SKEF NEWS SKOGSBRAND MOBILEN I HETTAN... tog över. Sommarens stora. blev inget elddop för Rakel. Professionell trådlös kommunikation dec 2014/jan 2015

Transkript

1 HESA FREDRIK STYRS AV RAKEL ÄR VI NÄTNÖJDA? NYA HETA PRYLAR Sveriges Kommunikations-Elektronik Företagareförening SKEF NEWS Professionell trådlös kommunikation dec 2014/jan 2015 MOBILEN tog över I HETTAN... Sommarens stora SKOGSBRAND blev inget elddop för Rakel SKEF:S HÖSTMÖTE SKYDD 2014 AUDI SPARKAR FÖRAREN

2 Ordförande har ordet Rakel under släckningsarbetet Vi har fått reaktioner om vår rapportering gällande användningen av Rakel under skogsbranden. Flera läsare som var i tjänst på plats har hört av sig och berättat att Rakel användes under begränsad omfattning under insatsen och att man från centralt håll hänvisade till mobilerna. Även om Rakel i det stora hela verkar ha fungerat väl rent tekniskt så var det oreda, oklarheter och kanske rent utav okunskap när det gäller samordning och användning av talgrupper. Lyckligtvis verkar detta inte ha påverkat utgången av branden. Detta visar att teknik är en viktig sak, men även att samordning och organisation har en avgörande roll vid stora kriser. En inte allt för vild gissning är att många av de pågående oberoende utredningarna kommer att lyfta fram just förbättringspotentialen i sambandet vid framtida snabbt sammansatta insatser av denna storlek. Men mer om detta i något kommande nummer. Fram till dess: God jul och ett gott nytt år! Liza Biehl Liza Biehl, ordförande SKEF liza@skef.se Detta visar att teknik är en viktig sak, men även att samordning och organisation har en avgörande roll vid stora kriser. SKEF News Utges av: SKEF, Sveriges Kommunikations Elektronik Företagareförening. Tel: , Fax: Ansvarig utgivare: Liza Biehl, liza.biehl@skef.se Redaktion: Redaktör: Anders Ed ström Frejman, , skefnews@ skef.se, Arnold Jansson, Mikael Olsson, Mats Larsson, Tord Sjölund, Liza Biehl, Rune Tapper och Ulf Seijmer Produktion: Nyberg Förlag, Redigerare: Tomas Tirén Grafisk formgivning: Camilla Bas, DesignbyBas Ordförande: Liza Biehl, Zodiac Vice ordförande: Mikael Olsson, Dialect Haninge, Sekreterare: Jan Lennström, FRO, Kassör: Sten Gustafsson Ledamöter: Thomas Källman, Telecom Örebro, Thomas Kuntze Dan Segerbjörk, Eltel, Lars Melin, Melins Radio, , Suppleant: Tore Lundberg Per Gabrielsson Revisor: Håkan Söderholm, Copab AB, Revisorsuppleant: Roland Ehne, Kontaktpersoner Företagarna: Liza Biehl Upplaga: Tryck: Hallvigs Styrelsen SKEF Omslagsbild: Länsstyrelsen i Västmanland Utgivningsplan: SKEF News utkommer mars, juni, september och november. Annonsbokning och tips: skefnews@skef.se Enskilda artikelförfattares åsikter och påståenden reflekterar inte nödvändigtvis redaktionens eller organisationens ståndpunkt i olika frågor. Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. SKEF förbehåller sig rätten att publicera levererat material elektroniskt. Utbildning: Mats Larsson, Branschförb. repr: Liza Biehl, Mikael Olsson, Batterigrossisten Webmaster: Ulf Seijmer, ulf@induo.com SKEF News: Anders Edström Frejman, Valberedning: Ville Leonardsson, Länna Com Center AB, Valb. ledamöter: Jan Gustafsson, Multicom Security AB, Victor Castro, Teleteknik EC AB, Medlem i: Företagarna Postadress: SKEF Kansli, Box 2026, SKARPNÄCK, Tel: , Fax: Hemsida: Fel adress? Eller känner du någon som vill ha en prenumeration på SKEF News? Maila till skefnews@skef.se Wearable i julklapp? Blev det en wearable i form av ett smart armband i ett av paketen så blev du en av dem som fick Årets julklapp. Dessa kroppsnära teknikprylar ofta sammankopplade med någon hälsoapp kan spara in tusenlappar om man kan sparka sin personlige tränare. Men prognoserna över försäljningen av wearables de närmaste åren är blygsamma i jämförelse med till exempel antalet smartphones. Enligt Ny Teknik kommenterade Ericssons FoU-chef Ulf Ewaldsson detta på Ericssons innovationsdag genom att säga: Det sägs att det säljs över 114 miljoner wearables Det är nog dags att dehajpa de prylarna. 2 Skef News nummer

3 Årets klipp! NYHET! Icoms nya IC-F1000/F enkel, smart och liten! Nya IC-F1000 och IC-F2000 är Icoms senaste professionella radioserie som kombinerar egenskaper som låg vikt (240 g) och en smart ergonomisk design i ett robust IP67-klassat skal. Med nya förbättrade kretsar har Icom lyckats, trots en kompakt design, få en lång drifttid på radion. Ljudmässigt hör den till en av klassens bästa tack vare den förbättrade kompanderfunktionaliteten. Andra funktioner som inbyggd scrambler, rörelsesensor, 5-ton och automatisk kanalangivelse får anses som ren bonus i en radio med ett så konkurrenskraftigt pris. Grundpris från 2500 kr. ManDown Ch Kanalavisering Compander LoneWorker Några egenskaper IP67-klassad Kanalavisering Man Down Lone worker Scrambler Compander Icoms nya F1000/2000-serie finns i tre olika utförande på två olika frekvensband,; enkel utan display, display med några funktionsknappar samt en radio med full knappsats och display. F1000- serien är för VHF ( MHz) frekvensbandet och F2000 för UHF ( MHz). Radion är idealisk för industri, hotell, nöjesparker, väktare, fastighetsförvaltningar mm. Klipp ut och upplev den rätta storleken i handen! A COMPANY IN THE VHF GROUP Swedish Radio Supply är distributör för Sepura, DAMM och Frequentis i Sverige samt generalagent för Icom kommunikationsradio i Norden, Baltikum och Polen. Försäljning sker via vårt återförsäljarnät. Skef News nummer

4 Innehåll dec 2014 / jan 2015 Foto: Länsstyrelsen i Västmanland Sommarens stora skogsbrand Rent tekniskt sett verkar Rakel ha fungerat väl under sommarens största räddningsinsats. Men det finns en del oklarheter kring samordningen och användningen av samtalsgrupper. MSB: Rakelstrulet berodde på användarna Mobilen eller Rakel? Vad fungerade egentligen bäst under sommarens stora skogsbrand? De funktions- respektive leveransansvariga för Rakel på MSB är eniga om att ovana var en av orsakerna till att kommunikationssystemet inte användes fullt ut under insatsen. Är vi nätnöjda? Är vi nöjda med mobiltäckningen frågar sig Ulf Seimer efter att ha granskat PTS statistik gällande klagomål på täckning. 27 Datorn bättre än racerföraren? När Audi låter en GPS-styrd dator ratta en 570 hästkrafters bil runt en racerbana i över 200 km/h kan man börja fråga sig om människans tid som bilförare snart är över. Nordens största skyddsmässa Vi hade väntat i två år sedan förra gången. Men under tre oktoberdagar var det äntligen dags för Nordens största skyddsmässa. Roland Ehne var där. 8 Nästa nummer av SKEF News kommer i mars 2015 Antenner & kablar! Är du i behov av professionella antenner, filter, kablar & kontakter? Då skall du kontakta Intensa! Vi är generalagenter i Sverige, Finland och Danmark för Kathrein- Werke KG, världsledande inom antennsystem och antennelektronik. Kathrein har ett brett program när det gäller antenner och tillbehör för de flesta radiosystem, däribland LTE. Vi på Intensa har det mesta som behövs till era installationer. Antenner med tillbehör, kablar från Eupen samt kontakter. Allt som krävs till er site-installation. Tack vare vår långa erfarenhet och stora lagerkapacitet, kan vi garantera en hög servicegrad och säker leveransprecision. ab Intensa Box 1253, LIDINGÖ, Telefon Fax E-Post: intensa@intensa.se, 4 Skef News nummer

5 NYA MOTOROLA SL1600 Ett riktigt smidigt tillskott till MOTOTRBO -familjen (DMR) som har stöd för både analoga och digitala kanaler i såväl UHF- som VHF-banden. Med användarvänlighet och egenskaper som passar lika bra i shoppingcentret och produktionslokalen som på kontoret och i hotellkorridoren. Skef News nummer

6 Kalendarium Nu används Rakel för att skicka ut VMA via Hesa Fredrik. Foto: MSB januari Välfärdsteknologi och e-hälsa Kistamässan januari Bilar som jobbar Stockholmsmässan 27 februari 8 mars Allt för sjön Stockholmsmässan April SKEF:s årsmöte april Nordbygg EcoForum Stockholmsmässan maj Critical Communications World Barcelona 30 september 1 oktober Ekobygg Kistamässan 6-8 oktober Elmia Nordic Rail Jönköping Oktober SKEF:s höstmöte Tipsa oss gärna! Saknar du ditt evenemang i kalendariet? Mejla till skef@skefnews.se Hesa Fredrik styrs av Rakel 35 kommuner i landet använder nu Rakel för att skicka ut VMA via tutorna i utomhussystemet i dagligt tal kallat Hesa Fredrik. Under 2015 ansluts resten av Sveriges 220 kommuner som har utomhusvarning, skriver MSB. s Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, är benämningen på det varningssystem som används för att få ut information till allmänheten vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningarna går i första hand ut i radio och TV. Som komplement finns också varningsljud utomhus via ljudsändare på platser i 220 kommuner i landet. Dessa ljudsändare som även har smeknamnet Hesa Fredrik testas en gång i månaden. De har tidigare styrts med en analog lösning som av olika anledningar har behövt bytas ut. Rakelinförandet för VMA har skett successivt. Det startade i ett antal kommuner där behovet av underhåll eller av att byta system var akut. Örnsköldsvik, Ludvika, Gotland och Ronneby var allra först ut. Systemet blir betydligt säkrare än med den gamla analoga radiolösningen som lätt kunde störas ut och där det fanns gott om närliggande frekvenser, konstaterar Håkan Marcusson, projektledare för varningssystem hos MSB: Lösningen med Rakel har fungerat bra från start och därför inför vi nu Rakel för VMA på bred front. Idag är 35 kommuner igång, och vi räknar med att införandet ska vara klart i hela landet före utgången av Säkrar kommunikationen Den som bedriver en så kallad Sevesoanläggning, det vill säga farlig verksamhet, har möjlighet att på eget initiativ begära VMA i radio och tv via SOS Alarm för att inte förlora någon tid i händelse av en allvarlig olycka. Enklast blir det för de anläggningar som använder Rakel, då man snabbt kan komma i kontakt med larmcentralen. Rakel säkrar kommunikationen med alla de samhällsaktörer som anläggningens ledning behöver samverka med i händelse av en olycka som påverkar omgivningen, avslutar Håkan Marcusson. ; Text: Ulf Seijmer inomhus MOBIL TÄCKNING! Multioperatörsnätet Tappar inte samtal Längre batteritid Garanterad samtalskvalitet Bättre arbetsmiljö Ditt eget antennät för GSM, 3G och 4G-kommunikation Skef News nummer

7 Affärsnytt Tillgång till el en förutsättning för elektronisk kommunikation. God krishanteringsförmåga inom post- och telesektorn s Post- och telestyrelsen (PTS) har genomfört risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) av telekomsektorn och postsektorn. Analyserna visar att det finns hot mot bägge sektorerna, men att säkerheten generellt är hög. Elektronisk kommunikation är beroende av en ständig tillgång till el, och telenäten har därför reservkraft i några timmar vilket räcker vid majoriteten av de elavbrott som inträffar i Sverige. På samma sätt som tidigare år, ser PTS mer omfattande elavbrott som ett allvarligt hot tillsammans med stormar och andra väderfenomen där det förutom elavbrott också uppstår problem i återställningsarbetet. I RSA:n pekas även programvarufel ut som en betydande risk då de resulterande avbrotten kan drabba hela eller stora delar av landet, även om de normalt drabbar en enskild operatör snarare än sektorn som helhet. Men om dessa avbrott drabbar en eller flera samhällsviktiga funktioner kan allvarligare konsekvenser uppstå. Klarar höga krav Hårdvarufel och överbelastningar är andra exempel på hot som kan få negativ samhällelig påverkan. De större operatörerna kan fortsatt förväntas uppfylla högt ställda krav på både krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar. För mindre aktörer bedöms dessa båda förmågor uppvisa större variationer och i vissa fall också vara bristfällig. Utifrån resultaten i RSA:n identifierar PTS flera åtgärder som är lämpliga att genomföra för att utveckla sektorns förmåga att motstå och hantera olika typer av händelser och därmed stärka samhället. ; Källa: PTS Foto: Johan Eklund Post- och telestyrelsens risk- och sårbarhetsanalyser av telekomoch postsektorn visar att säkerheten generellt sett är hög. TETRA-terminaler till tunnelbaneförare 4För att ersätta ett åldrande larmsystem har MTR Stockholm som på uppdrag av Stotstockholms Lokaltrafik (SL) har ett helhetsansvar för tunnelbanan valt att upphandla över 500 handburna Motorola MTP850S till sina förare. Med de nya terminalerna som levereras av Celab kan förarna med en enkel knapptryckning skicka nödlarm via SL:s länstäckande komradionät till trafikledningscentralen, som då snabbt kan vidta åtgärder. Eftersom de nya terminalerna använder sig av SL:s befintliga TETRAbaserade komradionät har förarna nu möjlighet att kontinuerligt samtala med varandra och ledningscentralen på samma gång, utan uppkopplingstid.; modem för att styra Hesa Fredrik 4Swedish Radio Supply har fått uppdraget att leverera Tetra/Rakelmodem till styrningen VMA-systemet. Hela ordern innefattar stycken Rakelmodem av modelle Sepura SRB9000 och ordervärdet uppgår till nära tio miljoner kronor. Det finns också en option i affären på ytterligare ett hundratal modem som ska sitta runt Sveriges kärnkraftverk. Modemet byggs in i en centralenhet som monteras och levereras av det Tyska företaget Hörman GmbH som är specialiserade på just varningssystem.; Skef News nummer

8 Sommarens skogsbrand i Västmanland går till historien som den största i modern tid. Under några få sommardagar i juli och augusti förstördes skogsmark för enorma värden då uppemot hektar skog försvann i lågorna. Foto: Marcus Åhlen, Försvarsmakten 8 Skef News nummer

9 Sommarens stora unik på flera sätt Skef News nummer

10 Skadorna från skogsbranden på 150 kvadratkilometer kommer att påverka generationer och motsvarar värden för niosiffriga belopp. Den enskilt hårdast drabbade skogsägaren ett familjeföretag förlorade över hektar skog. Även andra egendomar slukades av elden, men mest tragiskt var att en timmerbilsförare blev fast i lågorna och omkom. Då skogsbolag i stor utsträckning valt att inte äga egen produktionsutrustning i fält är det mindre företag ofta en- eller fåmansföretag som utför mycket av arbetet i skogen. Detta som ett led i att pressa kostnader och effektivisera den egna verksamheten. Det var också mycket riktigt en mindre entreprenör som höll på med markberedningsarbete torsdagen den 31 juli på uppdrag av Stora Enso. Förhållandena var absolut inte optimala för denna verksamhet denna varma sommardag med låg fuktighet i skog och mark. Lars-Göran Uddholm var räddningsledare för insatsen från och med den 5 augusti. Foto: SBFF Vad det kanske främst handlar om är att använda de resurser som finns på rätt sätt. Stora risker ur brandsynpunkt Markberedning är nämligen långt ifrån riskfritt ur brandsynpunkt. Den finns alltid risk för att det kan uppstå gnistor då stålet i markberedarens tänder slår i stenar i marken. Detta har ibland jämförts med att dra en cigarettändare över marken. Av den anledningen är det vanligt med brandvakter, men det är inte alltid det är tillräckligt. Det var sannolikt också just markberedning som orsakade starten av branden denna julidag. Eldningsförbud i skog och mark var utfärdad vid tiden för brandens start. Självklart går det att diskutera hur lämpligt det var att bedriva denna typ av verksamhet vid denna tidpunkt. Men maskinföraren som själv upptäckte elden försökte släcka den på egen hand. När denne larmade räddningstjänsten brann ett område på cirka 30 gånger 30 meter. Kartor utan aktuella vägar Enligt ett reportage som gjorts av Sveriges Radios Kaliber tog det emellertid onödigt lång tid för räddningstjänsten att komma till platsen. Förklaringen var att nybrutna små vägar ute i skog och mark inte alltid finns med i det digitala kartmaterialet i GPS:er. Den fordonsmonterade navigationsutrustningen ledde helt enkelt den lokala räddningstjänsten till fel plats. När räddningstjänsten var på plats, mer än en och en halv timme efter larmsamtalet, brann ett område på en halv gånger en kilometer. Det finns även en annan version av detta händelseförlopp. Och det är att elden, efter larmet, hann sprida sig i sådan riktning och med en sådan hastighet att elden bäst hade kunnat bekämpas från en annan väg. Det vill säga räddningstjänsten borde istället ha larmats till en annan plats. Problemet är att ingen hade denna överblick så tidigt. Orden kommer från Lars-Göran Uddholm, 63, som av Länsstyrelsen i Västmanland förordnades som räddningsledare för insatsen från och med den 5 augusti, det vill säga under den sjätte branddagen. Han är brandchef på Södertörns Brandsförsvarsförbund och har mycket lång erfarenhet av olika typer av insatser. Bland annat var han dåvarande Räddningsverkets insatschef vid Sveriges generalkonsulat i Phuket februari-mars 2005 med anledning av tsunamin. Unika väderförhållanden Lars-Göran Uddholm är noga med att påpeka det svåra och utmärkande med sommarens stora skogsbrand. Utgången av branden avgjordes egentligen redan under dag fyra. Det var ur brandbekämpningssynpunkt extrema väderförhållanden, säger han. 10 Skef News nummer

11 Foto: Länsstyrelsen i Västmanland Ovan: Vid extrem torka kan en brand vara mycket svår att få kontroll över. Vänster: Brandbilar och personal från Arlanda på plats vid skogsbranden. Foto: MSB Skef News nummer

12 8 Fyra släckningsplan av denna typ, Bombardier 415, sattes in i släckningsarbetet. Foto: MSB Med vindar uppemot 15 sekundmeter, mindre än 30 procents luftfuktighet och 34 grader på termometern var det naturligtvis ytterst svårt att bromsa eldens framfart. När det var som värst var brandspridningshastigheten tre kilometer i timmen. Han berättar att de brandbegränsande effekter som vägar och vattendrag normalt brukar ha var mer eller mindre helt satta ur spel. Glödhopp på uppemot två kilometer till och med över en sjö har till exempel konstaterats. Flyghjälp från Italien Vid slutet av den första branddagen brann 60 hektar, men bara under den femte branddagen växte området där branden gått fram från strax under till hektar. Vattenbombande jätteflygplan från Italien och Frankrike hade man tillgång till från och med den sjunde branddagen, det vill säga på onsdagen. Självklart pågår en rad oberoende utredningar om eldens förlopp, vad som fungerat bra, mindre bra och framförallt vad man kan lära sig för framtiden, till exempel gällande samverkan mellan ledning och tillresande styrkor. Försvarsmakten utreder insatsen, likaså Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB). Även den förra regeringen initierade en egen utredning liksom den lokala räddningstjänsten som gjorde de allra första insatserna på plats. En förundersökning om brott påbörjades dessutom av polisen i augusti gällande arbetet med markberedningen. Naturen självantänder sällan En naturlig fråga som infinner sig är naturligtvis om man kunnat undvika att branden blev så stor och fick ett så snabbt förlopp. Lars-Göran Uddholm är försiktig med att dra allt för stora slutsatser, just för att det pågår så många utredningar. Den bästa branden är den som aldrig uppstår. Man måste hålla i minnet att naturen sällan självantänder och dessutom är mycket förlåtande. Detta även mot mänskliga handlingar. Men det är ändå just de senare som står för de allra flesta skogsbränderna. Det är just det mänskliga beteendet att man så ofta göra saker mot bättre vetande som är det största problemet, menar han. Till exempel rökning och grillning i torr terräng eller som i detta fall sannolikt gnistor från en maskin. Det har framförts kritik mot att Försvarsmakten inte längre förfogar över de större helikoptrarna som användes vid ubåtsjakterna på 80-talet. De nuvarande har inte på långt när samma lastkapacitet för till exempel vattenbombning. Ingen resursbrist Lars-Göran Uddholm tycker dock inte att det egentligen handlar om någon egentlig resursbrist i Sverige. Till exempel tror han inte på att de Nordiska länderna borde investera i gemensamma flygplan för vattenbombning ett förslag som bland annat förts fram från försäkringsbranschen, som sett kostnader för naturskador av olika slag bokstavligen skena under senare år. Vi lyckades på mycket kort tid mobilisera mycket stora resurser. Hundratals personer bekämpade elden vid vissa skeden av branden. Vad det kanske främst handlar om är att använda de resurser som finns på rätt sätt. Han menar att man måste förstå att det vid extremväder lätt blir en explosiv utveckling av branden. Lars-Göran Uddholm tjänstgjorde när 450 hektar av Tyresta nationalpark brann ned 1999 under liknande väderförhållanden. En brand som han beskriver som 12 Skef News nummer

13 Så som förloppet var under måndageftermiddagen så finns ingenting man kan göra, utan det är bara att dra tillbaka folk som är hotade och det är en ganska skrämmande lärdom egentligen. Skogsekologen Anders Granström i en intervju i Sveriges Radio Kontakta Procom om du behöver skyddsfilter Procom har lång erfarehet av att utveckla och leverera skyddsfilter för olika applikationer. Skyddsfilter skyddar mottagaren från störande frekvenser. Alternativt placeras filtret efter sändaren för att eliminera att interferensfrekvenser sänds ut. Exempel på nya skyddsfilter filter från Procom: Band-Pass Duplex filter för GSM-R eller TETRA med extrema prestanda. LPZ lågpassfilter med absolut stop-band upp till 6 GHz. Procom Antennas AB Box Linköping Tel.: info@procom.se Web: Skef News nummer

14 8 När vi vet att ett extremt snöoväder är på väg in så tar vi fram bandvagnarna, kollar att de funkar och förbereder oss. ett frimärke i jämförelse med Salabranden, men som ändå var svårläckt, bland annat på grund av avståndet från närmaste väg till brandområdet. Även här vattenbombade man och hade miltals av slang i terrängen under insatsen. Lång kedja av händelser Men när det brann som värst i Västmanland i somras kunde man egentligen inte gjort så mycket mer även om man till exempel haft fler vattenbombare. Vi kommer att veta betydligt mer när utredningarna är klara. Man ska enligt Lars-Göran Uddholm var försiktig med att försöka peka ut några enskilda skyldiga. Detta då det är en lång kedja av händelser och omständigheter som i slutändan ledde fram till den omfattande branden. Det han tror att möjligen kunde ha påverkat utvecklingen av branden så här när man sitter med facit i hand är att man kanske borde vågat tagit i lite mer redan i början av insatsen. Jag återkommer hela tiden till extremväder. När vi vet att ett extremt snöoväder är på väg in så tar vi fram bandvagnarna, kollar att de funkar och förbereder oss. Som privatperson överväger man i bästa fall om man ska ge sig ut på vägarna. Red alert-system i Kalifornien På samma sätt bör det finnas ett medvetande hos alla vad man bör och inte bör göra vid torka. Han tar Kalifornien som har återkommande utmaningar med torka och följande bränder som exempel. I Kalifornien har man till exempel ett red alert -system med förhöjd beredskap, där också en massa inskränkningar automatiskt träder i kraft för vad man får göra vid ett visst väder, säger Lars-Göran Uddholm. Australien är ett annat exempel där ansvaret för brandbekämpningen till viss del är överlåten på markägarna. Lars-Göran Uddhom tror att det generellt sett behövs en större respekt och förståelse för eldningsförbud och torr väderlek. Sedan tror jag även att det finns ett behov av större samordning och beredskap inte bara mellan räddningstjänster på ett nationellt plan utan även med exempelvis Försvarsmakten. Insatsen för att hejda elden var nämligen tämligen unik även så till vida att räddningstjänster från relativt långt avstånd från branden byttes av och hjälpte till under olika faser av brandbekämpningen. Här uppdagades bland annat utmaningar i att koordinera sambandet mellan ledning och tillresande styrkor. Bland annat användes inte kommunikationssystemet Rakel fullt ut. De eventuella brister i sambandet som fanns spelade dock inte någon avgörande roll för händelseutvecklingen, säger Lars-Göran Uddhom. Kommunikationsbrister En person som upplevde brister i kommunikationen över Rakel på nära håll under den pågående insatsen var Andreas Doering, som är insatsledare och sambands- och larmansvarig i Enköpings kommun och Bålsta kommun. Det fanns till exempel speciella talgrupper som det dock inte gick att få tag i. De 40 terminaler som Räddningsskolan i Revinge skickade hade till exempel inte dessa inlagda, vilket förstås högst väsentligt påverkade vilken nytta man kunde ha av terminalerna. Via en kontakt på SOS Alarm i Malmö kunde de få tillgång till rätt Med kraftiga vindar, låg luftfuktighet och höga temperaturer var det ytterst svårt att bromsa eldens framfart. Foto: MSB 14 Skef News nummer

15 talgrupper. Men så ska det förstås inte fungera. Oredan gällande talgrupper behöver inte ha påverkat brandbekämpningen överhuvudtaget denna gång, men det blir ju förstås kommunikationssvårigheter när inte talgrupperna pratar med varandra. Rakel användes inte Det är en bild som bekräftas av Lars Arnoldsson, från Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund. Han var styrkeledare under några dygn i en av brandens sektorer. När vi anlände till Ramnäs och anmälde oss till ledningen frågade vi hur vi skulle använda oss av Rakel, vilka talgrupper vi skulle använda och så vidare. Då fick vi veta att Rakel inte användes. All kommunikation gick istället via mobiltelefon. Vi blev mycket förvånade över det svaret då vi är bekväma med att använda Rakel i vårt dagliga arbete och vet hur bra det fungerar, säger han. Lars Arnoldsson har även talat med flera i den egna organisationen och de kan bekräfta att ingen använde Rakel i deras sektor och i det operativa arbetet under den vecka de var där. Nationell plan efterlyses Andreas Doering förklarar att man i det analoga systemet hade en nationell kanal från Ystad till Haparanda. Med Under stora kriser är det extremt viktigt med samordning. Foto: Marcus Åhlen, Försvarsmakten Glödhopp på uppemot två kilometer till och med över en sjö konstaterades under branden. Foto: MSB Skef News nummer

16 Jag tror att grundproblemet är att man inte är van vid den här typen av händelser. Brandrök över väg U668 vid Skommarbo i Västmanland. denna påslagen kunde man i princip prata med alla hela vägen upp som hade den påslagen. Han efterfrågar en uttalad nationell plan för talgrupper för att undvika oreda vid stora insatser. Min önskan är att man har till exempel tio nationella talgrupper som läggs in i samtliga Rakelterminaler i Sverige samt två ledningstalgrupper. Detta för att det ska vara förberett för större oförutsedda händelser av denna typ, säger Andreas Doering. Trångt i etern Han menar att lokala räddningstjänster i bästa fall enbart lagt in grannkommuner och grannlän i sina apparater, men sedan har man inget mer. I direktmodeläget, DMO, som finns i Rakel-terminalerna har man visserligen möjlighet att prata med alla, men med den konsekvensen att det blir trångt i etern. Det var också det som hände. Jag tror att grundproblemet är att man inte är van vid den här typen av händelser vare sig centralt på riksplanet eller lokalt hos räddningstjänsterna. Kunskapsnivån om Rakel i räddningstjänsterna är generellt sett låg när man måste frångå de talgrupper man är van vid, avslutar Andreas Doering. ; Text: Ulf Seijmer Foto: Gunnar Creutz Fakta Brandförloppet Röken på bilden ovan kommer från skogsbranden i de västligaste delarna av Sala kommun och de nordöstligaste delarna av Surahammar kommun. Branden startade den 31 juli nordost om Seglingsberg i nordöstra delen av Surahammars kommun. Den 4 augusti beslutades det om evakuering av orterna Västervåla och Ängelsberg. Branden hade då snabbt spritt sig till Västervåla socken i östligaste delen av Fagersta kommun och Karbennings socken i sydligaste delen av Norbergs kommun och omfattade totalt 100 kvadratkilometer. 16 Skef News nummer

17 R&S CMA180: Radio test set revolution! Analog blir digital. CMA180 är en revolutionerande radiokommunikationstestare för radiosystem som arbetar inom frekvensområdet 100 khz till 3 GHz. Dess teknologi baseras till fullo på digital signalbehandling och avancerade beräkningar. Intuitiv användning och effektiva mätmöjligheter gör CMA180 till ett oumbärligt verktyg för radiomätningar. Frekvensområde från 100 khz till 3 GHz Analog modulation och demodulation (CW, AM, FM) Upp till 150 W toppeffekt och upp till 100 W kontinuerlig effekt Signalnivå för mottagarmätningar ner till 140 dbm Integrerade audiogeneratorer Audiomätningar (SINAD, THD, SNR) Spektrumanalysator med möjlighet till svep Arbitrary vågformsgenerator Tel: info.sweden@rohde-schwarz.com Rohde & Schwarz annons SKEF nr indd 1 Skef News nummer :05:08 17

18 Foto: Marcus Åhlen, Försvarsmakten MSB: Rakeloredan berodde på användarna Kommunikationen i Rakelnätet fungerade inte optimalt under den stora skogsbranden i Västmanland. Men problemet har inte varit tekniken, utan användningen av Rakel, menar MSB. 18 Skef News nummer

19 Räddningstjänst, Försvarsmakten, Hemvärnet och frivilliga deltog tillsammans. Den stora insatsen var ett effektivt test på sambandet över organisationsgränser vid en stor insats. Skef News nummer

20 MSB:s roll under branden var att stötta med teknik och se till att nätet fungerade enligt Emil Granström, leveransansvarig Rakel. Myndigheten lånade ut Rakelmobiler till insatsen och säkrade att nätet fungerade genom att ha tekniker på plats. Dessutom tillhandahöll man reservstationer och förstärkte nätets kapacitet. Enligt Emil Granström, fungerade nätet bra rent tekniskt, men andra, troligen mänskliga, faktorer gjorde att samband via Rakel inte fungerade rätt under hela insatsen. Användare på plats vittnar om att räddningsledningen hänvisade sambandet till mobilnäten på grund av sambandsproblem i Rakel. Detta är något varken Emil Granström eller Urban Rönnqvist, funktionsansvarig för Rakel hört talas om. Vi hänvisar till räddningsledningen i det fallet, det jag hörde var att många var ovana att arbeta under dessa förhållanden med många användare på plats och med samverkan över organisationsgränser, säger Urban Rönnqvist. Enligt Urban Rönnqvist och Emil Granström berodde problemen i kommunikationen över Rakel till största delen på ovana bland personalen. Foto: MSB Rakelkommunikationen fungerade inte optimalt under den stora skogsbranden i Västmanland. Talgrupper saknades Att räddningsledningen hänvisade användare till mobilnäten beror sannolikt på att samordnade talgrupper saknades vilket ledde till att de som var där inte kunde prata med varandra. Det är en brist som uppdagades vid Salabranden, att det saknas en talgrupp som kan användas nationellt för räddningstjänster, berättar Urban Rönnqvist. Samtidigt står det i de nationella riktlinjerna att i planeringen av sin kommunikation ska användarorganisationerna analysera sitt kommunikationsbehov och inprogrammera de talgrupper som man kan förutse sig behöva. Detta bör då täcka de flesta behov, menar Urban Rönnqvist. Högt tryck och köbildning Enligt uppgifter hände det att Försvarsmakten kastades ut ur Rakel, något som varken Emil Granström eller Urban Rönnqvist har hört talas om. Stundtals blev det ju högt tryck, vilket vi parerade genom att öka kapaciteten i nätet. En del kan ha uppfattat att de blev utslängda ur nätet eftersom de kanske inte visste hur man gjorde för att köa för sändning på handapparaten. Många är nog vana att bara trycka och prata i radio från sin vardag. I denna situation var det istället stundtals kö i näten, säger Urban Rönnqvist. Senare under insatsen ökades dock kapaciteten. Under de två första veckorna av krisen var MSB:s roll inte att stödja sambandet det fanns personal från myndigheten på plats, men ingen med denna uppgift. Det fanns dock personal från MSB på plats som stöttade sambandsledningen, men inte med sambandsplanering via Rakel. Oklar bild av vad som hände Först den 13 augusti, två veckor in i krisen, begärde räddningsledningen stöd för sambandsplanering. MSB fanns alltså där för att ta hand om Rakelnätet, men inte för att stödja Rakelanvändarna eller hjälpa till med Rakelsambandsplanering. Bilden av vad som hände är inte helt klar, utan kommer att klarläggas genom den erfarenhetsinsamling som påbörjades under november. Frågor som om de nationella riktlinjerna följdes och om rätt talgrupper var inlagda i apparaterna från början kommer sannolikt att ställas. Utrymme för förbättring Emil Granström och Urban Rönnqvist är överens om att nätet fungerat bra tekniskt över lag, men det finns sannolikt en rad saker som kan förbättras för att sambandet skall fungera bättre för användarna. Kanske behövs en annan typ av träning och utbildning, med träning i samverkan mellan många olika funktioner och över organisationsgränser på en liten geografisk yta. Dessutom behövs sannolikt tydligare belysning av vikten av att rätt talgrupper finns inlagda och hur man kan använda andra talgrupper än sina egna. Detta var första gången Rakel användes i större omfattning enligt de nationella riktlinjer som publicerades den 1 jan Sannolikt kommer en utvärdering leda till att riktlinjerna kompletteras och utvecklas.; Text: Ulf Seijmer Foto: MSB 20 Skef News nummer