Minnesanteckningar från sakråd den 7 mars gällande uppföljning av internationella rekommendationer avseende ICCPR och ICESCR

Transkript

1 Ku2017/00388/DISK Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Minnesanteckningar från sakråd den 7 mars gällande uppföljning av internationella rekommendationer avseende ICCPR och ICESCR Kort information om syftet med mötet och processen framöver Mötet inleddes med att statssekreterarna Pernilla Baralt och Per Olsson Fridh hälsade alla välkomna. Per Olsson Fridh beskrev bakgrunden och syftet med mötet. Under hösten 2016 lämnade regeringen skrivelsen Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) till riksdagen. Skrivelsen innebär en ambitionshöjning bl.a. vad gäller en ökad transparens och öppen dialog med civila samhällets organisationer om de rekommendationer som Sverige får i internationella granskningar. Syftet med dagens möte är därmed att dels informera om var vi befinner oss i arbetet med rekommendationerna, dels inhämta synpunkter på åtgärder som bör vidtas med anledning av rekommendationerna. Sverige ska rapportera 2023 gällande konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och 2021 gällande konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Kommittén för mänskliga rättigheter har begärt att Sverige ska återrapportera redan i år gällande två rekommendationer som Sverige fick inom ramen för granskningen av ICCPR förra året. Det handlar om rekommendationerna om hatbrott samt asyl och migration.

2 På mötet idag kommer inte alla rekommendationer diskuteras utan endast de rekommendationer som är mer eller mindre gemensamma för både ICCPR och ICESCR. Diskussion och synpunkter utifrån specifika rekommendationer Konventionens status i den nationella rättsordningen (ICCPR rek. 5 och ICESCR rek. 6) Information från statssekreterarna: I MR-strategin som beslutades i oktober förra året betonar regeringen att det är grundläggande att svensk lagstiftning är utformad i överensstämmelse med konventionsåtagandena. I MR-strategin framhåller regeringen att effekterna av en inkorporering av barnkonventionen bör följas upp och utvärderas. I dagsläget planerar inte regeringen inkorporering av ytterligare konventioner. Däremot avser regeringen att följa hur principen om fördragskonform tolkning tillämpas i myndigheters verksamhet och regeringen gör bedömningen att tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna bör utvärderas. Regeringen avser att återkomma gällande formerna för detta. Uppsala universitet har sedan 2014 haft i uppdrag att utarbeta och genomföra ett kompetensutvecklingsprogram om mänskliga rättigheter för statligt anställda. Regeringen kommer att, i samband med att Uppsala universitet skickar in sin slutrapport den 31 mars, ta ställning till hur det fortsatta arbetet med att säkerställa nödvändig kompetens bland statligt anställda bör utformas. Synpunkter från organisationerna: Principen om fördragskonform tolkning tillämpas inte i domstolarna eller av myndigheter. Istället borde inkorporering av konventioner tillämpas som metod. Det är viktigt att föra en diskussion om statens ansvar för konventionsefterlevnad i förhållande till den kommunala självstyrelsen då ansvarsfördelningen mellan stat och regional/lokal nivå gör att frågan lätt faller mellan stolarna. När det gäller kunskap och utbildning i den svenska grundskolan så är det endast barnkonventionen som nämns i läroplanen. Elevers kunskap om mänskliga rättigheter är viktig. Frågan om kompensation för kränkningar av de mänskliga rättigheterna måste lagregleras. Det finns risk för att grundlagen kan ändras av en illvillig majoritet. Det krävs därför ett bättre värnande av de mänskliga rättigheterna. 2 (8)

3 Nationell MR-institution (ICCPR rek. 9 och ICESCR rek. 10) Information från statssekreterarna: Regeringen gör i MR-strategin bedömningen att en nationell institution för mänskliga rättigheter, enligt de så kallade Parisprinciperna, bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution. Riksdagens konstitutionsutskott har gett en utredare i uppdrag att överväga och analysera om det är lämpligt att den nationella MR-institutionen blir en del av JO och på vilket sätt det skulle kunna ordnas organisatoriskt. Uppdraget ska redovisas senast den 13 juni i år. Synpunkter från organisationerna: Det är viktigt att institutionen blir resursmässigt och mandatmässigt effektiv. Enligt artikel 33 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) ska konventionsstaterna upprätta en mekanism för att övervaka genomförandet av konventionen. Denna fråga tas inte upp i MR-strategin. Icke-diskriminering (ICCPR rek. 11 och ICESCR rek. 18) Information från statssekreterarna: Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering lämnade sitt betänkande i december förra året. Utredaren föreslår bl.a. att det ska inrättas en nämnd mot diskriminering som har i uppgift att pröva diskrimineringstvister. Vidare föreslås att tillsynen över diskrimineringsförbudet inom utbildningsområdet flyttas till Skolinspektionen. Förslagen kommer att remitteras under våren. Regeringen har låtit ta fram ett förslag om utökat skydd mot diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Förslaget har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Ändringar i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder trädde i kraft den 1 januari Ändringarna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska utvidgas till att omfatta alla sju diskrimineringsgrunder både inom arbetslivet och på utbildningsområdet. Synpunkter från organisationerna: Betänkandet saknar förslag om ett heltäckande skydd mot diskriminering och frågan behöver utredas. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICCPR rek. 13 och ICESCR rek. 24) Information från statssekreterarna: Arbetslösheten är fortsatt ett stort problem och regeringen genomför särskilda satsningar för gruppen utifrån tydliga mål 3 (8)

4 om att alla ska in i arbetslivet efter sin förmåga. Ett exempel på satsningar är att man ser över lönestödet för personer med funktionsnedsättning. Taket på lönebidraget har höjts och satsningar genomförs gällande praktik i staten. Ett särskilt sakråd gällande uppföljning av de rekommendationer som Sverige fick inom ramen för granskningen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) kommer att hållas. Synpunkter från organisationerna: Svaren från regeringen handlar alltid om särlösningar. Personer med funktionsnedsättning måste ses som resurser och ekonomiska stöd till arbetsgivare ska därför inte vara den första lösningen. Vid uppföljningen av CRPD fick Sverige kritik för användandet av begreppet nedsatt arbetsförmåga som är stigmatiserande. Arbetsförmåga kan varken kopplas till en specifik individ eller funktionsnedsättning utan beror på tillgänglighet (t.ex. tillgång till teckenspråkstolk, ledsagning, assistans). Utvecklingen går bakåt på många håll, bl.a. går 50 procent av eleverna med funktionsnedsättning inte till skolan. Romers rättigheter (ICCPR rek. 15 och ICESCR rek. 20) Information från statssekreterarna: En ny viktig fas i genomförandet av strategin för romsk inkludering har påbörjats. Regeringen planerar att avsätta 58 mnkr för arbetet och flera nya insatser beslutades under förra året. De nya insatserna bygger på kunskap och erfarenheter från strategins fyra första år och inte minst på dialog med romer, bl.a. med Regeringskansliets romska referensgrupp. Insatserna ska bidra till att öka kunskapen om den nationella minoriteten romer, motverka diskrimineringen och ge romer samma möjligheter som andra i samhället. För att se till att de metoder och arbetssätt som har tagits fram i arbetet med romsk inkludering sprids ytterligare har regeringen, efter en utlysning till samtliga kommuner, fattat beslut om bidrag till fem nya kommuner som under två år ska utveckla kommunala modeller för romsk inkludering. Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för att samordna och följa upp insatserna. Länsstyrelsen i Stockholms län har också i uppdrag att utveckla samverkan och samordna det arbete som bedrivs avseende medborgare inom EU/EESområdet som vistas tillfälligt i Sverige utan uppehållsrätt. Länsstyrelsen kommer i maj månad att lansera en webbplats riktad till kommuner och 4 (8)

5 myndigheter på området. Regeringen samarbetar med Rumänien och Bulgarien i frågan. Synpunkter från organisationerna: Skydd för de mänskliga rättigheterna gäller enligt konventionsåtagandena alla inom ett lands jurisdiktion dvs. även utsatta EU-medborgare. De stannar ofta längre än tre månader i landet. Ett tydligt ledarskap på riksnivå krävs då man gärna skjuter ifrån sig ansvaret på lägre nivå. Förslag om effektivisering av avhysningar är oroväckande. Rasism och hatpropaganda (ICCPR rek. 17 och ICESCR rek. 22) Information från statssekreterarna: Regeringen beslutade om den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott den 24 november förra året. Regeringen har inbjudit till ett sakråd om genomförandet av planen den 14 mars. I planen beskrivs översiktligt situationen i Sverige när det gäller olika former av rasism såsom afrofobi och islamofobi samt pågående och planerade insatser. I huvudsak är åtgärderna inriktade på att bekämpa alla former av rasism. Ett flertal former av rasism, såsom afrofobi och islamofobi, omnämns även uttryckligen i olika uppdrag till myndigheter. Synpunkter från organisationerna: Särskilt muslimska kvinnor i sjal är utsatta för hatbrott. Muslimer har ett alltmer shrinking space i samhället. MSB:s rapport om att muslimer infiltrerar Sverige kan ge förödande konsekvenser för muslimer. Muslimer i det offentliga är hårt utsatta. Det saknas skydd i regeringsformen för personer med funktionsnedsättning. 5 (8)

6 Häktning (ICCPR rek. 29) Information från statssekreterarna: Betänkandet Färre i häkte och minskad isolering lämnades i augusti förra året. Betänkandet lämnar bl.a. förslag på hur häktes- och restriktionsanvändningen ska minska. Ett av förslagen gäller tidsfrister och innebär att en misstänkt får, fram till dess att åtal väcks, vara frihetsberövad såsom häktad under en sammanhängande tid om högst sex månader. Det är angelägna frågor. Inte minst mot bakgrund av den internationella kritik som riktats mot Sverige under lång tid. Förslagen har varit ute på remiss och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens ambition är att kunna presentera en lagrådsremiss under hösten Den 27 november 2016 trädde ett antal lagändringar i kraft som ett led i att genomföra EU:s försvarardirektiv (2013/48/EU). Ändringarna syftar till att stärka misstänktas och tilltalades rätt till tillgång till försvarare. Enligt årets regleringsbrev ska Kriminalvården redovisa på vilket sätt myndigheten arbetar för att uppmärksamma frågor om mänskliga rättigheter utifrån Sveriges internationella åtaganden. Kriminalvården ska bl.a. särskilt redovisa resultatet av myndighetens fortsatta arbete med att utveckla och utöka de isoleringsbrytande åtgärderna för klienter i häkte. Synpunkter från organisationerna: Häktesutredningen välkomnas men det är oroande att den föreslår undantag från de tidsfrister på hur länge en misstänkt får sitta frihetsberövad. Kommer Sverige t.ex. att få en oberoende tillsynsmyndighet för polisen och kommer ett särskilt tortyrbrott att införas? Asyl och migration (ICCPR rek. 33 och ICESCR rek. 34) Information från statssekreterarna: Sedan kriget började har ca syrier fått skydd i Sverige. Bland EU-länderna har Sverige tagit ett unikt stort ansvar för flyktingsituationen. Den tillfälliga lagen anpassar svenska asylregler till EU:s miniminivåer. När den tillfälliga lagen varit i kraft i två år kommer regeringen att bedöma det fortsatta behovet av lagen. Även om anhöriginvandring i vissa fall kommer att behöva anstå en tid är inte avsikten att det aldrig ska finnas en möjlighet till att återförenas. Det är viktigt att framhålla att tillämpningen av den tillfälliga lagen enligt dess bestämmelser inte får stå i strid med Sveriges internationella konventionsåtaganden, t.ex. Europakonventionen. Detta gäller även för familjeåterförening. Som komplettering till den tillfälliga lagen har regeringen den 2 februari (8)

7 beslutat om en lagrådsremiss som innebär att unga nyanlända som studerar på gymnasienivå ska kunna få längre uppehållstillstånd än vad de annars hade fått. Den som studerar och sköter sina studier ska kunna få ett uppehållstillstånd för fortsatta gymnasiestudier. Synpunkter från organisationerna: Det finns risk för godtycklighet i förvar av asylsökande och familjeåterföreningen har försvårats. Det finns oklarheter kring till vilken myndighet barn i asylprocessen kan vända sig och det behövs informationsmaterial till rättighetsbärarna i asylprocessen. Urfolks rättigheter (ICCPR rek. 39 och ICESCR rek. 14) Information från statssekreterarna: De tre förhandlingsdelegationernas ordföranden paraferade den färdigförhandlade texten till Nordisk samekonvention i januari Konventionen, som är det första regionala urfolksinstrumentet i sitt slag, anger vissa minimirättigheter som staterna kan vidareutveckla. Den ger verktyg för en förbättrad dialog mellan stat, myndigheter och samerna. Konventionen syftar till att stärka det samiska folkets rättigheter så att samerna kan bevara och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna. Regeringskansliet gav i fjol i uppdrag åt en utredare att analysera hur en konsultationsordning kunde se ut. En konsultationsordning är ett steg i att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör samiska förhållanden. Regeringskansliet bearbetar nu den redovisning utredaren lämnade i höstas. Frågan om alla samers lika tillgång till vatten och land är en komplex fråga där olika intressen finns. Sametinget har inkommit med förslag till ändring i rennäringsförordningen. Syftet med förslaget är att öppna upp jakten och fiske för samer utanför samebyar. Förslaget bereds nu inom Regeringskansliet. Minerallagen ändrades den 1 augusti 2014 i syfte att stärka enskildas ställning vid prospektering efter mineraltillgångar. I årets regleringsbrev framgår att Bergsstaten ska redogöra för hur den har tagit om hand rekommendationer som riktas mot Sverige i internationella granskningar i fråga om samråd med samiska företrädare i ärenden som rör undersöknings- och koncessionstillstånd som bergmästaren beslutar om samt hur de förändringar i minerallagen som infördes 2014 gällande utökat samråd och 7 (8)

8 arbetsplaner svarar mot rekommendationerna. Det är regeringens mening att fortsätta arbetet för en hållbar gruvnäring, och däri ingår att respektera urfolks rättigheter. Synpunkter från organisationerna: Det är ett problem att rennäringslagen föreskriver att en rad samiska rättigheter endast tillkommer renskötande samer. Detta är en del av ett kolonialt arv och ett omtag i frågan behövs. Vad gäller minerallagen så måste frågan ses utifrån urfolkens rättigheter och inte som nu från ett ekonomiskt vinstperspektiv. Information om den fortsatta processen Regeringen eftersträvar transparens i det fortsatta arbetet med uppföljning av synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan. Regeringen kommer årligen i budgetpropositionen att rapportera om MRstrategins genomförande till riksdagen. Det kommer att finnas anledning för regeringen att fortsatt hålla kontakten med civila samhället i dessa frågor i form av sakråd. Det är dock för tidigt att säga när ett nytt sakråd ska hållas. Minnesanteckningar kommer att skickas ut efter mötet. Det finns även möjlighet för deltagarna att skicka in skriftliga synpunkter. Om dessa kommer in innan den 7 april kommer de att skickas ut till samtliga i samband med att minnesanteckningarna skickas ut. 8 (8)