kultur Årsredovisning s t i f t e l s e n framtidens

Transkript

1 kultur Årsredovisning 2005 s t i f t e l s e n framtidens kultur

2 Stiftelsen framtidens kultur, org nr Formgivning Redaktionellt arbete Foto Typsnitt Papper Jeroen de Wit/Per Lööf, DeWit Design Kerstin Öhman, Immix Alexander Farnsworth Linda Persson, Gottsunda Dansteater, sid 5 Peter Nerström, styrelsen, sid 9 Jan Gustafsson, Mångkulturellt Centrum, sid Andrzej Markiewicz, Mångkulturellt Centrum, sid 31 Amelie Rydqvist, LARM, sid 32 Peter Lenaerts, polly, sid 38 Åse Bengtsson, polly, sid 39 George Schreiber, polly, sid 39 Leif Johansson, Drömmarnas Hus, sid 45 Oyuki Matsumoto, Drömmarnas Hus, sid 48 Jan Gustafsson, kanslipersonal sid 59 Nordling och Meta Silverblade Silk Tryck Westerås Media Produktion

3 Vd:s kommentar Stiftelsen framtidens kultur går nu in i slutfasen av verksamheten. Sedan 1995 har Stiftelsen delat ut ungefär 655 miljoner kronor till närmare projekt över hela landet väsentliga konst- och kulturprojekt har därmed kunnat bli verklighet. Jonas Anderson verkställande direktör De stora bidragen delas ut efter en omfattande kvalitetsgranskning. Ungefär fem procent av ansökningarna beviljas. En stor del av de något mindre bidrag som därutöver förmedlas är en funktion av Stiftelsens utökade proaktiva verksamhet inom av styrelsen prioriterade områden. Prioriteringarna skiftar något över tid och speglas i de årligen genomarbetade Riktlinjer för bidragsgivning som publiceras varje januari. Vid sidan av bidragsgivningen finns även andra sätt att mer systematiskt verka inom de prioriterade områdena. Stiftelsen har alltmer fördjupat arbetat med konkret programverksamhet där kulturpolitiskt viktiga frågor behandlas under varierande former. Så har till exempel det avslutade programarbetet Utveckling av kulturinstitutioner kommit att påverka Stiftelsens bidragsgivning under senare år. Efterfrågan på de erfarenheter som vanns i det arbetet är fortfarande stor. Glädjande nog är intresset stort från andra sektorer än kulturområdet; även en viss internationell efterfrågan kan noteras. Den pågående verksamheten inom programmen Lokal kultur, Regional kultur och inom området Kultur och Skola pågår med fortsatt kraft och planeras löpa även under Stiftelsens avvecklingsfas. Min bedömning är att effekterna av dessa programarbeten kommer att vara ett av de bestående avtryck Stiftelsen kommer att ge. 3

4 Nya Pjäser Nya Världar, Gottsunda Dans & Teater, Uppsala, 05/711 4

5 5

6 6

7 Innehåll Stiftelsens styrelse avger följande årsredovisning Redovisningen omfattar Det relationella museet, BildMuseet, Umeå universitet, 05/421 Förvaltningsberättelse 8 Stiftelsens uppdrag 8 Stiftelsens styrelse 9 Stiftelsens tidsbegränsade uppdrag 10 Stöd till löpande verksamhet 10 Prioriterade områden 10 Utveckling av Stiftelsens verksamhet 16 Grunden för arbetet riktlinjer för bidragsgivning 17 Kulturbegreppet 19 Så arbetar Stiftelsen 19 Kvalitetsprövning 19 Kvalitetssäkring 22 Offentlighet och sekretess 22 Bidragsgivningens omfattning 22 Planerings- och utvecklingsbidrag 22 Erfarenhetsspridning 24 Hur utbetalas bidrag från Stiftelsen 24 Projekt som har beviljats bidrag 26 Redovisade projekt 40 Ekonomisk förvaltning 56 Placeringsinriktning 56 Avkastning 56 Ekonomisk utveckling för Stiftelsen 56 Tillsyn 58 Revision 58 Information 58 Stiftelsens kansli 59 Resultaträkning 62 Balansräkning 63 Noter 66 Revisionsberättelse 75 7

8 Förvaltningsberättelse Stiftelsens uppdrag Stiftelsen framtidens kultur har till uppgift att under minst tio år ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet ska stimulera det regionala kulturlivet i vid mening och bl.a. syfta till att stärka tillväxt och utveckling. Lokala och regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten. Stiftelsen framtidens kultur bildades av svenska staten år Stiftelsen erhöll ett kapital om 529 miljoner kronor. Stiftelsen har under perioden fördelat 655 miljoner kronor, till ca skilda kulturprojekt. Vid utgången av år 2005 var marknadsvärdet på det egna kapitalet ca 232 miljoner kronor. 8

9 Stiftelsens styrelse, som utses av regeringen, består av: Lennart Låftman direktör, Stockholm, ordförande Kennet Johansson förvaltningschef, Göteborg Peter Oskarson regissör och skådespelare, Stockholm Kristina Rennerstedt generaldirektör, Stockholm Gertrud Sandqvist rektor, Malmö 9

10 Som nu ungefär, ett nutida konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för tonåringar, Umeå kommun, Kulturverket, 05/784 Stiftelsens tidsbegränsade uppdrag Stiftelsen har ett tidsbegränsat uppdrag att under minst tio år ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stiftelsen ska under denna tid successivt förbruka sitt kapital. Hur länge verksamheten ska bedrivas beslutar Stiftelsens styrelse om. Frågan om verksamhetens längd prövas fortlöpande. Från början arbetade Stiftelsen med perspektivet att verka till och med år Av flera skäl, inte minst med hänsyn till kapitalutvecklingen, valde Stiftelsen efter några år att förlänga verksamhetsperspektivet något. Dagens bedömning är att Stiftelsen kommer att vara aktiv på nuvarande nivå till och med år 2008 och kommer därigenom att erbjuda möjligheter att söka bidrag till och med detta år. Stöd till löpande verksamhet Det tidsbegränsade uppdraget innebär att Stiftelsen inte ger stöd till löpande verksamhet. Stiftelsen ger inte heller stöd till sådant som kan bedömas vara naturligt för den sökandes huvudman att ta huvudsakligt ansvar för. Prioriterade områden Regional utveckling Från 2004 har Stiftelsen kommit att ytterligare fokusera på området regional utveckling. Med kort tid kvar att verka väljer Stiftelsen att bedriva en mer aktiv programverksamhet på detta område. Genom att konsekvent arbeta med högt ställda kvalitetskrav och krav på konstnärlig verkshöjd samt genom arbetet med tidigare programområden har Stiftelsen nu skapat en plattform för att gå vidare och intensifiera arbetet med regional utveckling, som är en tydligt uttalad del av Stiftelsens uppdrag 1. Verksamhet inom programområdet under året Projektet har utvecklats genom en processinriktad arbetsmodell där omvärldsspaning, analys och förslag till konkreta insatser pågår parallellt. Arbetet har kunnat utvecklas i takt med de vunna erfarenheterna. Årets insatser 1 Ändamålsparagraf: Stiftelsen skall tillgodose sitt syfte genom att under minst tio år ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet skall stimulera det regionala kulturlivet i vid mening och syfta till att stärka tillväxt och utveckling. Lokala och regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten. 10

11 11

12 har koncentrerats till tre huvudspår: det kulturpolitiska landskapet; förutsättningarna för kulturverksamhet; hur kan kulturverksamhet bedrivas? Aktiviteterna kan delas in i tre kategorier: Dialogmöten i syfte att utveckla former för kommunikation, samverkan och samspel mellan i första hand politiker och konstnärer och andra kulturellt verksamma. Nätverksträffar med personer med delvis likartade erfarenheter som samlas kring en gemensam fråga. Kunskapsstöd/analys för att få ökad kunskap om det kulturpolitiska landskapet. Omvärldsanalysen har lett fram till ett antal iakttagelser som har bildat basen för de genomförda insatserna; Kan kultur vara en strategisk resurs för andra politikområden utan att konstnärlig integritet eller centrala kulturvärden hotas? När kultur lyfts fram som en resurs inom andra politikområden innebär det oftast att tillfälliga ekonomiska resurser tillförs, vilket skapar dynamik i finansieringssystemen med både önskade och oönskade effekter. Kulturprojekt initieras och genomförs oavsett om det etablerade kulturlivet deltar eller inte. Samtidigt skapas turbulens genom att kultursektorns aktörer, för att få del av medlen, måste agera på andra arenor och beslutsmiljöer än i de traditionella kulturpolitiska sammanhangen. Samhället satsar varje år betydande summor på att stödja nyskapande kulturinitiativ. Inte minst Stiftelsen har under åren bidragit till att flera kul- 12

13 Korståget i vår tid, BildMuseet, Gammlia, 05/451 turprojekt har kunnat realiseras. När inflödet av friska pengar sinar finns en stor risk för att flera bra satsningar inte kan säkra sin fortlevnad och såväl idésom kunskapskapital skingras. Även om konsekvenserna blir extra tydliga vid mångmiljonsatsningar är problemet generellt. Hur ser mottagningskapaciteten ut hos de nationella, regionala respektive de lokala systemen? Alternativa former för att organisera och finansiera kulturverksamhet undersöks också. Nyskapande kulturverksamheter söker sig idag ofta alternativa vägar för att organisera och finansiera verksamheten. Befintliga stödstrukturer passar ofta illa för deras behov. Hybridformer växer fram vilka med ett mindre verksamhetsbidrag som bas genererar merparten av sin driftsbudget genom tillfälliga externa medel. Ofta är de små, rörliga enheter som kan befinna sig i flera sfärer samtidigt och mäkla mellan olika sektorsintressen och samhällsområden. De verkar i ett gränsland med nya roller och inriktningar som kan vara svåra att förstå för det omgivande samhället. Projektledare för programområdet är Philip Johnsson med Rebecka Nolmark som projektsekreterare. Utveckling av kulturinstitutioner Stiftelsen är fortsatt angelägen om att bidra till utveckling och förnyelse, inte minst vad gäller förnyelse av kulturlivets institutioner och organisationer. Stiftelsens tidsbegränsade uppdrag gör det naturligt att försöka identifiera metoder för att understödja förnyelseprocesser och inte minst idéutveckling, detta snarare än att ge bidrag till vad som kan betecknas som en kulturinstitutions ordinarie verksamhet (t.ex. nästa utställning eller nästa föreställning) eller till annat som ingår i normal utvecklingsverksamhet. Arbetet inom ramen för programområdet Utveckling av kulturinstitutioner bedrevs under en flerårsperiod huvudsakligen i seminarieform. En slutrapport, Förnyelse är möjligt, publicerades i december Denna rapport, seminariereferat, m.m. återfinns på Efterfrågan på rapporten är sådan att en nyutgåva planeras. Resultatet av programområdets verksamhet är ett givet underlag för Stiftelsens arbete. Stiftelsen har fortsatt att aktivt stödja diskussioner och utvecklingsverksamhet på detta område. 13

14 Lokal kultur Frågor om entreprenörskap inom ramen för mer lokala kulturprojekt uppmärksammas också av Stiftelsen. En del i detta arbete utgörs av den seminarieserie på temat Lokal kultur och regional utveckling som pågår sedan år Personer med projektinitiativ och pågående projekt tar löpande kontakt med de seminarieansvariga, och Stiftelsen för en dialog om möjliga teman med idégivare från hela landet. Arbetsformen har varit framgångsrik. Aktiva samtal under två dagar används som metod för att påbörja eller stärka en process av nytänkande i relationen mellan kulturens aktörer på lokal, regional och central nivå. Deltagarna representerar projektgrupper, kulturadministratörer, utövande konstnärer och producenter. Stiftelsen har lyckats med målsättningen att skapa ett möte mellan de olika aktörerna, vilket även har bidragit till att samtalen har genomförts i delvis nya banor. Hittills har femton seminarier genomförts alla fulltecknade på olika platser och med olika underteman. Sammanlagt har närmare deltagare medverkat. Seminarieserien genomförs på olika platser i landet, dels för att anknyta till och belysa konkreta lokala initiativ och projekt, dels för att göra det möjligt för flera att delta utan alltför långa resor. Arbetsformerna har inom de utarbetade ramarna varierats utifrån tema och plats. Syftet har varit att skapa en arena för ett kreativt och konstruktivt samtal. De genomförs också i samverkan med aktörer eller projekt som finns på platsen. 14

15 Som nu ungefär, ett nutida konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för tonåringar, Umeå kommun, Kulturverket, 05/784 Under 2005 har tre seminarier genomförts: Kulturens mötesplatser, om rummet, mötet och skapandet, 4-5 februari i Skövde. Berättelsen och minnet, om hur vi förvaltar och för vidare, april i Hudiksvall. Kulturell ekonomi, om nytta och utveckling, maj i Upperud och Fengersfors i Dalsland. Som ett komplement till seminarierna genomfördes också under året en tankesmedja på temat Kulturell ekonomi i Vimmerby den 3-4 mars. Syftet var att ge tillfälle för en mindre grupp inbjudna personer att under två dagar i fördjupad form diskutera ett givet tema. Resultatet av detta möte utgjorde sedan underlag för seminariet på samma tema i Dalsland. Under våren 2006 kommer två seminarier att genomföras på starkt efterfrågade teman: Bilden av en plats, om hur bilder uppstår och förändras, mars i Pukeberg/Nybro. Bröd & Skådespel, om berättelsen och rummet, Åkerby skulpturpark och Stadra sommarscen, Nora, maj. Dessutom planeras flera fördjupande tankesmedjor. Verksamheten planeras fortsätta. Att utveckla kontakten mellan kulturliv och skola Stiftelsen har från start arbetat med frågor om ungdomars kultur och kulturutövande. Stiftelsens arbetsmetod med ett årligt ansökningsförfarande gör det svårt att finna möjligheter till finansiering av ungdomars egna projekt bristen på rörliga lokala medel för sådana ändamål förtjänar att uppmärksammas. Stiftelsen har därför valt att koncentrera insatserna på detta område i en programverksamhet som bidrar till ett närmande mellan kultur och skola med bibehållen ömsesidig respekt för de två områdenas särskilda villkor. Andra områden av särskilt intresse Stiftelsen verkar aktivt för att etablera nätverk och stödja mötesplatser för kvalificerade samtal. Detta kan ske genom att medverka till att skapa nya strukturer för sådana eller genom att på skilda sett bidra till att fler tillfälliga samtalsarenor etableras. 15

16 2 Utvärderingen kan kostnadsfritt rekvireras från Stiftelsen. Utveckling av Stiftelsens verksamhet När Stiftelsen bildades fanns inga förebilder för hur en verksamhet av detta slag skulle kunna bedrivas. Å ena sidan fanns stora och uttalade förväntningar på Stiftelsens bidragsgivning, å andra sidan fanns risken att alltför snabbt permanenta arbetsformer och metoder för verksamheten. Detta ledde på ett naturligt sätt till att Stiftelsens arbetsmetoder kom att utvecklas gradvis utifrån de erfarenheter som vanns. Efter att under det första året uteslutande ha arbetat med att pröva inkomna bidragsansökningar kom Stiftelsen därefter att i ökande omfattning arbeta mer proaktivt inom områden som bedöms vara angelägna. Denna utveckling kommer att fortsätta. Utvärdering av Stiftelsen Stiftelsen utvärderades under en treårsperiod med början år Professor Geir Vestheim vid Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås gavs i uppdrag att utveckla former för utvärderingen och att senare även ha huvudmannaskapet för utvärderingen. Arbetet bedrevs självständigt av en svensk-norsk forskargrupp från Norsk institutt for by- og regionforskning (nibr) under ledning av seniorforskare Bergljot Baklien. För Stiftelsen blev det en nyttig erfarenhet att under tre års tid vara i ständig kontakt med utvärderare. Att löpande behöva svara på frågor som man först tycker har enkla och banala svar gör att man tvingas tänka igenom, analysera och motivera sitt handlande. Utvärderingsprocessen blir därigenom ett metodiskt stöd i den fortlöpande utvecklingen av Stiftelsens arbete. Utvärderingen finns såväl i bokform 2 som på Väsentliga synpunkter i utvärderingen Utvärderingen ger en detaljerad bild av Stiftelsens verksamhet med fokus på de första tre verksamhetsåren. Bland slutsatserna kan nämnas att de två grundbultarna i Stiftelsens arbetsmetod; att arbeta med transparens och parallell kvalitetsprövning har bidragit till att ge legitimitet åt Stiftelsens arbete. Utvärdering och resultatuppföljning av samtliga projekt En normal del av verksamheten är att följa upp och utvärdera de insatser som Stiftelsen gör. Stiftelsen utvecklar och prövar nya former för detta. Det finns flera angelägna skäl till att fokusera på uppföljning och utvärdering. Ett av 16

17 Som nu ungefär, ett nutida konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för tonåringar, Umeå kommun, Kulturverket, 05/784 dem är den kontroll- och insynsaspekt som följer av att Stiftelsen är bildad av statsmakterna och därmed fördelar ursprungligen allmänna medel. Dessutom kan på så vis de erfarenheter och kunskaper som Stiftelsens insatser ger vidareföras i så stor omfattning som möjligt samt återkopplas till den egna verksamhetsplaneringen. Försöksverksamhet och förebildsprojekt Stiftelsen strävar efter att föra ut erfarenheter från genomförda projekt. Stiftelsen är därför intresserad av försöksverksamhet som kan fungera som modell- eller pilotprojekt. Ett antal av de projekt som erhållit bidrag har samtidigt givits möjlighet att mer utförligt redovisa vilka erfarenheter som gjorts. Riktlinjernas innehåll förutsättningar för att erhålla bidrag Riktlinjerna för bidragsgivning utvecklas successivt. Stiftelsen ger stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt och prioriterar därvid förslag som prövar nya former och vägar för kulturell verksamhet och konstnärligt skapande. Stiftelsen fäster stor vikt vid det kvalitativa innehållet. 3 Prop. 1993/94:177, Utbildning och Forskning, Kvalitet och Konkurrenskraft. Grunden för arbetet riktlinjer för bidragsgivning Riktlinjerna för bidragsgivning utgår från de av statsmakterna angivna förutsättningarna för Stiftelsens verksamhet. De återfinns i regeringens proposition till riksdagen inför bildandet av Stiftelsen 3 och i riksdagsbehandlingen av propositionen samt i det av regeringen den 23 juni 1994 utfärdade stiftelseförordnandet. Dessa dokument utgör fundamentet för Stiftelsens verksamhet. 17

18 Stiftelsen prioriterar: projekt som uppfyller högt ställda kvalitetskrav, konstnärligt och kulturellt nyskapande projekt, projekt som bidrar till regional utveckling, stöd till konst- och kulturlivets utvecklingsoch förnyelsearbete samt till förnyelse av kulturinstitutioner och kulturorganisationer, projekt som verkar för att närma kulturliv och skola till varandra, projekt med ett tydligt medborgarperspektiv. Stiftelsen arbetar uttalat med att ge stöd till och öka kännedomen om projekt av förebilds- eller modellkaraktär. Stiftelsens roll kan vara att ge stöd i en tillblivelse- eller etableringsfas eller att bidra till en planerings- och förankringsprocess. Ett krav för att få bidrag till mer stadigvarande projekt är att verksamhetens fortsatta finansiering kan bedömas vara realistisk. Stiftelsens roll kan vara att ge initialt stöd till långsiktiga projekt vilka kan bedömas ha förutsättningar att leva vidare av egen kraft. Stiftelsen uppmuntrar partnerskap med lokala och regionala intressen samt med ideella föreningar och privata företag. Ansökningar där det bedöms vara troligt att den sökandes huvudman kommer att ta ett naturligt ansvar för projektet prioriteras inte. 18

19 Korståget i vår tid, BildMuseet, Gammlia, 05/451 Kulturbegreppet En bred definition av kulturbegreppet Stiftelsen har i uppdrag att verka på ett nationellt plan över hela kulturområdet. Stiftelsen arbetar med en bred definition av kulturbegreppet vilket i sin tur leder till att stöd kan ges till projekt inom relativt vida ramar dock med generellt högt ställda kvalitetskrav. För att vara berättigat till bidrag ska projektet ha ett tydligt inslag av kulturell och konstnärlig förnyelse detta gäller särskilt projekt som ägs av kommun, landsting eller av etablerad institution. En annan aspekt av Stiftelsens uppdrag är möjligheten att bredda och fördjupa kulturlivet på en ort eller i en region. Detta kan ske genom stöd till projekt som syftar till att göra en ort eller region mer attraktiv för t.ex. kulturturism eller till att vitalisera en orts eller regions kontakter med nationellt eller internationellt kulturliv. Så arbetar Stiftelsen Stiftelsens arbetsfilosofi går ut på att arbeta med ett till omfattningen begränsat kansli som, med starkt teknikstöd, knyter till sig extern kompetens utifrån de behov som föreligger vid varje tillfälle. Förutom alla naturliga fördelar med att utforma Stiftelsens kansli som en liten, flexibel och lärande organisation, utgör tidsbegränsningen av Stiftelsens uppdrag ett starkt skäl för att inte bygga upp en stor administrativ överbyggnad. Kvalitetsprövning I Stiftelsens arbete med kvalitetsprövning deltar tre parallella expertinstanser. 19

20 Korståget i vår tid, BildMuseet, Gammlia, 05/451 Stiftelsens Ad hoc-grupp Stiftelsens kvalitetsgranskning görs primärt av en ad hoc-sammansatt grupp kvalitetsprövare. Den arbetar med kvalitetsprövning av bidragsansökningar. Ad hoc-gruppen medverkar även i arbetet med att utveckla Stiftelsens verksamhet och arbetsformer. Medverkan i Ad hocgruppen är ett tidsbegränsat uppdrag. Ad hoc-gruppens sammansättning varierar, som namnet antyder, över tid. I gruppen ingår specialkompetenser för att få den breda prövning av frågorna som Stiftelsen eftersträvar. Gruppen har under 2005 huvudsakligen haft följande medlemmar: Pedagogiska rådgivaren Ester Alavei, Malmö Integration, handikappfrågor Konstnärlige ledaren Danjel Andersson, Stockholm Utveckling, evenemang, musik SFI-projektsamordnaren Bosiljka Bozic, Göteborg Museer/integration Programchefen Dag Celsing, Västerås Regional utveckling Regissören Susanna Edwards, Nacka Film Koreografen Mats Ek, Stockholm Scenkonst, särskilt dans Konsthallchefen Elisabeth Fagerstedt, Uppsala Utställningar Professorn Tomas Forser, Göteborg Teater Operachefen, kompositören Jonas Forssell, Köpenhamn/Malmö Musik Curatorn/utredaren Maria Fridh, Stockholm Förnyelse av kulturinstitutioner Journalisten/utredaren Gunilla Kindstrand, Hudiksvall Regional utveckling Stadsbibliotekarien Gunilla Konradsson-Mortin, Malmö Biblioteksutveckling Konstnären Matts Leiderstam, Stockholm Bildkonst Pianisten Ingrid Lindgren, Stockholm Musik Förbundsordföranden/huvudprojektledaren Evelina Lundqvist, Växjö Ung kultur Inredningsarkitekten Andreas Nobel, Stockholm Form/design, utställningar Religionshistorikern, utbildningsledaren Kenneth Ritzén, Uppsala Integration Dansaren/repetitören Cecilia Roos, Stockholm Dans Professorn Tiina Rosenberg, Stockholm Genusfrågor Formgivaren Ingegerd Råman, Stockholm Form/design Lektorn Eva Saether, Malmö Musik Läraren Peter Skogsberg, Karlskrona Skola 20

21 Stiftelsens samarbete med Konstnärsnämnden I arbetet med granskning av bidragsansökningar medverkar även företrädare för Konstnärsnämnden. Granskare och tillika kontaktperson för respektive sakområde var under 2005: Konstnärlige ledaren vid COMA, Thomas Liljeholm, Växjö Arbetsgruppen för musiker och sångare. Direktören Sune Nordgren, Oslo Bildkonstnärsfonden. Tonsättaren Henrik Strindberg, Stockholm Arbetsgruppen för komponister. Skådespelaren Cecilia Nilsson, Stockholm Arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer. Stiftelsens samverkan med myndigheter Kvalitetsprövningen av bidragsansökningarna sker även med stöd av bl.a. sektorsmyndigheterna på kulturområdet Statens kulturråd, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet vilka ges möjlighet att yttra sig över en stor andel av bidragsansökningarna. Kontaktpersoner hos respektive myndighet har under 2005 varit: Handläggaren Siv Junback, Statens kulturråd, Stockholm. Landsarkivarien i Östersund, Eva Sjögren Zipsane, Riksarkivet. Avdelningschefen Birgitta Johansen, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Utveckling av kvalitetsprövningen Stiftelsens samarbete med sektorsmyndigheterna på kulturområdet har utvecklats under senare år. Så har till exempel bedömningarna från Kulturrådet kommit att mer ske i form av handläggarutlåtanden snarare än i form av ett yttrande från själva myndigheten. En liknande utveckling har skett i samarbetet med Riksarkivet. Från år 2006 upphör Stiftelsens formella samarbete med Riksantikvarieämbetet på detta område. Från år 2004 har medlemmarna i Ad hoc-gruppen, utöver att enbart kvalitetsgranska inkommande ansökningar, även viss initiativrätt. Denna metod kommer att fortsatt utvecklas. 21

22 Som nu ungefär, ett nutida konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för tonåringar, Umeå kommun, Kulturverket, 05/784 Kvalitetssäkring Den parallella kvalitetsprövning som Stiftelsen arbetar med utgör en väsentlig kvalitetssäkringsfaktor. Utgångspunkten är att granska samtliga ansökningar genom att inhämta utlåtanden från skilda experter/expertinstanser. Även de krav på revision och uppföljbarhet som ställs i och med bidrag från Stiftelsen är en kvalitetssäkringsfaktor. Offentlighet och sekretess Stiftelsen vinnlägger sig om att arbeta under så öppna former som möjligt. Eftersom Stiftelsens uppdrag har tilldelats av statsmakterna var det naturligt att redan från första dag arbeta i enlighet med offentlighetsprincipen. Samtliga ansökningar och expertutlåtanden är därmed allmänt tillgängliga. Från den 1 januari 1998 är Stiftelsen även i formellt avseende underställd offentlighetsprincipen. Bidragsgivningens omfattning Under året har 40 miljoner kronor fördelats till ca 180 kulturprojekt på basis av ca inkomna och bedömda ansökningar, se sidan 26. Planerings- och utvecklingsbidrag En del av de beviljade bidragen går till utveckling av projekt, till programskrivning eller till försöksverksamhet. Att ett projekt erhåller stöd i sådan form innebär inga garantier för ett fortsatt ekonomiskt stöd från Stiftelsen. Att Stiftelsen kommer att verka endast under en begränsad tid medför i sig en begränsning för möjligheten att lämna sådana garantier. Stiftelsens uppdrag innebär att Stiftelsen generellt bör ha en generös inställning till att stödja utvecklingsoch planeringsverksamhet. Stiftelsen vill därvid betona att en väsentlig del av denna typ av projekt inbegriper en analys av dess framtida finansiering. När Stiftelsens insatser alltmer inriktas mot särskilt prioriterade områden blir planerings- och utvecklingsbidragen en viktig metodisk möjlighet för idéer och förslag att fördjupat kunna prövas, utvecklas och i olika avseenden inte minst vad gäller finansiering förankras i sin omvärld. 22

23 23

24 Erfarenhetsspridning Eftersom Stiftelsens uppgift är att stödja utvecklingsverksamhet ligger det i sakens natur att de erfarenheter som görs får en mer allmän spridning. Här kan även projekt som inte har uppnått sina mål vara av intresse, då ett misslyckande kan ge viktiga lärdomar. Vid ansökan om bidrag ska den sökande kunna redovisa syftet med projektet för att senare i resultatredovisningen kunna ange uppnådda resultat i förhållande till mål. En bedömning av långsiktiga effekter ska följa den ekonomiska redovisningen vilken i sin tur ska vara godkänd av en revisor. Även ett projekts eventuella fortsättning ska redovisas. För att underlätta informationshanteringen utnyttjar Stiftelsen teknikstöd i stor omfattning för att enkelt kunna ta fram information för statistik och för vidare bearbetning, eller som information till intresserade. Projektdatabasen är allmänt tillgänglig. Aktuell information om Stiftelsens verksamhet återfinns enklast på från vilken man kan beställa ytterligare information och under januari februari även ta hem ansökningshandlingar. En fullständig förteckning över projekt som lämnat slutlig resultatredovisning under 2005 redovisas på sidan 40. Hur utbetalas bidrag från Stiftelsen Stiftelsen följer noga upp och utvärderar gjorda insatser. För att säkra rapporteringen av underlag för en sådan uppföljning utbetalas bidrag i normalfallet med 85 procent av beviljade medel vid igångsättandet och med resterande 15 procent efter det att projektets resultatredovisning har godkänts. Dessa redovisningar utgör allmän handling och är därmed tillgängliga för den som efterfrågar information. Korståget i vår tid, BildMuseet, Gammlia, 05/451 24

25 25

26 Projekt som har beviljats bidrag Förklaring till uppställningen: Projektets namn och diarienummer Projektansvarig Kommun och bidrag i kronor Fjärde dimensionen en modell för kulturens nya spår 05/1197 Föreningen Rallarfesten Kiruna Barnbiblioteket i Kulturens hus, i Luleå, i rummet och i rymden 05/490 Luleå kulturförvaltning, Stadsbiblioteket Umeå Utveckling av lek- och läraktivitet för funktionshindrade på Norrbyskärs Museum 05/155 Stiftelsen Mo Ångsåg, Norrbyskärs Museum Umeå Det relationella museet 05/421 BildMuseet, Umeå universitet Umeå Korståget i vår tid 05/451 BildMuseet, Gammlia Umeå Helger och högtider folklore, migration och kulturarv, Mångkulturellt centrum, 05/170 Turné i Norrbotten med barndansföreställningen Verkar Verkligt? 05/5 Föreningen RERE Arvidsjaur * Dansväxthus i Skellefteå 05/117 Kultur Skellefteå Skellefteå Manual, kultur för seniorer, kultur och hälsa 05/7 Umeå Kulturförvaltning Umeå Som nu ungefär, ett nutida konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för tonåringar 05/784 Umeå kommun, Kulturverket Umeå KUTLUR, Kultur lite omskakad 05/1187 Kulturföreningen Maya, Folkuniversitetet Umeå Friluftsmuseets besökare en publikundersökning 05/1188 Henrik Zipsane Östersund

27 Förstudie: CTH:s Museum 05/1121 CTH:s Vänförening Borlänge CTH:s Museum 05/843 CTH:s Vänförening Borlänge Framtidens skolbibliotek med verkstäder och e-bibliotek eller Biblioteket Törnrosa och den vackre prinsen 05/373 Västerås stad proaros Stöd och Utveckling Västerås Perspectives /1170 Nya Perspektiv Västerås Imagine Norberg 05/1110 Malin Ståhl, Lisa Panting Norberg Förstudie: Residens Riddarhyttan 05/8 Teatermaskinen ek. för. Skinnskatteberg Rekvisitadatabasen 05/ Skinnskatteberg Stadra Sommarscen, teaterfantasterier samt kultur och natur i skön förening längs väg /1137 Ideella kulturföreningen Cirkustältet Nora Dokumentation av seminarium Kultur som utvecklingskraft 4 okt /1151 Stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan Hällefors Bildspel Varför Design? 05/1166 Stiftelsen Formens Hus i Hällefors Hällefors Levande festival, ett projekt för att överbrygga barriärerna mellan scen och publik 05/287 AF Galaxen Arvikafestivalen Arvika Lokal kultur i globaliseringens tid 05/1124 Skapande Centrum Karlstads Universitet Karlstad Marknadsföring av Värmlandsoperans barn- och ungdomsverksamhet 05/1171 Värmlandsoperan Karlstad

28 IT IS WHAT IT IS 05/1186 Alma Löv museum Sunne jasså, bidde de inte en aula? - va bidde de då? - jasså, de bidde ett konserthus?! 05/32 Vara Kommun Vara Förskolebarnens bibliotek på Barnens bibliotek 05/1177 Barnens bibliotek Borås Salongen, nättidskrift för europeisk litteratur 05/1193 Bodil Zalesky Vänersborg Från industri till kultur 05/233 Dalslands Museum & Konsthall Mellerud Xam 05/742 Xam Uddevalla Plattform för oetablerade koreografer 05/1180 VGR, Dansbiennalen 2006 Uddevalla Keramiken en spegel av den mångkulturella staden Göteborg 05/6 Göteborgs Stadsmuseum Göteborg ABC Rasism nätet 05/23 Kulturföreningen BWC, Bwana Club Göteborg Uppbrott och nya vägar 05/29 Eva Ingemarsson Dansproduktion Göteborg Art Inject 05/40 Göteborg Artist Center Göteborg Museiveckan /43 Svenska museiföreningen Göteborg City of Names Bergsjön, Berlin 05/234 Kulturprojektet Röda Sten, City of Names, Everwanting Streets Göteborg Seminarium: Konstens förhållande till sin publik 05/429 FolkTeatern i Göteborg ekonomisk förening Göteborg

29 Rådgivning och coachning i projektet Ramp, en ramp för kulturell utveckling 05/515 Nätverkstan kultur i Väst Göteborg Världsbyn, ett interkulturellt och ekologiskt projekt 05/552 Föreningen Angereds Framtid Göteborg Dorismanifestet, etapp 3 05/635 Doris Film ekonomisk förening Göteborg PLANETA Folk- och Världsmusikfestival /825 Stiftelsen Musik i Väst Göteborg Modern samisk scenkonst 05/885 Kompani Nomad Göteborg polly 05/1015 Föreningen ROT Göteborg OPEN Field 05/1052 OPEN, Konst- och Kulturutveckling, VGregionen Göteborg Multimediaproduktion Göteborgs Maritima Centrum 05/1122 Stiftelsen Göteborgs Maritima Centrum Göteborg Utvecklandet av förutsättningar för Båstads konstvideo /1128 Xantippa Schmidt-Produktion Göteborg Club Art Mötesplats 05/1131 Föreningen Club Art Göteborg Göteborg Strategisk marknadsföring 05/1146 Röhsska museet Göteborg Pergite, ett projekt för framtagande av handlingsprogram mellan utbildningsoch kultursektorer 05/1152 Göteborgsregionens Kommunalförbund Göteborg Förstudie om en Svensk global encyklopedi 05/1160 Nätverkstan Göteborg Göteborg Art Sounds utveckling 05/1167 Göteborg Art Sound Göteborg

30 Helger och högtider folklore, migration och kulturarv, Mångkulturellt centrum, 05/170 Atalante LAB 05/1181 Atalante Göteborg Arbetsnamn: Destination Asien, utveckla seminariedelen och möjliggöra samarbetet med Ong Keng Sen 05/1184 Göteborg Dans & Teater Festival Göteborg Utvecklingsprojekt Röda Sten, fas II 05/1198 Föreningen Kulturprojekt Röda Sten Göteborg Utvärdering av projektet: The place of Art, Konstens plats 05/1205 Tryggare och Mänskligare Göteborg Göteborg Kontinua, ett skapande flöde framåt, projektår 2 av 3 05/1159 Nordiska Akvarellmuseet Tjörn Barn och ungdomar i morgondagens musiksverige 05/228 Svenska Visakademien Falkenberg Irtijal 05/1158 Ystads konstmuseum Ystad Odlad Frukt, ett sagospel där Strindberg möter Balkan 05/227 Teater Theatron Lund Nationell Scenkonstbiennal för Barn och Unga, Lund 06 05/360 Teatercentrum Lund Verkstad för integration samt återanvändning av kunskap och material 05/779 Fågelskolan i Lund Lund Mångkulturell verksamhet i musikundervisningen 05/1155 Zimba Marimba Band Lund Känsligt 05/1178 Kulturen Lund Kontra-Musikfestival 05/28 K-M:s ideella kulturförening Malmö

31 Malmö brinner Dokumentärfilmen, förprojektering 05/61 Drömmarnas Hus Malmö VR teaterscen 05/121 Inkonst Malmö Inkonst tar över Chokladfabriken 05/653 Inkonst Malmö Signal +. En undersökning av mindre utställningsplatsers funktion och betydelse 05/290 Kulturföreningen Signal Malmö HITTAD[LÄMNAD] 05/381 Drömmarnas Hus Malmö Det vilda bröllopet 05/934 Teater (foratt) Malmö Utveckling av verksamheten och konferens SESARS, Swedish Seminar of Artist Run Spaces, våren 06 05/991 IKK Institutet för Konstnärer och Konstförmedlare Malmö Leva i två världar en vandringsutställning 05/1179 Malmö Museer Malmö Regional handlingsplan för bildkonstområdet i Skåne 05/1143 Samverkansgruppen i Skåne, IKK Institutet för Konstnärer och Konstförmedlare Malmö Forumfilm filmkonst & interaktivitet 05/1001 Orakel Produktion Malmö Eppur si muove, likväl rör den sig 05/1125 Lennart Alves Malmö

32 Samarbete kring samtidskonst i Skåne 05/1135 Kulturföreningen Signal Malmö Varför blir det så snett III 05/1139 Malmö museer Malmö Dansprojektet 05/1144 Hästaryds skola Karlshamn Konst gestaltar ett historiskt parklandskap 05/120 Ronneby Konstförening, Kulturcentrum Ronneby LARM ljudfestival 2006 och ljudkonstbok, Föreningen LARM, 05/150 Musiktidskriften OPUS 05/1149 Johannes Nebel Malmö Utvecklingsbidrag BUFF 05/1173 BUFF, Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö Malmö Ars & Modus 05/895 Ars & Modus Simrishamn Pilotprojekt Himlabacken 05/1148 Himlabacken ideell förening Simrishamn Seminarium: Samtida minnesmonument 05/1196 Stiftelsen Wanås Utställningar Östra Göinge Ge skolan själen tillbaka, Kulturen som besjälande kraft i skolan för utveckling och integration 05/226 Marinmuseum, Statens maritima museer, Sunnadalskolan Karlskrona Mobilisering av Karlskrona, berättelse i förändring 05/1123 Region Blekinge Karlskrona Lille Hamlett och Spöket 05/818 Unga Roma Gotland Bergmanveckan 05/1129 Fårö Filmcenter Ideell förening Gotland

33 Samtidskonst i samverkan med TV 05/1199 Baltic Art Center Gotland Cultivator, samarbetsform för Bildkonst, Jordbruk och Naturvård 05/394 Kultiv KB Borgholm Förstudie inför utvecklingsprojekt för Virserums Konsthall 05/24 Virserums Konsthall Hultsfred Utvecklingsprojekt för Virserums Konsthall 05/127 Virserums Konsthall Hultsfred Rookie Business, affärsskapande nätverk för unga nystartade företag inom kreativ näring 05/1175 Rookie Business, Beat Mania Hultsfred Lokal Kultur fas 6/ /1133 Eureka Film & TransArt Mörbylånga Förenklad förstudie till konstprojektet SPUNK, Museet för naiv konst 05/1162 Peter Johansson Nässjö Projektorganisation för Borggårdsscenen i Vadstena 05/122 Stiftelsen Internationella Vadstena- Akademien Vadstena Young Shakespeare 05/1194 Stiftelsen Internationella Vadstena- Akademien Vadstena Planeringsbidrag, IT-ceum, Det förstärkta museibesöket 05/1153 Omnitus AB Linköping Kunskapsnätverk medeltidsmuseer 05/1185 Länsstyrelsen i Östergötland Linköping Mitt hem om 10 år, ett design och teknikprojekt 05/480 Power, Interactive institute Eskilstuna

34 Som nu ungefär, ett nutida konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för tonåringar, Umeå kommun, Kulturverket, 05/784 Förberedelse för verkligheten 05/1127 Föreningen Kolhusteatern Flen Nya pjäser Nya världar 05/100 Gottsunda Dans & Teater Uppsala Nya pjäser Nya världar 05/711 Gottsunda Dans & Teater Uppsala REBECKA, en musikal om en kvinnas liv, om uppbrott och försoning 05/786 Svenska kyrkan, MusikBibel 2000 Uppsala Det frågeorienterade biblioteket 05/1142 Länsbibliotek Uppsala Uppsala Dramatisering av Bollhusmötet /1156 Ola Larsmo Uppsala Vår nysvenska kulturskatt 05/563 Föreningen Klotet Norrtälje Hunt for the Unabomber, postproduction 05/1141 Ola Pehrson Solna Dubbel utsatthet 05/185 Föreningen Babylon Media Södertälje Dubbel utsatthet 05/1183 Föreningen Babylon Media Södertälje Värt att minnas 05/2 Stockholmsutbildningen Stockholm Vandringsutställning Sarajevo under belägring 05/4 Kulturarv utan Gränser Stockholm All Under 05/30 Gunilla Leander Stockholm Ledarskapsprogrammet Vilja, Våga, Välja 05/31 Sveriges Museimannaförbund, AkademikerUtbildning Stockholm

35 Kylskåpsinfernot 05/42 Johanna Ekström Stockholm Bortalaget, organisationsuppbyggnad 05/44 BORTALAGET Stockholm Inre förändringar i takt med framtidens krav 05/58 Stiftelsen Skansen Stockholm Måndagsteatern 05/123 Effect Film Production KB Stockholm When Objects Dream 05/124 Kulturhuset Stockholm Stockholm LARM ljudfestival 2006 och ljudkonstbok 05/150 Föreningen LARM Stockholm Teaterfabriken fas 2 05/229 Visslingar & Rop Stockholm Ung svensk arkitektur 05/230 Arkitekturmuseet Stockholm Attityder och fakta 05/231 Wift-women in film and television, Filmhuset Stockholm Dokumentation av samtalsserien Orientalism, den koloniserade tanken, exemplet Sverige 05/232 Re:Orient Stockholm Ultravåldsdesign 05/293 Tensta Konsthall Stockholm Nya Uppdragsgivare, fas 2 05/294 Föreningen Spree Stockholm FRI ENTRÉ. Ökad tillgänglighet till landets muséer, ett pilotprojekt 05/375 Statens historiska museum Stockholm Dans DVD 05/423 Dansens Hus Stockholm

36 Som nu ungefär, ett nutida konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för tonåringar, Umeå kommun, Kulturverket, 05/784 Ungdomsforum för hiphoptexter och poesi 05/442 Skrivarstudion Stockholm Re:Orient i Vadstena, SACRED WORLD 05/492 Re:Orient Stockholm Staden människan och behoven 05/513 Daniel Sturaeus Stockholm Mainstream/Web-Tv projekt för grundskolan 05/585 Mainstream, Solbergaskolans Mediautbildning Stockholm Patterns of Violence/Våld 05/607 Project Plantage, Riot Reel AB Stockholm Dans DVD, Show-off.se 2005, fas 2, Info-kontor för dans 05/629, 699, 855 Stiftelsen Dansens Hus Stockholm Flame Nya vägar till kunskap, identitet och passion. Kulturskolan och gymnasieskolans yrkesprogram i allians 05/632 Kulturskolan Stockholm Stockholm Förstudie avseende bildandet av ett svenskt datorspelsinstitut 05/655 Svenska Datorspelsinstitutet, SDSI Stockholm Att rädda och tillgängliggöra unika video- och filminspelningar som speglar Kungliga Balettens historia 05/679 Kungliga Operan Stockholm En dag i hemtjänst steg 2 05/696 Reel Film Stockholm Brasa och löda, hantverk i arkeologins tjänst 05/787 Björn Gustafsson-Ny Stockholm Raketa Institute 05/926 Raketa Stockholm

37 UFOG/Upptäck! Förändra! Om genusmedvetande i museerna 05/942 Föreningen för genusfrågor i museerna, Strindbergsmuseet Stockholm Hemsida till Nätverket brudarna 05/1002 Galleri Kontrast AB Stockholm Små kamelerna 05/1013 New Moon kulturorganisation Stockholm MAP, Mobile Art Production 05/1068 MAP, Mobile Art Production Stockholm Gyllene snittet, de magiska sambanden 05/1069 TUNG Bit KB Stockholm Skotten på Vasaplatsen 05/1126 Göran du Rées Stockholm Mötesplats Shopping, ett samtal om konst, konsumtion och de villkorade offentliga rummen 05/1130 Konstnärscentrum Öst Stockholm Utveckling av Access All Areas /1132 Export Music Sweden AB Stockholm Gringo förortsfestival i Mobilen 05/1134 Digital Act AB Stockholm Nya konstnärshuset, konstnärlig förnyelse av hundraårig verksamhetsidé 05/1136 Svenska Konstnärernas Förening Stockholm Eric Ericson International Choral Centre 05/1138 Eric Ericsons Stiftelse Stockholm Planering av fredsprojekt 05/1140 Föreningen Livstycket Stockholm Dokumentation av nontvtvstation 05/1145 Splintermind AB Stockholm Trace & Ananas Cap 05/1147 Stiftelsen San Michele Stockholm

38 polly, Föreningen ROT, 05/1015 ADRA seminarier på Plats schhhh 05/1164 ADRA Ideell förening Stockholm Inez Svenssons stipendiefond för unga textilformgivare 05/1150 Inez Svenssons stipendiefond för unga textilformgivare Stockholm Kvinnors liv och kärlek 05/1154 De Tre Koloraturerna Stockholm Tusen år hos Gud en sekund på jorden 05/1157 Margaretha Åsberg Stockholm Utvärdering av Föreningen Läsrörelsens kampanjer och projekt 05/1161 Föreningen Läsrörelsen, Svenska barnboksinstitutet Stockholm CRAC high definition video, steg II 05/1163 SKODK/CRAC Stockholm Nätverket 05/1165 Text & Utveckling Stockholm Oetablerade TORPEDprojekt 05/1168 Stiftelsen Moderna Dansteatern Stockholm MOI, Mångfald och inflytande 05/1169 MOI, Mångfald och inflytande Stockholm Utarbetande av former för en fristående kompletterande utbildning 05/1172 Föreningen Livstycket Stockholm ArtPlatform Fas III 05/1174 ArtPlatform Stockholm Virtual Structure For Social Animals, VSFSA 05/1182 Johan Waerndt Stockholm

39 polly, Föreningen ROT, 05/1015 Filmmusikseminarium 05/1189 Peter Bryngelsson Stockholm Marknadsföring av Stockholms Poesifestival / TAL Stockholm Den mobila institutionen, ett designprojekt för Mossutställningar 05/1191 Mossutställningar Stockholm Dokumentation av seminarieserien Konsten, Kulturpolitiken, Forskningen 05/1200 Riksbankens Jubileumsfond Stockholm Plaza 05/1201 Mångkulturell Ungdom Stockholm Produktledning och handelsmöjligheter för unga modedesigners 05/1202 Incontrast Management & Design AB Stockholm Helger och högtider folklore, migration och kulturarv 05/170 Mångkulturellt centrum Botkyrka Vårrullen filmfestival 05/1192 Botkyrka Mediecenter, Vårrullen Filmfestival Botkyrka Folkets Historia 05/3 Johan Ohlson Huddinge samt kronor till seminarier m.m. Summa kronor fördelade på 176 projekt. * I projektredovisningen ovan ingår ett projekt, 05/5 Turné i Norrbotten, vars bidragsbelopp inte ingår i slutsumman. Projektet härrör från ett rambeslut från år 2000 avseende projektbidrag till Dans i hela landet. 39

40 Redovisade projekt Korståget i vår tid, BildMuseet, Gammlia, 05/451 Under 2005 har nedan redovisade projekt lämnat slutlig resultatredovisning. Förklaring till uppställningen: Projektets namn och diarienummer Projektansvarig Kommun och bidrag i kronor Nyskapande delar i Bodens Musikskola 01/986 Musikskolan Boden Boden Barents körcentrum 02/774 Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska universitet Piteå Innovationer och kreativitet i skolan 01/431 Innovation Norrbotten AB Luleå VÄNDSKIVA, Etapp III, Renovering och montage 02/836 Malmbanans Vänner, Norrbottens Järnvägsmuseum Luleå Samiskt särskolematerial 04/647 Anne Pavval Jokkmokk Turné i Norrbotten med barndansföreställningen Verkar Verkligt? 05/5 Föreningen RERE Arvidsjaur Publikarbete med ett mångfaldsperspektiv 03/1415 Västerbottensmusiken AB Umeå Förstudie: Databas för scenografi, kostym, rekvisita 04/34 Norrlands Musik- och Dansteater Umeå Studentproduktioner på den Svenska Teaterbiennalen i Umeå och Skellefteå 04/758 Svensk Teaterunion Svenska ITI Umeå Publikarbete med ett mångfaldsperspektiv 04/1286 Västerbottensmusiken AB Umeå Utveckling av Lek- och lärmiljöer 01/966 Jämtlands läns museum Östersund

41 På flykt, ett värdegrundsprojekt kring flyktingfrågor för höstadieelever 03/276 Jämtlands läns museum Östersund Steps 03/1104 Länskulturen i Jämtlands län Östersund Samerna, ett folk på väg 04/894 Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum Östersund Projekt Mannaminne 03/592 Stiftelsen Mannaminne Kramfors Förstudie: Utställning om geologi och landhöjning, Världsarv Höga Kusten 04/1309 Technichus i MittSverige AB Härnösand Förstudie: Samarbete gymnasieskolan, fria kulturutövare och institutioner 04/1243 Hälsinglands Museum Hudiksvall Förstudie: Samarbete högstadium och gymnasium kring historia och kulturarvsfrågor 04/1246 Hälsinglands Museum Hudiksvall Rosenlöfs bok 03/349 Rosenlöfs Bok Sandviken Fängelsemuseet i Gävle, en demokratisk mötesplats i två fängelser 03/1136 Föreningen Fängelsemuseet i Gävle Gävle Litteraturberget 03/517 Ludvika kommun Ludvika Världsarvshuset Falun 03/1017 Stiftelsen Stora Kopparberget Falun Kulturmanifest för Kulturföreningen Magasinet 04/1290 Kulturföreningen Magasinet Falun Museet som arbetsform, Ekomuseum som modell 03/1410 Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen Smedjebacken

42 Projektering: Kultur-, informationsoch medborgarcentrum 04/1255 Sala kommun Sala Film, ett sätt att redovisa? 01/1099 Landstinget i Västmanland, Film i Västmanland Västerås Kvinnoliv i det industriella landskapet 02/365 Västmanlands läns museum Västerås Dansprojekt på Teater Västmanland 02/1287 Teater Västmanland Västerås Förberedelsearbete inför improfestivalen Perspectives /1337 Nya Perspektiv Västerås Perspectives 2004, Festival for Improvised Music 03/574 Nya Perspektiv Västerås Interaktiv digital presentation av kulturella miljöer i samverkan med skolan 02/433 Upplevelselinje Bergslagen Norberg ABUNDANCE 04/1260 Dans i Värmland Karlstad Förprojektering: Stadens historieverkstad, museum i stadens rum 04/306 Skövde stadsmuseum Skövde Renässans-R 96/447 Föreningen Kultverket Lidköping De bidde ett konserthus 05/32 Vara Kommun Vara Nils Holgersson online, pedagogiskt kulturarvsprojekt i flera län 04/1275 Regionbibliotek Västra Götaland Borås Framtida Musik, Festival i Kalv 03/267 Föreningen Levande Musik Svenljunga

43 Kalvfestivalen, fortsatt projektledning 04/1274 Föreningen Levande Musik Svenljunga Att skapa en mångkulturell väv med utgångspunkt från Parkskolan 97/1283 Parkskolan Mark Nordiskt smidescentrum, epicentrum för lokal och regional utveckling 03/660 Stenebyskolan Bengtsfors Backamo och framtiden 03/1393 Stiftelsen Backamo Lägerplats Uddevalla Samverkan skola/kulturarbetare 02/667 Gullmarsgymnasiet Lysekil Nordens masker och dess gestaltning 03/900 Torbjörn Alström Kungälv Göra största möjliga nytta till minsta möjliga skada 01/810 Peter Lilliecrona Göteborg Göteborgsoperan i regionen 02/333 GöteborgsOperan AB Göteborg Mer än vart fjärde år 02/722 Independent Media Center Göteborg Etablerande av kulturhus, bibliotek i Härlanda park 02/1311 Örgryte SDF, Härlanda SDF Göteborg SM i breakdance 03/797 Kulturföreningen Hip Hop Association Göteborg Svenskt dansfokus, i ett internationellt festivalsammanhang 03/887 Göteborg Dans & Teater Festival Göteborg Koreografiska möten 03/1198 Dansbyrån i Göteborg, Ekonomisk förening Göteborg Dorismanifestet 03/1271 Doris Film, Ekonomisk Förening Göteborg

44 Förprojektering: Malmö Brinner, Drömmarnas Hus, 04/344 Republiken 03/1384 Republiken, Nefertiti Göteborg Same same but different, Multifaith Europe 04/19 Stiftelsen World Wide Wisdom Göteborg Konsten att vara onyttig 04/264 Atalante Göteborg När tågen går förbi, f.d. Beviset 04/338 Teater Spunk Göteborg ASCII för Jacquard i A-moll 04/510 Barbara Ekström Göteborg Lokalavdelning Kultur och Näringsliv Västra Götaland 04/793 Kultur och Näringsliv Göteborg Utrustning av Dansbyrån Studio 04/1287 Dansbyrån i Göteborg, ekonomisk förening Göteborg Projektering: SNYKOs femåriga kompositionsprojekt, Att Skapa 04/1289 SNYKO, Stockholms nya kammarorkester Göteborg Dokumentation av Airis 04/1294 Skådebanan Västra Götaland Göteborg ABC Rasism, nätet 05/23 Kulturföreningen BWC, Bwana Club Göteborg Seminarium: Konstens förhållande till sin publik 05/429 FolkTeatern i Göteborg, ekonomisk förening Göteborg Konsten som kreativ kraft i skolan 02/1332 Nordiska Akvarellmuseet Tjörn Konstpedagogik 04/254 Teckningsmuséet Laholm Företagsarkiven i Halland 97/823 Föreningen Hallands Näringslivsarkiv Halmstad