Fri konkurrens och musikskolecheck

Transkript

1 Examensarbete 15 hp Ht 2013 Musiklärarexamen Institutionen för musik, pedagogik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan Handledare: Ralf Sandberg Lovisa Engdahl Nilsson Ylva Karlström Fri konkurrens och musikskolecheck Vad händer med den kommunala musikskolan när den konkurrensutsätts och finansieras via musikskolecheck?

2 2

3 Abstract The purpose of the study was to illustrate and compare the changes taking place in municipal music school activities when these were exposed to competition and financing via voucher systems. The investigation was limeted to Nacka and Österåker, the municipalities where the system has been used the longest. We examined, through interviews with city officials and music school managers plus a questionnaire study among music masters the factors that had led to changes in the activities and how people reacted to these changes, as well as how the various parties appraised the future of the music school. The results of the survey showed that the changes in the activities were due to the design of the voucher system and the municipality's control. Nacka and Österåker had created different voucher systems that led to different consequences for the activities. Österåker s system was more generous to the customer than the Nacka system. Meanwhile Österåker chose to a greater extent to control the activities of the music school in order to achieve a certain degree of fairness between the parties. A positive result of the opening to competition was, according to the informants, that customers did not have to queue up for activities. On the other hand, the consequence of no queuing was that it has become harder for many teachers fill up their posts with pupils. The continuous process of recruiting new pupils and the feeling of responsibility for filling up their own posts caused stress among the teachers. On a competitive market, the need for marketing is increasing and we saw a risk that the breadth of musical instruments and genres will decrease if the customer does not receive sufficient information about the offerings of the local music school. The teachers and three out of four informants wished for the future that the local music school should have the mission to preserve the diversity and breadth regarding genres and musical instruments. Keywords: municipal music school, school of music and arts, music school voucher, deregulation, customer choice Abstrakt Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna. Österåkers system var generösare för kunden än Nackas system. Samtidigt valde Österåkers kommun att i större utsträckning styra musikskoleverksamheten i strävan efter en form av rättvisa mellan de olika aktörerna. Det informanterna upplevde som positivt med konkurrensutsättningen var att kunderna inte behövde stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön var borta var att många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapade stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi såg en risk att instrument- och genrebredd minskar om kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskade att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument. Sökord: kommunala musikskolor, kulturskolor, musikskolecheck, musikskolepeng, avreglering, kundval 3

4 Förord Vi gick på Kungl. Musikhögskolan på 90- talet och som goda studenter borde vi ha gjort vårt examensarbete då. Men, av olika anledningar lades det på is och med tiden blev det ogjorda arbetet som ett litet ok på våra axlar. I våras väcktes idén att skriva arbetet tillsammans och detta är den stora anledningen till att vi nu är i mål. Utan det stöd vi gett varandra och det ansvar vi känt inför varandra hade resan blivit betydligt tyngre. Det har varit slitsamt, men genomförbart! Först och främst vill vi tacka varandra för ett otroligt fint samarbete! Ett lika stort tack vill vi rikta till våra familjer, och framförallt till våra män som under fyra månader fått ta hand om barn och markservice. Vi vill också tacka för pepp och glada tillrop från våra fina kollegor i Nacka musikskola. Sist, men inte minst, vill vi tacka Ralf Sandberg och David Thyrén för värdefull handledning och uppmuntran. Lovisa Engdahl Nilsson & Ylva Karlström Nacka 16/

5 INNEHÅLL 1. INLEDNING BAKGRUND a Vägen till avreglering i Nacka och Österåker b Den kommunala musikskolans uppkomst och utveckling c Presentation av de båda kommunerna d Musikskolecheckens utformning i de båda kommunerna e Historik kring avregleringar och kundval PROBLEMATISERING a Syfte b Frågeställningar TIDIGARE FORSKNING a Vårt bidrag till forskningen METOD INTERVJU a Informanter b Genomförande c Analys LÄRARENKÄT a Urval b Utformning c Distribution d Analys RESULTAT INTERVJUSAMMANFATTNINGAR a Intervju med Lena Dahlstedt och Susanne Nord b Intervju med Mats Kiesel c Intervju med Carl Oscar Törnros d Intervju med Jannes Karlsson SAMMANFATTNING AV LÄRARENKÄT ANALYS DISKUSSION RESULTATDISKUSSION 46 5

6 4.1.a Konsekvenser för den psykosociala arbetsmiljön b Bevarandet av den musikaliska mångfalden SLUTSATS METODDISKUSSION OCH KRITISK GRANSKNING FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING.51 REFERENSER.52 BILAGOR

7 1. INLEDNING Vi, Lovisa Engdahl Nilsson och Ylva Karlström, är cello- respektive sångpedagog i Nacka musikskola sedan många år tillbaka. Mycket har hänt med musikskoleverksamheten under dessa år, men det är framför allt efter avregleringen, 2007, då checksystemet infördes och musikskolan konkurrensutsattes som vi upplevt de verkligt stora förändringar i verksamheten, förändringar som också gett konsekvenser för vår arbetssituation. På vår arbetsplats ser de anställda musiklärarnas arbetssituation olika ut beroende av vilka ämnen man undervisar i, vilka områden och skolor man är utplacerad på, om man har uppdrag i grundskolan eller enbart i musikskoleverksamheten och om man har mycket grupp- undervisning eller mest individuell undervisning o s v. Trots dessa skillnader har vi och våra kollegor många gemensamma upplevelser av förändringarna som sker och har skett till följd av avregleringen. Sedan kön försvann har flera av oss fått svårare att rekrytera elever för att fylla tjänsten och behöver därför marknadsföra verksamheten på nya sätt. Ute på skolorna är det många musikskolor och andra fritidsverksamheter som trängs om affischerings- utrymmet och i vissa fall har rektorerna tröttnat och satt stopp för reklamen. Vikande elevunderlag på en skola kan medföra att man får flytta sin verksamhet till en annan skola där elevrekryteringen fungerar bättre eller förlägga sin verksamhet på fler skolor. Vissa instrumentgrupper drabbas hårdare än andra och på möten och i fikarummet uttrycker kollegor oro för att den musikaliska mångfalden ska utarmas. Samtidigt finns det inom kollegiet en stark vilja och drivkraft att kämpa för vår verksamhet. Vi hoppas och upplever, tillsammans med våra elever, att det fortfarande finns en efterfrågan och ett behov av undervisning inom olika typer av genrer och instrument. Nacka kommun var först ut att avreglera musikskolemarknaden och nu har även Österåkers kommun, Staffanstorp och Täby kommun genomfört samma förändring. Vi skulle vilja titta närmare på hur avregleringen har påverkat den kommunala musikskoleverksamheten i Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. 1.1 Bakgrund 1.1.a Vägen till avreglering i Nacka och Österåker Under 2006 lades grunden för Kulturlyftet i Nacka som bl.a. innebar att barn och ungdomar i Nacka, som ville sjunga eller lära sig spela ett instrument, från hösten 2007 fick tillgång till musikskolecheckar som kunde användas antingen hos Nacka musikskola eller hos någon av de privata aktörer som auktoriserats. Syftet med musikskolecheckarna och konkurrensutsättningen av Nacka musikskola var att minska köerna och att skapa ett större utbud av musikaktiviteter för barn och ungdomar i Nacka kommun.(nacka kommun, 2006 års verksamhetsberättelse) Innan övergången till musikskolecheck och konkurrensutsättning stod många barn i kö till den kommunala 7

8 musikskolan i Nacka. Ett år efter förändringen kunde man se att de nya aktörerna hade fått ett par hundra elever var, medan den kommunala musikskolan kunnat bereda plats för ytterligare 200 elever. (DN.se) Även till Österåkers kommunala musikskola var det långa köer och därför följde man i Nackas fotspår och införde från hösten 2011 musikskolepeng och tre privata musikskolor tillkom förutom den kommunala musikskolan. Efter förändringen är köerna borta och antalet elever i musikskoleverksamheten har fördubblats. (Tidningen NU ) 1.1.b Den kommunala musikskolans uppkomst och utveckling Historik Under talet anställdes de första kommunala musikledarna i Sverige för att leda och utveckla arbetet med de musikaliska verksamheter som fanns inom kommunerna. (Persson, 2001) Detta ledde i sin tur fram till att det efter andra världskriget etablerades kommunala musikskolor runt om i landet, och dessa kom att utgöra en viktig plattform för den frivilliga musikundervisningen som då inte längre behövde konkurrera med andra ämnen i skolan. Syftet var att stödja och utveckla de musikverksamheter som redan fanns i kommunerna, såsom barnkörer och elevorkestrar (Gustafsson, 2000), och att alla barn, oavsett förälders inkomst, skulle få möjlighet att lära sig att spela ett instrument. (Reimers- Wessberg, 1991) Man såg också möjligheten att säkra rekryteringen av musiker till de verksamheter som fanns för vuxna amatörmusiker i kommunerna. (Persson, 2001) Under decennierna som följde efter andra världskriget ökade antalet kommunala musikskolor och på 80- talet fanns det kommunala musikskolor i 282 av landets totalt 284 kommuner. (Gustafsson, 2000) Idag finns det 290 kommuner i Sverige (NE.se) och 283 stycken har en musik- eller kulturskola. (SMoK, statistik 2012) Nacka och Österåker Nacka kommun var en av de första kommunerna i Sverige som etablerade en kommunal musikskola startade man på försök en instrumentalklass i Skuru skola och 1936 bildades, på initiativ av Yngve Härén, Föreningen för instrumentalundervisning vid Nacka skolor fanns det vid samtliga av Nackas skolor möjlighet till undervisning i piano, violin och cello. Syftet med verksamheten var bl.a. att rekrytera nya medlemmar till Nacka amatörorkester som grundats några år tidigare tog Nacka kommun steget fullt ut och tog över driften av musikskoleverksamheten. (Gustafsson 2000) Av Jannes Karlsson (rektor för Österåkers musikskola) får vi veta att Österåkers Musikskola grundades år Styrning och mål Det har aldrig funnits några centrala styrdokument för de kommunala musikskolorna. Varje kommun har på egen hand beslutat om den ska införa musikskola och hur den i så fall ska drivas och vilka eventuella mål den ska ha. Till skillnad från andra länder som t.ex. Tyskland och England, där musikundervisningens ursprungliga syfte till stor del varit att förbereda elever för högre musikstudier, har de svenska kommunala musikskolorna, redan från dess uppkomst, i större utsträckning satsat på ett brett undervisningsutbud som riktar sig till ett stort antal barn. (Gustafsson, 2000) Sveriges Musik och Kulturskoleråd (SMoK), som bildades 1997, har formulerat egna 8

9 inriktningsmål för musik- och kulturskolorna, och dessa kan verka som vägledning för hur kommunerna väljer att utforma sin musik- eller kulturskoleverksamhet. Här följer en sammanfattning av SMoKs inriktningsmål: Musik- och kulturskolorna skall erbjuda alla barn och ungdomar en pedagogisk, lustfylld, skapande och frivillig verksamhet för konstnärlig och personlig utveckling. Musik- och kulturskolorna skall aktivt verka för att alla barn och ungdomar, oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar, ska kunna delta i verksamheten. Musik- och kulturskolan ska ha utbildade lärare. Musik- och kulturskolans pedagogik ska utgå från barnets egen lust att lära och skapa. Musik- och kulturskolan ska arbeta för att få en viktig roll för såväl personlig som samhällelig utveckling. Musik- och kulturskolan ska erbjuda en bred verksamhet samt ge möjlighet till specialisering och fördjupning. Musik- och kulturskolan ska se elevernas påverkansmöjlighet på innehåll och utformning av skolans verksamhet som en förutsättning för hög kvalitet. (SMoK, inriktningsmål) Nedgång på orkesterinstrument under 90- talet SMoK gjorde år 2002 rapporten Musikalisk mångfald vars syfte var att få en fördjupad kunskap och insikt om varför ungdomar musicerar och vilka förväntningar ungdomar har på sitt musicerande. Undersökningen genomfördes genom enkät och intervjuer med ungdomar i åldersgruppen år. Resultat av undersökningen visar att lusten att spela/sjunga, och möjligheten till utveckling med musik man tycker om i samarbete med läraren, är den största anledningen till att man håller på med musik. Undersökningen visar också att elevantalet för instrument kopplade till pop & rockgenrerna ökat samtidigt som det totala antalet elever i instrumentalundervisning minskade med ca 26 % under 80- och framförallt 90- talet. Störst var minskningen på trä- och bleckblåsinstrument medan t ex stråkinstrumenten låg kvar på ungefär samma nivåer som på 80- talet. Även på populära instrument som piano och gitarr såg man en minskning av elevantalet, samtidigt som köerna på de instrumenten växte. SMoK drar slutsatsen att musik- och kulturskolor har prioriterat orkesterinstrumentens överlevnad och därför låtit det bli kö till populära instrument. Rapporten konstaterar att en av de framtida utmaningarna, för alla som utövar musikundervisning, kommer vara att skapa lustfyllda lärarsituationer där man tillmötesgår elevernas önskemål om form och innehåll och att samtidigt kunna sträva efter en balans mellan förnyelse och bevarandet av vårt kulturarv. SMoK avslutar sin rapport med att ställa frågan om våra barn även i framtiden ska få njuta av musikalisk mångfald och vad är annars alternativet, musikalisk enfald? (SMoK 2002) Fredrik Åkesson (Blåsorkestern i förändring, 2006) drar i sin undersökning slutsatsen att media spelar stor roll för vilka instrument barn väljer att spela. De traditionella orkesterinstrumenten syns numera sällan i media, tidigare sågs t ex en stor symfoniorkester varje år i melodifestivalen, och det resulterar i att barnen inte får någon relation till de instrumenten och det är svårt att välja något man inte känner till. Han menar vidare att trenden går att vända, men att det krävs stort engagemang, 9

10 kompetenta pedagoger och ett väl fungerande samarbete mellan den kommunala musik- /kulturskolan och övriga musikaktörer, såsom t ex amatörorkestrar, i kommunerna. Kulturskola 2030 SMoK och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har startat projektet Kulturskola 2030 för att formulera på vilket sätt våra musik- och kulturskolor ska vara utformade i framtiden för att på bästa sätt möta barn och ungdomars kulturaktiviteter. Projektet startades våren 2012 och ska avslutas våren Tre olika undersökningsområden står i fokus: Musik- och kulturskolan som en verksamhet på barns och ungdomars fritid Musik- och kulturskolans samverkan med för-, grund-, sär- och gymnasieskolan Musik- och kulturskolans samverkan med det professionella kulturlivet Projektet ska också undersöka vilka olika modeller man kan använda för att följa upp och utvärdera verksamheter både när det gäller kvalitet och kvantitet. Önskat resultat är: att projektet har satt fokus på förändringsarbete inom musik- och kulturskolorna att projektet har ökat kunskapen om musik- och kulturskolans roll i framtidens samhälle att projektets har ökat kunskapen om hur samverkan mellan musik- och kulturskolan och andra kommunala verksamheter, kulturinstitutioner och föreningsliv kan organiseras att modeller för kvalitativ uppföljning och utvärdering har spridits till landets musik- och kulturskolor att projektet har tydliggjort vilka lärar- och andra kompetenser som krävs för att klara av framtida utmaningar att ett ökat politiskt engagemang finns på lokal, regional och nationell nivå som tydliggör musik- och kulturskolans roll i ett kultur- och utbildningspolitiskt sammanhang. (SMoK, kulturskola 2030) 1.1.c Presentation av de båda kommunerna Nacka Styrning och vision I Nacka har Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna egen majoritet. (Nacka kommun, politik) Kommunen har haft borgerligt styre i över 40 år. (sv.wikipedia.org) Kommunen styrs genom visionen Öppenhet och mångfald kombinerat med en grundläggande värdering: Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Visionen och värderingen ska ligga som grund till alla beslut som fattas inom Nacka kommun. Till hjälp har man formulerat fyra styrprinciper: Särskiljande av finansiering och produktion Finansieringsansvaret för kommunens verksamheter ligger hos kommunfullmäktige och nämnder medan produktion och utförande av verksamheter ligger på anordnarnas ansvar. Konkurrens genom kundval eller upphandling För individuellt riktade tjänster som t ex musikskola eller hemtjänst används kundval. Tjänster som riktar sig till alla medborgare som t ex snöröjning upphandlas. 10

11 Konkurrensneutralitet De politiska nämnderna som sätter mål för och finansierar produktionen är konkurrensneutrala, vilket innebär att de verkar för att privata och kommunala anordnare ska ha samma villkor. Likvärdiga tjänster har lika stor offentlig finansiering. Delegera ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå Ansvaret för verksamheternas mål, organisation, ekonomi, resultat, personal, arbetsmiljö och utveckling ska ligga på lägsta effektiva nivå och varje anordnare har stort utrymme för att själva organisera och utforma sin verksamhet. (Nacka kommun, vision och värdering) Kulturpolitisk programförklaring I Nacka kommun har man antagit en kulturpolitisk programförklaring som ska verka för att ett kulturellt perspektiv läggs på alla kommunens verksamheter. Kulturnämnden, som är en finansieringsnämnd, fastställer kulturverksamheternas mål, deras finansiering samt utvärderar och följer upp verksamheterna. Däremot är det upp till varje verksamhetsansvarig att organisera det dagliga arbetet. Enligt den kulturpolitiska programförklaringen ska kulturpolitiken i Nacka ha följande fem fokusområden: Nackabornas lust, motivation, intresse och förmåga att uppleva, skapa och aktivt välja kulturella aktiviteter. En kreativ och god inre och yttre livsmiljö. Ett levande, lokalt kulturliv av hög kvalitet med möjlighet till möten mellan professionella kulturutövare och nackabor. Kulturförmedling för att höja kunskapen, nå nya målgrupper och öka tillgängligheten till kultur. Kulturarven. I programförklaringen framgår också att Nacka kommun eftersträvar att kulturen finns med som ett verktyg i kunskapsutvecklingen vilket sammanfattas så här: kulturen integreras i pedagogiken och genomsyrar all undervisning, kulturens roll i kunskapssamhället utvecklas, samverkan ske mellan kulturarrangörer och utbildningssamordnare, även kulturen ges förutsättning för ett livslångt lärande. Kulturen för barn och unga prioriteras som en investering i livskvalitet för kommande generationer och som en grund för ett meningsfullt liv (Nacka kommun, kulturpolitisk programförklaring) Österåker Styrning och vision Under den nuvarande mandatperioden ( ) leds Österåkers kommun av en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna samt Österåkerspartiet. Kommunfullmäktige har för den angivna mandatperioden antagit fyra prioriterade målområden: Österåker ska vara den bästa skolkommunen i länet Österåker ska erbjuda högsta kvalitet på omsorg för äldre och funktionshindrade. Invånarna ska uppleva en professionell service av hög kvalitet och ett gott bemötande i all kommunal service. 11

12 Ekonomi i balans (Österåkers kommun, mål och vision) För att stärka Österåkers varumärke och för att fler människor, både inom Stockholms län och nationellt, ska känna till och söka sig till Österåker har man tagit fram en plan med en vision om hur man vill utveckla Österåkers kommun fram till år I den kan man läsa att Österåker ska präglas av ledorden framtidstro, mångfald och öppenhet. Kommunen ska sträva efter att bli länets mest attraktiva skärgårdskommun när det gäller boende och arbete, att starta företag i samt att besöka. (Österåkers kommun, vision 2020) I mejlväxling med Christer Larsson på Österåkers kommun får vi veta att ett arbete pågår med att ta fram en kulturpolitisk programförklaring. När vi läser om Österåkers framtidsvision kan vi anta att man på Österåkers kommun ser Nacka som en föregångskommun. Som exempel kan nämnas att två av deras tre ledord är samma som Nacka kommuns vision Öppenhet och mångfald. 1.1.d Musikskolecheckens utformning i de båda kommunerna Nacka Kundval Nacka kommun var den första kommunen i Sverige att införa kundval (Eriksson/Gudmundsdottir 2008) och man anser inom Nacka kommun att kundval ger bättre förutsättningar till hög kvalitet inom välfärdstjänster genomförde man kundval inom hemtjänsten och nu finns kundvalet inom de flesta individuellt riktade välfärdstjänsterna. (Nacka kommun) Inom hemtjänsten finns det numera ingen kommunal aktör kvar, en oenig kommunstyrelse tog 2007 beslutet att avveckla den kommunala hemtjänsten med motiveringen att den kostar för mycket. I stället fanns det 2007 ca 40 privata anordnare att välja mellan (SvD, 2007) Musikskoleverksamheten i Nacka gick över till kundval med tillhörande konkurrensutsättning och checksystem (Nacka kommun, kundval) Idag finns det sju auktoriserade privata musikskolor i Nacka förutom Nacka musikskola som är kommunalt driven. De privata aktörerna har till stor del valt att anpassa sitt kursutbud till de mer lättillgängliga genrerna och instrumenten, som till exempel gitarr/elgitarr, piano och sång. Endast en skola förutom Nacka musikskola erbjuder traditionella orkesterinstrumenten i sitt utbud. Nacka musikskola står för det största utbudet, då de tillhandahåller undervisning på sång, rytmik, piano, gitarr, elgitarr, elbas, slagverk, bleckblås-, träblås- och stråkinstrument samt inom musikdata och teori. Undervisningen bedrivs inom de flesta genrer och i utbudet finns även en bred ensemble- och orkesterverksamhet samt undervisning för barn med lättare utvecklingsstörning. (Nacka kommun, musikskolor) Utformning Systemet innebär att barn och ungdomar som är folkbokförda i Nacka kommun från den termin de fyller 7 år till och med den termin de fyller 20 år har rätt att utnyttja musikskolecheck. Varje elev har rätt till två checkar som de kan använda till två olika 12

13 aktiviteter. De kan t ex välja att delta i en ämneskurs och en ensemblekurs eller så kan de välja att gå på två ämneskurser eller två ensemblekurser. Det är inte tillåtet att använda båda sina checkar till samma ämne, om man t ex skulle vilja ha 2 pianolektioner i veckan. (Nacka kommun, musikskolor frågor och svar) Tabell 1.1 visar de tre musikskolecheckar som finns samt de avgifter som kunden betalar till Nacka kommun. Tabell 1.1 Checkbelopp och avgifter i NackaVerksamhet Verksamhet Ämneskurs 1-4 elever (Instrumental eller sånglektion) Kronor till anordnaren per elev per år Grupp < 12 elever Grupp > 13 elever (Nacka kommun, checkbelopp och avgifter) Avgift som eleven betalar per termin i kronor Enhetstaxa När systemet med musikskolecheck infördes beslutades om en maxtaxa per check för att möjliggöra en konkurrens genom en i övrigt valfri prissättning. Effekten av denna taxekonstruktion uteblev dock varför man istället har infört en enhetstaxa med låginkomstskydd som ska gälla alla auktoriserade musikskolor i Nacka. (Nacka kommun, mål & budget ) Österåker Kundval Även i Österåkers kommun har man gått över till kundval inom flera typer av välfärdstjänster, t ex har man fem olika anordnare av hemtjänst. (Österåkers kommun, kundval) Hösten 2011 följde Österåker i Nackas fotspår och genomförde kundval inom musikskoleverksamheten. Den kommunala musikskolan i Österåker har nu fått sällskap av tre privata anordnare. (Österåkers kommun, barn och utbildning) Precis som i Nacka är det den kommunala musikskolan som står för det bredaste kursutbudet när det gäller instrument och genrer medan de privata aktörerna till stor del riktat in sig på populärgenrerna. Österåkers musikskola tillhandahåller undervisning på sång, musikmix, piano, gitarr, elgitarr, elbas, slagverk, bleckblås-, träblås- och stråkinstrument samt inom musikdata och teori. Undervisningen bedrivs inom de flesta genrer och i utbudet finns även en bred ensemble- och orkesterverksamhet. (Österåkers kommun, musikskolor) Utformning Alla barn och ungdomar folkbokförda i Österåkers kommun som går i grundskola eller gymnasium har rätt att utnyttja musikskolechecken. Avgiften som kunden betalar är samma oavsett anordnare. Varje elev kan antas till en ämnesaktivitet och en gruppaktivitet per anordnare. Syskonrabatt gäller för syskon med samma räkningsmottagare och samma folkbokföringsadress. Barn nummer 1 och 2 betalar 13

14 100% av avgiften. Fr o m barn nr 3 utgår ingen avgift. (Österåkers kommun, musikskolor - frågor och svar) Tabell 1.1 visar de tre musikskolecheckar som finns samt de avgifter som kunden betalar till Österåkers kommun. Tabell 1.2 Checkbelopp och avgifter i Österåker Verksamhet Kronor till anordnaren per elev per år Avgift som eleven betalar per termin i kronor Ämneskurs 1-4 elever (Instrumental eller sånglektion) ensemble kör (Österåkers kommun, checkbelopp i kravspecifikation för musikskoleutförare) (Österåkers kommun, musikskola - avgifter) Historik kring avregleringar och kundval Avreglering av andra marknader Under talet tog avregleringar och konkurrensutsättning av offentlig verksamhet fart i Sverige och el-, post-, flyg-, järnvägs- och telemarknaderna öppnades för konkurrens. Det hade varit en svacka i svensk ekonomi och särskilt kommunerna hade haft svårt att finansiera sin verksamhet. En annan bidragande faktor var den ökade internationaliseringen och den teknologiska utvecklingen. Syftet med konkurrensutsättningen var att uppnå ökad effektivitet gällande kostnader, prissättning, kvalitet, mångfald och valfrihet. (Karlsson 2005) Friskolereformen 1991 kommunaliserades skolan och i samband med detta förändrades även styrsystemet för den svenska skolan. Målet var att decentralisera och avreglera. Skälen till detta var att skolan blivit alldeles för omfattande och komplex för att kunna styras av staten. Istället skulle nu staten endast sätta upp mål för skolan att uppfylla. Parallellt med denna utveckling ökade också kraven på brukarinflytande och valfrihet och 1992 genomfördes friskolereformen med skolpengens införande som en del av reformen. Effekten blev en dramatisk ökning av antalet friskolor i Sverige. (skolinspektionen.se) Kundvalsmodellen Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet kan delas in i två huvudmodeller: entreprenadmodellen och kundvalsmodellen. (Jordahl, 2006) Entreprenadmodellen leder till priskonkurrens och används främst på s k hårda verksamheter som sophämtning och städning. Kundvalsmodellen tillämpas i Sverige framför allt inom skola, barnomsorg och äldreomsorg. Kundval innebär att brukaren eller konsumenten själv väljer utförare. Denna modell leder till ökad valfrihet och kvalitetskonkurrens snarare än priskonkurrens då priset är fast i form av en peng eller check. Ansvaret för finansieringen ligger fortfarande hos det offentliga och det är även kommunen eller 14

15 landstingets uppgift att auktorisera lämpliga utförare som får konkurrera om verksamheten. (Karlsson, 2005) 1.3 Problematisering Vad händer då med en kommunal verksamhet när den konkurrensutsätts och finansieras via check? Matilda Karlsson (2005) menar att konkurrensutsättning av offentlig verksamhet kan medföra betydande effekter för arbetsmarknaden. På kort sikt tvingas verksamheten att använda arbetskraften mer effektivt vilket kan leda till nedskärningar i arbetskraft och vissa menar också att löner och anställnings- förhållanden kan förändras även om effekterna kan anses vara marginella. Jordahl (2006) framhåller att kundvalsmodellens stora fördel är att kunderna genom sina val tydligt visar vilka tjänster och utförare de föredrar. När det gäller forskning om den svenska friskolereformens effekter är merparten gjord utifrån en elevnivå (Parding, 2011) och där skiljer sig resultaten åt; både positiva och negativa effekter påvisas. En musikskoleverksamhet är ju till skillnad från den vanliga skolan inte styrd av någon läroplan. Man skulle därför kunna anta att den i större utsträckning påverkas av ett kundval då kunderna med sina val både kan styra vilka utförare som finns på marknaden och utförarnas utbud. Det finns många aspekter av konkurrensutsättning och kundval som skulle vara intressanta att undersöka. Hur påverkas hela musikskolemarknaden? Hur ser verksamhetsutvecklingen ut hos de privata musikskoleaktörerna? Vi väljer dock att avgränsa vår undersökning till att enbart gälla de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker. I inledningen beskrev vi kort några upplevelser som vi och våra kollegor haft till följd av de nya förutsättningarna på vår arbetsplats. Vad har då egentligen skett i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker sedan de konkurrensutsattes? Vilka förändringar i verksamheten kan man se om man undersöker den närmare, och vilka möjliga faktorer ha bidragit till förändringarna? Vi vill jämföra de två skolorna och se om de påverkats likartat eller om det finns skillnader. Det finns olika parter som berörts på skilda sätt i samband med avregleringen av musikskolemarknaden i de båda kommunerna. Vi har dels lärarna, dels musikskoleledarna och dels de på kommunen som beslutat och genomfört konkurrensutsättningen. Hur upplever dessa olika parter effekterna av avregleringen, och hur ser de på den kommunala musikskolans roll i framtiden? Som utgångspunkt till undersökningen är vår föresats att klargöra vilka förändringar som skett i verksamheten med avseende på: Ämnesfördelning och genrer Innehåll i och fördelning av lärartjänster Anställningsformer Antalet kundplatser Ekonomi Marknadsföring Psykosocial arbetsmiljö Individanpassad undervisning 15

16 1.3.a Syfte Syftet med undersökningen är att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Vi vill undersöka vilka faktorer som påverkar och hur förändringarna upplevs av berörda kommuntjänstemän, chefer och pedagoger samt hur dessa parter ser på den framtida kommunala musikskolan. 1.3.b Frågeställning Vi har valt att i undersökningen fokusera på följande frågeställningar: Hur har lärarnas arbetssituation påverkats av de nya förutsättningarna? Vad har rektor/chef för de kommunala musikskolorna gjort för att hantera de nya förutsättningarna? Hur påverkas genre- och instrument- bredd av ett kundval? Hur ser kommuntjänstemän, chefer och pedagoger på den kommunala musikskolans roll i framtiden? 1.4 Tidigare forskning Det saknas forskning om hur en kommunal musikskoleverksamhet påverkas av konkurrensutsättning utifrån kundvalsmodellen. Den enda forskning som berör ämnet är Musikskolecheck (2008) av Eriksson & Gudmundsdottir. Däremot finns en hel del forskning om den svenska friskolereformen och om hur andra kommunala verksamheter och hela branscher påverkas av konkurrensutsättning i form av ett kundval. I det här avsnittet presenteras tidigare forskning utifrån teman som berör vårt ämnesval och som vi anser vara relevanta för vår undersökning. Avsnittet avslutas med vårt bidrag till forskningen. Musikskolechecken I Musikskolecheck (2008) beskriver Eriksson & Gudmundsdottir utförligt hur införandet av musikskolechecken i Nacka kommun gick till. De kommer fram till att det är positivt för kommunen att köerna minskat, att tillgängligheten för musikundervisning ökat och att fler instrumentallärare anställts på de olika skolorna. Samtidigt uttrycker författarna oro dels för kvaliteten på de privata aktörernas undervisning, då alla inte anställer utbildade lärare, dels för vad som ska hända med musiklärarnas löner och arbetsvillkor då kommunen i sina auktorisationskrav inte har krav på kollektivavtal för lärarna. De frågar sig också om den kommunala musikskolan kommer att kunna behålla sitt breda utbud när den ska konkurrera med privata aktörer som till stor del är specialinriktade på pop och rock. Denna specialinriktning anser de resultera i att större fokus läggs vid att spela en viss genre snarare än att lära sig hantera ett instrument. De ser också ett problem i att det bara finns två checkar, då barn med stort musikintresse antingen måste välja bort ett instrument eller ensemblespel, alternativt betala extra för mer musikundervisning. Musik- och kulturskolan När det gäller forskning om den kommunala musik- och kulturskolan presenteras i 16

17 bakgrunds- kapitlet Musikalisk mångfald (SmoK, 2002) och Blåsorkester i förändring (Åkesson, 2006) och därför berör vi inte denna forskning ytterligare i detta kapitel. Friskolereformen Martin Humble skriver i Kampen om eleverna en studie kring en marknadsanpassad skola (2007) om hur det skapats en skolmarknad i Sverige där kommunala och privata skolor via sin reklam tävlar om eleverna. Systemet med skolpeng leder till att skolans intäktsbudget är kopplat till antal elever; ju fler elever desto bättre ekonomi. Detta medför att skolan prioriterar elevintag framför annat och därmed tvingas lägga mer tid och resurser på marknadsföring. Artikeln Forskning om den svenska friskolereformens effekter en litteraturöversikt (Parding, 2011) summerar och presenterar tidigare forskning om den svenska friskolereformen. Som tidigare nämnts (i avsnittet Problematisering) är merparten av forskningen gjord utifrån en elevnivå där allt från elevers val till utfallet av elevers lärarande har kartlagts. Resultaten är motstridiga och det framkommer å ena sidan att en konkurrensutsättning ofta leder till att kundernas önskemål tillgodoses, å andra sidan att kundvalet är tvingande på det sätt att det skapar krav på kunden att söka information och göra aktiva val och att alla inte har samma förutsättningar att göra aktiva, informerade val, vilket medför att reformen har segregerande effekt. När det gäller forskning om vad friskolereformen får för konsekvenser för lärarna som yrkeskategori finns endast två studier att tillgå, och Parding efterlyser fler studier med lärarfokus. Det framkommer dock att lärares arbete har intensifierats som en följd av friskolereformen och att lärare idag upplever hög grad av stress och osäkerhet. Den traditionella lärarrollen anses inte lika värdefull längre, och lärares självständighet minskar samtidigt som en ny marknadsorienterad lärarroll växer fram. Stress Med anledning av forskningen om friskolereformens konsekvenser för lärare anser vi det relevant beröra forskning om stress. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet som är en gemensam resurs för Svenskt näringsliv, LO och PTK. Föreningen informerar och utbildar om arbetsmiljöfrågor och det systematiska arbetsmiljöarbetet. På deras hemsida presenteras en rad faktorer som kan leda till arbetsstress. Några av dess är: hög arbetsbelastning, liten påverkansmöjlighet, otydlig arbetsorganisation, återkommande förändringar, påfrestande arbetstider och bristfällig återhämtning. Som förklaringsmodell för arbetsrelaterad stress benämns Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell som rör förhållandet mellan de krav som ställs i arbetet och den upplevda kontrollen över arbetssituationen samt det stöd man får i arbetet. (Karasek R & Theorell T, 1990)En god arbetssituation innebär balans mellan de tre delarna, d v s hanterbara krav, gott beslutsutrymme samt bra stöd från organisationen. Centrum för arbets- och miljömedicin har gett ut publikationen Stress i arbetet (2009) som finns att hämta på Folkhälsoguidens hemsida. Här beskrivs vad som händer i kroppen vid en stressreaktion, vad den arbetsrelaterade stressen beror på samt ger förslag på organisatoriska och individuella åtgärder. Förutom Karasek & Theorells förklaringsmodell för arbetsrelaterad stress nämns vikten av belöning för den utförda arbetsinsatsen i form av uppskattning, lön och utvecklingsmöjligheter. Författarna menar att kraven på flexibilitet och effektivitet i samhället har ökat, vilket lett till omfattande eller upprepade omorganisationer som kan ge negativa konsekvenser för 17

18 den psykosociala arbetsmiljön. Stress påverkar inte bara enskilda personer utan även grupper och organisationer och vissa yrken är också särskilt utsatta för arbetsrelaterad stress, bl a lärar- och chefsyrken. För att skapa en bra arbetsmiljö och minska stress på arbetsplatsen har chefen en viktig roll, men om chefen å sin sida har en stressfylld arbetssituation ökar risken för stressrelaterad ohälsa hos medarbetarna. Som exempel på organisatoriska åtgärder för att förebygga stress tar författarna upp tydligt ledarskap, systematiskt arbetsmiljöarbete, realistiska och uppföljningsbara mål samt delaktighet och inflytande. Avregleringar av offentlig sektor Henrik Jordahl (2006) beskriver i positiva ordalag i Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet. Hur stor är effektiviseringspotentialen? att en ökad konkurrensutsättning av offentliga verksamheter skulle ge många gynnsamma effekter i form av lägre kostnader och i vissa fall högre kvalitet. Han menar också att konkurrens ger större valfrihet och ökar många tjänsters tillgänglighet. I rapporten Avreglering, konkurrensutsättning och ekonomisk effektivitet offentlig eller privat? (Karlsson, 2005) presenteras en genomgång av den empiriska forskningen kring konkurrensutsättning och avreglering av svensk offentlig sektor. Författaren kommer fram till att det finns stora luckor i vår kunskap om ekonomisk effektivitet i offentlig kontra privat regi. Hon menar att flera av studierna som presenteras i rapporten baseras på begränsade eller bristfälliga underlag. Vissa studier indikerar att privat verksamhet är mer effektiv än offentlig medan andra studier visar att det är konkurrens snarare än ägarskap som leder till ökad effektivitet. Ytterligare en svårighet vid studier av konkurrensutsättning och avreglering är frånvaron av en referenspunkt, vad hade hänt om marknaden inte avreglerats? 1.4.a Vårt bidrag till forskningen Vårt bidrag till forskningen blir att belysa hur en kommunal musikskoleverksamhet kan påverkas när den konkurrensutsätts och finansieras via checksystem. Vidare hoppas vi att vår undersökning ska kunna ge kunskap om, och en samlad bild av, de olika parternas uppfattning av nuläget i de båda kommunala musikskolorna. Vi önskar också att vårt arbete ska kunna bli en hjälp till förberedelse för de kommuner som står inför en liknande förändring eller där en avreglering precis har genomförts. 2. METOD Vi har valt två olika forskningsmetoder för att genomföra vår undersökning: intervju och enkät. I detta kapitel presenteras först intervju- metoden och processen kring den, därefter behandlas enkäten. 2.1 Intervju För att uppnå syftet med undersökningen valde vi att genomföra intervjuer med kommuntjänstemän i Nacka och Österåker samt med chef/rektor för de kommunala musikskolorna i respektive kommuner. Från början var vår tanke att vi skulle intervjua politiker i de båda kommunerna, men eftersom det är tjänstemännen som genomför 18

19 besluten i en kommun, valde vi istället tjänstemän med särskild kunskap i ämnet för undersökningen. 2.1.a Informanter Lena Dahlstedt Stadsdirektör i Nacka sedan 2011 (senast biträdande stadsdirektör och dessförinnan kultur- och utbildningsdirektör) Susanne Nord Kultur- och utbildningsdirektör i Nacka sedan 2011 (tidigare utbildningsexpert) Mats Kiesel Chef för Nacka musikskola sedan 2009 Carl Oscar Törnros Kultur/Turism och Besöksnäringschef i Österåker sedan 2013 (tidigare verksamhetschef för Kulturförvaltningen) Jannes Karlsson Rektor för Österåkers musikskola sedan b Genomförande Vi kontaktade informanterna antingen via mail eller telefon och informerade då om undersökningens syfte och förutsättningarna för intervjun. I ett fall hänvisades vi till en annan passande informant och i ett annat fall ville informanten överväga sitt deltagande några dagar innan beslut togs. Ingen av informanterna önskade att vara anonym. Intervjuerna genomfördes på de olika informanternas arbetsplats och vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervjumetod. Steinar Kvale beskriver i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) en halvstrukturerad intervju som ett samtal mellan två parter med ett gemensamt intresse. Öppna frågor används, men dessa kan ändra form och ordningsföljd under intervjuns gång. Vi hade fasta frågeområden (se bil 1) där frågorna som ställdes gav möjlighet till öppna svarsalternativ och informanterna fick möjlighet att utvidga frågeområdet och associera vidare, om så önskades. Om en informant såg fler aspekter i en fråga uppmuntrade vi informanten att beskriva alla upplevda aspekter. Intervjuerna spelades in via programmet Garageband på en dator, och vi båda närvarade vid samtliga intervjuer. Enligt Trost (2010) kan det finnas flera fördelar med att vara två intervjuare i en intervjusituation. När man intervjuar positionsinnehavare, som vi gjorde, kan det förefalla artigt med två intervjuare och två samspelta intervjuare kan både stötta och komplettera varandra och därmed genomföra en bättre intervju med större informationsmängd och förståelse. Vi la upp intervjuerna så att en av oss var huvudutfrågare och den andra skötte inspelningen. Den som skötte inspelningen hade ändå möjlighet att ställa följdfrågor och kontrollerade också att alla frågor och frågeområden behandlades. Vi växlade mellan att vara huvudutfrågare och inspelningsansvarig och vid de intervjuer man varit inspelningsansvarig gjorde man sedan transkription och sammanfattning. Lovisa sammanfattade intervjuerna med Carl Oscar Törnros och Mats Kiesel och Ylva sammanfattade intervjuerna med Lena Dahlstedt/Susanne Nord och Jannes Karlsson. Sammanfattningarna skickades sedan till informanterna för påseende och i ett fall gjordes några få ändringar efteråt. Under arbetets gång uppstod några nya frågor som ej 19

20 ställts vid intervjutillfällena. Vi kontaktade då berörda informanter via mail och frågorna besvarades antingen av informanterna eller av någon som informanterna hänvisat till. 2.1.c Analys Samtliga intervjuer transkriberades och materialet analyserades sedan i huvudsak utifrån metoden för meningskoncentrering, som är en av fem metoder presenterade av Kvale (1997). Fördelarna med analysmetoden kan vara att innehållet blir lättläst och att läsaren kan få en mer översiktlig bild av resultatet. Nackdelen kan vara att resultatet blir vinklat utifrån vad forskaren anser vara relevant att redovisa. Vi läste igenom varje transkription flera gånger för att få en samlad bild av intervjun och sedan strukturerade och kategoriserade vi materialet till stor del utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. I sammanfattningarna försöker vi relativt ordagrant återge informanternas utsagor för att, om möjligt, behålla informanternas framtoning. Vi flikar också in några talande citat. Intervjusammanfattningarna presenteras var för sig i vårt resultat och i slutet av resultatdelen har vi gjort en samlad analys av intervjuerna och enkätresultatet. 2.2 Lärarenkät När det gäller pedagogernas medverkan i vår undersökning övervägde vi både gruppintervjuer och djupintervjuer som alternativ, men slutligen valde vi att genomföra en enkätundersökning. Dels därför att vi ville ge alla musiklärare i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker möjlighet att komma till tals, och dels därför att vi ansåg att det var just den breda informationen som en enkätundersökning ger, d v s den samlade bilden av lärarnas upplevelse som var intressant. Enkätformen gav oss också möjlighet att upptäcka eventuella skillnader mellan skolorna eller mellan instrumentgrupper o s v. 2.2.a Urval Med tanke på syftet med vår undersökning skulle man kunnat avgränsa antalet enkätutskick till att omfatta enbart de lärare i Nacka och Österåker som var anställda innan avregleringen och som därmed varit med under hela förändringsprocessen, men vi ville ändå ge de mer nyanställda möjlighet att komma med sina upplevelser. Därför fick alla musiklärare i de kommunala musikskolorna i Nacka och Österåker vara med i undersökningen. Vi valde att ha Vet ej/berör ej mig som svarsalternativ på flertalet frågor, så att även de nyanställda skulle kunna svara på allt. Enkäten skickades digitalt till totalt 72 lärare och vi fick 51 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 71 %. Vi fick samma svarsfrekvens från båda skolorna vilket kan anses som en hög svarsfrekvens då man enligt Enkätboken (Trost, 2012), kan räkna med en svarsfrekvens på 50-75%. 2.2.b Utformning Att utforma enkäten var betydligt svårare och mer tidskrävande än vad vi hade förväntat oss. Vi hade stor fördel av att vara två, eftersom vi då kunde hjälpas åt att förfina våra frågeformuleringar så att svårbegripliga eller tvetydiga formuleringar i 20