kr kr Energisystem stationsområdet Västerås Rödkullen Exploatering AB kr kr Smart energisystemlösning för Rödkullen (fjäll)by Skanska Sverige AB kr kr Innovativ energi-och vattenteknik för Mörkgröna Hagavik 2017:1 RAF Group AB kr kr Förstudien för djupgeotermiska pilotanläggningen i Karlskoga Uppsala Kommun kr kr Specialteknisk sand för Sport- och energieffektiva konstgräsplaner Rekreationsfastigheter AB Varberg Energi AB kr kr Fjärde generationens 2017:2 RISE Interactive Institute AB fjärrvärmenät i Varberg kr kr CAPE (Comfort Action Plan for Energy) - Digital lösning för ett balanserat värmesystem i byggnader Åre Växjö Karlskoga Uppsala Varberg Göteborg Statens fastighetsverk kr kr Smarta energisystemlösningar i historisk stadsmiljö Stockholm 2018:1 Uppsala Parkerings AB kr kr Morgondagens mobilitetshus Uppsala Avfallshantering 43

44 År Organisation Beviljat belopp Total projektbudget Projektnamn 2016 Elonroad AB kr kr Elektrifiering av Lunds sophämtning SLU kr kr Storskalig produktion av foderprotein från hushållsavfall 2017:1 Stockholm Vatten och kr kr HSMA förstudie NIR-teknik Avfall AB (near infrared) Stockholms stad kr kr Norra Djurgårdsstadens fysiska resursflöden 2018:1 Stiftelsen Håll Sverige kr kr Innovativa skräpinventeringar i Rent urbana miljöer Plats Lund Uppsala Stockholm Stockholm Stockholm, Tyresö Hållbar Utveckling Skåne kr kr HUS - Hållbar Urban Svampodling från restprodukter Malmö 2018:2 Locallife Sweden AB kr kr CoEnGage - Kollektivt engagemang för energi och resurshushållning Stockholm Returkultur AB kr kr Delning och tillgängliggörande av kulturinstitutionernas utrustning och brukbara svinn Snöteknik AB kr kr Färdigställa projektering och produktion av Snowfighter SF50 Göteborg Stockholm Vatten och avlopp År Organisation Beviljat Total Projektnamn Plats belopp projektbudget 2016 Alsike fastighetsaktiebolag kr kr Knivsta kretsloppslösningar för Knivsta vatten, näringsämnen och energi Bodens kommun kr kr Stadsnära dagvattenrening i kallt Boden klimat Skellefteå kommun kr kr Klorfritt badhus Skellefteå 2017:1 Habermann Design & kr kr Urindehydrering i hemmiljö Skellefteå Development AB Mörbylånga kommun kr kr Mörbylånga Vattenverk - Mörbylånga delprojekt "Förstudie Process" 2017:2 Graytec AB kr kr Gråvattenåtervinning på HSB Göteborg Living Lab 2018:1 Spiksten AB kr kr Diagnostik av spillvattennät Umeå Uppsala Vatten och Avfall AB kr kr Smarta vattennät - Övervakning av dricksvattennät med avancerad dataanalys Uppsala VA SYD kr kr Agnes III, Aerobt Granulärt Slam (AGS) SLU kr kr Demonstrationsprojekt av biokolsanläggningar för småskalig avloppsrening Malmö Uppsala 44

45 2018:2 Elajo Technology Solutions AB kr kr Förädling av slam på ett resurseffektivt sätt- Elajometoden Oxelösund Ekosystemtjänster och stadsodling År Organisation Beviljat belopp Total projektbudget Projektnamn 2016 Invest Stockholm kr kr CITYFRESH - innovativa Business Region AB system för odling i industrifastigheter Linköpings universitet kr kr Gröna växtväggar med sakernas 2017:1 MORF Landskapsarkitektur AB internet kr kr Transplantation av vegetation till bjälklag- i system med innovativa dagvattenlösningar 2017:2 Alovivum AB kr kr Innovativ, kretsloppsanpassad odling i stadsmiljö med hög effektivitet Grönska Stadsodling 365 AB kr kr Vertikal odling som nyttjar stadens resursflöden 2018:1 Calluna AB kr Webbapplikation för samarbete och synliggörande av trädens värden för hållbar stadsutveckling och förvaltning av stadens gröna infrastruktur Ekologigruppen Ekoplan AB kr kr Urban Layers testbed hållbar dagvattenhantering Plats Stockholm Norrköping Uppsala Malmö Stockholm Uppsala, Solna Malmö C/O City kr kr Q-GYF- En användarvänlig GIS Stockholm (geografiskt informationssystem) -baserad grönytefaktor för urbana ekosystemtjänster 2018:2 SLU kr kr Modul för stadens fisk Alnarp Byggnader och byggande, stadsbyggande År Organisation Beviljat Total Projektnamn Plats belopp projektbudget 2016 Umbilical design AB kr kr Astrostaden - spetsteknik från Stockholm rymdsektorn integreras i byggnader för hållbar stadsutveckling Urbio AB kr kr Strandnära byggande i kallt Gällivare klimat - planering och gestaltning av integrerade system för infrastruktur 2017:1 White arkitekter AB kr kr Eco Canopy Linköping 2017:2 Theory Into Practice AB kr kr Förstudie Mo-Bo2 Stockholm 2018:1 Green Lite AB kr kr Green Lite Green Building Solutions (GBS) - klimatsmart byggmaterial för nya innovativa byggmetoder Stockholm 45

46 2018:2 Sweco Architects AB kr kr ACE, Arkitektur för Cirkulär Ekonomi -praktiska samverkansprocesser och metoder for att skapa funktionella cirkulära materialflöden i nybyggnation Malmö Österåkers kommun kr kr Urbant centrum för logistik, kretslopp och pedagogik Österåker Trafik och kommunikationer År Organisation Beviljat belopp Total projektbudget Projektnamn 2016 Sollentuna kommun kr kr Linbana som kollektivtrafik i Sollentuna 2017:1 Trivector Traffic AB kr kr Hållbar mobilitet i bilfritt boende - Transport som tjänst i fastighet Xplorion, Brunnshög Lund 2017:2 Karlskrona kommun kr kr Utveckling av mobildataanalys för åskådliggörande av trender i trafiksystemet för möjliggörande av målstyrd strategisk planering Sundsvalls kommun kr kr Förstudie snabbgående miljöfärja Alnö - Sundsvall 2018:1 Ecoloop AB kr kr Fossilfria transportkedjor för jord -och bergmassor i urban miljö RISE AB kr kr Alternativa tekniker till landström för fartyg Plats Sollentuna Lund Karlskrona Sundsvall Stockholm Göteborg och Stockholm 2018:2 Linköpings kommun kr kr Förstudie avseende pilotprojekt med en flotta av självkörande elektrifierade bussar som komplement till stombuss i Vallastaden och Mjärdevi, Linköping Linköping Digitala systemlösningar År Organisation Beviljat Total Projektnamn Plats belopp projektbudget 2016 Atkins Sverige AB kr kr PIM (Planning Information Stockholm Modelling) Stockholms universitet kr kr Fjärranalys i stadens tjänstfördjupad Stockholm förstudie kring spjutsteknik för automatiserade underlag till effektiv regional biotopkartering 2017:1 Stadsbyggnadskontoret kr kr CIM-City Information Modeling Göteborg Göteborgs stad 2017:2 Orust kommun kr kr Systemlösningar för utveckling av klimatanpassning av det kustnära samhället Orust 46

47 2018:1 Nya Rågsveds Folket Hus kr kr Halvera matsvinnet genom digital disruptiv distribution av livsmedel Stockholm Pointguard AB kr kr Mobila mätningar av luftkvalitet för effektivare åtgärder i hållbara städer. Uppsala Uppsala kommun kr kr The Uncarved Block - Modellering, visualisering och 3D-printing som process och kommunikationsverktyg vid stadsutveckling Uppsala Chalmers Tekniska Högskola kr kr Urban Design Calculator (UrbanDC) 2018:2 Snömoln i Norden AB kr kr Buyers and suppliers - En datadriven marknadsplats Göteborg Stockholm Örebro kommun kr kr Artificiell intelligens (AI) för plantolkning Örebro Total summa kr kr Bilaga 4 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar 2016 Alsike fastighetsaktiebolag Knivsta kretsloppslösningar för vatten, näringsämnen och energi Projektet skall undersöka möjligheterna om kretsloppssystem kan användas vid kommande byggnationer inom Knivsta tätort såväl som på landsbygden. Kretsloppsystemen hanterar vattenflöden, återföring av näringsämnen och alternativa energilösningar. Systemen är skalbara och omfattar ett antal olika funktioner som sammantaget bildar lokala kretsloppsystem som minskar direkt och indirekt miljöpåverkan. Systemen adresserar tre utmaningar: Framtida tillgång till rent vatten och vattenresurser 47

48 Möjlighet att återvinna näringsämnen till framtida produktion av livsmedel och bränslen Effektiva/smarta energisystem med mindre förluster Systemen använder källseparation nära källan och bidrar till att hushåll blir mindre förbrukare av vatten genom att använda förbrukat vatten i flera steg. Förbättrad produktion och användning av direkt solcellsel samt användning av biogas, som en restprodukt från rötning av svartvatten och organiskt avfall, bidrar till att hushållens energilösningar till större del byggs på miljövänliga energikällor. Atkins Sverige AB PIM (Planning Information Modelling) Projektet PIM Planning Information Modelling ska utveckla en prototyp av digital plattform för samhällsplanering som samlar ihop aktörerna i en och samma datormodell. Beslutsfattare, offentliga tjänstemän och konsulter ska genom plattformen kunna samverka kring kravställning, problembild och möjliga lösningar för att uppnå kvalitet i stadsutvecklingen. Syftet med projektet är att visa på fördelarna med ett parameteriserat verktyg, likt byggbranschens BIM, men riktad till aktörerna i den stadsutvecklingsprocessen. Programmet ska i en interaktiv 3D-modell av staden i valfri skala kunna behandla indata och kunna generera utdata i form av tematiska rapporter, nyckeltal samt konceptuella visualiseringar av stadsrum och miljöer. Trafikmängder, energibehov, grönytefaktorer, solstudier och många andra aspekter ska kunna beräknas i realtid, analyseras och exporteras för vidare tillämpningar. Ju fler komponenter som ingår i modellen, desto mer komplett blir processen och desto tydligare utmaningarna och utbudet av lämpliga åtgärder. Illustration av projektets digitala plattform. 48

49 Det långsiktiga målet är att stadsutvecklingen, med hjälp av verktyget, ska ske genom en effektiv och inkluderande process. Hållbarhetsprestanda ska kunna värderas och optimeras genom enkla anpassningar av modellen istället för att bedömas i efterhand. På så sätt ges förutsättningar för planering av attraktiva, trygga och tillgängliga områden, vilket skapar en bättre vardag för de många individerna under en lång tid framöver. Bodens kommun Stadsnära dagvattenrening i kallt klimat Bodens kommun förnyar och utvecklar just nu den urbana miljön, dessutom pågår ett program för långsiktigt skydd av de stadsnära Bodensjöarna (Bodträsket med flera) som utgör en vacker inramning av bebyggelsen tillsammans med Luleå älv. Bodträsket är recipient för en stor del av dagvattnet från Bodens centrum vilket bidragit till att sjön är övergödd och har syrefattiga förhållanden. Bild över Boden med delar av de vattendrag som nämns i projektbeskrivningen. Syftet med projektet är att utveckla nya sätt att leda bort dagvatten ur stadskärnan samtidigt som Bodträsket får en förbättrad miljö- och vattenkvalitet och blir badbart. Dagvattnet ska renas med en kombination av filterteknik och trög avledning vilket integrerar nya och beprövade tekniker på ett innovativt sätt i en avancerad systemlösning. Projektet inleds med en förstudie om hur stadsmiljön bör utformas för att avleda dagvatten effektivt med hänsyn till bland annat framtida klimatscenarier. Även studier och val av systemlösning såsom anordningar för utjämning och avledning, filterteknik (membran, biofilter etc.) utvärderas och ligger till grund för det fortsatta planeringsskedet och projekteringen. Ett pilotförsök säkerställer reningsgrad, teknik och detaljutformning för en framtida implementering av storskalig dagvattenhantering. Detta projekt kan ge inspiration och erfarenhet som kommer till nytta för andra städers hållbara dagvattenhantering i urban miljö. 49

50 Chalmers tekniska högskola Demonstrationsanläggning för lagring av kyla i fasändringsmaterial I dagens energisystem utgör effektbelastningarna en stor del av energikostnaderna. Att på flera sätt hålla ned effekterna är en av åtgärderna till energismarta lösningar. Detta leder till minskade kostnader för samhället och minskade utsläpp av koldioxid vilket krävs för att nå målen för ett hållbart samhälle. All typ av värmeenergi, även gratisenergi, kan lagras i värmelager för att senare användas vid behov. I detta projekt kommer vi att utveckla ett innovativt kylenergilager för en kontorsbyggnad där fasändringmaterial (PCM) används som energibärare. Detta PCM-lager är uppbyggt av moduler som är integrerade i en välisolerad tank. Målet är att kunna skala upp tekniken och prova den i full skala i en ny kontorsbyggnad på Chalmers campus Johanneberg. Elonroad AB Elektrifiering av Lunds sophämtning Lunds renhållningsverk står inför nya inköp av fordon och är intresserade av att elektrifiera transport och uppsamling av avfall. Att ladda elfordon med en sladd flera gånger om dagen utgör ett oönskat moment i ett redan fysiskt krävande arbete. ELONROAD utvecklar en ny typ av automatisk laddlösning för elfordon. Förstudien undersöker om tekniken är tillämplig för sophämtning. I studien ingår bland annat energibehovsanalys, jämförelse av tillgängliga fordon, beräkning av batteribehov, laddteknik, laddplatser och laddtider. Målet är att ta fram ett beslutsunderlag till en systemlösning anpassad till sophämtning. Om förstudien visar på goda möjligheter både i funktionalitet och ekonomi är motivationen stor hos Lund Renhållningsverk att köpa in ett testfordon och autoladdare för utvärdering. Elekrifiering av soptransporter är ett effektivare system för avfallshantering och kommer att medföra ett minskat beroende av fossila bränslen samt en tystare transport i en känslig och tätbebyggd stadsmiljö. Invest Stockholm Business Region AB CITYFRESH innovativa system för odling i industrifastigheter Invest Stockholm med partners planerar för ett högteknologiskt växthus för odling på hustak mitt i staden. I den framtida grönsaksproduktionen ska byggnadens och områdets spillvärme, dagvatten och organiska avfall återanvändas. Vi ska utvärdera spetsteknik för belysning, ventilation, uppvärmning och vattenrening. Innovativa odlingssystem som areoponik och akvaponik ska testas. Fastighetsanpassning, dialog med intressenter och analys av utbildningsbehov ingår också i förstudien. Småskaliga växthus förväntas bidra till att minska livsmedelsproduktionens miljöbelastning. De ska bli en del av städernas cirkulära ekonomi och resiliens. En viktig hållbarhetsaspekt är möjlighet att skapa sysselsättning för både högkvalificerad driftspersonal och för personer långt från arbetsmarknaden eller i behov av rehabilitering. En ekonomisk nytta är att byggnadens värde höjs och att 50

51 växthuset blir en testbädd som kan stödja fortsatt utveckling av innovativa teknikoch hortikulturföretag. Byggstart planeras till slutet av 2018 då växthuset anläggs på en befintlig byggnad. Projektet genomförs i samverkan mellan fastighetsägare, Stockholms stad, teknikföretag och livsmedelshandel och syftar till att bana väg för etableringar av hållbar inomhusodling i städer. Linköpings universitet Gröna växtväggar med sakernas internet Detta projekt syftar till att testa och utvärdera en systemlösning med en spetsteknik för miljöförbättring och energieffektivisering. Systemlösningen är tvärvetenskaplig och består av både gröna växtväggar och en avancerad digital teknik, dvs. sakernas internet (Internet of Things). Projekts mål är att ta fram demonstratörer och göra pilotinstallationer i Norrköping. En doktorand kommer att jobba för projektet vid Linköpings universitet, i samarbete med Vertical Plants System Sweden AB som är ett Norrköpingsbaserat småföretag. En sådan typ av digitaliserade växtväggar kommer att förstärka effekten, när det gäller att förbättra inomhusklimat och -luftkvalitet. Energi kan sparas på grund av minskat krav på ventilationssystem. Efter detta projekt, kan parterna fortsätta med sitt samarbete genom att utnyttja den etablerade labbmiljön på universitetet och andra pilotinstallationer i Norrköping. Forskare och studenter kan göra ytterligare experiment genom att specificera nya projekt. Bolaget kommer att utveckla nya produkter och verifiera nya affärskoncept. Mälarenergi AB Energisystem stationsområdet I Västerås pågår just nu planer för en ny stadsdel i Stationsområdet Kungsängen. Stadens vision för denna stadsdel är en stadsdel som är ett viktigt steg på vägen i den långsiktiga utmaningen att vara den hållbara och klimatsmarta kommunen. Utmaningen i stationsområdet är bland annat att försörja olika lokaler som kontor, bostäder, affärer, resecentrum, hotell och industri med energi. Mälarenergi vill med denna förstudie utreda potentialen för ett energisystem baserat på följande: Lågtempererad fjärrvärme, (4DH) i kombination med kundenheter såsom solceller. Energilager i huskroppar, energiflöden mellan olika lokaltyper. Digitala nätstationer. En utveckling mot lågtempererad fjärrvärme, jämfört med de gamla traditionella fjärrvärmesystemen som används i Sverige idag, ger en energieffektivare fjärrvärmedistribution och produktion samt minskar förluster och ger lägre kostnader för mark och anläggningsarbeten. Lågtempererad fjärrvärme finns idag bara på ett fåtal platser i Sverige, till exempel i Norra Djurgårdsstaden och i liten 51

52 skala i Mälarenergis nät. I denna förstudie vill Mälarenergi vidareutveckla 4DH (4e generationens fjärrvärme). I en digital nätstation har analog utrustning bytts ut mot digital och stationen är utrustad med en högre grad av intelligenta system. Detta ger ett stabilt nät vid en hög andel förnybar energi och vid självkonsumtion av denna. Idag är installerade nätstationer i Sverige mestadels analoga och innehåller relativt lite intelligens. Målsättningen med förstudien är att med hjälp av spetsteknik skapa ett innovativt energisystem med en hög grad av automation med lärande system, digitalisering och smarta lösningar i stationsområdet. Rödkullen Exploatering AB Smart energisystemlösning för Rödkullen (fjäll)by Projektet omfattar design och optimering av en avancerad energisystemlösning för Rödkullen by, ett utvecklingsprojekt i Åredalen. Utgångspunkten är skapandet av en modell som beskriver behovet av effekt och energi för el och värme i området. Utifrån modellen designas en energisystemlösning från grunden med hänsyn taget till följande aspekter: lokal energiförsörjning, nya typer av distributionssystem, befintliga energisystem och verksamheter, efterfrågeflexibilitet, digitalisering, smarta nätlösningar, hållbara transportlösningar samt byggnadens roll i energisystemet. En optimal kombination av dessa aspekter kan kraftigt minska energianvändning och effektbehov, vilket i sin tur minskar behovet av extern utbyggnad av elsystem och produktionskapacitet. Dessutom kan det öka användningen av förnybar och återvunnen energi. Därmed minskas lokal och global miljöpåverkan samtidigt som lösningen möjliggör ekonomisk hållbarhet för energiförsörjningen till invånare, verksamheter och samhälle. Den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten bidrar till social hållbarhet i form av en attraktiv och tillgänglig fjällmiljö för besökare samt befintliga och nya invånare. Resultaten kommer att implementeras i planering och genomförande i utvecklingen av Rödkullen by, och metodiken kan framöver användas i utveckling och planering av nya stadsdelar. Skanska Sverige AB Innovativ energi- och vattenteknik för Mörkgröna Hagavik Skanska ska i Hagavik utanför Växjö skapa ett bostadsområde med stark miljöprofil. Vi planerar för 150 Svanenmärkta radhus och lägenheter som ska klara Skanskas (och Sveriges) tuffaste nivå "Mörkgrönt" i vårt verktyg för grönt byggande, Gröna kartan. Mörkgrönt innebär betydligt tuffare krav än i dagens miljöcertifieringssystem och är en bra drivkraft för att i demonstrationsprojekt testa ny miljöteknik. Det mörkgröna kravet för energi är "netto noll primärenergi" med hjälp av förnybar energi, något som medför minst 75 % lägre koldioxidemissioner för driften. 52

53 Via en förstudie vill vi utvärdera en solcellsanläggning med batterier som använder FerroAmps smarta teknik för styrning, lagring och utjämning av elektricitet. Förutom energieffektivitet har Hagavik ett mål om resurssnål vattenanvändning. Därför kommer vi att utvärdera Orbitals energi- och vattensnåla rymdduschar, men även teknik där gråvatten används för spolning i toaletter. Vår vision är att Hagavik blir en förebild för andra stadsdelar genom konkreta lösningar för ökad hållbarhet. Skellefteå kommun Klorfritt badhus Skellefteå kommun ska göra en förstudie med att testa ett alternativ till klor som desinficering i offentliga bad. Företaget BioCool har utarbetat en metod baserat på en kvartär ammoniumförening som är biologiskt nedbrytbart och verkar mot bakterier, mögel- och jästsvampar samt alger. Då kloret är nästintill den enda metoden idag att rena badvatten ser vi stora vinster i att ersätta den för såväl miljön som för anställda och besökare på badhusen. Det skulle även ge hållbara anläggningar och lägre driftkostnader. Skellefteå kommun ska bygga ett nytt badhus, och förutsatt att metoden testats och utvärderats skulle denna klorfria vattenrening kunna införas i stor skala. SLU Storskalig produktion av foderprotein från hushållsavfall Projektets övergripande mål är att överföra forskning i labbskala till ett behandlingsystem i full skala. Modulen som utvecklats på labbskalenivå kommer användas som grundmodul för uppskalning av systemet för vidareutveckling av en komplett behandlingsmodul med kapacitet att behandla ett ton avfall per dygn. Inom projektet kommer vi att behandla matavfall med hjälp av fluglarver. Larverna bryter ned matavfallet och producerar en kompost och en fluglarvsfraktion. Komposten kan sedan användas till jordprodukter medan fluglarverna kommer att användas för produktion av djurfoder där larvernas höga proteinhalt gör att de kan ersätta fiskmjöl i fodret. Med denna behandling introduceras en helt ny värdekedja för samhällets biologiska avfall. Genom att vi behandlar avfallet på samma sätt som naturen gör, med fluglarver som lever i symbios med nedbrytande bakterier, kan vi bryta många spridningskedjor för både mikrobiell smitta och organiska föroreningar. Genom att fluglarverna koncentrerar fett och protein till en lätthanterlig del (larvbiomassa) mer än dubblerar behandlingen värdet av avfallet jämfört med dagens värde. Detta behandlingssystem möjliggör att avfallet fortsatt stannar i livsmedelskedjan vilket resulterar i att växtnäringen hålls i kretsloppet längre. 53

54 Framtida implementering av projektet är att detta skall utvecklas till en alternativ behandlingsmetod för matavfall. Sollentuna kommun Linbana som kollektivtrafik i Sollentuna Sollentuna kommun avser i samarbete med Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting utreda förutsättningar för att anlägga en linbana som kollektivtrafik. Linbanan planeras utgöra en integrerad del av befintligt kollektivtrafiknät. Illustration: dinelljohansson på uppdrag av Sollentuna kommun. Linbanesträckningen planeras mellan Häggvik pendeltågsstation och stadsutvecklingsområdet Väsjön, med två mellanstationer. Fullt utbyggt planeras Väsjön innehålla cirka nya bostäder. Potentialen utmed hela linbanesträckningen uppskattas till över det dubbla. Sträckan är cirka tre kilometer lång. Varje gondol har plats för tio sittande personer och avgår var tjugonde sekund. Sollentuna kommun startade arbetet med planering av linbana på idéstadie Programsamråd genomfördes våren Ytterligare studier och projektering behöver göras avseende bland annat utformning av en effektiv och attraktiv bytespunkt vid Häggviks pendeltågsstation men även övriga stationers utformning. Riskutredningar, omgivningspåverkan med avstånd till bostäder, regelverk kring insyn och övrig lagstiftning är exempel på andra områden att utveckla och fördjupa kunskap kring. Ur energisynpunkt har linbanan stora fördelar genom att vara mycket energieffektiv. Att trafikslaget inte bidrar till trängsel, att kapaciteten är hög, 54

55 komforten god, tillgängligheten bra, driftsäkerheten hög, markintrång litet, bullernivåerna låga och utsläpp minimala är andra positiva effekter. Stockholms universitet Fjärranalys i stadens tjänst fördjupad förstudie kring spjutspetsteknik för automatiserade underlag till effektiv regional biotopkartering Stockholm och andra stadregioner är ständigt växande och står inför utmaningen att göra det på ett hållbart sätt där den biologiska mångfalden och friska ekosystem tillsammans med kulturvärden bevaras och förstärks. Arters utbredning och ekosystemtjänster erkänner inga administrativa gränser. Därför måste planeringen kunna ske ur ett regionalt perspektiv. Detta leder till ett starkt behov av regionala underlag och analyser av stadens urbana grönstruktur och dess genomsläppliget för olika artgrupper i form av spridnings- och habitatanalyser. För att möta denna efterfrågan, utvecklar Stockholms universitet, på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm spjutspetsmetodik för en förbättrad biotopdatabas tänkt att täcka hela länet på ett tidseffektivt och ekonomiskt försvarbart sätt. Detta projekt är högst tillämpat och söker överbrygga kapaciteten i modern fjärranalys med visioner och ambitioner från tillämpad naturvård. Den metod för biotopdatakartering som utvecklas består av tre steg; ett inledande med automatisk klassificering av indata, ett med visuell flygbildstolkning av biotoptyper och egenskaper samt ett efterbearbetningssteg där attributdata knyts till färdigklassade och tolkade biotopytor. 55

56 Beskrivning av metoden för biotopkartering. Syftet med innovationsprojektet är att vidareutveckla och implementera den mest tekniska delen i steg 1. Projektet har två faser där den första är ett fördjupningsarbete i själva metodutvecklingen och den andra är förstudiens implementering i hela länet. Efter avslutat projekt kommer ett enhetligt och detaljerat underlag att finnas redo för att länets kommuner ska kunna upphandla flygbildstolkning som tar fram den slutgiltiga biotopdatabasen. umbilical design AB Astrostaden spetsteknik från rymdsektorn integreras i byggnader för hållbar stadsutveckling Projektet Astrostaden avser att Umbilical Design tillsammans med Humlegården Fastigheter och ÅF kommer att genomföra en förstudie där rymdtekniker och rymdmaterial ska analyseras och testas i Humlegården Fastigheters byggnader. Umbilical Design är kontrakterat av ESA (European Space Agency) som en av 16 Space Brokers att verka för tekniköverföring från rymdsektorn till industrin. Syftet med projektet är att integrera spetstekniker från rymdsektorn med relevant hållbarhetseffekt i Humlegårdens befintliga byggnader och i nybyggnation. Umbilical Design har gjort ett urval av tekniker utifrån byggsektorns behov och de tekniker som bedöms ha mest hållbarhetseffekt. Rymdtekniker som planeras undersökas i projektet är: Isolerande och filtrerande material Material som omvandlar koldioxid till syre Teknik för rening av vatten Återvinning av energi Adaptiva system för datahantering och felsökning Miljömässig hållbarhet: Energibesparingar genom material som isolerar bättre Förbättrad inomhusmiljö, t.ex. genom luftrening Resurseffektivitet Social hållbarhet: Primärt så kommer vi att inspirera med rymd, och även påverka byggbranschen till att skapa mer hållbara byggnader med hjälp av rymd. Bättre material för ventilation och luftrening kan leda till bättre hälsa. Ekonomisk hållbarhet: Minskade driftskostnader Minskade energikostnader Syftet är att de tekniker och material som testas i detta projekt sedan ska 56

57 implementeras i olika byggnadsprojekt i staden; i befintliga byggnader samt i Christer Fuglesang Space Center (CFSC), ett större byggprojekt som planeras i Stockholm baserat på rymdtekniker som kommer att bli en smart och hållbar byggnad, och verka som en plattform för rymd, teknik och innovation. Urbio AB Strandnära byggande i kallt klimat planering och gestaltning av integrerade system för infrastruktur Planeringen av Vassara-Sandviken är en del i den övergripande samhällsomvandlingen i Gällivare. Det innebär en flytt av bostäder och andra funktioner från det intilliggande Malmberget, där samhället nu behöver flyttas till följd av gruvbrytningen. Byggandet av det nya utvecklingsområdet i Vassara-Sandviken är planerat till Förutsättningen är dock att frågeställningar kring mark, infrastruktur, natur, rekreation och bostäder kan få en kostnadseffektiv och socio-ekologisk resiliens som motsvarar de högt ställda kraven. Bild över konceptsektioner för projektet Strandnära byggande i kallt klimat. Projektet Strandnära byggande i kallt klimat är därför en mycket viktig del i genomförandet. Det ska innehålla en gestaltning som visar ett lokalt systemberoende mellan unika ekologiska och hydrologiska förutsättningar, höga rekreativa värden, bostadsbehov samt robusta infrastruktur- och markanläggningar. 57

58 Projektet genomförs av Urbio, Warm in the Winter och Gällivare kommun som till sin hjälp har spetsteknik och systemlösningar utvecklade i de Vinnovafinansierade projekten Grön Nano och Attract samt expertkompetens från både SLU och LTU. Bilaga 5 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar i den första omgången 2017 Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret City Information Modeling, CIM Det huvudsakliga och övergripande syftet med projektet är att skapa förutsättningar för hållbar stadsplanering som i sig är grunden för hållbar stadsutveckling. För att ta ner det på en mer praktisk nivå handlar det om att bättre och lättare förstå komplexa system och samband samt se och förstå hur olika parametrar beror av, och påverkar varandra. Därmed skapas ett bättre underlag för dialog med medborgare och näringsliv samt tydliga underlag för politiska beslut. Projektet är en förstudie och test av dynamisk modellering av flera samverkande parametrar inom stadsplaneringsarbetet. Inom ramen för detta projekt kommer huvudsakligen stadsstrukturer tillsammans med trafikflöden att modelleras. Konkret innebär det en dynamisk modell och integration mellan verktygen City Engine (strukturer med bl.a. exploateringstal) och VISSIM (trafikflöden) samt delar av den underliggande informationsmodellen (CIM). Metodiken kommer under projektets gång att implementeras i det pågående stadsutvecklingsprojektet Dag Hammarskjölds boulevard. 58

59 Habermann Design & Development AB Urindehydrering i hemmiljö Habermann Design & Development AB har utvecklat en produkt för dehydrering av urin som kan anpassas till befintliga toaletter. Genom att källsortera urinen från fekalierna samt torka det kan en stor mängd näringsämnen tas tillvara. Detta minskar volymen drastiskt vilket skapar möjligheter till en kostnadseffektiv logistik. För att säkerställa en effektiv service och logistik nyttjas en digital plattform. Produkten möjliggör stadsnära återvinning av humanavfall och exploatering av mark frikopplat från VA-nätet. I detta projekt kommer produkten att demonstreras och testas i Skellefteå Kommun avseende funktion samt hur den på bästa sätt kan integreras i kommunens infrastruktur för avfallsflöden. Vår ambition är att inom tre år ha en fungerande produkt till försäljning som kan användas i stadsmiljö vid till exempel renovering, nybyggnation och stadsförtätning. Ett torrt kretsloppsbaserat sanitetssystem helt baserat på cirkulära principer tros vara ett kostnadseffektivt alternativ till dagens vattenburna system samt främja ekosystem och hälsa. Morf Landskapsarkitektur AB Transplantation av vegetation till bjälklag för innovativa dagvattenlösningar Målet med projektet är genomföra en förstudie samt hitta en metod för att transplantera vegetation till bjälklag, både träd och markvegetation. En viktig aspekt för att lyckas med en vegetationsflytt är vattentillgången. Projektet kommer därför undersöka hur transplantationen kan stödjas av ett innovativt dagvattensystem. 59

60 Syftet är att befintlig lokal vegetation som annars skulle tas bort ska kunna återanvändas vid nyexploateringar i större grad än vad som sker idag och därmed generera mervärden. Sociala då omtyckt befintlig vegetation kan bevaras för de boende. Ekonomiska genom att använda en lokal resurs och utnyttja dagvatten istället för att se vattnet som ett problem. Ekologiska - med bl a att minskade transporter av träd, minskade risker för import av sjukdomar samt bevarande av en del av områdets biodiversitet. Efter projektets slut planeras resultaten att användas vid en nybyggnation av ett kvarter i Uppsala, som idag har stora biotopvärden. Mörbylånga kommun Mörbylånga Vattenverk, delprojekt Förstudie Process Vintern 2015/2016 var extremt torr på Öland, vilket medförde att Mörbylånga kommun på södra ön drabbades av mycket låga grundvattennivåer under Kommunen kunde inte klara vattenförsörjningen på egen hand utan fick ta hjälp av omkringliggande kommuner. För att klara vattenförsörjningen även under torra år har kommunen därför beslutat att bygga ett avsaltningsverk för dricksvattenproduktion i Mörbylånga samhälle. Som råvatten till verket avser kommunen att använda utgående renat processvatten från ortens industrireningsverk, samt bräckt vatten från bergborrade brunnar vid Kalmarsund. Projektet Förstudie process avser försök med rening av både processvatten och bräckt vatten till dricksvattenkvalitet i tre pilotanläggningar under sommarhalvåret Reningen baseras på omvänd osmos-teknik. Resultatet från försöken kommer att användas för dimensionering och utformning av ett avsaltningsverk i full skala, som planeras vara i drift till sommaren Illustration hur avsaltningsverket är tänkt att se ut. Illustrationen är gjord av Norconsult RAF Group AB Förstudien för djupgeotermiska pilotanläggningen i Karlskoga Syftet med att under 2017 inledda förnyelsebara energitekniska förstudieprojekt i Karlskoga, är att under 2018 klarlägga förutsättningarna för etableringen av pilotanläggningen baserat på Energeoteks innovativa NxGeo -system. Detta för nästa generations leveranser för förnyelsebar lokalt producerad utsläppsfri 60

61 basenergi. NxGeo-systemets energiomvandling sker med innovativa exploateringstekniker innefattande 3D-designade avancerat uppborrade kanaler i slutet system i berggrunden för högeffektiv geotermisk värmeutvinning. Det geotermiskt värmda vattnet värmeväxlas därefter i NxGeo-anläggningen till fjärrvärme för kontinuerliga värmeleveranser, samt återcirkuleras genom den geotermiska värmeväxlaren. Energileveranserna inriktas initialt på fjärrvärme till Karlskogas fjärrvärmenät. I senare skede potentiellt även kompletterat med leveranser av elektricitet, kyla samt kaskadbaserade lågtempererade energiapplikationer till samhället, samt för referensdemonstrationer. Bild: Exempeldesign NxGeo förnyelsebar utsläppsfri energianläggning Förstudiens och NxGeo-systemets energitekniska etableringsmål, skapar banbrytande svensk referensanläggning och samhällsutveckling. Stärker Karlskoga-regionens energiomställning och strategiska hållbarhetsutveckling. Effektiviserar miljöskyddet, näringslivets förutsättningar och arbetstillfällena i Karlskoga-regionen, inklusive dess industriella och högteknologiska globalt exportinriktade industrikluster. Projektmålet stärker kommunens och regionens ekonomi och medborgarnas sociala och övergripande välfärd och säkerhet. Stockholms kommun, exploateringskontoret Norra Djurgårdsstadens fysiska resursflöden Stockholms stads exploateringskontor har tillsammans med KTH arbetat fram en konceptuell kretsloppsmodell 2.0 för Norra Djurgårdsstaden med avsikten att tydliggöra hur vatten-, energi- och materialflöden kopplar till varandra i staden. Denna har tolkats i en digital informationsplattform, kallad REFLOW ( vars övergripande syfte är att skapa en ökad insikt om dessa fysiska resursflöden (energi, vatten, material) på alla nivåer i samhället (t.ex. individer, skolklasser och beslutsfattare) och därmed skapa incitament för att bidra till ett mer resurseffektivt samhälle. REFLOW behöver nu vidareutvecklas och kompletteras med mer detaljerad och systematiserad information. Syftet med projektet Norra Djurgårdsstadens fysiska resursflöden är att utarbeta en 61

62 demonstrator för fysiska resursräkenskaper i en stadsdel som ska kunna integreras i REFLOW. Vid ett lyckat projekt kommer demonstratorn att användas i stadens arbete och bör kunna bli ett värdefullt verktyg, framförallt i uppföljnings-, informations- och utbildningssyfte. På längre sikt är syftet att den ska kunna bli ett verktyg i storskalig planering av stadsdelar som Norra Djurgårdsstaden. Med detta skapas möjligheter till att utveckla Stockholm mot en ökad fysisk resurseffektivitet. En enkel beräkning visar att 5 procent ökad resurseffektivitet kan ge en samhällsbesparing motsvarande 5-10 miljarder per år i regionen. En ökad fysisk resurseffektivitet (ökad energieffektivitet, mindre användning av (ändliga) resurser, minskade emissioner, minskad avfallsproduktion) innebär en ökad samhällseffektivitet. Den internationella signifikansen av projektet och ett utvecklat REFLOW är mycket stor. Stockholm är en ledande miljöaktör och ett framgångsrikt projekt kommer att stärka Stockholms position som en globalt ledande miljöstad. Det kan få stora och positiva effekter vad gäller hållbar stadsutveckling också internationellt. Projektet är med som en självständig enhet i en EU-ansökan (med Tyskland och Holland), och om den blir beviljad kommer demonstratorn och integreringen i REFLOW utgöra ett praktiskt exempel. 62

63 Stockholm Vatten och Avfall HSMA förstudie NIR-teknik (near infrared) Stockholm Vatten och Avfall planerar att bygga en sorterings- och mottagningsanläggning som ska ta emot hushålls- och matavfall från Stockholms stad. Den sorteringsteknik som anläggningen ska använda sig av är ännu inte fastslagen. Projektet "NIR" ämnar därför undersöka och utvärdera sorteringstekniken NIR (infrarödstrålning) som en möjlig teknik. Tekniken kommer att utvärderas med avseende på prestanda, utbyte, sorteringsnoggrannhet, kapacitet och renhet. Syftet med projektet är att skapa ett underlag för beslut om införande av sorteringsteknik i anläggningen samt att bidra till att fler får upp ögonen för NIRtekniken i Sverige och i världen. NIR är en spetsteknik som vid användande kommer att bidra till en hållbar stadsutveckling i och med att den möjliggör en högre andel utsorterade återvinningsbara fraktioner i förhållande till andra tekniska lösningar. Det leder till att en högre andel avfall går till återvinning, vilket i sin tur medför en förbättrad miljö och mindre utsläpp av fossila växthusgaser. Sortering med NIR bedöms kräva endast små förändringar i Stockholms nuvarande insamlingssystem vilket möjliggör att implementeringen av tekniken kan införas relativt kostnadseffektivt. Därmed är staden ytterligare ett steg närmare att nå målet gällande insamling av invånarnas matavfall, 70 procent år

64 Trivector Hållbar mobilitet i bilfritt boende i fastigheten Xplorion, Lund LKF och Trivector avser att skapa ett "bilfritt boende" i fastigheten Xplorion på Södra Brunnshög i Lund genom att tillhandahålla mobilitetstjänsten EC2B åt de boende i samarbete med Skånetrafiken och Sunfleet. Genom att erbjuda en mix av mobilitetstjänster (kollektivtrafik, bilpool, cykelpool mm) som en integrerad del av bostaden reducerar EC2B efterfrågan på privat bilinnehav och därmed behovet av parkering, vilket gör att byggkostnaderna minskar och mindre mark och byggmaterial tas i anspråk. I projektet kommer Trivector att vidareutveckla och testa tjänsten på potentiella användare, samt säkerställa goda förutsättningar för uppskalning. En hållbar stadsutveckling ställer krav på att vi bygger tätare, gärna billigare, och minskar privatbilismen. EC2B svarar mot alla dessa behov. Genom att koppla samman bostäder och mobilitet skapas synergieffekter som gör att resurserna i systemet kan utnyttjas betydligt mer effektivt än idag. Både kommuner och fastighetsägare har uttryckt stort intresse för EC2B. Uppsala kommun, Sport- och rekreationsfastigheter AB Specialteknisk sand för energieffektiva konstgräsplaner Uppsala kommun Sport-och rekreationsfastigheter AB utför i samarbete med Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS) ett projekt med namnet "Specialteknisk sand för energieffektiva konstgräsplaner". I dagsläget behöver konstgräsplanerna i Uppsala kommun värmas upp under vintertid för att uppfylla fotbollsspelarnas krav på planernas mjuk- och spelbarhet. En hård plan försämrar förutsättningar för utövande av olika sporter och ökar skaderisken för utövarna. Då tidigare undersökningar visat att det är sandlagret som fryser på konstgräsplanerna ska man nu utföra tester med en hydrofob sand som inte stelnar i lika hög grad vid kalla temperaturer och därmed antas ta bort planernas uppvärmningsbehov. Denna sand ska testas i större skala vad gäller nötning, miljöpåverkan, spelbarhet, vattenavstötning samt uppskalning. 64

65 Miljömässigt kommer den planerade åtgärden att leda till stora energibesparingar då den årliga energianvändningen för uppvärmning uppgår till cirka 700 MWh per år och plan. Socialt kommer åtgärden leda till att Uppsalas planer kan brukas även vintertid (både av lag samt för spontanspel av stadens ungdomar) samt att det blir mindre trångt i inomhushallarna. Ekonomiskt kommer kostnaderna för uppvärmning att minska drastiskt samt generera fler intäkter då föreningar betalar för användandet av planerna året runt. Varberg Energi AB Fjärde generationens fjärrvärmenät i Varberg Dagens samhälle är i ständig och snabb förändring och helt beroende av energi. Fjärrvärme är en väl prövad teknik men utvecklas ändå ständigt. Nästa steg är fjärde generationens fjärrvärme, som innebär att man har lägre temperaturer i systemet. Fjärde generationens fjärrvärme innefattar ett antal ändringar mot dagens teknik som effektiviserar utnyttjandet av energin med låga temperaturer och smarta fjärrvärmesystem. Med denna teknik bör energiförluster i olika delar reduceras, vilket har positiv påverkan på både miljö och ekonomi. Med smarta värmesystem ökar också komforten i fastigheten. Under vårt projekt ska en projektering göras för att implementera fjärde generationens fjärrvärme i ett verkligt fall. Att få till stånd en första implementering av fjärde generationens fjärrvärme och visa fördelarna jämfört med dagens teknik är väsentligt för att öka intresset och få ut tekniken i samhället. Målet är att visa i praktiken hur fjärde generationens fjärrvärme kan vara framtidens teknik inom fjärrvärme. White Arkitekter AB Eco Canopy: Nytänkande arkitektur skapar ett medelhavsklimat i kvarterets utemiljö För stadsdelen Ebbepark i Linköping planeras byggandet av ett kvarterstäckande klimatskal med innovativa byggmaterial och nytänkande design. En regn- och vindskyddad utemiljö får ett medelhavsliknande klimat och bättre förutsättningar för grönstruktur och urban odling. En attraktiv och hälsosam utomhusmiljö med behagligt klimat året om ökar naturligt kontakter och gemenskap i kvarteret. Klimatanpassat kreativt byggande kombineras med ekosystemtjänster och spetstekniker för belysning, ventilation och hantering av kvarterets avfall och avloppsvatten. Digitalisering av byggande är en viktig del av projektet, både vid design och konstruktion, men också genom att skapa en framtidsorienterad digital infrastruktur för kvarteret. Den ska styra energi och flöden och också bli en kunskapsgenererande plattform där användarna kan interagera med byggnadens prestanda och med varandra. 65

66 Projektet kan bidra till skapandet av fler klimatanpassade stadsdelar, när projektresultatet återanvänds för renovering och förtätning både i nya stadsdelar och när miljonprogramsområden förnyas. Bilaga 6 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar i den andra omgången 2017 Alovivum AB Innovativ, kretsloppsanpassad odling i stadsmiljö med hög effektivitet Alovivum utvecklar framtidens odlingsplattform och en kretsloppsanpassad systemlösning med optimal tillförsel av vatten, näring, koldioxid och ljus samt kontroll av klimat (temperatur och luftfuktighet) via luft- och värmeväxling. Plattformen ger möjlighet till återvinning av värme, vatten och näring samt användning av förnyelsebar elproduktion. Projektet skall a) klarlägga vilka faktorer som är viktiga för att lyckas med hållbar odling i en boendemiljö och interaktionen mellan olika aktörer i staden och samhället vid odling, b) analysera drift och ekonomi för hållbar odling i boendemiljö samt spridningspotential för stadsodling och c) kvantifiera effektiv resursanvändning och transformativ effekt vid användning av plattformen i stadsodling samt analysera åtgärder för kretsloppsanpassning (återvinning av resurser och förnyelsebar el). För att uppfylla målen kommer projektet att genomföras dels som en förstudie (undersökningar av olika förutsättningar) dels som en pilot via odling i plattform i boendemiljö (MKB, Greenhouse) samt tester kring återvinning (AquaTersus). Projektet avser visa en signifikant effekt på hållbar livsmedelsförsörjning inom staden, med a) högre effektivitet i att utnyttja vatten, näring och energi, b) högre produktivitet i odling av grönsaker (minst fem gånger högre än vid konventionell odling), c) högre kvalitet för odlade produkter (näringsinnehåll, smak, giftfrihet, etc.) och d) återvinning av vatten, näring och värme samt användning av förnyelsebar el (solceller, vindkraft, etc.). Projektet kommer att visa att effektiv och hållbar odling ger en möjlighet för staden att ingå i en större värdekedja, från viss självhushållning i boendemiljöer till 66

67 leveranser av lokalt producerade grödor med hög kvalitet och hållbarhet till andra aktörer i samhället, t ex via torgförsäljning, restauranger, förädlare av livsmedel, distributörer och matbutiker till stadens konsumenter. Graytec AB Gråvattenåtervinning på HSB Living Lab HSB Living Lab har beslutat att testa Graytecs system för återvinning av gråvatten i fastigheter. Målet och syftet med detta projekt är att genom proof of concept ta fram en kommersialiserbar systemlösning som kan bidra till att nå de målen Sverige och EU satt till besparing av vatten, energi, och miljön fram till Effekterna av ett lyckat projekt blir att vi kan presentera alternativ till fastighetsägare för att minska fastigheters beroende på de stora kommunala V/A-, och energisystemen, samtidigt som de sparar kostnader. Genom lokal återvinning av föroreningar från gråvatten, kan vi minska föroreningarna i sjöar, vattendrag och grundvatten. Mycket forskning pågår inom hållbar stadsutveckling och man vet att lokala cirkulära system har stora fördelar. Vårt projekt fokuserar på detta och kommer att få positiva konsekvenser för urbana miljöer. Grönska Stadsodling 365 AB Vertikal odling som utnyttjar stadens resursflöden Grönska är ett stadsodlingsföretag som producerar grönsaker och örter med vertikal odling. Vertikal odling är en ny typ av systemlösning där odling sker inomhus, i våningsplan och med LED belysning. Fokus för planeringsprojektet är att utreda cirkulära flöden i staden och att undersöka hur en storskalig vertikal odling kan integreras i stadens flöde för att uppnå hållbar utveckling. Specifikt så kommer cirkulärt nyttjande av koldioxid, näring och restvärme att utredas och utvecklas. Effekterna Grönska vill uppnå är att få mer djupgående förståelse kring hur stadens flöden kan tillvaratas för att uppnå en mer resurseffektiv och hållbar odling. Över hälften av den mat som konsumeras i Sverige importeras, genom att odla lokalt kan livsmedelstransporter minskas och självförsörjningsgraden öka. Genom detta planeringsprojekt kommer Grönska även att kunna arbeta fram de underlag som krävs för att kunna bygga en hållbar, kommersiell vertikal odling i stor skala där resultat från detta projekt kan implementeras. 67

68 Karlskrona kommun Utveckling av mobildataanalys för åskådliggörande av trender i trafiksystemet för möjliggörande av målstyrd strategisk planering Mobilnäten har information om alla telefoner som är kopplade till en viss leverantör. Det går att genom hastighetsberäkning och med geografisk information räkna ut vilket transportslag en telefon använder, t.ex. bil, cykel eller gång. Med hjälp av aggregerade och anonymiserade data från mobilnätet kan man få insikter som kan bidra till en effektivare stadsplanering. Om inhämtade mobildata kan kopplas samman med kommunens GIS-system kan anonymiserad information struktureras och läggas till andra informationsskikt, vilket möjliggör djupare analys och förståelse för stadens trafikmönster och samband. Tekniken möjliggör insikter om trafikbeteenden, resmönster och dygnsfördelning. Detta kan utgöra underlag för målinriktade insatser vid lika typer av planering. Projektet syftar till att möjliggöra medvetna åtgärdsval för utveckling och effektivisering av trafiknätet, mot ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart trafiksystem. Innovationsvärdet ligger i utökad och kostnadseffektiv analys istället för manuell trafikdatainhämning. Metoderna möjliggör också att hela populationens faktiska data kan användas, istället för statistiskt osäkra fragment, som idag kommer fram genom punktvis mätning eller enkäter. Orust kommun Systemlösningar för utveckling av klimatanpassning av det kustnära samhället För att uppnå hållbar klimatanpassning av kustsamhällen krävs multifunktionella systemlösningar som motverkar negativa klimateffekter (t.ex. översvämningar) samtidigt som naturliga förutsättningar beaktas och andra samhällsvärden t.ex. rekreation, kultur- och naturvärden samt ekosystemtjänster tillgodoses. I projektet görs en förstudie som grund för ett planeringsverktyg (multi-kriterieanalys) som kan användas i tidiga planskeden för att hitta de bäst lämpade åtgärder utifrån platsspecifika förutsättningar, och vid rätt tidpunkt för att optimera den samhällsekonomiska nyttan. Verktyget testas i två pilotkommuner, Orust och Kungälv, där resultaten kommer utgöra grund för fortsatt detaljplanering och projektering av skyddsåtgärder mot ett stigande hav, ökande flöden i vattendrag samt skyfall. I projektsamarbetet ingår även Chalmers, SMHI samt kustkommunerna Göteborg, Stenungssund, Tjörn och Uddevalla. Målsättningen är att verktyget i första hand ska kunna användas av samhällsplanerare (t.ex. översiktsplanerare) på kommuner och myndigheter. 68

69 RISE Interactive Institute AB CAPE (Comfort Action Plan for Energy) - Digital lösning för ett balanserat värmesystem i byggnader I Sverige finns ca bostadsrättsföreningar som behöver hantera sina värmesystem, men oftast saknas kunskaper för att ta informerade beslut kring värmeförvaltningen. Vårt projekt innefattar ett digitalt självdiagnospaket för värmesystemet i bostadsrättsföreningar. Tanken är att detta ska motivera till åtgärder och underlätta kommunikationen med experter, exempelvis energibolag och värmekonsulter. Den stora besparingspotentialen kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga hållbarhetseffekter genom minskade kostnader och utsläpp, samt sociala effekter genom förbättrad inomhuskomfort. Sensordata i bostadsrättsföreningar i Stockholm kommer att insamlas under Varje deltagande hushåll kommer få ett sensorpaket för att mäta inomhus- och utomhustemperaturen samt inkommande och utgående värme. Genom intervjuer med de boende samt aktivitetslogg kommer vi att koppla ihop kvalitativa och kvantitativa data. Resultaten från detta projekt kan tas vidare av organisation där paketet anpassas till unika affärsmodeller. Möjliga långsiktiga effekter är exempelvis standardiseringar för diagnostisering av värmesystem där ett bolag ansvarar för värmesystemets balans. Sollentuna kommun Skalbar och dynamisk avfallshantering i Väsjön Syftet med förstudien är att tillsammans med medverkande specialister och sakkunniga från både offentliga och privata organisationer identifiera och undersöka förutsättningar och utmaningar för en lokal och småskalig avfallsservice i ett område med tät stadsbild, högt ställda hållbarhetsmål och lång färdigställandetid. Småskaligheten och den dynamiska aspekten innebär bland annat att undersöka för- och nackdelar med små, lokala transporter, högfrekvent insamling och hög 69

70 bemanningsgrad, och huruvida dessa lösningar kan generera nya arbetstillfällen, förbättrad resursanvändning och förbättrad sortering. Skalbarheten är intressant eftersom Väsjön är ett stadsbyggnadsprojekt med lång färdigställandetid, där de första boenden redan är på plats och de sista flyttar in år För att b.la. minska tunga transporter under byggtiden kommer vi att undersöka möjligheten med en avfallsservice som växer i samma takt som behoven uppstår i området när fler människor och verksamheter flyttar in. Hållbarheten är representerad i alla aspekter av förstudien och sträcker sig över ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Vi hoppas att denna förstudie leder fram till en rad intressanta insikter och slutsatser runt lokal och småskalig avfallshantering och vilka nya synergier och möjligheter detta kan innebära. Om förstudien påvisar att det finns goda förutsättningar, så är ett pilotprojekt tänkt att initieras under Statens fastighetsverk Smarta energisystemlösningar i historisk stadsmiljö Statens Fastighetsverk (SFV) har nyligen startat upp projektet Smarta energisystemlösningar i historisk miljö på Skepps- och Kastellholmen i Stockholm. Projekt syftar i första hand till att ta fram smarta tekniska lösningar som kan implementeras i befintlig bebyggelse. Eftersom SFV förvaltar både byggnaderna och infrastrukturen för energi på holmarna har de en unik möjlighet att utreda och testa olika lösningar i energisystemen utan konkurrens eller andra hinder mellan energibärare och dess aktörer. Projektet sker i samarbete med teknikkonsulterna Sweco, energiföretagen E.ON, Ellevio och Stockholm Exergi, innovatörerna InnoEnergy samt batteriexperterna Northvolt och representanter från hyresgäster på Skeppsholmen. I februari startades projektet igång med en workshop där en grupp entusiastiska deltagare från de respektive företagen fick spåna idéer samt föreslå hur de kunde bidra till projektet. Tekniker och systemlösningar som kommer att behandlas är smarta sätt till samverkan mellan olika energisystem samt med slutkund. Utjämning av effekttoppar med hjälp av batteriteknik. Bättre förståelse över hur elnätet reagerar på det förändrade användningsmönster av energi som sker i samhället. 70

71 Sundsvalls kommun Förstudie snabbgående miljöfärja Alnö Sundsvall I Sundsvall, som snart har invånare, planeras ca bostäder inom en 25-årsperiod för att minska bostadsbristen. Alnön är attraktiv för tätortsnära och havsnära boende, men utvecklingen begränsas av en äldre bro med låg kapacitet utan plats för cyklister eller busskörfält. Även stadsmiljön påverkas negativt då flertalet av öns snart 9000 invånare dagligen pendlar ut från Alnön, företrädesvis med personbilar. Snabbgående miljövänliga och klimatsmarta färjor som en del i kollektivtrafiken är under utveckling framför allt i storstadsområdena. Som en del i trafiksystemet Alnö - Sundsvall, där en färja skulle kunna förkorta restiden för vissa till omkring en fjärdedel, kan den nya tekniken bidra till en omfattande miljövänlig systemomställning. Klimatvinster genom minskade utsläpp kan erhållas samtidigt som färjan kan bidra till minskad trängsel, ökad tillgänglighet, ökad attraktivitet och utveckling av besöksnäringen. Förstudien ska klargöra tekniska och ekonomiska förutsättningar, möjligt trafikupplägg, samverkan kring finansiering och energiförsörjning m.m. En utmaning är vintrarna som tidvis medför kraftig isläggning. Målsättningen är att färjetrafiken ska kunna ingå i den ordinarie stadskollektivtrafiken om några år, och att man ska kunna ta med sig cykeln på färjan medan bilberoendet ska minskas. Theory Into Practice AB Förstudie Mo-Bo2 Theory Into Practice fick stöd för att genomföra en förstudie som syftar till att utveckla ett boende som stöttar hållbart resande, där systemlösningen ligger i den 71

72 nya arkitektur som utformas, med nytt innehåll, för att lösa boendes behov. En omställning från resande baserat på privatägda fordon till delade fordon, från prylar till tjänster. Delade fordon frigör mycket yta, och därmed kapital i byggprocessen, som istället kan investeras i mer klimatsmarta mobilitetslösningar integrerade i boendemiljön. Stödmottagaren i detta pilotprojekt ska undersöka om koldioxidutsläppen från boendes vardagsresor kan komma ner mot 20% av genomsnittet i Sverige genom en komparativ studie av ett normalhus och ett Mobilitets Boende ( new normal ) ritade för samma fastighet. Resultatet kommer att implementeras i Slakthusområdet, samt medverka till utveckling av nya mobilitetsmål för kommuner. 72

73 Bilaga 7 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar i den första omgången 2018 Stadsinnovationer beskrivningar av projekt Calluna AB - Webbapplikation för samarbete och synliggörande av trädens värden för hållbar stadsutveckling och förvaltning av stadens gröna infrastruktur Calluna och Geografiska informationsbyrån har fått innovationsmedel för att utveckla en webbapplikation för stadsplanering och förvaltning. Applikationen ska synliggöra trädens värden vilket är särskilt viktigt i tidiga skeden i planeringsprocesser. Solna och Uppsala kommun bidrar med medfinansiering och användarperspektiv. Calluna AB vill öka förädlings- och användningsgraden av befintliga träddata. Främst gäller det länsstyrelsernas skyddsvärda träd och en heltäckande trädkartering baserat på laserdata som länsstyrelserna i södra Sverige har. Behovsanalys med intervjuer med olika kompetenser i kommuner och andra intressenter ska utgöra grund för applikationen. Calluna AB kommer att testa förändringsanalyser från satellitbilder så att användaren ser förändringar i trädens gröna infrastruktur. I projektet tas en prototyp fram för en kommun. Finansieringsform kommer utredas under projektet. Huvudalternativet är att ta ut en prenumerationskostnad för tjänsten. Webbapplikationen möjliggör samarbete och informationsdelning om stadens träd och deras värde, där olika kompetenser i stadsplanering och grönområdesförvaltning som planerare, arkitekter ekologer och medborgare görs delaktiga. Detta bidrar till en hållbar stadsplanering och leder till att fler träd kan bevaras och leverera ekosystemtjänster i staden. Calluna och Geografiska informationsbyrån har 2017 tagit fram en tallkartering i Solna och gjort ett habitatnätverk för fokusarten reliktbock som kräver solbelysta tallar. Habitatnätverket testades att visualiseras i en 3D modell. Idén till innovationsprojektet är sprunget från uppdraget för Solna kommun. Ljusa träd är habitat för reliktbock och mörka är beskuggade tallar. Ecoloop AB- Fossilfria transportkedjor för jord -och bergmassor i urban miljö 73

74 FOGA-projektet vidareutvecklar Stockholms stads masshantering i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden (NDS) för att skapa samordnade, multimodala och fossilfria transportkedjor. Projektet knyter ihop lösningar av olika mognadsgrader till en systemlösning. Studien omfattar tre delar: Test och utvärdering av en tyngre, femaxlig lastbil Implementeringsplan av förnybara bränslen för lastbilar och fartyg Utveckling av kommunala styrmedel, t.ex. offentlig upphandling. Projektets övergripande syfte är att öka användningen av multimodala och fossilfria transportlösningar för jord- och bergmassor i urbana områden så att lastbilstransporterna kan minskas utan att riskera att byggtakten hämmas. Lösningen minskar kostnaderna, klimatpåverkan och trängseln samt skapar utrymme för andra funktioner i staden. Målet i projektet är att utvärdera och testa enskilda lösningar i NDS och att paketera dem till en systemlösning som kan användas i andra stadsutvecklingsprojekt i Sverige och Norden. Därför ska projektet kommunicera handfasta råd om implementering av lösningen för beställare i andra liknande projekt. Ekologigruppen Ekoplan AB- Urban Layers testbed hållbar dagvattenhantering I den täta staden råder platsbrist och ofta är det värden som biodiversitet och hållbar dagvattenhantering som kompromissas bort. Ekologigruppen vill utvärdera den multifunktionella lösningen Urban Layers tillsammans med de samarbetande företagen MORF och Tyréns. Urban Layers är uppbyggd av tre lager som rymmer funktionerna dagvattenhantering, biodiversitet och sociala aktiviteter. Den tekniska lösningen bygger på vegetation i en nedsänkt yta. Ovanpå monteras ett permeabelt "golv" som släpper igenom ljus, tex en gallerdurk som kan rymma funktioner som lek, vistelse eller cykelparkering. Dagvatten från till exempel ett stuprör bevattnar och fördröjs. Detta ger en yta som både har växter, en social funktion och tar hand om dagvatten. Syftet med projektet är att bygga en testbed som också fungerar som demonstrationsyta. Kombinationen av funktioner är oprövad och samverkan av de tre komponenterna ska testas för att säkerställa och kommunicera hur de fungerar tillsammans. I de allt tätare städerna kan Urban Layers i den lilla skalan bidra till att lösa ett globalt problem. Genom en ökad kapacitet på mikronivå kan större och dyrare system avlastas samtidigt som dagvattnet används som en resurs för ekologiska och sociala värden. Via de tre samarbetsföretagens uppdrag finns goda möjlig att föreslå Urban Layers. Testbeden kommer fungera som demonstrationsyta för framtida beställarna innan de första kommersiellt byggda exemplen finns. 74

75 Green- Lite AB- Green Lite Buildning Solutions (GBS) klimatsmart byggmaterial för nya innovativa byggmetoder Nya material och byggmetoder kan skapa ett snabbare, hållbarare och billigare byggande. Vi ska testa och planera för provbyggande med den innovativa cellulosabaserade skivan Green-Lite GLS som byggelement. Materialet har en mycket stor, men ännu oprövad, potential för husbyggnad. Den pappersbaserade sandwichkonstruktionen med sitt hårda träfiberskal isolerar med luft, har hög bärighet (1 m2 kan planbelastas med 80 ton) och klarar stora spännvidder. Den är tillverkad av förnybar råvara, återanvändbar, återvinningsbar och kemikaliefri. Med god packbarhet och låg vikt (1,5% av betong) minskas antalet transporter och det går snabbt att montera skivorna på plats utan lyftkran. Digitaliserad produktion ger stor frihet i designen och kan skapa unika lösningar, som kan förnya arkitektur och lokalutformning. Byggsystemet kan ge billigare bostäder genom mindre och billigare material och förkortade produktionstider. Det kan också öka flexibiliteten inom befintliga byggnader, främja flyttbara, temporära och giftfria lösningar och skapa nya affärer kring klimatsmarta byggnader. Håll Sverige Rent- Innovativa skräpinventeringar i urbana miljöer Håll Sverige Rent ska tillsammans med Tyresö kommun och SKARL AB undersöka huruvida det går att kartlägga förekomsten och spridningen av skräp i stadsmiljö med hjälp av drönare utrustad med kamera. Genom att använda ett autoidentifieringsprogram kan detta bli ett effektivt och kostnadsbesparande sätt att inventera skräpet i stadsmiljö. Kombinationen av spetstekniker som drönarkarteringar och auto-identifering av skräp i bildmaterial är ett innovativt sätt att effektivisera dagens manuella mätmetoder. Att kartlägga och följa upp åtgärder mot nedskräpningen är avgörande för att hitta rätt åtgärder och sätta mätbara mål. Det ger förutsättningar för att förebygga och minska nedskräpningen. Minskad nedskräpning bidrar till färre skadade djur och människor, ökad trygghet, renare utemiljö, bättre omhändertagande av skräpet som avfall, minskade driftskostnader för kommunen och mindre utsläpp av toxiska ämnen. Undersökningar visar att 80% av skräpet i havet kommer från land, så om nedskräpningen på land minskar också risken för att skräp hamnar i haven. Målet med projektet är att ta fram en effektiv metod som kommunerna kan använda för att kartlägga och följa upp nedskräpningen. I de nya föreskrifterna för kommunala avfallsplaner finns krav på att ha mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpningen så verktyg för att kunna göra detta är efterfrågade. Idag tillhandahåller Håll Sverige Rent manuella metoder för skräpmätningar till kommunerna. Ett liknande upplägg är tänkt för drönarmetoden. Hållbar Utveckling Skåne- HUS Hållbar Urban Svampodling 75

76 I projektet undersöks förutsättningar för ett cirkulärt kretslopp genom odling av matsvamp i en urban symbios där olika verksamheter drar nytta av varandras resurser/rester. Lokala restmaterial testas som substrat, metoder för pastörisering där spillvärme kan användas utvecklas och metoder för återanvändning av substratet som odlingsjord i urban odling undersöks. Svampen säljs till restauranger och butiker lokalt och levereras med klimatsmarta transporter. Lokalt producerade livsmedel kan innebära en förbättring av närmiljö, global miljö och folkhälsa. Fler lokala företag innebär fler arbetstillfällen vilket bidrar till ökat välmående och ekonomisk trygghet för stadsborna och ökade skatteintäkter för staden. Resultatet ska bli ett gemensamt företag som på sikt blir självförsörjande och en del av en hållbar cirkulär ekonomi. Företaget anställer lokal arbetskraft som idag står utanför arbetsmarknaden och bidrar med pedagogisk inspiration kring urban hållbar utveckling. Modellen sprids så att fler aktörer kan använda den i lokal livsmedelsproduktion. Nya Rågsveds Folkets hus - Halvera matsvinnet genom digital disruptiv distribution av livsmedel Nya Rågsveds Folkets hus vill bli ett föredöme för den hållbara staden, vad behövs för att en stadsdel att bli mer självförsörjande på hållbar grön produktion, testa och demonstrera. Minskar transportbehovet avsevärt och vi får ett komplement till den dagens matkonsumtion. Projektet kommer att ta fram underlag genom samverkan med konsumentgrupperna i Högdalen och ideella föreningar för att snabbt nå ett stort antal presumtiva köpare och testa den disruptiva affärsmodellen på dem. Kunden kan följa produktionen via mobilen från beställning, betalning, sådd, skörd och leverans med nollvision i svinn. Lägre matpris, tillgång till fler vegetariska närodlade måltider har positiva effekter i alla tre hållbarhetsdimensioner - miljö, hälsa och ekonomi. Projektets sätt att åstadkomma detta är att utveckla ett IT-stöd för digital disruptiv distribution av livsmedel med kopplingar ända tillbaka till produktionen. Ett digitalt produktionssystem (Open Source) kopplat till en app med bokningssystem och spårbarhet av beställda produkter. Det nya IT-stödet är också i sig en nyutvecklad produkt och tjänst som i princip kan användas i hela landet. Stora potentiala spridningsmöjligheter finns till andra städer och till andra delar av livsmedelskedjan i stadsmiljö Hållbara transporter på kompletterande rotfrukter och övrigt grönt som behövs för en måltid. Färskare råvaror utan mellanlagring från jord till bord på samma dag, eller som färdiga vegetariska rätter till halva kostnaden. Lokala distributionslösningar ska testas. 76

77 Noll CO2utsläpp från urbant odlade gröna växter, integrerat med annan lokal och regional livsmedelsproduktion fyller ett behov hos många aktörer. Främst då matoch hälsomedvetna konsumenter restauranger, storkök inom vård och omsorg, livsmedelsbutiker. Matsvinnet kan halveras genom att involvera slutkunderna i produktionen. Samtidigt testa appar för att integreras med befintliga odlingsanläggningar i Högdalen. Ökad sysselsättning och ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. RISE AB- Alternativa tekniker till landström Elanslutning av fartyg vid kaj är ett högaktuellt ämne för hamnar runt om i världen. Dock finns en rad utmaningar som försvårar och i vissa fall även förhindrar fartyg att kunna använda sig av landström. För att råda bot på de utsläpp som sker i dessa situationer har nu Göteborgs hamn, Stockholms hamnar och forskningsinstitutet RISE påbörjat en studie för att utreda alternativ för fartyg som ej kan anslutas till elnätet. Studien omfattar nya, alternativa tekniker till elanslutningar, speciellt utformade efter utmaningar kopplade till luftkvalitet i hamnar som är integrerade i stadsmiljö. De tekniker som kommer utredas är så kallade mobila reningssystem, ett lovande teknikkoncept som redan idag testas i Los Angeles hamn. Dessa system består av mobila plattformar utrustade med rökgasrening vilka sedan kopplas direkt till fartygens skorstenar. Genom att använda sådana tekniker kan stora utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveldioxid förhindras. Utöver detta kommer en vidareutveckling av dessa system för att också inkludera koldioxidavskiljning utredas. Samtliga tekniker kommer att utredas från ett tekniskt-, affärsmässigt och miljömässigt perspektiv för att få svar på om och hur dessa alternativ till landström skulle kunna användas i en svensk hamnmiljö. SLU- Demonstrationsbiokolsanläggning för småskalig avloppsrening Detta projekt syftar till att demonstrera en effektiv och miljövänlig teknik för behandling av avloppsvatten från enskilda avlopp genom att använda biokolsbäddfilter och multikassettfilter för rening av avloppsvatten. Den stora specifika ytan som biokolet har och dess höga porositet möjliggör effektiv biologisk nedbrytning och adsorption av olika föroreningar. Projektet avser att skala upp det existerande laboratoriesystemet till en filtermodul i full skala som renar avloppsvatten från ett hushåll på organiska och övergödande ämne samt mikroföroreningar. Under projektperioden kommer systemets funktion och behandlingsförmåga samt det utgående vattnets kvalité att utvärderas. Projektet pågår från och med augusti 2018 till och med juli

78 Spiksten AB- Diagnostik av spillvattennät Utveckling av avancerad systemlösning för att koppla upp spillvattennätet mot Internet of Things i syfte att identifiera läckage. Mål: Demonstrera metod för detektion av läckage i spillvattennät Utveckla tjänst för automatisk behandling av stora datamängder Pilotinstallation sker hösten 2018 tillsammans med VA-bolag. Utveckling av databehandling sker löpande under hösten 2018 och våren En marknadsfärdig produkt kommer finnas tillgänglig och metoden vara verifierad våren VA-bolag kommer få förbättrade möjligheter till att identifiera läckage på spillvattennätet och omedelbart förbättrat strategiskt underhållsarbete. På sikt leder förbättrat underhållsarbete till lägre driftkostnader i bland annat reningsverk. Ett bättre tekniskt skick på spillvattennätet minskar även risken för översvämmade källare. Lägre energiförbrukning i reningsverk och minskade utsläpp av orenat vatten kommer medföra lägre klimatavtryck och minskad påfrestning på vattendrag. Dessutom är gott skick på avloppsnätet en förutsättning för att hantera ökade skyfall till följd av klimatförändringar. Uppsala Kommun- The Uncarved Block Modellering, visualisering och 3D-printing som process- och kommunikationsverktyg vid stadsutveckling I projektet kommer 3D-modellering, VR och AR användas i kombination med 3Dprinting för att kommunicera och förankra utvecklingen av ett stadsbyggnadsprojekt med många aktörer och berörda medborgare. Projektet syftar till att utveckla en metodik som tar tillvara synergier mellan verktygen och bidrar till bättre förståelse för planeringens vägval och som leder till mer hållbara avvägningar och beslut. Genom att flera olika aktörer med hjälp av nya typer av verktyg skapar gemensamma överenskommelser kring hur utveckling och detaljeringen av detta stadsutvecklingsprojekt sker, förväntas viktiga pedagogisk- och kommunikativa effekter uppnås. Målet är att integrera printade modeller, VR och AR till ett samlat dynamiskt verktyg som kan visualisera projektet som helhet och i ett tidigt skede belysa konflikter mellan exploatering och bevarande av grönområden och kulturmiljöer, hushöjder och solstudier, viktiga gröna kopplingar, sårbara områden, mötet mellan befintlig och ny bebyggelse, arkitektur, offentliga rum m.m. Det förväntade resultatet av projektet är en mer holistisk och effektiv stadsbyggnadsprocess, där samtliga viktiga frågeställningar och utmaningar synliggörs och integreras i alla delar av processen. Genom en stärkt process där projektets värden kontinuerligt kan synliggöras förväntas projektet bidra till en mer hållbar stadsdel. 78

79 Avsikten är att med hjälp av stödet från Naturvårdsverket genomföra en pilotstudie för hur dessa verktyg kan kombineras och tillämpas hands-on för att skapa synergier och på så sätt utgöra ett progressivt process- och kommunikationsstöd för komplexa stadsutvecklingsprojekt. Resultatet kommer redovisas på engelska och kan sedan användas i flera stadsbyggnadsprocesser runt om i landet och världen. Målet är att denna metodik ska utveckla och effektivisera stadsbyggnadsprocessen generellt och där verktygen ska bidra till ett bättre resultat och en mer hållbar stadsplanering och arkitektur. Uppsala Parkerings AB- Mobilitetshus Uppsala Parkerings AB är ett kommunalägt bolag med uppdrag att bygga mobilitetshus för ca 1.8 miljarder kr över 10 år. I närtid ska två mobilitetshus byggas med stora möjligheter att installera och utvärdera ny teknik och avancerade systemlösningar som bidrar till uppbyggandet av en hållbar stad. Det första projektet är en del av en 3-dimensionell fastighet med mobilitetshus, lägenheter och livsmedelsbutik i Uppsalas nya bostadsområde Rosendal, ett samarbete med koncernsyskon. Över 100 laddstolpar är planerade tillsammans med en solenergianläggning. Genom det här projektet kommer Uppsala Parkerings AB kunna utreda möjligheterna att höja innovationsnivån till att inkludera spetstekniker och systemlösningar med potential att vara transformativa. Uppsala Parkerings AB vill utreda om mobilitetshus kan bidra till effektbalans på elnätet genom energilager, laddinfrastruktur, elproduktion från sol och vätgas, och vehicleto-grid (VTG). Uppsala Parkerings AB kommer att utveckla förutsättningar för att mäta mobilitetsbeteende och lägga grunden för utredningar av incitaments- och affärsmodeller för smart laddning, förarlösa bilar, bilpoler och VTG. Uppsala Vatten och Avfall AB- Smarta vattennät Övervakning av dricksvattennät med avancerad dataanalys Uppsalas vattenledningssystem övervakas med hjälp av flödesmätare från totalt 40 mätpunkter. Betydande mängder dricksvatten förloras på grund av läckage som orsakas av trasiga ledningar. Tiden som krävs tills rör och andra trasiga delar repareras eller byts ut, beror till stor del på tiden det tar att upptäcka felet och söka efter var läckaget uppstått. Detta projekt syftar till att minska den tid som krävs för att upptäcka och lokalisera fel i ledningsnätet för dricksvatten. Genom avancerad dataanalys utvecklas algoritmer och system för att hantera data och hitta trender som indikerar utläckage. Detta möjliggör en mera automatiserad övervakning av dricksvattennätet vilket kommer att minska mängden dricksvatten som förloras på grund av läckage.arbetet drivs som ett samarbete mellan Uppsala Vatten och Avfall AB och Uppsala Universitet. VA SYD- AGNES III, Aerobt Granulärt Slam (AGS) 79

80 Syftet med AGNES III är att utveckla ett avloppsvattenreningsverk som både är resurssmart och kompakt. Växande städer, ökande befolkning och högre krav på reningen innebär stora investeringsbehov på reningsverken framöver. Stödet ska användas för att planera, bygga och starta upp en pilotanläggning på Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, med den kompakta och energieffektiva tekniken Aerobt Granulärt Slam (AGS). AGNES står för Aerobic Granular sludge Nutrient removal and recovery Efficiency in Sweden. En innovativ systemlösning för hela vattenreningsprocessen ska testas, där AGS kombineras med förfiltrering av det inkommande vattnet för att ta tillvara kolkälla till kvävereningen, och energin i form av biogas till stadens fordon. Fosforn och en del av kvävet, som avskiljts från vattnet, används för att producera växtnäring till jordbruk och stadsodling. Konceptet omfattar även efterfiltrering för att uppnå en mycket hög reningsgrad, och minska övergödningen av våra vattendrag. I projektet ingår forskare på VA SYD/Sweden Water Research, Chalmers tekniska högskola, Lunds tekniska högskola, Promiko AB, och Tekniska Universitetet i Delft (Nederländerna). Figur.Schematisk skiss över pilotanläggningen i AGNES III. 80

81 Bilaga 8 Projektbeskrivningar av beviljade ansökningar i den andra omgången 2018 Stadsinnovationer beskrivningar av projekt Returkultur - Delning och tillgängliggörande av kulturinstitutionernas utrustning och brukbara svinn I projektet ska Returkultur utforma en infrastruktur för att ta tillvara brukbart svinn (utrustning och material) från kulturinstitutioner och andra verksamheter i Göteborg. Resurserna görs tillgängliga i en delningspool för kulturaktörer på en digital plattform som utformas inom projektets ramar. I delningspoolen kommer kulturaktörer få tillgång till dessa resurser samt dela egna resurser mellan varandra. Kulturinstitutionerna och andra verksamheter ges även möjlighet att dela egen utrustning som inte används dagligen. Effekterna är minskat avfall och ökad resurseffektivitet då resurser delas med flera vilket bidrar till minskat nyinköp. Delningspoolen gör det billigare och enklare att skapa kultur vilket bidrar till tillväxt inom kultursektorn och därigenom hållbar ekonomisk tillväxt. Vidare finns potential att sprida idéerna om delning och återbruk genom den kultur som skapas inom delningspoolen. Efter projektet ämnas verksamheten etableras bredare med fler samarbetspartners och fler medlemmar i delningspoolen. Målet är att projektet ska visa på de stora värden som slängs och står oanvända och hur dessa värden kan bidra till kulturlivet i staden samtidigt som avfall och behovet av nyproducerade resurser minskar. (bifogad bild) LocalLife Sweden AB - CoEnGage Kollektivt engagemang för energi och resurshushållning Förstudien syftar till att identifiera hur ett långsiktigt engagemang kan skapas genom att förenkla boendes vardag i ett lokalt socialt nätverk, och att förse dem viktig hållbarhetsåterkoppling i den kontexten. Ett socialt nätverk som stärker den lokala identiteten och förser boende med kollektiv återkoppling på avfallshantering, med syfte att öka det långsiktiga engagemanget och återvinningsgraden. Projektet ska förbereda innovationen för introduktion i grannskap där Envac är aktiva. Detta görs genom att genomföra en förstudie med en prototyp för att validera förbättringen i återvinningsgrad samt färdigställa en kravspecifikation inför driftsättning. De effekter vi ser med projektet är stärkt lokal identitet, ett ökat engagemang för hållbarhetsfrågor och ökat miljömedvetande och ökad resurshushållning. 81

82 Genom att påvisa fördelarna med lokalt engagemang för hållbarhetsfrågor, blir det en attraktiv systemlösning för de flesta kommuner och byggherrar som arbetar med koncept inom smarta och hållbara städer. Fotokred: Envac Snömoln i Norden AB- Buyers and suppliers En datadriven marknadsplats Buyers and Suppliers är en datadriven marknadsplats mellan restauranger och leverantörer där båda parterna får värdefulla data-insikter om varandra. Datainsikterna möjliggör en digital handel som styrs av matchning av produkter och tjänster. Resultatet ska leda till minskat matsvinn i näringskedjan samt ökad lokal handel. Vi kommer att ta fram en digital infrastruktur för de datadrivna sektioner som systemet tillhandahåller. Syftet är att kunna bygga en scenariobaserad prototyp som visar riktiga flöden med KPI:er baserade på data vi fått från våra användare. KPI:erna ska visa på hur systemet minskar matsvinnet, optimerar användandet och hur hela beställningsprocessen skulle fungera i praktiken. Vi kommer tillämpa olika micro-tjänster för machine learning och big data som kommer att bygga stommen av vårt systems datahantering. Effekter De främsta effekterna kommer leda till minskat matsvinn i näringskedjan. Ökad lokal handel. Men också mer hållbara och lönsamma verksamheter genom att vi digitaliserar tjänster som idag görs för hand. Fortsättningen Vi kommer att använda KPI:er och systemarkitektur, samt vår scenariobaserade prototyp i syfte att hitta ytterligare finansiärer för att färdigställa hela vårt system. Elajo Technology Solutions AB - Förädling av slam på ett resurseffektivt sätt Elajometoden Projektet introducerar en innovativ metod för slamtorkning som har potential att underlätta en övergång från linjära till cirkulära flöden av näringsämnet fosfor. Fosfor är en ändlig resurs som i ett hållbart samhälle måste återanvändas. Elajometoden är energieffektivare än jämförbara metoder. Metoden leder också till ökad transporteffektivitet för slam/rötrest dels genom att slamvolymerna minskar jämfört med dagens avvattningsmetoder och dels till följd av att transporter kopplade till mellanlagring kan komma att elimineras. Polyakrylamid (PAM) används inte vid slamavvattning med metoden. I slam/rötgödsel som avvattnas med tekniken finns därför ingen PAM vilket leder till fler kretsloppsanpassade avsättningsmöjligheter för slammet. 82

83 Projektet skall uppföra en fullskaleanläggning för avvattning av slam enligt Elajometoden vid Oxelösunds reningsverk och därefter validera funktion, prestanda och driftsäkerhet under verkliga förhållanden. Sweco Architects AB- ACE, Arkitektur för Cirkulär Ekonomi - praktiska samverkansprocesser och metoder för att skapa funktionella cirkulära materialflöden i nybyggnation Projektet ACE, Arkitektur för Cirkulär Ekonomi syftar till att anpassa arkitekturprocessen till cirkulära materialflöden. Målsättningen är att identifiera var i arkitektur- resp. byggprocess parallellitet behövs för att kunna uppnå ett resultat där > 30% av byggnadsmaterialet är återbruk, 100% av byggnaden är loggad i en materialdatabas, samt att >50% av materialet är recirkulärt, dvs återbrukbart i nya byggnader. Projektet går igenom program- och systemskede och snuddar vid bygghandlingar. Projektet avser också identifiera de behov av utökat underlag under arkitekturresp. byggprocess som finns, parametrisk design, BIM och materialloggar hjälper oss att förenkla framtida design för återbruk och dekonstruktion. Byggbolag och fastighetsbolag deltar på workshops under våren. En tät kontakt med Naturvårdsverket, Boverket, Tillväxtverket och Energimyndigheten gör att projektet kan dela med sig av de möjligheter och svårigheter som vi stöter på avseende lagstiftning och regelverk. När projektet är slut kommer det att vara enklare att värdera och sortera materialet i en byggnad, redan i projekteringsskede. Snöteknik AB- Färdigställa projektering och produktion av Snowfighter SF50 Projektet syftar till att färdigställa en innovativ och miljövänlig anläggning för snösmältning, samt testa och utvärdera denna anläggnings funktion, kapacitet, och energibehov. Snösmältningsmaskinen kallar vi Snowfighter 50 (SF50). Maskinen smälter den förorenade snön från trafiken och filtrerar bort grus, sand, skräp och övriga föroreningar (tex tungmetaller) från smältvattnet. Vi kommer att: 1. Färdigställa och modifiera SF50 så den klarar av att separera mer grus än normalt. 2. Färdigställa vår projektering och ta fram konstruktionsritningar samt tillverkningsritningar så SF50 kan masstillverkas. 3. Anlita konsulter/experter som på ett professionellt och opartiskt sätt tar prover på snön och smältvattnet samt sammanfattar det i en rapport. Provresultatet ska sedan jämföras med eventuella miljökvalitetsnormer på dagvatten som finns. Syftet är att kommuner och stora fastighetsägare ska kunna använda SF50 för en effektiv och hållbar snöhantering i urbana miljöer. 83

84 Vår metod har följande effekter på hållbar stadsutveckling: - Kommuner och privata fastighetsägare göra stora besparingar på en effektivare snöhantering. - Snön smälts och rengörs nära snöröjningsplatsen. Miljöskadliga ämnen och skräp sorteras bort från smältvattnet. - Säkrare trafik med mindre transporter och mindre snö i urbana miljöer. - Bättre framkomlighet. - Avsevärt kortare snö transporter ger radikalt mindre koldioxidutsläpp. - Kommunerna kan följa lagen och behöver inte söka dispens för att dumpa snön i sjöar. - Sanering och städning på landtippar behövs ej. Vårt koncept för snösmältning innebär att anläggningen kan placeras i nära anslutning till snöröjningsplatsen, t ex parkeringen vid ett köpcentrum, hamnen eller vid en flygplats. Genom att smälta snön på plats minskar transportbehoven av snö ut till mer avlägsna landdepåer radikalt. Kommuner och stora fastighetsägare behöver inte längre välja mellan faktorer som ekonomi, hållbarhet och effektivitet. Snötekniks innovativa och patenterade teknik uppfyller alla tre viktiga faktorer. SLU- Modul för stadens fisk Städernas matförsörjning är en stor utmaning och matens fotavtryck är globalt. Matproduktion av betydelse i städerna är angelägen och eftertraktad men svår att åstadkomma. Markvärden och andra konflikter gör det krävande att hitta former för matproduktion som kan få en egentlig betydelse. SLU och restvärmekonsortiet SSEC, har just avslutat Sveriges hittills största innovationstävling Urban Food from Residual Heat där 2 Mkr delades ut i prispengar. Tävlingsuppgiften var att utveckla en ytsnål, effektiv och attraktiv anläggning för kombinerad produktion av grönsaker och fisk. Vinnarförslaget Season 5 har en lösning där den viktigaste komponenten är en basmodul byggd i två standardcontainrar med en fiskproduktionsanläggning. Denna modul finns som en idé men är inte utvecklad i prototypskala. Projektet avser att utveckla denna prototyp. När fiskodlingsmodulen är färdigutvecklad kommer odlingsanläggningar för grönsaker och fisk att byggas i Malmö, Lund och Bjuv och sedan spridas över landet. Österåkers kommun- Urbant centrum för logistik, kretslopp och pedagogik Förstudien ska utmynna i ett koncept för Urbant centrum för logistik, kretslopp och pedagogik där tanken är att kretsloppsfrågorna ska användas för att skapa en mötesplats istället för att gömmas i stadsplaneringen. Genom att kombinera kretsloppsfrågorna med funktioner inom logistik och pedagogik hoppas vi finna systemlösningar utanför de konventionella. Målet är att kunna visa att miljömässigt goda lösningar kan bidra till positiva effekter för gemenskap och liv mellan husen. Utöver stadsdelens avfallshantering beaktas exempelvis hållbara transporter, infocenter, remake-studios och utbildningsverksamhet samt olika delningstjänster 84

85 såsom exempelvis verktygs- och maskinpool. Centret ska bidra till lösningar som gör att det blir lätt och trevligt att vara material- och transporteffektiv. För att inte bygga imorgon som vi byggde igår behövs ett väl utvecklat koncept. Målet är att förstuden ska möjliggöra att centret kan bli en del av Kanalstaden - en av kommunens nya stadsdelar som är under utveckling. Chalmers- Urban Design Calculator (UrbanDC) Projektet Urban Design Calculator tillgängliggör spetsteknik till arkitekter och planerare inom stadsbyggnad genom en ny generation avancerad men lättanvändbar teknik som möjliggör att analysera designförslag med hänsyn till system- och hållbarhetseffekter. Applikation ger både "hard facts" i siffror och "soft facts" i form av referens-bilder med liknande värden som det nya designförslaget. Mer konkret ger den insikt i gators centralitet, områdes täthet samt grönytors tillgänglighet samt ekosystem-kapacitet. Projektet kommer att resultera i ett digitalt designverktyg som blir tillgänglig genom Chalmers. Projektledare är Meta Berghauser Pont, SMoG Research på Chalmers (ACE). C/O City - Q-GYF- En användarvänlig GIS (geografiskt informationssystem) -baserad grönytefaktor för urbana ekosystemtjänster I projektet kommer vi att ta fram ett verktyg (QGYF) som kan användas i planering och byggande för att säkerställa att utvecklingen i staden blir grön, hållbar och trivsam för de som bor och verkar där. Arbetet baseras på grönytefaktorn (GYF), ett sätt att beräkna de gröna kvaliteterna på stadens allmänna platsmark. Verktyget effektiviserar GYF-beräkningen, visualiserar ekosystemtjänster (EST) och underlättar tolkningen av resultaten. Verktyget utformas för att kunna användas genom hela stadsplaneringsprocessen och förbereds för att kunna hantera relevanta data-och planeringsunderlag. Det riktar sig i första hand till kommuner men kan användas av alla aktörer i stadsbyggandet. QGYF utvecklas i det fria GIS-programmet QGIS, vilket öppnar för en bred och kostnadsfri användning från hösten QGYF kan styra utvecklingen mot högre grad av EST-grundat beslutsfattande i stadsplanering. Med högre biologisk mångfald och grönare stadsmiljöer bidrar vi till människors hälsa och till städer som står bättre rustade för kommande klimatförändringar. 85