Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) Nr 60, (2012), s vid fjällets fot

Transkript

1 Provided for non-commercial research and education use. Not for reproduction, distribution or commercial use. The attached copy is furnished to the author for internal non-commercial research and education use, including for instruction at the authors institution and sharing with colleagues. Other uses, including reproduction and distribution, or selling or licensing copies, or posting to personal, institutional or third party websites are prohibited. In most cases authors are permitted to post their version of the article (e.g. in Word or Text form) to their personal website or institutional repository. Authors requiring further information regarding The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry s archiving and manuscript policies are encouraged to visit:

2 vid fjällets fot

3

4 Vid fjällets fot Donatorn A.W. Bergsten och hans Enaforsholm i Västjämtland från jaktvilla till fjällgård At the Mountain s Foot Benefactor A.W. Bergsten and his Enaforsholm in West Jämtland from hunting lodge to mountain farm red./ed. hans antonson kungl. skogs- och lantbruksakademien Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 60 Supplement till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift issn isbn

5 Boken har utgivits med ekonomiskt stöd av: Stiftelsen A.W. Bergstens donation Omslagsbild: Enaforsholm mot Storlien med Enafors stationssamhälle till höger i bakgrunden. foto: Margareta Ihse, 23 augusti Försvarsmaktens publiceringsmedgivande , : Cover photo: Enaforsholm photographed towards Storlien. In the upper right corner lies Enafors station. photo: Margareta Ihse, 23rd August, Swedish Armed Forces publications permit 06/09/2012, : Försättsblad: Enaforsholm med Ånnsjön i bakgrunden. foto: Margareta Ihse, 23 augusti Försvarsmaktens publiceringsmedgivande , : Front end-paper: Enaforsholm with Ånnsjön lake in the background. photo: Margareta Ihse, 23rd August, Swedish Armed Forces publications permit 06/09/2012, : Eftersättsblad: Enaälvens fors fotograferad mot norr från Enaforsholms västra klippstrand. foto: Hans Antonson, 2 augusti Back end-paper: The Enan River Falls, looking north from the western slab-rock shore at Enaforsholm. photo: Hans Antonson, 2nd August Beställning av boken kan göras från: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (KSLAB) Box 6806, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 95 B Tel: E-post: kslab@ksla.se Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 60 Utgiven av: Enheten för de areella näringarnas historia (ANH), Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Förteckning över tidigare utgivna pubikationer från ANH finns längst bak i denna bok Redaktörer för serien: Lars Ljunggren & Per Thunström Redaktör: Hans Antonson Översättning: Roger & Kerstin Tanner, Ordväxlingen AB English translation: Roger & Kerstin Tanner, Ordväxlingen AB Grafisk form & repro: Elina Antell, Gyllene Snittet, Uppsala Tryck: Exaktaprinting, Malmö, 2012 issn isbn

6 Innehåll åke barklund Enaforsholm då, nu och i morgon ett akademiföretal 7 kerstin nibleaus Upplevelser och minnen från Enaforsholm en essä 11 nils edling Alexander Wilhelm Bergsten och hans värld 13 hans antonson Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm 68 madelene seberbrink, daniel rutgersson & hans antonson Bebyggelsen vid Enaforsholm, i går, i dag och i morgon 151 kjell lundquist Fjällbrud och kurilerlärk, jordgubbar och hjortron om Enaforsholm, dess örter, träd och buskar 183 maria sandström & maja rytorp Enaforsholms fjällträdgård 246 åke bruce & margareta ihse Vegetationsrutorna på Enaforsholm 251 hans antonson Markernas restaurering vid Enaforsholm 261 hans antonson Lénström, Carl August Emanuel en inledning 267 carl a.e. lénström Enafors i Jämtland, betraktadt ur turistsynpunkt (Omtryck ur Svenska Turistföreningens årsskrift 1903) 269 roger bergström, kjell danell & hans antonson Jakt som näring och livsstil i Jämtland och Enaforsholm 280 ingemar näslund Fisket i västra Jämtland en viktig och omstridd resurs 313 hans antonson Efterord och tack 338 Bilagor 340 Författarpresentationer 357 hans antonson Summary 363

7 Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) Nr 60, (2012), s Enaforsholms fjällträdgård och huvudbyggnaden. foto: Margareta Ihse, 23 augusti Enaforsholm mountain garden and the main building. photo: Margareta Ihse, 23rd August 2012.

8 Enaforsholm på väg till eller från tågstationen. På Enaforsholm kan man äta frukost och förbereda sin fjällvandring efter natten på tåget och tänk Dig själv att en vecka senare komma nerför Storsnasen, trött, svettig och lortig, gå över och vandra upp längs Enan till dusch och bastu, sätta Dig vid dukat middagsbord och framåt kvällskulan embarkera nattåget hem! En mecenat till brobygget välkomnas. Inför akademiens 200 årsjubileum 2013 rustar vi extra i fjällträdgården. De bägge entréerna byggs om och växtbäddarna snyggas till, trädgården blir då mer lättskött med sarger och klippvänliga gräsgångar. Trädgården skall locka besökare och inspirera till odling i vår kargaste växtzon, åtta och en halv! Det finns en mycket lämplig plats mitt i trädgården för ett myggfritt lusthus där kaffe kan intas och trädgården njutas på nära håll. Också här är en mecenat välkommen. I takt med ökande skaror besökande och därmed bättre ekonomi fortsätter diskussionen om successivt utökade verksamheter, upprustningar av befintliga hus och på sikt också återuppförande av försvunna byggnader. Jag tänker då särskilt på punschverandan vid forsen och det raserade utsiktstornet uppe på sin höjd på fastlandssidan. Kunde vi sedan på något vis markera att på Enaforsholm fanns Jämtlands hittills västligaste sågverk runt förra sekelskiftet skulle en gammal sågverksman känna sig ganska nöjd. Enaforsholm är platsen för ledamöter och likasinnade att mötas för samtal och umgänge i de gröna näringarnas, i akademiens och i Bergstens anda. Denna bok ger historien om Enaforsholms donator och därmed ramen för verksamheten med Bergsten i centrum. Den första Bergstensboken från 2005 rönte stort intresse och tog snabbt slut. Denna upplaga är delvis en omtryckning, men flera kapitel är kompletterade och majoriteten är helt nya. Alla bildtexter är översatta till engelska tillsammans med en fyllig sammanfattning för att även locka utlänningar, ledamöter och andra till Enaforsholm. Ett stort tack riktas till redaktören Hans Antonson och till författarna ursprungliga och tillkommande för den gedigna levnadsteckningen av akademiens störste välgörare och beskrivningen av hans älskade fjällgård. Välkomna till Enaforsholm. Åke Barklund Akademiens sekreterare och VD vid fjällets fot

9 Upplevelser och minnen från Enaforsholm en essä för mig är enaforsholm en fridfull oas. När jag kommer nerför backen från stora vägen och ser de gula byggnaderna med Snasahögarna i ryggen fylls jag av en känsla av lugn, ro och glädje. Kontrasten mot de stora och intensiva turistorterna i närheten är stor. Första besöket var för mer än 20 år sedan. Det var sportlov för hela familjen. Vi trivdes verkligen i Akademiflygeln som kändes hemlik och personlig jämfört med många andra ställen vi varit på. Att det inte kostade mer för logi och måltider än att bo i en stuga och laga mat själv var en klart positiv faktor. På kvällarna umgicks vi med andra akademiledamöter som också var där med sina familjer. Det blev goda och utvecklande diskussioner i många angelägna frågor kring jord- och skogsbruk och miljö. På dagarna åkte vi förstås skidor och då kunde man välja att åka utför i Storlien eller Duved eller ge sig ut på fjället, en påtaglig fördel i en familj med olika önskemål. Själv väljer jag tveklöst fjället. En halvtimme bort med bil eller buss ligger Storulvån och man är ute på kalfjället direkt. Sen är det bara att välja åt vilket håll man åker. Om vädret är bra, kanske stilla med klar sikt mot fjällen runt om och gnistrande snö kan man åka mot Sylarna eller Blåhammaren. Är det blåsigt kan man gå i lä mellan fjällbjörkarna mot Gåsen. Direkt från vallaboden på Enaforsholm brukar det också finnas spår för kortare turer. Sommarfjäll det är något helt annat än vinterfjäll. Fjällvärlden visar sig i så många fler dimensioner och en sådan mångfald av naturtyper, färger, flora och fauna. Och vattnet porlar utefter fjällsidorna. Mina äldsta och starkaste minnen från fjällvandring är från området kring Sylarna, nästgårds till Enaforsholm. Där gjorde min man och jag vår första stugtur, med utrustning för en vecka i ryggsäcken. Det var mer än fyrtio år sedan men lämnade oförglömliga minnen. Vi var fyllda av entusiasm och inställda på strapatser. Första etappen var från Storlien till Blåhammaren. Att ta taxi till Rundhögen (som vi skulle göra idag) var det inte tal om. Dels var reskassan mycket begränsad men det skulle också vara att fuska tyckte vi. Ortsbefolkningen varnade för att leden var dåligt underhållen men vi hittade kryss som vi följde. Vi hade inte förstått att kryssen markerade vinterleden. Så vi hamnade i kärr och gick ner oss till knäna. Detta stämde helt med våra förväntningar så vi kämpade på. När vi kom fram till älven var det på ett ställe där den var både bred och djup. Vi antog att det var meningen att man skulle simma över men innan vi hann sätta igång med detta upptäckte vi en bro över älven en bit bort. Och där fanns förstås också sommarleden som var en bred väl uppgången stig. Sen gick det som en dans upp till Blåhammaren där vi fick de två sista bäddarna. Ordentligt fjällbitna blev vi. Det var upplevelser och minnen som etsat sig fast, jag minns fortfarande stenen där vi kokade blåbärssoppa med hela Sylarnamassivet i blickfånget. Och norska Storerikvollen med sina låga fäbodhus med blomsterängar på vid fjällets fot 11

10 taken, den underbara gamla Nedalshytta som inte finns längre sedan sjön reglerats. Det blev den första av många vandringar på den norska sidan, till Ramsjöhytta och Schulzhytta och Stordal där vi bodde hos Inga Stokke och lyssnade andlöst till berättelser om kriget och hur de gömde flyktingar i källaren medan tyska soldater satt i köket. Vi hittade hjortronmyrar där ingen annan varit. Vi drack vatten ur bäckarna och badade i iskalla fjällsjöar. Och beundrade fjällväxterna mäktiga Kung Karls spiror, lappljung och den lilla blå tätörten. När jag arbetade i Bryssel under många år hände det att saknaden efter orörd natur i de svenska fjällen blev oemotståndlig. Då tog jag mig upp till Enaforsholm om så bara för några dagar, med flyg eller nattåg, och njöt obeskrivligt, inte bara av skidåkningen utan också av lunchmatsäck med leverpastej och kaviarsmörgås, messmör och chokladtermos. Under åren har det blivit många besök, mest på vintern. På senare tid har jag storligen uppskattat den vackra innemiljön och komforten i den rustade huvudbyggnaden liksom den utsökta maten. Det som gör Enaforsholm speciellt är också grosshandlare Bergsten, påtagligt närvarande. Hans självporträtt i olja, andra tavlor och fotografier av hans hand samt foton föreställande honom själv, fröken Lindström och hundarna hänger här och var. Motiven för hans egna tavlor och fotografier vittnar om hans starka känsla för naturen runt omkring med jakt och fiske. Tänk att all denna naturens skönhet och rikedom finns praktiskt taget runt knuten på Enaforsholm och kan kombineras med en bekväm säng och en utsökt trerätters middag! Jag är djupt tacksam för att han valde att donera Enaforsholm just till vår akademi. Kerstin Nibleaus Tekn.dr och akademiens preses Kerstin Niblaeus, akademiens preses i KSLA-biblioteket 20 september foto: Ylva Nordin, KSLA. Kerstin Niblaeus, KSLA President , photographed in the KSLA library 20th September photo: Ylva Nordin, KSLA. 12 vid fjällets fot