Fri konkurrens och musikskolecheck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fri konkurrens och musikskolecheck"

Transkript

1 Examensarbete 15 hp Ht 2013 Musiklärarexamen Institutionen för musik, pedagogik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan Handledare: Ralf Sandberg Lovisa Engdahl Nilsson Ylva Karlström Fri konkurrens och musikskolecheck Vad händer med den kommunala musikskolan när den konkurrensutsätts och finansieras via musikskolecheck?

2 2

3 Abstract The purpose of the study was to illustrate and compare the changes taking place in municipal music school activities when these were exposed to competition and financing via voucher systems. The investigation was limeted to Nacka and Österåker, the municipalities where the system has been used the longest. We examined, through interviews with city officials and music school managers plus a questionnaire study among music masters the factors that had led to changes in the activities and how people reacted to these changes, as well as how the various parties appraised the future of the music school. The results of the survey showed that the changes in the activities were due to the design of the voucher system and the municipality's control. Nacka and Österåker had created different voucher systems that led to different consequences for the activities. Österåker s system was more generous to the customer than the Nacka system. Meanwhile Österåker chose to a greater extent to control the activities of the music school in order to achieve a certain degree of fairness between the parties. A positive result of the opening to competition was, according to the informants, that customers did not have to queue up for activities. On the other hand, the consequence of no queuing was that it has become harder for many teachers fill up their posts with pupils. The continuous process of recruiting new pupils and the feeling of responsibility for filling up their own posts caused stress among the teachers. On a competitive market, the need for marketing is increasing and we saw a risk that the breadth of musical instruments and genres will decrease if the customer does not receive sufficient information about the offerings of the local music school. The teachers and three out of four informants wished for the future that the local music school should have the mission to preserve the diversity and breadth regarding genres and musical instruments. Keywords: municipal music school, school of music and arts, music school voucher, deregulation, customer choice Abstrakt Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna. Österåkers system var generösare för kunden än Nackas system. Samtidigt valde Österåkers kommun att i större utsträckning styra musikskoleverksamheten i strävan efter en form av rättvisa mellan de olika aktörerna. Det informanterna upplevde som positivt med konkurrensutsättningen var att kunderna inte behövde stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön var borta var att många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapade stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi såg en risk att instrument- och genrebredd minskar om kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskade att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument. Sökord: kommunala musikskolor, kulturskolor, musikskolecheck, musikskolepeng, avreglering, kundval 3

4 Förord Vi gick på Kungl. Musikhögskolan på 90- talet och som goda studenter borde vi ha gjort vårt examensarbete då. Men, av olika anledningar lades det på is och med tiden blev det ogjorda arbetet som ett litet ok på våra axlar. I våras väcktes idén att skriva arbetet tillsammans och detta är den stora anledningen till att vi nu är i mål. Utan det stöd vi gett varandra och det ansvar vi känt inför varandra hade resan blivit betydligt tyngre. Det har varit slitsamt, men genomförbart! Först och främst vill vi tacka varandra för ett otroligt fint samarbete! Ett lika stort tack vill vi rikta till våra familjer, och framförallt till våra män som under fyra månader fått ta hand om barn och markservice. Vi vill också tacka för pepp och glada tillrop från våra fina kollegor i Nacka musikskola. Sist, men inte minst, vill vi tacka Ralf Sandberg och David Thyrén för värdefull handledning och uppmuntran. Lovisa Engdahl Nilsson & Ylva Karlström Nacka 16/

5 INNEHÅLL 1. INLEDNING BAKGRUND a Vägen till avreglering i Nacka och Österåker b Den kommunala musikskolans uppkomst och utveckling c Presentation av de båda kommunerna d Musikskolecheckens utformning i de båda kommunerna e Historik kring avregleringar och kundval PROBLEMATISERING a Syfte b Frågeställningar TIDIGARE FORSKNING a Vårt bidrag till forskningen METOD INTERVJU a Informanter b Genomförande c Analys LÄRARENKÄT a Urval b Utformning c Distribution d Analys RESULTAT INTERVJUSAMMANFATTNINGAR a Intervju med Lena Dahlstedt och Susanne Nord b Intervju med Mats Kiesel c Intervju med Carl Oscar Törnros d Intervju med Jannes Karlsson SAMMANFATTNING AV LÄRARENKÄT ANALYS DISKUSSION RESULTATDISKUSSION 46 5

6 4.1.a Konsekvenser för den psykosociala arbetsmiljön b Bevarandet av den musikaliska mångfalden SLUTSATS METODDISKUSSION OCH KRITISK GRANSKNING FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING.51 REFERENSER.52 BILAGOR

7 1. INLEDNING Vi, Lovisa Engdahl Nilsson och Ylva Karlström, är cello- respektive sångpedagog i Nacka musikskola sedan många år tillbaka. Mycket har hänt med musikskoleverksamheten under dessa år, men det är framför allt efter avregleringen, 2007, då checksystemet infördes och musikskolan konkurrensutsattes som vi upplevt de verkligt stora förändringar i verksamheten, förändringar som också gett konsekvenser för vår arbetssituation. På vår arbetsplats ser de anställda musiklärarnas arbetssituation olika ut beroende av vilka ämnen man undervisar i, vilka områden och skolor man är utplacerad på, om man har uppdrag i grundskolan eller enbart i musikskoleverksamheten och om man har mycket grupp- undervisning eller mest individuell undervisning o s v. Trots dessa skillnader har vi och våra kollegor många gemensamma upplevelser av förändringarna som sker och har skett till följd av avregleringen. Sedan kön försvann har flera av oss fått svårare att rekrytera elever för att fylla tjänsten och behöver därför marknadsföra verksamheten på nya sätt. Ute på skolorna är det många musikskolor och andra fritidsverksamheter som trängs om affischerings- utrymmet och i vissa fall har rektorerna tröttnat och satt stopp för reklamen. Vikande elevunderlag på en skola kan medföra att man får flytta sin verksamhet till en annan skola där elevrekryteringen fungerar bättre eller förlägga sin verksamhet på fler skolor. Vissa instrumentgrupper drabbas hårdare än andra och på möten och i fikarummet uttrycker kollegor oro för att den musikaliska mångfalden ska utarmas. Samtidigt finns det inom kollegiet en stark vilja och drivkraft att kämpa för vår verksamhet. Vi hoppas och upplever, tillsammans med våra elever, att det fortfarande finns en efterfrågan och ett behov av undervisning inom olika typer av genrer och instrument. Nacka kommun var först ut att avreglera musikskolemarknaden och nu har även Österåkers kommun, Staffanstorp och Täby kommun genomfört samma förändring. Vi skulle vilja titta närmare på hur avregleringen har påverkat den kommunala musikskoleverksamheten i Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. 1.1 Bakgrund 1.1.a Vägen till avreglering i Nacka och Österåker Under 2006 lades grunden för Kulturlyftet i Nacka som bl.a. innebar att barn och ungdomar i Nacka, som ville sjunga eller lära sig spela ett instrument, från hösten 2007 fick tillgång till musikskolecheckar som kunde användas antingen hos Nacka musikskola eller hos någon av de privata aktörer som auktoriserats. Syftet med musikskolecheckarna och konkurrensutsättningen av Nacka musikskola var att minska köerna och att skapa ett större utbud av musikaktiviteter för barn och ungdomar i Nacka kommun.(nacka kommun, 2006 års verksamhetsberättelse) Innan övergången till musikskolecheck och konkurrensutsättning stod många barn i kö till den kommunala 7

8 musikskolan i Nacka. Ett år efter förändringen kunde man se att de nya aktörerna hade fått ett par hundra elever var, medan den kommunala musikskolan kunnat bereda plats för ytterligare 200 elever. (DN.se) Även till Österåkers kommunala musikskola var det långa köer och därför följde man i Nackas fotspår och införde från hösten 2011 musikskolepeng och tre privata musikskolor tillkom förutom den kommunala musikskolan. Efter förändringen är köerna borta och antalet elever i musikskoleverksamheten har fördubblats. (Tidningen NU ) 1.1.b Den kommunala musikskolans uppkomst och utveckling Historik Under talet anställdes de första kommunala musikledarna i Sverige för att leda och utveckla arbetet med de musikaliska verksamheter som fanns inom kommunerna. (Persson, 2001) Detta ledde i sin tur fram till att det efter andra världskriget etablerades kommunala musikskolor runt om i landet, och dessa kom att utgöra en viktig plattform för den frivilliga musikundervisningen som då inte längre behövde konkurrera med andra ämnen i skolan. Syftet var att stödja och utveckla de musikverksamheter som redan fanns i kommunerna, såsom barnkörer och elevorkestrar (Gustafsson, 2000), och att alla barn, oavsett förälders inkomst, skulle få möjlighet att lära sig att spela ett instrument. (Reimers- Wessberg, 1991) Man såg också möjligheten att säkra rekryteringen av musiker till de verksamheter som fanns för vuxna amatörmusiker i kommunerna. (Persson, 2001) Under decennierna som följde efter andra världskriget ökade antalet kommunala musikskolor och på 80- talet fanns det kommunala musikskolor i 282 av landets totalt 284 kommuner. (Gustafsson, 2000) Idag finns det 290 kommuner i Sverige (NE.se) och 283 stycken har en musik- eller kulturskola. (SMoK, statistik 2012) Nacka och Österåker Nacka kommun var en av de första kommunerna i Sverige som etablerade en kommunal musikskola startade man på försök en instrumentalklass i Skuru skola och 1936 bildades, på initiativ av Yngve Härén, Föreningen för instrumentalundervisning vid Nacka skolor fanns det vid samtliga av Nackas skolor möjlighet till undervisning i piano, violin och cello. Syftet med verksamheten var bl.a. att rekrytera nya medlemmar till Nacka amatörorkester som grundats några år tidigare tog Nacka kommun steget fullt ut och tog över driften av musikskoleverksamheten. (Gustafsson 2000) Av Jannes Karlsson (rektor för Österåkers musikskola) får vi veta att Österåkers Musikskola grundades år Styrning och mål Det har aldrig funnits några centrala styrdokument för de kommunala musikskolorna. Varje kommun har på egen hand beslutat om den ska införa musikskola och hur den i så fall ska drivas och vilka eventuella mål den ska ha. Till skillnad från andra länder som t.ex. Tyskland och England, där musikundervisningens ursprungliga syfte till stor del varit att förbereda elever för högre musikstudier, har de svenska kommunala musikskolorna, redan från dess uppkomst, i större utsträckning satsat på ett brett undervisningsutbud som riktar sig till ett stort antal barn. (Gustafsson, 2000) Sveriges Musik och Kulturskoleråd (SMoK), som bildades 1997, har formulerat egna 8

9 inriktningsmål för musik- och kulturskolorna, och dessa kan verka som vägledning för hur kommunerna väljer att utforma sin musik- eller kulturskoleverksamhet. Här följer en sammanfattning av SMoKs inriktningsmål: Musik- och kulturskolorna skall erbjuda alla barn och ungdomar en pedagogisk, lustfylld, skapande och frivillig verksamhet för konstnärlig och personlig utveckling. Musik- och kulturskolorna skall aktivt verka för att alla barn och ungdomar, oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar, ska kunna delta i verksamheten. Musik- och kulturskolan ska ha utbildade lärare. Musik- och kulturskolans pedagogik ska utgå från barnets egen lust att lära och skapa. Musik- och kulturskolan ska arbeta för att få en viktig roll för såväl personlig som samhällelig utveckling. Musik- och kulturskolan ska erbjuda en bred verksamhet samt ge möjlighet till specialisering och fördjupning. Musik- och kulturskolan ska se elevernas påverkansmöjlighet på innehåll och utformning av skolans verksamhet som en förutsättning för hög kvalitet. (SMoK, inriktningsmål) Nedgång på orkesterinstrument under 90- talet SMoK gjorde år 2002 rapporten Musikalisk mångfald vars syfte var att få en fördjupad kunskap och insikt om varför ungdomar musicerar och vilka förväntningar ungdomar har på sitt musicerande. Undersökningen genomfördes genom enkät och intervjuer med ungdomar i åldersgruppen år. Resultat av undersökningen visar att lusten att spela/sjunga, och möjligheten till utveckling med musik man tycker om i samarbete med läraren, är den största anledningen till att man håller på med musik. Undersökningen visar också att elevantalet för instrument kopplade till pop & rockgenrerna ökat samtidigt som det totala antalet elever i instrumentalundervisning minskade med ca 26 % under 80- och framförallt 90- talet. Störst var minskningen på trä- och bleckblåsinstrument medan t ex stråkinstrumenten låg kvar på ungefär samma nivåer som på 80- talet. Även på populära instrument som piano och gitarr såg man en minskning av elevantalet, samtidigt som köerna på de instrumenten växte. SMoK drar slutsatsen att musik- och kulturskolor har prioriterat orkesterinstrumentens överlevnad och därför låtit det bli kö till populära instrument. Rapporten konstaterar att en av de framtida utmaningarna, för alla som utövar musikundervisning, kommer vara att skapa lustfyllda lärarsituationer där man tillmötesgår elevernas önskemål om form och innehåll och att samtidigt kunna sträva efter en balans mellan förnyelse och bevarandet av vårt kulturarv. SMoK avslutar sin rapport med att ställa frågan om våra barn även i framtiden ska få njuta av musikalisk mångfald och vad är annars alternativet, musikalisk enfald? (SMoK 2002) Fredrik Åkesson (Blåsorkestern i förändring, 2006) drar i sin undersökning slutsatsen att media spelar stor roll för vilka instrument barn väljer att spela. De traditionella orkesterinstrumenten syns numera sällan i media, tidigare sågs t ex en stor symfoniorkester varje år i melodifestivalen, och det resulterar i att barnen inte får någon relation till de instrumenten och det är svårt att välja något man inte känner till. Han menar vidare att trenden går att vända, men att det krävs stort engagemang, 9

10 kompetenta pedagoger och ett väl fungerande samarbete mellan den kommunala musik- /kulturskolan och övriga musikaktörer, såsom t ex amatörorkestrar, i kommunerna. Kulturskola 2030 SMoK och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har startat projektet Kulturskola 2030 för att formulera på vilket sätt våra musik- och kulturskolor ska vara utformade i framtiden för att på bästa sätt möta barn och ungdomars kulturaktiviteter. Projektet startades våren 2012 och ska avslutas våren Tre olika undersökningsområden står i fokus: Musik- och kulturskolan som en verksamhet på barns och ungdomars fritid Musik- och kulturskolans samverkan med för-, grund-, sär- och gymnasieskolan Musik- och kulturskolans samverkan med det professionella kulturlivet Projektet ska också undersöka vilka olika modeller man kan använda för att följa upp och utvärdera verksamheter både när det gäller kvalitet och kvantitet. Önskat resultat är: att projektet har satt fokus på förändringsarbete inom musik- och kulturskolorna att projektet har ökat kunskapen om musik- och kulturskolans roll i framtidens samhälle att projektets har ökat kunskapen om hur samverkan mellan musik- och kulturskolan och andra kommunala verksamheter, kulturinstitutioner och föreningsliv kan organiseras att modeller för kvalitativ uppföljning och utvärdering har spridits till landets musik- och kulturskolor att projektet har tydliggjort vilka lärar- och andra kompetenser som krävs för att klara av framtida utmaningar att ett ökat politiskt engagemang finns på lokal, regional och nationell nivå som tydliggör musik- och kulturskolans roll i ett kultur- och utbildningspolitiskt sammanhang. (SMoK, kulturskola 2030) 1.1.c Presentation av de båda kommunerna Nacka Styrning och vision I Nacka har Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna egen majoritet. (Nacka kommun, politik) Kommunen har haft borgerligt styre i över 40 år. (sv.wikipedia.org) Kommunen styrs genom visionen Öppenhet och mångfald kombinerat med en grundläggande värdering: Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Visionen och värderingen ska ligga som grund till alla beslut som fattas inom Nacka kommun. Till hjälp har man formulerat fyra styrprinciper: Särskiljande av finansiering och produktion Finansieringsansvaret för kommunens verksamheter ligger hos kommunfullmäktige och nämnder medan produktion och utförande av verksamheter ligger på anordnarnas ansvar. Konkurrens genom kundval eller upphandling För individuellt riktade tjänster som t ex musikskola eller hemtjänst används kundval. Tjänster som riktar sig till alla medborgare som t ex snöröjning upphandlas. 10

11 Konkurrensneutralitet De politiska nämnderna som sätter mål för och finansierar produktionen är konkurrensneutrala, vilket innebär att de verkar för att privata och kommunala anordnare ska ha samma villkor. Likvärdiga tjänster har lika stor offentlig finansiering. Delegera ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå Ansvaret för verksamheternas mål, organisation, ekonomi, resultat, personal, arbetsmiljö och utveckling ska ligga på lägsta effektiva nivå och varje anordnare har stort utrymme för att själva organisera och utforma sin verksamhet. (Nacka kommun, vision och värdering) Kulturpolitisk programförklaring I Nacka kommun har man antagit en kulturpolitisk programförklaring som ska verka för att ett kulturellt perspektiv läggs på alla kommunens verksamheter. Kulturnämnden, som är en finansieringsnämnd, fastställer kulturverksamheternas mål, deras finansiering samt utvärderar och följer upp verksamheterna. Däremot är det upp till varje verksamhetsansvarig att organisera det dagliga arbetet. Enligt den kulturpolitiska programförklaringen ska kulturpolitiken i Nacka ha följande fem fokusområden: Nackabornas lust, motivation, intresse och förmåga att uppleva, skapa och aktivt välja kulturella aktiviteter. En kreativ och god inre och yttre livsmiljö. Ett levande, lokalt kulturliv av hög kvalitet med möjlighet till möten mellan professionella kulturutövare och nackabor. Kulturförmedling för att höja kunskapen, nå nya målgrupper och öka tillgängligheten till kultur. Kulturarven. I programförklaringen framgår också att Nacka kommun eftersträvar att kulturen finns med som ett verktyg i kunskapsutvecklingen vilket sammanfattas så här: kulturen integreras i pedagogiken och genomsyrar all undervisning, kulturens roll i kunskapssamhället utvecklas, samverkan ske mellan kulturarrangörer och utbildningssamordnare, även kulturen ges förutsättning för ett livslångt lärande. Kulturen för barn och unga prioriteras som en investering i livskvalitet för kommande generationer och som en grund för ett meningsfullt liv (Nacka kommun, kulturpolitisk programförklaring) Österåker Styrning och vision Under den nuvarande mandatperioden ( ) leds Österåkers kommun av en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna samt Österåkerspartiet. Kommunfullmäktige har för den angivna mandatperioden antagit fyra prioriterade målområden: Österåker ska vara den bästa skolkommunen i länet Österåker ska erbjuda högsta kvalitet på omsorg för äldre och funktionshindrade. Invånarna ska uppleva en professionell service av hög kvalitet och ett gott bemötande i all kommunal service. 11

12 Ekonomi i balans (Österåkers kommun, mål och vision) För att stärka Österåkers varumärke och för att fler människor, både inom Stockholms län och nationellt, ska känna till och söka sig till Österåker har man tagit fram en plan med en vision om hur man vill utveckla Österåkers kommun fram till år I den kan man läsa att Österåker ska präglas av ledorden framtidstro, mångfald och öppenhet. Kommunen ska sträva efter att bli länets mest attraktiva skärgårdskommun när det gäller boende och arbete, att starta företag i samt att besöka. (Österåkers kommun, vision 2020) I mejlväxling med Christer Larsson på Österåkers kommun får vi veta att ett arbete pågår med att ta fram en kulturpolitisk programförklaring. När vi läser om Österåkers framtidsvision kan vi anta att man på Österåkers kommun ser Nacka som en föregångskommun. Som exempel kan nämnas att två av deras tre ledord är samma som Nacka kommuns vision Öppenhet och mångfald. 1.1.d Musikskolecheckens utformning i de båda kommunerna Nacka Kundval Nacka kommun var den första kommunen i Sverige att införa kundval (Eriksson/Gudmundsdottir 2008) och man anser inom Nacka kommun att kundval ger bättre förutsättningar till hög kvalitet inom välfärdstjänster genomförde man kundval inom hemtjänsten och nu finns kundvalet inom de flesta individuellt riktade välfärdstjänsterna. (Nacka kommun) Inom hemtjänsten finns det numera ingen kommunal aktör kvar, en oenig kommunstyrelse tog 2007 beslutet att avveckla den kommunala hemtjänsten med motiveringen att den kostar för mycket. I stället fanns det 2007 ca 40 privata anordnare att välja mellan (SvD, 2007) Musikskoleverksamheten i Nacka gick över till kundval med tillhörande konkurrensutsättning och checksystem (Nacka kommun, kundval) Idag finns det sju auktoriserade privata musikskolor i Nacka förutom Nacka musikskola som är kommunalt driven. De privata aktörerna har till stor del valt att anpassa sitt kursutbud till de mer lättillgängliga genrerna och instrumenten, som till exempel gitarr/elgitarr, piano och sång. Endast en skola förutom Nacka musikskola erbjuder traditionella orkesterinstrumenten i sitt utbud. Nacka musikskola står för det största utbudet, då de tillhandahåller undervisning på sång, rytmik, piano, gitarr, elgitarr, elbas, slagverk, bleckblås-, träblås- och stråkinstrument samt inom musikdata och teori. Undervisningen bedrivs inom de flesta genrer och i utbudet finns även en bred ensemble- och orkesterverksamhet samt undervisning för barn med lättare utvecklingsstörning. (Nacka kommun, musikskolor) Utformning Systemet innebär att barn och ungdomar som är folkbokförda i Nacka kommun från den termin de fyller 7 år till och med den termin de fyller 20 år har rätt att utnyttja musikskolecheck. Varje elev har rätt till två checkar som de kan använda till två olika 12

13 aktiviteter. De kan t ex välja att delta i en ämneskurs och en ensemblekurs eller så kan de välja att gå på två ämneskurser eller två ensemblekurser. Det är inte tillåtet att använda båda sina checkar till samma ämne, om man t ex skulle vilja ha 2 pianolektioner i veckan. (Nacka kommun, musikskolor frågor och svar) Tabell 1.1 visar de tre musikskolecheckar som finns samt de avgifter som kunden betalar till Nacka kommun. Tabell 1.1 Checkbelopp och avgifter i NackaVerksamhet Verksamhet Ämneskurs 1-4 elever (Instrumental eller sånglektion) Kronor till anordnaren per elev per år Grupp < 12 elever Grupp > 13 elever (Nacka kommun, checkbelopp och avgifter) Avgift som eleven betalar per termin i kronor Enhetstaxa När systemet med musikskolecheck infördes beslutades om en maxtaxa per check för att möjliggöra en konkurrens genom en i övrigt valfri prissättning. Effekten av denna taxekonstruktion uteblev dock varför man istället har infört en enhetstaxa med låginkomstskydd som ska gälla alla auktoriserade musikskolor i Nacka. (Nacka kommun, mål & budget ) Österåker Kundval Även i Österåkers kommun har man gått över till kundval inom flera typer av välfärdstjänster, t ex har man fem olika anordnare av hemtjänst. (Österåkers kommun, kundval) Hösten 2011 följde Österåker i Nackas fotspår och genomförde kundval inom musikskoleverksamheten. Den kommunala musikskolan i Österåker har nu fått sällskap av tre privata anordnare. (Österåkers kommun, barn och utbildning) Precis som i Nacka är det den kommunala musikskolan som står för det bredaste kursutbudet när det gäller instrument och genrer medan de privata aktörerna till stor del riktat in sig på populärgenrerna. Österåkers musikskola tillhandahåller undervisning på sång, musikmix, piano, gitarr, elgitarr, elbas, slagverk, bleckblås-, träblås- och stråkinstrument samt inom musikdata och teori. Undervisningen bedrivs inom de flesta genrer och i utbudet finns även en bred ensemble- och orkesterverksamhet. (Österåkers kommun, musikskolor) Utformning Alla barn och ungdomar folkbokförda i Österåkers kommun som går i grundskola eller gymnasium har rätt att utnyttja musikskolechecken. Avgiften som kunden betalar är samma oavsett anordnare. Varje elev kan antas till en ämnesaktivitet och en gruppaktivitet per anordnare. Syskonrabatt gäller för syskon med samma räkningsmottagare och samma folkbokföringsadress. Barn nummer 1 och 2 betalar 13

14 100% av avgiften. Fr o m barn nr 3 utgår ingen avgift. (Österåkers kommun, musikskolor - frågor och svar) Tabell 1.1 visar de tre musikskolecheckar som finns samt de avgifter som kunden betalar till Österåkers kommun. Tabell 1.2 Checkbelopp och avgifter i Österåker Verksamhet Kronor till anordnaren per elev per år Avgift som eleven betalar per termin i kronor Ämneskurs 1-4 elever (Instrumental eller sånglektion) ensemble kör (Österåkers kommun, checkbelopp i kravspecifikation för musikskoleutförare) (Österåkers kommun, musikskola - avgifter) Historik kring avregleringar och kundval Avreglering av andra marknader Under talet tog avregleringar och konkurrensutsättning av offentlig verksamhet fart i Sverige och el-, post-, flyg-, järnvägs- och telemarknaderna öppnades för konkurrens. Det hade varit en svacka i svensk ekonomi och särskilt kommunerna hade haft svårt att finansiera sin verksamhet. En annan bidragande faktor var den ökade internationaliseringen och den teknologiska utvecklingen. Syftet med konkurrensutsättningen var att uppnå ökad effektivitet gällande kostnader, prissättning, kvalitet, mångfald och valfrihet. (Karlsson 2005) Friskolereformen 1991 kommunaliserades skolan och i samband med detta förändrades även styrsystemet för den svenska skolan. Målet var att decentralisera och avreglera. Skälen till detta var att skolan blivit alldeles för omfattande och komplex för att kunna styras av staten. Istället skulle nu staten endast sätta upp mål för skolan att uppfylla. Parallellt med denna utveckling ökade också kraven på brukarinflytande och valfrihet och 1992 genomfördes friskolereformen med skolpengens införande som en del av reformen. Effekten blev en dramatisk ökning av antalet friskolor i Sverige. (skolinspektionen.se) Kundvalsmodellen Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet kan delas in i två huvudmodeller: entreprenadmodellen och kundvalsmodellen. (Jordahl, 2006) Entreprenadmodellen leder till priskonkurrens och används främst på s k hårda verksamheter som sophämtning och städning. Kundvalsmodellen tillämpas i Sverige framför allt inom skola, barnomsorg och äldreomsorg. Kundval innebär att brukaren eller konsumenten själv väljer utförare. Denna modell leder till ökad valfrihet och kvalitetskonkurrens snarare än priskonkurrens då priset är fast i form av en peng eller check. Ansvaret för finansieringen ligger fortfarande hos det offentliga och det är även kommunen eller 14

15 landstingets uppgift att auktorisera lämpliga utförare som får konkurrera om verksamheten. (Karlsson, 2005) 1.3 Problematisering Vad händer då med en kommunal verksamhet när den konkurrensutsätts och finansieras via check? Matilda Karlsson (2005) menar att konkurrensutsättning av offentlig verksamhet kan medföra betydande effekter för arbetsmarknaden. På kort sikt tvingas verksamheten att använda arbetskraften mer effektivt vilket kan leda till nedskärningar i arbetskraft och vissa menar också att löner och anställnings- förhållanden kan förändras även om effekterna kan anses vara marginella. Jordahl (2006) framhåller att kundvalsmodellens stora fördel är att kunderna genom sina val tydligt visar vilka tjänster och utförare de föredrar. När det gäller forskning om den svenska friskolereformens effekter är merparten gjord utifrån en elevnivå (Parding, 2011) och där skiljer sig resultaten åt; både positiva och negativa effekter påvisas. En musikskoleverksamhet är ju till skillnad från den vanliga skolan inte styrd av någon läroplan. Man skulle därför kunna anta att den i större utsträckning påverkas av ett kundval då kunderna med sina val både kan styra vilka utförare som finns på marknaden och utförarnas utbud. Det finns många aspekter av konkurrensutsättning och kundval som skulle vara intressanta att undersöka. Hur påverkas hela musikskolemarknaden? Hur ser verksamhetsutvecklingen ut hos de privata musikskoleaktörerna? Vi väljer dock att avgränsa vår undersökning till att enbart gälla de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker. I inledningen beskrev vi kort några upplevelser som vi och våra kollegor haft till följd av de nya förutsättningarna på vår arbetsplats. Vad har då egentligen skett i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker sedan de konkurrensutsattes? Vilka förändringar i verksamheten kan man se om man undersöker den närmare, och vilka möjliga faktorer ha bidragit till förändringarna? Vi vill jämföra de två skolorna och se om de påverkats likartat eller om det finns skillnader. Det finns olika parter som berörts på skilda sätt i samband med avregleringen av musikskolemarknaden i de båda kommunerna. Vi har dels lärarna, dels musikskoleledarna och dels de på kommunen som beslutat och genomfört konkurrensutsättningen. Hur upplever dessa olika parter effekterna av avregleringen, och hur ser de på den kommunala musikskolans roll i framtiden? Som utgångspunkt till undersökningen är vår föresats att klargöra vilka förändringar som skett i verksamheten med avseende på: Ämnesfördelning och genrer Innehåll i och fördelning av lärartjänster Anställningsformer Antalet kundplatser Ekonomi Marknadsföring Psykosocial arbetsmiljö Individanpassad undervisning 15

16 1.3.a Syfte Syftet med undersökningen är att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Vi vill undersöka vilka faktorer som påverkar och hur förändringarna upplevs av berörda kommuntjänstemän, chefer och pedagoger samt hur dessa parter ser på den framtida kommunala musikskolan. 1.3.b Frågeställning Vi har valt att i undersökningen fokusera på följande frågeställningar: Hur har lärarnas arbetssituation påverkats av de nya förutsättningarna? Vad har rektor/chef för de kommunala musikskolorna gjort för att hantera de nya förutsättningarna? Hur påverkas genre- och instrument- bredd av ett kundval? Hur ser kommuntjänstemän, chefer och pedagoger på den kommunala musikskolans roll i framtiden? 1.4 Tidigare forskning Det saknas forskning om hur en kommunal musikskoleverksamhet påverkas av konkurrensutsättning utifrån kundvalsmodellen. Den enda forskning som berör ämnet är Musikskolecheck (2008) av Eriksson & Gudmundsdottir. Däremot finns en hel del forskning om den svenska friskolereformen och om hur andra kommunala verksamheter och hela branscher påverkas av konkurrensutsättning i form av ett kundval. I det här avsnittet presenteras tidigare forskning utifrån teman som berör vårt ämnesval och som vi anser vara relevanta för vår undersökning. Avsnittet avslutas med vårt bidrag till forskningen. Musikskolechecken I Musikskolecheck (2008) beskriver Eriksson & Gudmundsdottir utförligt hur införandet av musikskolechecken i Nacka kommun gick till. De kommer fram till att det är positivt för kommunen att köerna minskat, att tillgängligheten för musikundervisning ökat och att fler instrumentallärare anställts på de olika skolorna. Samtidigt uttrycker författarna oro dels för kvaliteten på de privata aktörernas undervisning, då alla inte anställer utbildade lärare, dels för vad som ska hända med musiklärarnas löner och arbetsvillkor då kommunen i sina auktorisationskrav inte har krav på kollektivavtal för lärarna. De frågar sig också om den kommunala musikskolan kommer att kunna behålla sitt breda utbud när den ska konkurrera med privata aktörer som till stor del är specialinriktade på pop och rock. Denna specialinriktning anser de resultera i att större fokus läggs vid att spela en viss genre snarare än att lära sig hantera ett instrument. De ser också ett problem i att det bara finns två checkar, då barn med stort musikintresse antingen måste välja bort ett instrument eller ensemblespel, alternativt betala extra för mer musikundervisning. Musik- och kulturskolan När det gäller forskning om den kommunala musik- och kulturskolan presenteras i 16

17 bakgrunds- kapitlet Musikalisk mångfald (SmoK, 2002) och Blåsorkester i förändring (Åkesson, 2006) och därför berör vi inte denna forskning ytterligare i detta kapitel. Friskolereformen Martin Humble skriver i Kampen om eleverna en studie kring en marknadsanpassad skola (2007) om hur det skapats en skolmarknad i Sverige där kommunala och privata skolor via sin reklam tävlar om eleverna. Systemet med skolpeng leder till att skolans intäktsbudget är kopplat till antal elever; ju fler elever desto bättre ekonomi. Detta medför att skolan prioriterar elevintag framför annat och därmed tvingas lägga mer tid och resurser på marknadsföring. Artikeln Forskning om den svenska friskolereformens effekter en litteraturöversikt (Parding, 2011) summerar och presenterar tidigare forskning om den svenska friskolereformen. Som tidigare nämnts (i avsnittet Problematisering) är merparten av forskningen gjord utifrån en elevnivå där allt från elevers val till utfallet av elevers lärarande har kartlagts. Resultaten är motstridiga och det framkommer å ena sidan att en konkurrensutsättning ofta leder till att kundernas önskemål tillgodoses, å andra sidan att kundvalet är tvingande på det sätt att det skapar krav på kunden att söka information och göra aktiva val och att alla inte har samma förutsättningar att göra aktiva, informerade val, vilket medför att reformen har segregerande effekt. När det gäller forskning om vad friskolereformen får för konsekvenser för lärarna som yrkeskategori finns endast två studier att tillgå, och Parding efterlyser fler studier med lärarfokus. Det framkommer dock att lärares arbete har intensifierats som en följd av friskolereformen och att lärare idag upplever hög grad av stress och osäkerhet. Den traditionella lärarrollen anses inte lika värdefull längre, och lärares självständighet minskar samtidigt som en ny marknadsorienterad lärarroll växer fram. Stress Med anledning av forskningen om friskolereformens konsekvenser för lärare anser vi det relevant beröra forskning om stress. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet som är en gemensam resurs för Svenskt näringsliv, LO och PTK. Föreningen informerar och utbildar om arbetsmiljöfrågor och det systematiska arbetsmiljöarbetet. På deras hemsida presenteras en rad faktorer som kan leda till arbetsstress. Några av dess är: hög arbetsbelastning, liten påverkansmöjlighet, otydlig arbetsorganisation, återkommande förändringar, påfrestande arbetstider och bristfällig återhämtning. Som förklaringsmodell för arbetsrelaterad stress benämns Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell som rör förhållandet mellan de krav som ställs i arbetet och den upplevda kontrollen över arbetssituationen samt det stöd man får i arbetet. (Karasek R & Theorell T, 1990)En god arbetssituation innebär balans mellan de tre delarna, d v s hanterbara krav, gott beslutsutrymme samt bra stöd från organisationen. Centrum för arbets- och miljömedicin har gett ut publikationen Stress i arbetet (2009) som finns att hämta på Folkhälsoguidens hemsida. Här beskrivs vad som händer i kroppen vid en stressreaktion, vad den arbetsrelaterade stressen beror på samt ger förslag på organisatoriska och individuella åtgärder. Förutom Karasek & Theorells förklaringsmodell för arbetsrelaterad stress nämns vikten av belöning för den utförda arbetsinsatsen i form av uppskattning, lön och utvecklingsmöjligheter. Författarna menar att kraven på flexibilitet och effektivitet i samhället har ökat, vilket lett till omfattande eller upprepade omorganisationer som kan ge negativa konsekvenser för 17

18 den psykosociala arbetsmiljön. Stress påverkar inte bara enskilda personer utan även grupper och organisationer och vissa yrken är också särskilt utsatta för arbetsrelaterad stress, bl a lärar- och chefsyrken. För att skapa en bra arbetsmiljö och minska stress på arbetsplatsen har chefen en viktig roll, men om chefen å sin sida har en stressfylld arbetssituation ökar risken för stressrelaterad ohälsa hos medarbetarna. Som exempel på organisatoriska åtgärder för att förebygga stress tar författarna upp tydligt ledarskap, systematiskt arbetsmiljöarbete, realistiska och uppföljningsbara mål samt delaktighet och inflytande. Avregleringar av offentlig sektor Henrik Jordahl (2006) beskriver i positiva ordalag i Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet. Hur stor är effektiviseringspotentialen? att en ökad konkurrensutsättning av offentliga verksamheter skulle ge många gynnsamma effekter i form av lägre kostnader och i vissa fall högre kvalitet. Han menar också att konkurrens ger större valfrihet och ökar många tjänsters tillgänglighet. I rapporten Avreglering, konkurrensutsättning och ekonomisk effektivitet offentlig eller privat? (Karlsson, 2005) presenteras en genomgång av den empiriska forskningen kring konkurrensutsättning och avreglering av svensk offentlig sektor. Författaren kommer fram till att det finns stora luckor i vår kunskap om ekonomisk effektivitet i offentlig kontra privat regi. Hon menar att flera av studierna som presenteras i rapporten baseras på begränsade eller bristfälliga underlag. Vissa studier indikerar att privat verksamhet är mer effektiv än offentlig medan andra studier visar att det är konkurrens snarare än ägarskap som leder till ökad effektivitet. Ytterligare en svårighet vid studier av konkurrensutsättning och avreglering är frånvaron av en referenspunkt, vad hade hänt om marknaden inte avreglerats? 1.4.a Vårt bidrag till forskningen Vårt bidrag till forskningen blir att belysa hur en kommunal musikskoleverksamhet kan påverkas när den konkurrensutsätts och finansieras via checksystem. Vidare hoppas vi att vår undersökning ska kunna ge kunskap om, och en samlad bild av, de olika parternas uppfattning av nuläget i de båda kommunala musikskolorna. Vi önskar också att vårt arbete ska kunna bli en hjälp till förberedelse för de kommuner som står inför en liknande förändring eller där en avreglering precis har genomförts. 2. METOD Vi har valt två olika forskningsmetoder för att genomföra vår undersökning: intervju och enkät. I detta kapitel presenteras först intervju- metoden och processen kring den, därefter behandlas enkäten. 2.1 Intervju För att uppnå syftet med undersökningen valde vi att genomföra intervjuer med kommuntjänstemän i Nacka och Österåker samt med chef/rektor för de kommunala musikskolorna i respektive kommuner. Från början var vår tanke att vi skulle intervjua politiker i de båda kommunerna, men eftersom det är tjänstemännen som genomför 18

19 besluten i en kommun, valde vi istället tjänstemän med särskild kunskap i ämnet för undersökningen. 2.1.a Informanter Lena Dahlstedt Stadsdirektör i Nacka sedan 2011 (senast biträdande stadsdirektör och dessförinnan kultur- och utbildningsdirektör) Susanne Nord Kultur- och utbildningsdirektör i Nacka sedan 2011 (tidigare utbildningsexpert) Mats Kiesel Chef för Nacka musikskola sedan 2009 Carl Oscar Törnros Kultur/Turism och Besöksnäringschef i Österåker sedan 2013 (tidigare verksamhetschef för Kulturförvaltningen) Jannes Karlsson Rektor för Österåkers musikskola sedan b Genomförande Vi kontaktade informanterna antingen via mail eller telefon och informerade då om undersökningens syfte och förutsättningarna för intervjun. I ett fall hänvisades vi till en annan passande informant och i ett annat fall ville informanten överväga sitt deltagande några dagar innan beslut togs. Ingen av informanterna önskade att vara anonym. Intervjuerna genomfördes på de olika informanternas arbetsplats och vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervjumetod. Steinar Kvale beskriver i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) en halvstrukturerad intervju som ett samtal mellan två parter med ett gemensamt intresse. Öppna frågor används, men dessa kan ändra form och ordningsföljd under intervjuns gång. Vi hade fasta frågeområden (se bil 1) där frågorna som ställdes gav möjlighet till öppna svarsalternativ och informanterna fick möjlighet att utvidga frågeområdet och associera vidare, om så önskades. Om en informant såg fler aspekter i en fråga uppmuntrade vi informanten att beskriva alla upplevda aspekter. Intervjuerna spelades in via programmet Garageband på en dator, och vi båda närvarade vid samtliga intervjuer. Enligt Trost (2010) kan det finnas flera fördelar med att vara två intervjuare i en intervjusituation. När man intervjuar positionsinnehavare, som vi gjorde, kan det förefalla artigt med två intervjuare och två samspelta intervjuare kan både stötta och komplettera varandra och därmed genomföra en bättre intervju med större informationsmängd och förståelse. Vi la upp intervjuerna så att en av oss var huvudutfrågare och den andra skötte inspelningen. Den som skötte inspelningen hade ändå möjlighet att ställa följdfrågor och kontrollerade också att alla frågor och frågeområden behandlades. Vi växlade mellan att vara huvudutfrågare och inspelningsansvarig och vid de intervjuer man varit inspelningsansvarig gjorde man sedan transkription och sammanfattning. Lovisa sammanfattade intervjuerna med Carl Oscar Törnros och Mats Kiesel och Ylva sammanfattade intervjuerna med Lena Dahlstedt/Susanne Nord och Jannes Karlsson. Sammanfattningarna skickades sedan till informanterna för påseende och i ett fall gjordes några få ändringar efteråt. Under arbetets gång uppstod några nya frågor som ej 19

20 ställts vid intervjutillfällena. Vi kontaktade då berörda informanter via mail och frågorna besvarades antingen av informanterna eller av någon som informanterna hänvisat till. 2.1.c Analys Samtliga intervjuer transkriberades och materialet analyserades sedan i huvudsak utifrån metoden för meningskoncentrering, som är en av fem metoder presenterade av Kvale (1997). Fördelarna med analysmetoden kan vara att innehållet blir lättläst och att läsaren kan få en mer översiktlig bild av resultatet. Nackdelen kan vara att resultatet blir vinklat utifrån vad forskaren anser vara relevant att redovisa. Vi läste igenom varje transkription flera gånger för att få en samlad bild av intervjun och sedan strukturerade och kategoriserade vi materialet till stor del utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. I sammanfattningarna försöker vi relativt ordagrant återge informanternas utsagor för att, om möjligt, behålla informanternas framtoning. Vi flikar också in några talande citat. Intervjusammanfattningarna presenteras var för sig i vårt resultat och i slutet av resultatdelen har vi gjort en samlad analys av intervjuerna och enkätresultatet. 2.2 Lärarenkät När det gäller pedagogernas medverkan i vår undersökning övervägde vi både gruppintervjuer och djupintervjuer som alternativ, men slutligen valde vi att genomföra en enkätundersökning. Dels därför att vi ville ge alla musiklärare i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker möjlighet att komma till tals, och dels därför att vi ansåg att det var just den breda informationen som en enkätundersökning ger, d v s den samlade bilden av lärarnas upplevelse som var intressant. Enkätformen gav oss också möjlighet att upptäcka eventuella skillnader mellan skolorna eller mellan instrumentgrupper o s v. 2.2.a Urval Med tanke på syftet med vår undersökning skulle man kunnat avgränsa antalet enkätutskick till att omfatta enbart de lärare i Nacka och Österåker som var anställda innan avregleringen och som därmed varit med under hela förändringsprocessen, men vi ville ändå ge de mer nyanställda möjlighet att komma med sina upplevelser. Därför fick alla musiklärare i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker vara med i undersökningen. Vi valde att ha Vet ej/berör ej mig som svarsalternativ på flertalet frågor, så att även de nyanställda skulle kunna svara på allt. Enkäten skickades digitalt till totalt 72 lärare och vi fick 51 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 71 %. Vi fick samma svarsfrekvens från båda skolorna vilket kan anses som en hög svarsfrekvens då man enligt Enkätboken (Trost, 2012), kan räkna med en svarsfrekvens på 50-75%. 2.2.b Utformning Att utforma enkäten var betydligt svårare och mer tidskrävande än vad vi hade förväntat oss. Vi hade stor fördel av att vara två, eftersom vi då kunde hjälpas åt att förfina våra frågeformuleringar så att svårbegripliga eller tvetydiga formuleringar i 20

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Är alla blås- och stråkinstrument på väg ut ur musik- och kulturskolorna? Ersatta med sång eller elgitarrer?

Är alla blås- och stråkinstrument på väg ut ur musik- och kulturskolorna? Ersatta med sång eller elgitarrer? Håkan Sandh projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Box 16344 S-103 26 STOCKHOLM Besöksadress: Nybrokajen 11 +46 708 317 498 hakan.sandh@smok.se www.smok.se 07-10-1707-10-17 Är alla blås- och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 Nacka musikskola erbjuder barn och ungdomar en bred musikundervisning med hög kvalitet inom olika musikstilar efter vars och ens intresse, ambition

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Förutsättningar Organisation Instrument Elever gruppundervisning och individuell undervisning

Förutsättningar Organisation Instrument Elever gruppundervisning och individuell undervisning Kvalitetsredovisning för Borlänge musikskola läsåret 2009/2010 Förutsättningar Organisation I musikskolan arbetar rektor, assistent och musiklärare. Lärarna är organiserade i arbetslag för stråk, blås,

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan 2015-2016 Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Vi hoppas du förstår vilken förmån du som är ung och bor i Skinnskatteberg har. Du har chansen att utan avgift få lära dig att:

Läs mer

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015 MUSIKSKOLAN Vårterminen 2015 Kära musikvän! Musikskolan i Boxholms kommun erbjuder barn och ungdomar möjligheten att i sin egen takt utvecklas inom musik. Denna broschyr presenterar dessa möjligheter och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser Vad får barn och ungdomar att gå till skolan igen när de redan tillbringat halva dagen där? Dagens barn och ungdomar kommer att leva ett liv som ställer stora krav på kreativitet,

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING MUSIKSKOLEENHETEN 08-09

KVALITETSREDOVISNING MUSIKSKOLEENHETEN 08-09 KVALITETSREDOVISNING MUSIKSKOLEENHETEN 08-09 Grundfakta Musikskoleenheten omfattar den kommunala musikskoleverksamheten och Fritidsledarna i Norrtälje stad. Kulturskolan har under läsåret erbjudit musikundervisning

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

2. Kundvalssystemet i Nacka

2. Kundvalssystemet i Nacka 2. Kundvalssystemet i Nacka Nacka kommun har ett av Sveriges mest utvecklade kundvalssystem. Redan 1982 införde Nacka, som första kommun i landet, fotvårdscheckar. 1992 infördes checkar även inom hemtjänsten,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Vår strävan är att få eleverna att delta i samspel med andra

Vår strävan är att få eleverna att delta i samspel med andra Vår strävan är att få eleverna att delta i samspel med andra Bra att veta Var finns Kulturskolan? Den största delen av verksamheten finns i vårt eget hus på Eskilstunavägen 14 i Strängnäs. Naturligtvis

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013

Medarbetarundersökning 2013 Rapport 1(23) Medarbetarundersökning 2013 2(23) Innehållsförteckning 3(23) 1 Bakgrund I Kramfors kommuns styrmodell har fokusområdet medarbetare det övergripande målet attraktiv arbetsgivare och ett av

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Välkommen till. Musik & Dansskolan

Välkommen till. Musik & Dansskolan Välkommen till Musik & Dansskolan älkommen till usik & Dansskolan i Piteå Musik & Dansskolan är en skola i kommunal regi som är till för dig som vill lära dig spela, sjunga eller dansa. Du kan söka till

Läs mer

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter Bakgrund Även om man som musikproducent arbetar tillsammans med musiker, arrangörer, tekniker och artister är det inte så ofta man ingår några djupare samarbeten med andra producenter. I samband med den

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer