Anundsjö begravningskapell, Anundsjö socken Ombyggnad och konvertering av värmesystem

Transkript

1 Anundsjö begravningskapell, Anundsjö socken Ombyggnad och konvertering av värmesystem Anundsjö församling, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland Kulturmiljöavdelningen, rapport 2009:4, Bodil Mascher

2 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Projektledning: Entreprenör Antikvarie Arbetsbeskrivning Objektbeskrivning 3 Beskrivning / Historik 3 Kulturhistoriskt status 5 Åtgärder och genomförande 5 Tillstånd före restaurering / planerade åtgärer 5 Genomförda åtgärder 10 Källor 32 BILAGA 1. Arbetsbeskrivning av TM Konsult, Örnsköldsvik A-ritning, TM Konsult, Örnsköldsvik Arbetsbeskrivning av TM Konsult, Örnsköldsvik Nybyggnadsritning,

3 Inledning Objekt / dnr. Anundsjö begravningskapell, Anundsjö socken, Örnsköldsviks kommun. Dnr / 22. Länsstyrelsens tillståndsärende dnr Beställare Anundsjö och Skorpeds kyrkliga samfällighet. Beställarens ombud Gunnar Byström, Köpmangatan 67, Bredbyn. Projektledning TM Konsult, Örnsköldsvik, Peder Sjöström. Entreprenör Anundsjö Bygg (GE), Norrflärke Allservice (ue VVS), Dahlbergs El(ue El). Antikvarie Bodil Mascher, Murberget Länsmuseet Västernorrland. Arbetsbeskrivning TM Konsult, Örnsköldsvik rev Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Kyrka och gravkapell Anundsjö kyrka i norra Ångermanland, daterad till slutet av början av talet, omnämns i visitationsprotokoll 1437 och förekommer på geometriska kartor tidigast Till kyrkomiljön hör klockstapel från 1700-talet och gravkapellet (1932) i nära anslutning till äldre sockencentrum. På kyrkotomten finns även

4 4 stengrunden av en talskyrka. Kyrkan är uppförd i skalmursteknik troligen vid slutet av 1400-talet - början av 1500-talet, årtalet 1437 omnämns i ett visitationsprotokoll (Telhammer 1985) och lär enligt traditionen vara invigd åt St:a Anna. Den kanske största förändringen som gjorts efter medeltiden torde ha skett under talet då gråstenskyrkan, som ursprungligen endast var fogstruken, vitkalkades exteriört och interiört troligen 1773 enl. Telhammer. Befintliga fönster gjordes större, två tillkom och läktare (senare dubbla) byggdes. Då tillkom även den inredning som än idag utmärker kyrkan, utförd av tidens lokala bildhuggare i trä. Erik Olofsson Bring bodde i Bredbyn (född i Själevad sn) och verkade under andra hälften av 1600-talet början av 1700-talet, tillverkade predikstolen omkring 1700 och troligen altarring med skuren trädekor i barockstil. Bonden och kyrkbyggmästaren Per Zackrisson i Kubbe, Anundsjö (född 1723) byggde klockstapel 1759, korläktare 1762 och påbyggde stensakristian Under talet målas interiören i vitt och guld. Vitmålningen dämpas till en grå ton under arkitekten Otar Hökerberg 1925 och el-radiatorer installeras. Ursprungliga polykroma färger friläggs 1951/52 på predikstol, altarring, bänkdörrar och korläktare, rekonstruktioner tycks ha skett. Då friläggs även kalkmålning i valvbågarna och man lägger tegelgolvet på betongbjälklag i långhuset görs större upprustning av taket med nya spån. 1978/79 anlitas Arking arkitektkontor i Örnsköldsvik för gjutning av souterrainvåning med förråd, pentry och wc. Glasat entréparti byggs in i vapenhuset. Sekundär puts knackas ner från sakristians trävalv som målas, bänkarna byggs om och värmeisolering sker. 1987/88 gjordes en fasadrestaurering med nedknackning av puts och man planerade att putsa med rent kalkbruk och använda silikatfärg. Det är osäkert om allt kom till utförande enligt handlingar. Arkitekten Otar Hökerberg Otar Hökerberg med eget arkitektkontor i Stockholm ledde restaureringar i kyrkan 1925 och 1951/52 och ritade gravkapellet 1932 (invigt 1933). I örnsköldsvikstrakten ritade Hökerberg även Solbergs kyrka i nationalromantik och jugend, b. 1917/18, och ledde under talet restaureringar i ex.vis Själevads och Skorpeds kyrka. Beskrivning gravkapell Gravkapellet är vitputsat med spånklädda gavelfält och sadeltak och med oförändrad exteriör. Interiören moderniserades invändigt 1965/-66 av Thurfjells arkitektkontor. Väggarna blev troligen då vävklädda och målades i en ljust gråblå kulör. Före 1966 hade väggarna sannolikt en mörkt gröngrå kulör (synlig i en garderob bakom en färgskada, se bild). Tunnvalvet är vitlaserat. Enligt församlingsmedlemmar hade interiören före 1966 varit svart och bänkar utmed långsidorna hade varit svartmålade. Bänkarna är på ursprungsritningen ställda utmed långsidorna och små fönster är utritade, som ej finns idag på östra fasaden. 4

5 5 Kulturhistorisk status Kyrkan och gravkapellet skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4. Anundsjö med kyrka och klockstapel. Teckning från 1800-talets mitt. Ur C.J.F. Plagemanns resor Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / planerade åtgärer Invändiga ombyggnader görs för förbättrad tillgänglighet. Samtidigt sker invändiga förändringar av inredningen. Förslaget påverkar ej exteriören annat än byte av port med den gamla som förlaga. Under påbörjade byggnadsarbeten tillkom vissa avvikelser från arbetshandlingar. Därför utarbetades en ny arbetshandling för konvertering av värmesystem och vissa invändiga förändringar gällande kulörer och ytskikt på väggar och mattor (se Genomförda åtgärder). 5

6 6 Interiören före ombyggnaden utgörs av ett samlingsrum avskiljt från entré /förhall av en sekundär innervägg utgående från vardera långsida och öppen på mitten. I källaren finns kistrum och personal /arbetsutrymmen. Ombyggnad Rwc / ny vägg med dubbeldörr. Genom framdragning av skiljeväggen mellan förhall och samlingssal ska ett rwc inrymmas på östra sidan i förhallen, där klädhängarna flyttas till motsatt sida (vid trappan). Väggen dras fram cirka 1, 5 meter in i kyrkorummet till näst sista pilastarna på varje sida. Centralt på den nya väggen tillkommer även en ny dubbeldörr. Den nya väggen avslutas uppåt med en uppglasad halvmåneform, där tunnvalvet tar vid. Altare, hisschakt. Podiet vid altaret ska tas bort, så att prästen kommer att stå i golvnivå med ryggen mot altaret och vänd mot församlingen. Nuvarande höga sarg vid hisschaktet rivs och i stället tillkommer pollare i golvet med kedja runt om samt hisslock av mässing enligt arkitektförslag. Skåpet vid altaret byggs ut något för att rymma kistvagn. Sittplatser. En tydlig förändring blir även placeringen av stolar i V-form i samlingssalen. Fristående stolar står före renoveringen på rad i två rektangulära kvarter. Stolarna från 1960-talet är i ekträ. Samtidigt inrymmes lika många sittplatser. Ommålning väggar, tak. Befintliga vävklädda väggar ommålas. På församlingens önskemål ändras väggarna från en befintlig ljust gråblå kulör till en ljust grön kulör efter rev. arbetshandling Innertak och valv ommålas täckande i befintlig kulör dvs. brutet vitt, liksom i källaren där färgen flagnar på innertaket. Nya golvbeläggningar, trappa. Ett nytt lamellgolv i massivt ekträ läggs in i samlingssalen. Nuvarande golv från 1965 är i fura med gulnat klarlack och i behov av renovering. I entré och mittgång planeras en ny textilmatta, i källarvåningen en ny heltäckningsmatta och klinkers i beredningsrum, wc och kistrum. Trätrappan som leder från entrén ner till källaren är ett hantverksmässigt gott arbete i björk som utförts på orten. Trappan ska slipas och förses med en trägrind. Konvertering av värmesystem Församlingen har tidigare installerat jordvärme i prästgården och andra av församlingens byggnader (ej kyrkan). Under arbetets gång utarbetades handlingar för övergång till vattenburet system även i gravkapellet. 6

7 Gröngrå väggkulör före 1966 års målning synligt i ett skåp Entrén före ombyggnaden. Rwc planeras mot östra långväggen där klädhängarna finns idag, skiljeväggen planeras dras fram till andra pilastern från entrén. 7

8 Samlingssal och tidigare vägg mot förhall/entré före ombyggnaden (foto mot söder) Samlingssal med altare före ombyggnaden (foto mot norr). 8

9 Trappan av björk från entrén till arbetsrum i källarvåningen före ombyggnader Golv av fura och matta mittgång före byte av ytskikt. 9

10 Stolar i ekträ med tidigare brun klädsel Fuktskador i taket på kistrum. Genomförda åtgärder Ombyggnad Förhall, trappa, rwc Rwc och nytt utrymme klädhängare har inrättats i entrén och trappan har utrustats med en grind enligt handlingar. Delar av trappans räcke vid entrén har ombyggts till nutida säkerhetsbestämmelser, trappan är slipad och lackad. 10

11 Rörledning till nya rwc genom östra grundmuren under marknivå Entrén mot västra väggen före ombyggnad med klädhängare. Trappa till källarvåningen. Trappräcket var alltför lågt för godkänd standard. På entrénivå nytillverkades spjälor på finsnickeri så att dessa blev 1,2 meter höga med spjälor på 0,1 meters mellanrum. De ursprungliga järnplattor som tidigare fäste spjälorna vid golvet ersattes med trälist. Räckets överliggare har bibehållits förutom fästet mot 11

12 12 grinden. Trappan i övrigt har behållits men höjdes någon centimeter för att komma i nivå med det högre golvet i entrén, som belagts med ek Räckets överliggare före infällning av nya mera tättsittande spjälor (halva avståndet mellan) Räcket under ombyggnad (märken efter tidigare vägg mot samlingssal). 12

13 Ombyggt trappräcke med grind i förhallen vid entrén Källare: Slipad och lackad trappa. Nytt ekgolv i arbetsrum. 13

14 Nytt rwc under uppbyggnad. Ny skiljevägg byggs mot samlingssalen Entré och väggar till nytt rwc. 14

15 Underlaget för mattläggning vid entrén är färdiggjutet och rörledningar nerlagda. Rörledningar till nya rwc skulle enligt planer dras i golvbjälklag kyl/kistrum under rwc (ritning K ). Dessa ledningar drogs av arbetsmiljöskäl i golvbjälklaget utanför den nya rwc-väggen närmare entrén (avvikelse från arbetshandling ). Avvikelsen innebär inga synliga förändringar men det gjordes uppsågningar ca 1,5 x 1,5 meter mitt för ingången samt två hål på ca 0,5 kvadratmeter av ett spontat brädgolv inlagt 1965 av fura. Bitarna återmonterades i hålen och det tidigare brädgolvet ligger kvar under det nya ekgolvet. På en yta innanför entrén nedlades rör och gjöts betong som underlag för ny matta vid entrén. Innerväggar Samlingssalens vävklädda väggar, som sedan en ommålning på 1960-talet var målade med en modern akrylatfärg i ljust blågrå kulör har nu ommålats med samma färgtyp i en ljust grågrön kulör 1005-Y 50 G, enligt reviderade handlingar ( ). De segmentformade gavlarna på kortsidorna målades i brutet vitt 0502 Y. Snickerier är målade i kulör 0505 Y 50 G. Väggar i rwc har målats och kaklats. 15

16 Nytt rwc på östra sidan i ombyggd entré Nya väggen mellan förhall och samlingsrum under uppbyggnad. 16

17 Nya väggen mellan entré och samlingsrum under uppbyggnad Nya väggen mellan entré och samlingsrum under uppbyggnad (gamla ytskikt kvar på väggar och pilastrar). 17

18 Nytillverkad skiljevägg med uppglasad överdel och ny dubbeldörr mellan förhall och samlingssal Sprickbildning i gamla fanéren på pilastrar. 18

19 Nytt fanér i ek med samma detaljutformning på pilastrar. Pilastrarna i kyrkorummet var beklädda med ett tunt fanér av fura som spruckit och limmet hade delvis släppt från underlaget. Fanér lika befintligt utförande har monterats på pelarna men i ekträ, vilket församlingen föredrog, i stället för fura. Ekträ finns i det nya golvet och stolarna från 1960-talet. Fanéren bearbetades med tidigare träbeklädnad som förebild på Örnsköldsviks Snickerifabrik. Pilastrarnas fasader längst bak har mot kyrkorummet beklätts med väv likt samlingssalens väggar eftersom endast en sida är synlig och går i ett med den nya väggen. Pilastern vetter i stället in mot angränsande förhall. En befintlig pilaster öster om altaret fick samma typ av armatur som övriga pilastrar eftersom den inte behövde byggas in helt utan (ny arbetshandling ). I källaren har väggar och tak målats om i brutet vitt. I stället för som planerat sätta träbeklädnad på väggar i kylrum monterades en ny väggbeklädnad benämnd isolaminblock. Innertak Det tunnvälvda taket i samlingssalen är ommålat enligt handling i brutet vitt NCS 0502 Y. 19

20 Färdigmålat innertak. Golv Golv av fura under ombyggnad av väggar i entrén. I bottenvåningen har man lagt in golv i massiv ek. Golvet är lagt ovanpå det befintliga brädgolvet av fura från 1965, med bräder som är smala, spontade och spikade på skrå. Rwc i förhallen har enligt bygghandling fått klinker på golvet. I 20

21 21 stället för klinker i källaren har man endast målat betonggolven i kist- och beredningsrum. Tidigare fanns plastmatta och risk för uppstigande markfukt. Arbetsrummet i källaren har belagts med ekgolv i stället för plastmatta. Det saknas en mittgångsmatta, vilket efterbesiktas. Täckbrickor för röruppgångar till radiatorer i samlingssalen ska tonas in i kulör likt golvträ Nytt ekgolv Nytt ekgolv och bänkar ställda i V-form. 21

22 22 Stolar Ekstolarna arrangerades i V-form och kläddes med grå textil Mingel 920 från Väveriet enligt bygghandling. Hisschakt, hiss Installationen av pollare med kedjor som fallskydd omkring hisschaktet i samlingssalen har inte kommit till utförande enligt bygghandling alls. Fallskydd blev ej nödvändigt pga av inbyggt skydd i hissen när den är i rörelse. Hissen körs endast av en person, som befinner sig på övervåningen i ett låst gravkapell. Ett certifieringsorgan har godkännt säkerheten kring hisschaktet efter att man har utarbetat en riskanalys. För besökare i gravkapellet är inget synligt av säkerhetsanordningarna. Man ser endast att golvbeläggningen är ny och att träsargen kring hisschaktet har tagits bort Kisthissen under ombyggnad och väggyta före ommålning. Port, dubbeldörr Kapellets port skulle nytillverkas men detta gjordes ej utan den gamla renoverades i stället på Örnsköldsviks Snickerifabrik, vilket var en fördel ur kulturhistorisk synpunkt. (avvikelse från arbetshandling ). Man kunde behålla befintliga porthandtag i form av byglar, som märktes upp under renovering av dörren och återanvändes. Demonterade gångjärn och kopparavtäckningar återanvändes också. Genom Anundsjö Bygg kunde man komplettera saknade kopparspik av befintlig äldre typ som sitter på dörrbladens kopparband med dimensioner 22 mm långa och 2 mm diameter. Mellan entré och samlingsrum har en dubbeldörr nytillverkats med glasade dörrblad indelade i spröjsverk enligt ritningar. Den hade grundmålats på fabrik 22

23 23 med spruta enligt handlingar. Efter överenskommelse med Länsmuseet penselströks dock dörrarna samt insidan ytterport färdigt med linoljefärg från Berglund & Boij efter lämplig grundning i kulör NCS 0502 Y. Dubbeldörren, som är tillverkad på ett hantverksmässigt sätt av det lokala snickeriet kommer i framtiden att få ett kulturhistoriskt värde. Smärre putsskada kring portomfattningen ska putslagas Porten med demonterade kopparplåtar Uppmärkta dörrhandtag. 23

24 Demonterade kopparplåtar på porten Kopparskoning kring ett dörrblad. 24

25 Spikar för kopparband

26 Restaurerad ytterport Ny innerport tillverkas. 26

27 Örnsköldsviks Snickerifabrik från Konvertering av värmesystem Inkommande ledningar går under marknivå genom östra långväggens grund in till ett apparatrum i källaren, där en pump har installerats. Nya vägghängda vattenburna radiatorer installerades i stället för el-radiatorer i samlingssalen och i källaren (Se arbetshandling ). Rörledningarna drogs i källartaket och vidare upp till respektive väggradiator i bottenvåningen, så nära radiatorn som det är möjligt. Därmed kunde rördragning utmed väggarna undvikas. Undantaget är några decimeter i förhallens entré, där de fick gå utmed golvsockeln, eftersom rören som kommer upp från källaren går upp utanför kistrummen. Från apparatrummet i källaren går vattenburna kopparrör i källartaket fram till blomsterrummet utanför kistrum och arbetsrum, där det sitter en omkopplare utanför kisthissen. Radiatorer i bottenvåningen inmålades i väggkulören (1005-Y 50 G). 27

28 Inkommande ledningar till pump i källaren (permanent pump ännu ej installerad) Ny vattenburen radiator i bottenvåningens samlingssal vid västra väggen. 28

29 Rördragning från apparatrummet under arbetets gång Ledningar i källartak vid ytterväggar går direkt upp till resp. väggradiator i bottenvåningen. 29

30 Ommålade väggaroch tak samt ny vattenburen radiator i källaren. Rabatter utomhus På utsidan finns blomrabatter på vardera sida entrén till gravkapellet. Rabatterna har församlingens egen personal dragit ut ca 0,5 meter från fasaden och ca 1 meter från trappan på vardera sida. Detta gjordes för att undvika fukt mot fasaden, som redan har små ytliga putsskador. Trappan ska ej tösaltas vintertid för att undvika saltskadad puts. Igenlagd rabattyta har täckts med naturgrus Rabatt öster resp. väster om entrétrappan före indragningar från fasad. 30

31

32 Arbeten med rabatter pågår. Närmast schakt för rördragning genom grundmur. Efterbesiktningar Mittgångsmatta i samlingssal ska införskaffas. Täckbrickor för röruppgångar till radiatorer i bottenvåningen infärgas likt golvträ. Smärre putsskada kring portomfattningen ska putslagas under vår- sommar De vita dörrarna på det ombyggda skåpet öster om altaret ska målas in i väggfärgen. Källor Byström, Ilse-Beth: Anundsjö kyrka med klockstapel. C-uppsats, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, v-t 1985 C.J. Lamm red. C.J.F. Plagemanns resor , Planscher Band II, Lund Gidlund, Petrus: Anundsjö kyrka i: Från ådalar och fjäll, Sundsvall 1952 Telhammer, Ingrid: Kyrkor och kapell Nolaskogs, Bjästa