Grön Agenda. Innovativ branschsamverkan för lignocellulosabaserade produkter och uthållig teknikutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grön Agenda. Innovativ branschsamverkan för lignocellulosabaserade produkter och uthållig teknikutveckling"

Transkript

1 Grön Agenda Innovativ branschsamverkan för lignocellulosabaserade produkter och uthållig teknikutveckling Introduktion och bakgrund Förnybara råvaror i olika former kommer att få en starkt ökad strategisk betydelse under kommande decennier. Detta som en konsekvens av minskande oljetillgångar med därtill kopplad internationell politisk instabilitet och stora prisfluktuationer, de åtgärder för minskad klimatpåverkan som införs både nationellt och internationellt, samt marknadsdrivkrafter mot hållbara produkter. Det är rimligt att förvänta sig stora omställningar av energi- och produktionssystemen inom en nära framtid. Förnybara källor till organiskt kol biomassa kommer i denna omställningsprocess att vara mycket efterfrågat och värdefullt. Sverige är ett land med förhållandevis god tillgång på biomassa och en lång tradition av att använda biomassa industriellt, inte minst skogsråvara. Hittills har den svenska skogen använts till framförallt sågade trävaror, massa/papper och energi. Vi kan dock idag se att efterfrågan och intjänandeförmågan för många traditionella produkter inom massa- och pappersindustrin minskar. Samtidigt kan vi se tecken på en begynnande omställning av produktionssystemet där alltfler branscher och aktörer vill använda lignocellulosaråvaror 1 för att bli gröna, exempelvis material och kemiindustrin, energisektorn och drivmedelssektorn. Detta kommer att innebära en radikal strukturomvandling av den svenska industrin. För material- och kemiindustrin, liksom för oljeraffinaderierna, handlar det om att byta ut den fossila råvarubasen och därigenom möta en ökad efterfrågan av hållbara produkter i form av gröna kemikalier, material och drivmedel. Även energisektorn påverkas genom en ändrad prisbild både på olja och på biomassa samt förändrade regelverk. Det handlar om komplexa, kapitalintensiva processer som skall ställas om på ett effektivt sätt. Detta är inte bara en teknisk utmaning, utan i högsta grad en utmaning för det politiska och ekonomiska system som ska sätta ramarna. För skogsindustrin är utmaningen att utveckla en bredare produktflora med nya produkter och processer med ökat förädlingsvärde då gamla marknader viker. I ett massa- och pappersbruk genererar användningen av vedråvara en mängd olika strömmar där huvudströmmen idag är den frilagda cellulosafibern som blir till massa eller papper samt för kemiska bruk den lignininnehållande svartluten. Skogsindustrin genererar sidoströmmar innehållande ett stort utbud av olika ämnen och molekyler polymera och lågmolekylära kolhydrater, lignin, syror, steroler som skulle kunna vidareförädlas till nya gröna kemikalier och material. Skogsindustrin skulle i mycket högre utsträckning än idag kunna bidra med råvaror till nya produkter i kombination med fortsatt produktion av fibrer och energi. Också annan biomassa, t.ex. restprodukter från jordbruket, eller nya snabbväxande grödor, kan få en ökad användning som råvara för kemi- eller energisektorn. Även om bakgrundsbehoven och drivkrafterna är olika i de olika branscherna så är behovet av omställning och önskan om av utveckling av nya biobaserade värdekedjor desamma. Effektiva bioraffinaderier med en bred flora av olika processer och produkter som nyttjar alla resursflöden, både primär- och sekundärflöden, ses av många i de olika branscherna som framtiden. Fullt genomförd får en omställning till förnybara råvaror uttryckt i t.ex. visioner som fossilfri processindustri eller fossilfria transporter - enorma konsekvenser, men redan 1 Med begreppet lignocellulosa avses växtbiomassa bestående av cellulosa, hemicellulosa och lignin även benämnt vedliknande biomassa. Lignocellulosa kan delas in i fyra kategorier: ved och restprodukter från virkesanvändning, restprodukter från jordbruket, energigrödor samt pappersavfall. 1

2 en partiell omställning av energisektorn, skogsindustrin eller kemisk processindustri ger dominoeffekter som påverkar hela industristrukturen. Gränserna mellan dee olika branscherna kommer att luckras upp parallellt med att en ny bioraffinaderisektor växer fram. Produktionsanläggningarna kommer också rent fysiskt att knytas tätare till varandraa genom ökat direkt utbyte av energi och materialströmmar. Figur 1. Exempel på ett bioraffinaderi utgående ifrån massa- och o pappersindustrin. Flödena visar floran av möjliga produkter. För en kemisk industri som konverteras till ett bioraffinaderi eller för ett energibolag g ser bilden annorlunda ut men komplexiteten och bredden av möjliga produkter och processer är de samma. Källa: Innventiaa Vad krävs för en omställning? Det kommer att behövas multidisciplinära kluster och en integration mellan olika branscher och kompetenser. Omställningen kräverr utveckling och vidareutveckling både inom olika teknikområden exempelviss bioteknik, förgasning, fraktionering och h separationsteknik. Teknikerna behöver kostnadseffektiviseras, demonstreras ochh industrialiseras. Produkterna behöver effektiva distributionssystem och hjälp till marknaderr där de är konkurrenskraftiga. Att utveckla en branschöverskridande bioraffinaderisektor handlar om attt på sikt bygga upp en ny industri och många stora produktionsanläggningar vilkaa var och en är investeringar i mångmiljardklassen. Utöver investeringskapital kräver industriell omställning god samverkan mellan ett stort antal olika aktörer, som etablerade industristrukturer inom t ex skogs-, s energi-, material- och kemiindustri, små innovationsföretag, universitet och högskolor, institut, kunder och inte minst politiska beslutsfattare. Det handlarar om att utveckla teknik, att skapaa förutsättningar för att tekniken kommer till användning genom att etablera starka tvärsektoriella branschnätverk och kluster. Vidare måste goda och långsiktiga möjligheter r för strategiska investeringar skapas och industrin måste anpassas till att effektivare utnyttjaa tillgängligaga resurser och både möta och stärka efterfrågan på en internationell marknad. En annan viktig del är analys av innovationssystemet och effekterna avv olika politiska styrmedel för att understödja framväxten en stark branschöverskridande bioraffinaderiindustri. Sverige har hög kompetens, stor miljömedvetenhet och en intresserad industri, men för att demonstration och industrialisering ska komma till stånd krävs samverkan med denn politiska styrningen. Nationell relevans Idag arbetar cirka människor inom skogsnäringen (massa- och pappersindustri, skogsbruk, sågverksindustrin,, etc.) och cirka människor inom kemiindustrin (inkl. 2

3 läkemedelsindustrin, raffinaderiindustrin och gummi- och plastvaruindustrin) (källa: SCB och Skogsindustrierna). Utöver detta sysselsätter branscherna indirekt ytterligare ett stort antal människor genom de arbetstillfällen som skapas hos underleverantörer, maskintillverkare, konsulter med flera. Kemiindustrin och skogsindustrin står tillsammans för mer än 20 % av Sveriges totala export, se figur 2 nedan. Processindustrin, varav skogs- och kemiindustrierna är en betydande del, ståt för merparten av den samlade industrins investeringar i Sverige. Import och export av olika varugrupper 2011 Övriga kemiska produkter Export Import Läkemedel Skogsindustriprodukter Figur 2. Import och export av olika varugrupper 2011 (total export miljarder kr, total import miljarder kr). Källa: Skogsindustrierna, Vidareförädlingen av den inhemska skogen till produkter med högt värde som kan exporteras är redan idag viktig för den svenska bytesbalansen. Om ytterligare produkter kan produceras eller om produkternas förädlingsvärde kan ökas stärker det bytesbalansen ytterligare och ökar bioekonomins andel av den totala ekonomin. På samma sätt skulle det för Sverige samtidigt stärka bytesbalansen, minska oljeberoendet och öka försörjningstryggheten om produkter som idag produceras baserat på importerade fossila bränslen istället producerades baserat på inhemsk bioråvara. Identifierade nyckelutmaningar och behov Bioraffinaderier möjliggör en ny våg av framgång och utveckling likt den man historiskt haft inom skogs- och kemiindustrin. Sverige ligger idag i framkant med moderna produktionsanläggningar, starka leverantörer av teknik och utrustning samt framstående forskningsaktörer. Bygger vi på dessa styrkor kan vi som nation ta initiativ inom området och stärka vår internationella konkurrenskraft. Det finns en betydande marknadspotential i biobaserade produkter som kan komma att vara av stor betydelse för Sveriges ekonomi om den förverkligas. Nedan listas ett antal (delvis kopplade) nyckelutmaningar och de behov som de för med sig. Med hjälp av de ovan nämnda styrkorna har Sverige potential att på ett framgångsrikt sätt omvandla dessa utmaningar till realiserade styrkor Miljarder kr Initiera och hantera en radikal strukturomvandling av industrin. Här föreligger ett stort behov av att vara proaktiv för att undvika utflyttning av strategiska funktioner så som FoU. Behov av att identifiera framväxande ny teknologi av paradigmskiftande karaktär. Kommersialisering och industrialisering av nya tekniker och processer. För detta behövs offentligt stöd och stimulansåtgärder under inledande kritiska faser. Tillgång till riskvilligt kapital genom tydliga och stabila förutsättningar. För detta behövs både en tydligt uttryckt politisk vision som svarar mot behoven (gällande till exempel miljö och sysselsättning) och kvantitativa mål. 3

4 Skapande av starka och stabila marknader för lignocellulosabaserade produkter. Behov av att identifiera drivkrafter för konsumenters och konsumentprodukters efterfrågan och också skapande av miljöer eller kombinat som kombinerar storskalig och småskalig produktion och genom synergier dem emellan ger ett ökat totalt förädlingsvärde Helhetsperspektiv är centralt både vad gäller råvaror, energieffektivitet, kostnadseffektivitet och miljöpåverkan. Här finns ett behov att analysera och värdera hela värdekedjor för nya tekniker och processer (genom Processintegration, systemanalys, livscykelanalys (LCA), m.m.). Branschöverskridande samverkan är essentiellt. De olika processindustrisektorerna har samma utmaningar men har hittills inte ägt och drivit frågan gemensamt. Samverkan bidrar bland annat till ökad flexibilitet, riskdelning, synergier, bättre tillgång till expertis och kapital samt att man som grupp lättare får gehör för sina frågeställningar från politiker. Här finns ett behov av incitament, stöd och ledning i samverkansprocessen samt hjälp med framtagande av nya affärsmodeller. Gemensam vision och agenda Sverige har en tradition av samverkan mellan olika aktörer som varit väsentligt för våra internationella framgångar. I och med de nya branschglidningar som en framväxt av en bioraffinaderisektor innebär finns det möjlighet att utveckla denna styrka ytterligare genom att stimulera till ordnad samverkan över branschgränserna och mellan privata och offentliga aktörer för de nya värdekedjor som växer fram. Visionen för detta agendaarbete är att identifiera de insatser av teknisk, systemanalytisk och marknadsorienterad karaktär som krävs för att Sverige effektivare skall kunna påbörja genomföra en strukturomvandling av inhemsk processindustrin och skapa en ledande bioraffinaderisektor, som levererar lignocellulosabaserade produkter med höga förädlingsvärden i en framväxande bioekonomi. Agendan bör omfatta följande fokusområden: Utveckling och vidareutveckling av produkter och produktområden med högt förädlingsvärde, betydande marknad och god internationell konkurrenskraft. Det är viktigt att förutsättningslöst värdera globala marknader med potential att utveckla efterfrågan på biobaserade produkter utifrån svenska råvaror. I detta ingår att leta efter nya plattformar och produkter i form av nya kemikalier och/eller intermediära produkter och material baserade på lignocellulosa. Dessa ska appliceras inom olika delar av processindustrin för att generera nya värdekedjor eller ge ytterligare värde till befintliga värdekedjor. Här ser vi ett särskilt intresse i att identifiera flexibla produktportföljer samt vidareutvecklingen av olika plattformskemikalier och kompositer. De produkter som produceras kommer att konkurrera på en global marknad och det är därför viktigt att utgående ifrån Sveriges råvarubas och befintlig industristuktur analysera och identifiera möjliga affärer och marknader för att identifiera de mest lämpliga och på så sätt uppnå konkurrensfördelar internationellt. Systemeffektivitet genom att inkludera och värdera hela värdekedjan. Vilka är de bästa hållbara och mest konkurrenskraftiga användningsområdena för den svenska lignocellulosan? Hur kan produktion och användning av olika typer av biobaserade produkter (material, kemikalier, drivmedel och energi) samverka för ett totalt sett så effektivt system som möjligt? Helhetsperspektivet är centralt, dels gällande den tillgängliga råvaran och dess optimala utnyttjande, men även vad gäller marknaden och relationen till andra industrier samt ur ett produktionstekniskt perspektiv. Ett utvecklat plattformstänkande kan vara en tänkbar modell för kraftsamlande utveckling. Här anser vi att det är viktigt att man i värderingen inkluderar hela värdekedjan från råvara till 4

5 slutprodukt inklusive biprodukter och eventuell materialåtervinning samt att man ser systemkopplingar och söker integrerade systemlösningar där tekniker, produkter och process kompletterar varandra. Det handlar om nya produkter och processer och deras miljöpåverkan bör för att kunna jämföras utvärderas på lika villkor med exempelvis LCAanalys. Effektiva processer genom utveckling och vidareutveckling av olika teknikområden. En biobaserad samhällsekonomi kräver att nya tekniker och processer för nyttiggörandet av biomassa utvecklas, kostnadseffektiviseras, demonstreras och industrialiseras i stor skala. Exempel på teknikområden av intresse är: tekniker för fraktionering av bioråvara, till exempel kemisk delignifiering, separationstekniker, kemisk/biologisk hydrolys/modifiering, fermentationsteknik, förgasning, etc. Här ser vi ett särskilt intresse i utveckling och vidareutveckling av industriell bioteknik i bred mening samt att hitta kombinationer av integrerade processer och processlösningar för fraktionering/bearbetning av lignocellulosan biotekniska, kemiska och termiska som ökar förädlingsvärdet i både primärströmmar och sekundärströmmar och ger en god systemeffektivitet. Inom området för industriell bioteknik har teknikutvecklingen gått mycket fort de senaste åren och robusthet och processbarheten har ökat väsentlig. Vi ser även ett intresse i utveckling av nya separationsprocesser för energieffektiv och kostnadseffektiv framställning av plattformsmolekyler som senare kan förädlas till nya produkter och material. För kommersiell introduktion på en internationell marknad är det viktigt att vidareutveckla, verifiera och skala upp både processteknik och industriell bioteknik. Nya system och processer som utvecklas bör, för att vara internationellt konkurrenskraftiga, integreras på ett effektivt sätt med den befintliga industristrukturen och de befintliga processerna. Här ser vi att processintegration är centralt. Både för att finna effektiva processer och för att integrera dessa till de befintliga systemen på ett kostnads- och energieffektivt sätt. Att få det att hända! Huruvida lignocellulosabaserade processer och produkter i stor utsträckning kommer att bidra till en växande bioekonomi avgörs inte enbart av de tekniska lösningarna utan bestäms också till stor del av politiska beslut, infrastruktur och policyfrågor. Vilka förutsättningar krävs för att marknaderna ska utvecklas? Här ser vi att det är essentiellt att kartlägga systemen och processerna som möjliggör och driver alternativt hämmar konkurrenskraftig implementering av de tekniska lösningarna och att skapa en bild av aktörerna och processerna i innovationssystemen kring teknikerna. När bilden är klar handlar det om att identifiera lösningar, vägar och verktyg för att främja och påskynda kommersialisering. Exempel på intressanta områden är att skapa och vidareutveckla forum för flerpartssamverkan, klustersamverkan, styrmedel, innovationsupphandling, olika former av investeringsstöd, utveckling av nya affärsmodeller och logistiklösningar. Vi ser att agendaprocessen här kan spela en mycket viktig roll i detta arbete för att främja förståelse, samverkan och utbyte av kunskap och information mellan olika aktörer. Syftet med agendan är att den ska både stärka och komplettera de nationella forskningsagendor (NRA) som idag utarbetas branschvis. Målsättningen är att identifiera synergier mellan branscherna samt satsningar och projekt som bidrar till att utveckling och kommersialisering av nya produkter baserade på lignocellulosa med högt förädlingsvärde kan påskyndas och effektiviseras. Beskrivning av konsortiet För att framgångsrikt skapa och driva innovation och efterföljande tillväxt krävs samverkan mellan nationellt och internationellt starka aktörer och miljöer. Det initiala konsortiet bakom denna ansökan består av ett antal etablerade företag, företagskluster, universitet, 5

6 forskningsinstitut och innovatörer med mycket god kunskap och kompetens inom sina respektive branschområden. Företagen som stödjer agendaprocessen är företag som kan och vill arbeta aktivt för en ökad branschöverskridande samverkan vilket visas bland annat genom deras aktivitet i olika existerande klustersammanslutningar samt regionala och nationella nätverk. Längs norrlandskusten finns VINNVÄXT-klustret Framtidens Bioraffinaderi som arbetar med att utveckla nya gröna kemikalier och material från skogsråvara. Flera av de stora skogskoncernerna är representerade i detta kluster. I konsortiet som i dagslägen står bakom agendaansökan ingår i dagsläget Processum, Sekab och SCA från detta kluster. Inom kemiindustrin har det västsvenska kemiindustriklustret samlats kring den gemensamma visionen Hållbar Kemi 2030 vilken fokuserar på en övergång från fossila till förnybara råvaror. Från den här grupperingen är Perstorp och Ineos med i agendakonsortiet. Konsortiet har även stöd av innovatörer och företag kända för sin innovationskraft genom bl.a. Lars Stigsson (Kiram). Energibolagen Göteborg Energi och Skellefteå Kraft jobbar aktivt inom området bioraffinaderier och stödjer agendan. Företagen och företagsklustren företräds i de flesta fall av representanter på ledningsgruppsnivå, vilket innebär att de besitter god kunskap gällande både sin egen bransch och påverkande faktorer på den strategiska nivå som utformandet av en strategisk FoI-agenda kräver. Forskningskompetens spelar oftast en avgörande roll när det gäller att lösa problem i innovationsprocesser som kräver hög kunskapsnivå, likt de kring olika typer av bioraffinaderier. I konsortiet finns både kompetens från universitet och forskningsinstitut med starka strategiska näringslivskopplingar genom deltagande av Lunds Universitet, Chalmers (genom styrkeområde Energi), Umeå Universitet, SLU och Luleå Tekniska universitet (genom Bio4Energy), samt instituten SP, Innventia och Chalmers Industriteknik (CIT). Genom deltagarna finns direkta kopplingar till ytterligare företag, aktörer och miljöer som kan engageras i agendaarbetet, till exempel genom Processum, Innventia och f3 (Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel). Genom nära involvering av aktörer knutna till utveckling av kemikalier och material (t.ex. Framtidens Bioraffinaderi och Hållbar Kemi 2030), energi (t.ex. Bio4Gasification, svenskt kunskapscentrum för förgasning av biomassa) och till utveckling av förnybara drivmedel (t.ex. f3) säkerställs helhetssynen i agendaarbetet. Processen med att skapa en bred samling kring agendaarbetet är mycket viktig för agendans legitimitet, och fler intressenter kommer aktivt att identifieras och engageras efter att denna ansökan skickats in. Exempel på områden som identifierats som intressanta där yttelrigare aktörer kommer att kontaktas: Enzymtillverkare. För det tekniska innovationssystem som visionen berör är enzymtillverkare en viktig aktör. Ingen av de ledande enzymtillverkarna har större verksamhet i Sverige, men i Danmark finns till exempel det världsledande företaget Novozymes. SMF, producenter av konsumentprodukter och underleverantörer. Dessa är en viktig del av det tekniska innovationssystemet och för det vidare arbetet är det viktigt att de genom representanter är med och påverkar utformningen av agendan. Exempel på företag som kan vara relevanta för arbetet är: Xylophane, SweTree Technologies, och Working Bugs. Andra delar av processindustrin. Även om skogsindustrin och kemi/materialindustrin är de branscher som primärt berörs av visionen och den framtida agendan så finns det även relevanta kopplingar till andra delar av processindustrin. Som exempel kan nämnas att de processer som primärt utvecklas och används av skogsindustrin och kemiindustrin även kan nyttjas inom andra sektorer, exempelvis livsmedels-, läkemedels- och jordbrukssektorn. Vidare så kan restprodukter och biprodukter från en bransch utgöra 6

7 råvara för en annan bransch. Vid en omställning av industrin, likt den som nämns i visionen ovan, är det högst sannolikt att olika industrisektorer blir mer sammankopplade med varandra genom ett mer utvecklat utbyte av energi och material. Utforskande öppningar kommer därför att göras mot exempelvis livsmedelsindustrin, jordbrukssektorn och läkemedelsindustrin. Ytterligare energibolag. Flertalet energibolag har befintlig eller begynnande verksamhet som kan inkluderas inom området bioraffinaderier baserade på lignocellulosa. Betydande aktörer är till exempel Umeå Energi och E.ON. Forskare och/eller aktörer med spetskompetens kring de system som på olika sätt interagerar med de tekniska systemen. Visionen och den sökta agendans kopplingar till de tre nyckelaspekterna Förnyelse av styrkeområde: Projektet är starkt kopplat till processindustrin, primärt skogsindustrin, material- och kemiindustrin, vilka är mycket viktiga för Sverige idag som industrigrenar och kring vilka det finns starka forskningsmiljöer. Skogen som inhemsk resurs är ett nationellt styrkeområde. Också energisektorn är en central aktör, med ökande integration mot kemisidan. Skogsindustrin är idag ett styrkeområde men konkurrenssituation och ändrad efterfrågan skapar förändringstryck. För att möta detta satsar man allt kraftfullare på utveckling av nya produkter med högre förädlingsvärde och bättre marknader. Det kan nämnas skogsindustrin har en målsättning att till 2035 fördubbla förädlingsvärdet med 50 % bidrag från nya produkter. Material- och kemiindustrin upplever en ökad konkurrens från bl.a. Asien och måste differentiera sitt erbjudande. Biobaserad råvara är en sådan möjlighet. Om dessa branscher kan kraftsamla gemensamt och därigenom få tillstånd ett effektivare råvaruutnyttjande, en breddad produktmix och ökat förädlingsvärde så skulle detta både förnya och stärka industrierna. Stimulans av nya och befintliga värdekedjor: Detta är en essentiell del av den sökta agendans omfattning. Framväxten av en ny bioraffinaderisektor innebär en kombination av både nya och modifierade värdekedjor och värdekonstellationer. Genom agendaprocessen kan man uppnå en ökad samverkan över branschgränserna inom processindustrin vilken simultant kommer att både stimulera och stärka värdekedjorna genom utbyte av branschspecifik/kritisk kunskap och expertis, högre adaptiv effektivitet, fördelningen av olika typer av risker samt förbättrad tillgång på kapital. Branschöverskridande kompetens, kunskap och teknikutveckling: Målet är att stimulera framväxten av nya företagskonstellationer i Sverige vilka bidrar till framväxten av en branschöverskridande bioraffinaderisektor baserad på lignocellulosa som primär råvara. Forskning har visat att stora vertikalt eller horisontellt integrerade organisationer är effektiva under förutsättning att det som skall levereras är en standardiserad produkt i stora volymer och att affären inte förändras över tid, med andra ord stabila, långsiktiga förhållanden. Teknisk utveckling, FoU, snabba förändringar på marknaden och ökad komplexitet hos de efterfrågade produkterna och tjänsterna gör dock att termen effektivitet behöver omprövas. De företag som har framgång under sådana förutsättningar är de som kan göra snabba omställningar, vara flexibla och leverera kvalitet med hög adaptiv effektivitet något som uppnås genom samverkan med andra företag och organisationer. Komplexa produkter och processer är ofta kostsamma vilket ytterligare förstärker behovet av samverkan för att säkra nödvändigt kapital och för att fördela riskerna. Utgångspunkten för denna ansökan är den gedigna kunskap, forskning och erfarenhet som finns i de traditionella branscherna och som integrerat med ny kunskap och forskning, skapad genom branschöverskridande samverkan och samverkan med nyskapande universitetsforskning är nyckeln till en framgångsrik framväxt av en ny bioraffinaderisektor. 7

8 Kopplingar till och synergier med andra nationella och internationella satsningar Det pågår redan idag ett ökande antal olika forsknings- och utvecklingssatsningar med bäring på bioraffinaderier. Pågående nationella satsningar där synergier kan skapas genom utvecklingen av en nationell strategisk agenda är exempelvis (men inte uteslutande): Projektet Skogskemi (B) som är under behandling i VINNOVAs utlysning Utmaningsdriven innovation. Projektet är branschöverskridande och består av aktörer från både skogs- och kemiindustrin samt universitet och forskningsinstitut. Till projektet finns tydliga kopplingar, både gällande område och gällande representation i konsortiet (flera av projektets deltagare är med i konsortiet). Projektet kommer att fokusera på tre olika värdekedjor och systemen kring dessa. Agendan ska ses om ett verktyg med hjälp av vilket fler liknande branschöverskridande satsningar med definierade målsättningar för specifika värdekedjor kan initieras. Andra ansökningar/agendor inom utlysningen Strategiska forsknings- och innovationsagendor, främst: - Agenda Bioraffinaderi - Nationell samverkan för en konkurrenskraftig bioekonomi. Denna ansökan omfattar bioraffinaderier baserade på jordbruksprodukter. Ansökan ska ses som komplementerande till denna ansökan (som omfattar bioraffinaderier baserade på lignocellulosa). De båda konsortierna är medvetna om varandras fokus och i det fortsatta arbetet kommer en dialog att föras gällande möjliga synergier. - Agenda Trä. Fokus i ansökan är den trämekaniska delen av skogsindustrin (trä som material utan kemisk söderdelning). Här kan synergier finnas i dialogen kring hantering av biprodukter. - Effektiv generering, rening och användning av syntesgas. Ansökans fokus är förgasning och vissa synergier kan därmed finnas i det fortsatta arbetet. - Gränsöverskridande samarbeten för ökad materialåtervinning - en kraftsamling för ökad internationell konkurrenskraft vars fokus är att öka effektiv resursanvändning av avfall och öka Sveriges miljöexport. Med denna agenda för vi en dialog beträffande materialåtervinnig av cellulosafiber. Vinnovas pågående branschkartläggningar (bland annat av skogs- och kemiindustrin). Innventias klusterforskningsprogram vars huvudfokus är lignin som kolfiberråvara och utnyttjade av hemicellulosa. Syftet med agendan är att den ska stärka och komplettera de nationella forskningsagendor (NRA) som idag utarbetas branschvis. Detta innebär även att det strategiska arbetet med samordning för att söka större medel, till exempel EU-finansiering underlättas. I agendaprocessen kommer det att ingå att göra en inventering av relevanta internationella initiativ. Det innebär dels om kommande initiativ och utlysningar där man med agendans roll kan samordna sin påverkan på utformningen i ett tidigt skede och dels om att hämta information från och lära sig av pågående projekt och processer. Exempel på hittills identifierade relevanta satsningar och initiativ är: Horizon Inom EUs kommande ramprogram Horizon 2020 finns det ett flertal initiativ som kopplar till bioekonomi, bioraffinaderier och processindustrin. Ett relevant exempel är SPIRE (Sustainable Process Industry and Resource Efficiency) vars syfte är att utveckla tekniker och systemlösningar inom processindustrin vilka bidrar till långsiktig hållbarhet och konkurrenskraft för Europa. Plattformen inkluderar hela värdekedjan, inklusive materialåtervinning. Plattformen finansierar även fullskaliga demoanläggningar för bioraffinaderier under förutsättning att de är energi- 8

9 och råvarueffektiva. Från konsortiet är SP aktiva i arbetet med utformningen av SPIRE och Perstorp i processen att gå med. Pågående projekt inom EUs sjunde ramprogram (FP7, Sustainable Biorefinery Call). BIOCORE som explicit fokuserar på bioraffinaderier baserade på agral lignocellulosa för produktion av olika produkter (biodrivmedel, kemikalier, el/värme etc.). SUPRABIO för uthålliga produkter från ekonomisk behandling av biomassa. Samt EuroBioRef som handlar om design av nästa generations bioraffinaderier och som omfattar hela kedjan från omvandling av biomassa till färdig produkt. Plattformar för uppskalning. Vad gäller uppskalning av bioraffinaderier i full skala så utvecklas det just nu inom EU flertalet plattformar (Public Private Partnerships) och parallella initiativ, exempelvis Bio Based Industries Initiative (B2I2) som ligger inom Horizon 2020 och European Industrial Bioenergy Initiative (EIBI). Liknande program finns även i USA, exempelvis Biorefinery Assistance Program. Shift2Bio. Ansökan om ett Erasmus Mundus gemensamt doktorandprogram med fokus på innovativ användning av biomassa för ett hållbart samhälle (under behandling). Flera av parterna i konsortiet kommer att vara aktiva i programmet. Konsortiet är genom olika aktörer även aktiva i ett antal projekt med relevans för agendaarbetet, exempelvis R4R: Chemical Regions for Resource Efficiency, inom EUs Regions of knowledge-call (coordination and support action) där syftet är att ta fram en Europeisk forsknings- och innovationsagenda för energi- och resurseffektiv industriell produktion. Genomförande Agendaprocessen kommer att utformas och genomföras med SP som central koordinator i nära samverkan med primärt de initialt identifierade parterna men efterhand också med nya parter. Processen och framtagandet av agendan kommer att vara uppbyggt kring en gemensam serie av minst fyra workshops/seminarier med syfte att verka som arbetsmöten där olika delar av agendaarbetet är i fokus vid de olika tillfällena. Parterna deltar aktivt i seminarierna samt förbereder och följer upp ålagda arbetsuppgifter, som att ta fram relevant bakgrundsmaterial, ge inspel och feedback till skrivprocessen etc. Mellan de större gemensamma seminarierna sker kommunikation mellan parterna och processledningen via telefon- och videomöten. Workshopserien kompletteras med skrivbordsstudier av olika underlag, som andra strategiska FoI-agendor. Själva framtagandet och skrivandet av agendan är ryggraden i projektet och en kontinuerlig process som löper parallellt med workshopserien. Styrgrupp/Arbetsgrupp arbetar Projektgrupper arbetar Läge Vision Väg Luckor FoI Agenda Workshop Workshop Workshop Workshop Figur 3. Figuren visar agendaprocessens fem steg samt ger en bild av när i processen som styrgrupp/arbetsgrupp respektive identifierade projektgrupper kommer att vara aktiva. 9

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Samverkan för ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Projektledning: Lunds Universitet, Bioteknik och SP Energiteknik, Göteborg. Övriga medverkande: Bioraffinaderi-konceptet

Läs mer

Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson 2012-09-10

Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson 2012-09-10 Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson 2012-09-10 Vision Biobaserade (hållbara?) material producerade i internationellt konkurrenskraftiga

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se BioDrivmedelsvalet 2013-11-28 Katalys på lignin, ett Columbi ägg för 2:a generationens biodrivmedel Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se Ren Fuel AB Vår innovation gör bensin

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-09-18 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå

Läs mer

Nya material och produkter baserade på förnybar bioråvara

Nya material och produkter baserade på förnybar bioråvara En strategisk forsknings- och innovationsagenda för Nya material och produkter baserade på förnybar bioråvara Inledning Denna strategiska forsknings- och innovationsagenda beskriver vad som måste göras

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Bioraffinaderier för ett grönt Sverige. en strategisk forsknings- och innovationsagenda för utveckling av branschöverskridande bioraffinaderi-koncept

Bioraffinaderier för ett grönt Sverige. en strategisk forsknings- och innovationsagenda för utveckling av branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Bioraffinaderier för ett grönt Sverige en strategisk forsknings- och innovationsagenda för utveckling av branschöverskridande bioraffinaderi-koncept 1 Förord Denna forsknings- och innovationsagenda har

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-01-24 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Välkomna att ansöka om. Konsultcheckar. för innovativa bioenergisatsningar

Välkomna att ansöka om. Konsultcheckar. för innovativa bioenergisatsningar EU Horizon 2020 no. 646457 01/04 2015-31/03 2018 www.securechain.eu Välkomna att ansöka om Konsultcheckar för innovativa bioenergisatsningar Ditt företag är välkommen med ansökan för att i konkurrens med

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5)

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte 2013-09-25 Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog,

Läs mer

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller. PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Swerea SWECAST AB - Enterprise Europe Network

Swerea SWECAST AB - Enterprise Europe Network Swerea SWECAST AB - Enterprise Europe Network Vårt gemensamma mål är att vi tillsammans skall vara en kompetent resurs för alla företag, och vi ser sammanslagningen som ett viktigt strategiskt steg för

Läs mer

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken

Läs mer

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4 BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Processindustriell IT och Automation

Processindustriell IT och Automation Processindustriell IT och Automation ATTRAHERA framtidens talanger SAMVERKA gränslöst UTRUSTA medarbetare för nya arbetssätt och nya verktyg INVESTERA i utmaningsdriven Forskning och utveckling STÄRKA

Läs mer

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB celluapp Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB CELLUAPP Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST INTRO SEKAB CELLUAPP Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer förslag till nya svenska standarder Bakgrund Swedish Standards Institute (SIS) har fått in

Läs mer

Utgångspunkter. Hållbarhet Minska fossilberoende och miljöbelastningar Använda svensk skogsråvara och förädla den långt

Utgångspunkter. Hållbarhet Minska fossilberoende och miljöbelastningar Använda svensk skogsråvara och förädla den långt Utgångspunkter Den biobaserade samhällsekonomin Hållbarhet Minska fossilberoende och miljöbelastningar Använda svensk skogsråvara och förädla den långt Globala samhällsutmaningar och mänskliga behov Energi,

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S) Strategisk samverkan för ökad träförädling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer inbjuder till Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt Uppstartsmöte om EULIGHTer En påverkansplattform

Läs mer

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16 Bioekonomi/Biobaserad ekonomi/biobiobaserat samhälle Samhällsutmaningar: Hållbarhet, Klimatförändringar, Tillgängliga naturresurser, Övergång från en fossilbränslebaserad ekonomi till en resurseffektivare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Finns det hållbara drivmedel?

Finns det hållbara drivmedel? Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer.

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer. sök nu! GRATIS! Missa inte din chans att utveckla din verksamhet genom att delta i ett EU-finansierat projekt. Horizon 2020 är ett EU-program som pågår mellan åren 2014 och 2020. Syftet är att stärka europeisk

Läs mer

Kraftsamling Smarta Nät. John Rune Nielsen SP

Kraftsamling Smarta Nät. John Rune Nielsen SP Kraftsamling Smarta Nät John Rune Nielsen SP Drivkraft för smarta nät Underlättar introduktion av förnybar elproduktion som vind, våg och sol Underlättar introduktion av eldrivna fordon Idag producerar

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 Västsvenskt nätverk för Hållbar Utveckling Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 För nätverket GAME författad av Jonas Norrman och Rebecca Brembeck INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7 Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot) Anpassa sidfoten 1. Klicka Sidhuvu Infoga. Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

finansieringsmöjligheter

finansieringsmöjligheter LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Sveriges miljöteknikråd

Sveriges miljöteknikråd Sveriges miljöteknikråd En delegation för miljöteknik Berit Gullbransson, Stockholm 26 maj Kommittédirektiv 2008:2 Sveriges miljöteknikråd - en delegation för miljöteknik Swentec, Sveriges miljöteknikråd,

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén Remissvar avseende M2015/04264/Ee Teknikföretagens synpunkter på Energimyndighetens Dnr 2014-7709, Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2017-2020 Teknikföretagen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer