Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen översiktlig kulturhistorisk förstudie.

Transkript

1 Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen översiktlig kulturhistorisk förstudie. Översiktlig kulturhistorisk förstudie inför planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen. Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale och Lerums kommuner. Pernilla Morner Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Rapport 2013:17 1

2 2

3 Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen. Översiktlig kulturhistorisk förstudie inför planerad kraftledning genom Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale och Lerums kommuner. Västarvet Rapport 2013:17 3

4 T TT Översiktlig kulturhistorisk förstudie inför planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen. Socknar: Kommuner: Trollhättan, Hjärtum, Västerlanda, Romelanda, Skepplanda, Kilanda, Starrkärr, Stora Lundby och Skallsjö. Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale, och Lerum, Författare Pernilla Morner Grafisk form och Layout Pernilla Morner Omslagsbild Foto taget av Pernilla Morner. Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Museivägen Lödöse Telefon , E-post pernilla.morner@vgregion.se Fax THemsidaT w.vastarvet.se 4

5 Innehåll Inledning... 7 Syfte... 7 Metod... 7 Förutsättningar... 7 Kända forn- och kulturlämningar (FMIS)... 8 Lämningar i Skogens Pärlor Kommunala kulturmiljöer och riksintresseområden Kulturhistorisk bebyggelse Resultat av okulär inventering Sammanfattning och rekommendationer Litteratur Tryckta källor Otryckta källor Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor Färdigställda rapporter

6 6

7 Inledning Under december månad 2013 utförde Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum en översiktlig förstudie avseende planerad om- och nybyggnation av en 400 kv ledning mellan befintliga transformatorstationer i Skogssäter och Stenkullen. I förstudien har ett relativt brett stråk granskats med avsikt att utgöra underlagsmaterial för fortsatt planeringsarbete. Från Skogssäter till Stenkullen berörs Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale och Lerums kommuner. Följande socknar berörs: Trollhättan, Hjärtum, Västerlanda, Romelanda, Skepplanda, Kilanda, Starrkärr, Stora Lundby och Skallsjö. Det planerade arbetsföretaget utgör en fortsättning på en tidigare genomförd kraftledningsetablering mellan Lindome och Stenkullen (Regionmuseum Västra Götaland/Bohusläns museum Rapport 2002:19). Förstudien har beställts av Svenska Kraftnät via konsultföretaget Cowi AB. Syfte Syftet med den kulturhistoriska förstudien är att redovisa förekomsten av befintliga fasta fornlämningar, kulturhistoriska lämningar, fornlämnings- och kulturmiljöer samt utpekade kommunala bevarandeområden och riksintresseområden inom den planerade kraftledningskorridoren. Förstudien syftar även till att översiktligt utreda de konsekvenser som det planerade arbetsföretaget kan komma att medföra på kulturmiljön inom det föreslagna området utifrån ett kulturmiljöperspektiv. Resultatet av förstudien skall utgöra underlagsmaterial dels inför fortsatt planering av arbetsföretaget samt dels för vidare bedömning om fortsatta antikvariska åtgärder. Resultatet skall om möjligt även komma att leda till en begränsning av utredningsområdet inför den kommande steg 1 utredningen. Förstudien är att betrakta som en inledande del av en steg 1 utredning enligt kulturmiljölagen (1988:950). Förstudien har i första hand inriktats på att ge en överskådlig bild av de kulturvärden som idag är kända inom den föreslagna ledningskorridoren. Syftet med detta har varit att belysa de områden som ur ett fornlämnings- och kulturhistoriskt perspektiv är känsliga för exploatering. Därutöver har ett antal geografiska områden identifierats inom vilka det kan finnas risk för att påträffa tidigare okända fornlämningar. Uppdraget har sammantaget utförts som en översiktlig byråmässig studie med enkla okulära insatser inom ej skogsbeklädda områden. Metod Det arbete som presenteras här är huvudsakligen baserat på byråmässiga fakta. Detta innebär att en genomgång av information som finns i olika arkiv har genomförts. Det totala området inom vilket ledningssträckningen är planerad att förläggas har delats upp på tio olika kartområden. Dessa kartområden innehåller vart och ett information om de kända forn- och kulturlämningar samt kulturmiljöer som är belägna inom ledningskorridoren. Informationen omfattar uppgifter om lämningarnas identitet, innehåll och geografiska läge. Informationen presenteras förutom i kartmaterial även i textform. Det samma gäller för de kommunala bevarandeområden med kulturhistoriskt värdefulla miljöer och riksintressanta kulturmiljöer som kan komma att beröras av arbetsföretaget. Inom de föreslagna utredningsstråken har vissa lättillgängliga öppna terränger översiktligt besiktigats okulärt i syfte att lokalisera potentiella boplatslägen. Resultatet av den okulära besiktningen redovisas både i löptext och på karta. Förutsättningar Den givna ledningskorridoren består till övervägande delen av kuperad skogsmark. I de södra delarna av området finns även partier med öppnare jordbruks- och hagmark. Brukandet av landskapet från förhistorien in i nutid har efterlämnat såväl synliga som 7

8 under markytan dolda spår vilka utgör viktiga pusselbitar till vår gemensamma historia och identitet. Dessa spår i form av enskilda lämningar och större kulturmiljöer speglar på olika sätt vårt kulturarv. De bidrar till vår förståelse för människors livsvillkor under olika tider och funktion i historiska sammanhang. Fornlämningar och kulturmiljöer kan tillmätas olika värden, bland annat genom så kallade upplevelsevärden och vetenskapliga värden. De lämningar eller kulturmiljöer som är belägna i välbesökta marker eller som är välbevarade och på ett tydligt sätt representerar ålderdomliga strukturer, formelement eller historiska skeenden kan anses ha höga upplevelsevärden. Dessa upplevelsevärden kan var för sig även bedömas utifrån ett lokalt, regionalt och/eller nationellt nivåperspektiv. Lämningar eller miljöer som med sitt innehåll kan bidra till ny forskning anses ha ett högt vetenskapligt värde. En lämnings eller en kulturmiljös samlade kulturhistoriska värde, det vill säga dess kunskapsinnehåll och betydelse i ett kulturhistoriskt sammanhang, avgör hur pass tålig den är för yttre påverkan vid en exploatering. De flesta fornlämningar upptäcks i landskap där människor vanligen vistas eller brukar på olika sätt. Att det redan finns fornlämningar i ett område betyder också ofta att det kan finnas fler okända fornlämningar i närheten. Men det har samtidigt visat sig att mer svårtillgängliga terrängområden i skogsmiljö där exploateringstrycket är lågt kan innehålla spår av tidigare okända fornlämningar såsom förhistoriska boplatser, gravar och fossil åkermark. Kunskapen om dessa lämningar är än så länge sparsam och de har därför höga vetenskapliga värden. En lämningskategori som ofta återfinns i utmarksområden är torpen med sina husgrunder och jordbrukslämningar. Eftersom människor ofta värnar om torpmiljöer i sina boendeområden, har dessa ofta höga upplevelsevärden. Torpbebyggelsen exemplifierar också en lämningstyp vars antikvariska bedömning är under omprövning på grund av den nya kulturmiljölag som träder i kraft vid årsskiftet (Kulturmiljölag SFS 1988:50). Hittills har enligt praxis torplämningar från 1700-talet eller tidigare klassificerats som fasta fornlämningar. I den nya kulturmiljölagen har det tillkommit en fastlagd tidsgräns för bedömningen av vilka lämningar som bedöms vara fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Från 1 januari 2014 är Riksantikvarieämbetets rekommendationer att bland annat bebyggelseenheter såsom torp och backstugor som har tillkommit 1850 eller tidigare skall förklaras som fornlämningar om de uppfyller villkoren för fornlämningsförklaring enligt 2 kap. 1 i kulturmiljölagen. Dessa villkor är att de ska utgöra lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Förändringarna av fornlämningsbegreppet i den nya kulturmiljölagen kan få konsekvenser för det aktuella arbetsföretaget i form av tillståndskrav vid markarbeten som berör äldre bebyggelse såsom torplämningar och andra spår efter forna tiders verksamheter. Observera också att den antikvariska bedömningen gällande en del registrerade lämningar i FMIS kan vara inaktuell till dess att informationssystemet har uppdaterats. De effekter som en exploatering kan förväntas få för olika kulturhistoriska lämningar eller kulturmiljöer bedöms utifrån varje enskild lämnings specifika förutsättningar och utifrån arbetsföretagets art. Bedömningar om huruvida en lämning utgör en fornlämning eller en övrig kulturhistorisk lämning kan dessutom komma att avgöras från fall till fall. I den fortsatta planeringen behöver det göras mer detaljerade studier av de fornlämningar och kulturmiljöer som kan komma att påverkas av en kraftledning. I väntan på en förordad ledningssträckning omfattar därför denna förstudie endast en mycket generellt hållen konsekvensbedömning och allmänna rekommendationer utifrån ett översiktligt perspektiv. Det bör också förtydligas att huvuddelen av ledningskorridoren utgörs av ej undersökt skogsmark inom vilket det vid en arkeologisk fältinventering finns påtaglig potential att påträffa okända fornlämningar. Detta återstår till nästa fas i steg 1 utredningen. Kända forn- och kulturlämningar (FMIS) Vid en genomgång av FMIS (Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem) har sammanlagt drygt ett hundratal kända forn- och övriga kulturhistoriska 8

9 lämningar påträffats inom det aktuella området. I några fall har även lämningar belägna strax utanför områdets gränser tagits med eftersom de indikerar att det kan finnas ytterligare okända lämningar i närområdet. Informationen om lämningarna har hämtats från Riksantikvarieämbetets digitala söktjänst Fornsök. Nedan följer en redovisning av de registrerade forn- och kulturlämningarna. Lämningarna redovisas sockenvis. Stora Lundby socken, Lerums kommun Raä 22 Stensättning Raä 34 Röse Raä 202 Stensättning Raä 203 Fyndplats för flintspån Raä 214 Fyndplats för grönstensyxa Raä 217 Stensättning? Raä 218 Stensättningsliknande lämning Raä 221 Väghållningssten Raä 226 Stensättning Raä 276 Bergsklippa med tradition Raä 277 Fyndplats för flintavslag Raä 278 Fyndplats för flintknuta Raä 279 Fyndplats för flintavslag Raä 280 Stenåldersboplats Raä 333 Gränsmärke, gränssten Raä 340 Gränsmärke, gränsröse Raä 341 Gränsmärke, gränsröse Raä 347 Obestämbar. Fyndplats för väghållningssten, ursprunglig plats för Raä 221. Raä 351 Gränsmärke, gränsröse Starrkärr socken, Ale kommun Raä 34 Bronsåldersboplats Raä 36 Hällkista, rest av Raä 38 Stensättning Raä 42 Rest sten, osäker Raä 43 Rest sten, uppgift om Raä 45:1 Stenkrets, domarring Raä 45:2 Rest sten Raä 45:3 Rest sten Raä 44 Rest sten, osäker Raä 46 Hällkista Raä 53 Rest sten, sentida Raä 65 Hög Raä 71:1 Stensättning Raä 71:2 Stensättning? Raä 72 Fyndplats, uppgift om urnor Raä 77:1 Stensättning? Raä 77:2 Stensättningsliknande lämning Raä 81 Hällristning, älvkvarnsförekomst, uppgift om Raä 90:1 Stensättning Raä 90:2 Stensättning Raä 92 Sten med inskrift, uppgift om Raä 111 Hällristning, älvkvarnsförekomst Raä 114 Stensättning? Raä 117 Stensättningsliknande lämning Raä 118 Stensättning? Raä 122 Fyndplats för två yxor Raä 125 Stenåldersboplats Raä 139 Stensättningsliknande bildning 9

10 Raä 149 Fyndplats för spjutspets av flinta Raä 150 Fyndplats för flintyxa Raä 151 Bebyggelselämningar Raä 154 Fyndplats för lerkärl Raä 168 Fyndplats för två yxor Raä 172 Fyndplats för flintsågar Raä 177 Obestämbar. Förmodad fyndplats för båt Raä 183 Hålväg Raä 185 Färdväg Raä 184 Sentida ristning i berghäll Raä 188 Hällristning, älvkvarnsförekomst Raä 194 Fossil åker, röjningsröseområde Raä 196 Gränsmärke Raä 209 Boplatsområde Kilanda socken, Ale kommun Raä 16 Raä 17 Raä 52 Raä 54 Raä 57 Raä 60 Grav, uppgift om Fyndplats för stenyxa, flintyxa samt pilspetsar, knutor och avslag av flinta Fyndplats för yxliknande föremål Fyndplats för flintskära samt flintbitar Bebyggelselämningar, husgrunder Fyndplats för yxa Skepplanda socken, Ale kommun Raä 100 Vägvisarsten Romelanda socken, Kungälvs kommun Raä 39 Fossil åker, röjningsröseområde Raä 41 Röjningsröse Raä 45 Skanslämning, plats för Raä 72 Bebyggelselämningar Raä 74 Fossil åker, röjningsröseområde Raä 79 Milstolpe. Fast fornlämning Raä 75 Bebyggelselämningar, husgrunder Raä 76 Bebyggelselämningar, husgrunder Raä 77 Fossil åker, röjningsröseområde Raä 79 Vägmärke Raä 125 By-/gårdstomt Raä 133 Hembygdsgårdsområde Raä 143 By-/gårdstomt Raä 156 By-/gårdstomt Raä 157 By-/gårdstomt Raä 178 Hällristning Västerlanda socken, Lilla Edets kommun Raä 102 Torplämning Raä 105 Stensättning Raä 106 Stensättning? Raä 107 Brytningsyta, kvartsbrott Raä 109 Torplämning Raä 110 Gränsmärke, tidigare gräns Raä 112 Torplämning 10

11 Hjärtum socken, Lilla Edets kommun Raä 5:1-3 Gravgrupp Raä 7 Stensättning Raä 8 Röse Raä 9 Gravfält Raä 10 Röse, platsen för Raä 16 Vägmärke Raä 95 Röse Raä 97 Röse? Raä 98 Röse Raä 103 Stenkammargrav Raä 117:1 Röse Raä 117:2 Stensättning Raä 166 Fornlämningsliknande bildning Raä 185 Stenåldersboplats? Raä 189 Röse Raä 202 Namntradition (osäker) Rösebergen Raä 204 Offerkast Raä 295 Fyndplats för flintyxa Raä 297 Fördämningsvall Raä 298 Kvarnlämning Raä 299 Bro Raä 308 Stensättning Raä 309 Gränsmärke, fyrstenarör Raä 310 Stensättning Raä 311 Gränsmärke, gränsröse Raä 312 Stensättning Raä 313 Kemisk industri, tjärränna Raä 314 Övrigt, stensamlingar Raä 317 Fossil åker, röjningsröseområde Raä 318 Gränsmärke, gränssten Raä 327 Övrigt, upprest sten Raä 328 Fossil åker, röjningsröseområde Trollhättans socken, Trollhättans kommun Raä 36 Fossil åker Raä 114 Fyndplats för flintdolk Raä 115 Ristning, medeltid/historisk tid Raä 116 Ristningar, medeltid/historisk tid Raä 117 Stenåldersboplats Raä 261 Röse Lämningar i Skogens Pärlor Inom ramen för förstudien har även Skogsstyrelsens databas Skogens Pärlor genomsökts i avsikt att lokalisera de lämningar som inrapporterats genom inventeringsprojektet Skog och Historia. Inom ledningskorridoren finns sammanlagt ett femtiotal lämningar av denna typ registrerade i Skogens pärlor. Det skall påpekas att dessa lämningar inte är kvalitetsgranskade av antikvarisk kompetens. Detta innebär att lämningarna inte är bedömda avseende fornlämningsstatus och därmed inte införda i FMIS. Anledningen till att dessa lämningar ändå har tagits med i förstudien är att de utgör möjliga forn- eller kulturhistoriska lämningar som bör kontrolleras vid nästa fas i steg 1 utredningen. Vid en kontroll av en arkeolog i fält kan de antingen bedömas vara fornlämningar med skydd enligt lag eller helt enkelt avfärdas och utgå. 11

12 Nedan följer en redovisning av aktuella lämningar i Skogens Pärlor. Lämningarna redovisas kommunvis. Till respektive objekt medföljer en begränsad beskrivning av lämningen. Fullständig beskrivning finns att läsa i Skogens Pärlor. Lerums kommun Objektnr Kvarnlämning, 256x71m (N-S), bestående av 2 dammvallar, 2 dammrännor mm. Objektnr Hålväg, 433 m l (N-S) och 3 m br, 0,35 m dj. Syn lig stenpackning vid V sidan om vägen. Objektnr Färdväg, 154 m l, (N- S ), 23 m br och 0,3 m h. Stensatt och stenkantad på båda sidor.1 torrlagd damm, 6 st dammfundament. Objektnr Husgrund, historisk tid, ca 10x5 m, 0,2-1 m h, Kallmurad av 0,2-1,0 m stora stenar. Objektnr Gränsmärke, upprest sten, 0,4 m h, 0,25 m br och 0,1 m tj. Avsmalnande uppåt. Stenpackning över vuxen. Objektnr Gränsmärke, upprest sten, 0,3x0,1 m, 0,6 m h med övermossade stödstenar. Kantiga och runda stenar. Objektnr Jordkällare, 5x5 m, 2 m h, kallmurad av 0,2-1,8 m st kantiga och flata stenar. Ingång åt SV, 0,6 m. Objektnr Gränsmärke, upprest sten, 0,4x0,15 m, 0,45 m h, avsmalnande uppåt.stenpackning av sex 0,2-0,4 m st stenar. Objektnr Jordkällare 3x2,5 m, 1,8 m h, (SV-NÖ), kallmurad av 0,2-0,8 m st stenar. Stensatt tak, övertorvat. Objektnr Gränsmärke, upprest sten, 0,45x0,07 m, 0,35 m h. Stenpackning övertorvad. Objektnr Gränsmärke Objektnr Röse med intilliggande rösning. Röse ca 8 m diam, 0,7m h av 0,2-0,5 m stora runda och kantiga stenar. Objektnr Stensättning/gränsmarkering?, 3 m diam, 0,3 h av 0,1-0,4 st stenar. Ljung- och mossbeväxt. Objektnr Gränsmärke, upprest sten, 0,55x0,1 m, 0,7 m h, avsmalnande. Rödmålad på toppen. Objektnr Gränsmärke, upprest sten, 0,3x0,2 m, 0,7 m h, röd målad topp. Övermossad stenpackning. Objektnr Gränsmärke, upprest sten, 0,9 x 0,6 m, 0,6 m h. 4 stödstenar, 0,2-0,5 m st. Toppen rödmålad. Ale kommun Objektnr Torplämning, ca 35 x 33 m (NÖ-SV), bestående av 1 husgrund och 1 jordkällare. Husgrund, rektangu lär. Objektnr Område med röjningsrösen, ca 44 x 40 m (N-S), bestående av 4 röjningsrösen, ovala, ca 6-30 m l, 3-4 m h. Objektnr Lägenhetsbebyggelse, backstugelämning, beståen de av en jordkällargrund, yttermått 7x6,3 m. Objektnr Torplämning, 23x12 m (NÖ-SV), bestående av 1 husgrund och en 1 jordkällargrund. Husgrunden är 6x5,2 m. Objektnr Torplämning,75x18-14 m (Ö-V), bestående av 1 husgrund, 1 jordkällargrund och 1 brunn. Objektnr Torplämning, 40x30-8 m (NÖ-SV), bestående av 2 husgrunder, varav en med spismursrest, och 1 jordkällare. 12

13 Objektnr Område med röjningsrösen, 25x2-13 m (NV-SÖ), bestående av 4 röjningsrösen, runda och oregel bundna. Objektnr Gårdstomt 97x89 m (V Ö) bestående av 1 hus grund, 2 uthusgrunder,1jordkällare och 1 brunn. Objektnr Fägata, i form av en hålväg, ca 217 m l (N-S), 2,5 m br och 0,5-1,5 m dj. Objektnr Färdväg, hålväg, 1100x 1,5-2,0 m (N-S) och 0,10-0,50 m dj.i profil syns överhängande stenkanter. Objektnr Färdväg/byväg, 378 m l (NNV-SSÖ), intill 6 m br. Längs Ö och N sidan löper stengärdes gård, 0,4-0,6 m. Objektnr kvarnstenar, ca 1,3 diam, 0,2 tj, axelhål 0,2 diam, 2 stenar skadade. Objektnr Röjningsröse, ovalt 8,7x5,3m (Ö-V) 1m h av 0,06-0,7m st stenar. Objektnr Röjningsröse, välvd profil,12x6 m (Ö-V), 1,5 m h, av 0,2-0,8 m st stenar. Objektnr Röjningsröse, välvd profil,14x3 m (NV-SÖ), av 0,2-0,8 m st stenar. Objektnr Röjningsröse, välvd profil, 12x2 m N-S),0,5-0,8 m h, 0,2-0,8 m st, kantiga stenar. Objektnr Röjningsröse, oval form, 40x12 m, (N-S) 1 m h, av 0,1-1m st stenar. Objektnr Bro, brofäste,10x3 m, (Ö-V), 4,5 m h. Kallmurad av 0,3-1,2 m huggna, rektangulära st stenar. Objektnr Röjningsröse,15x1,2m (NV-SÖ), 0,5m av 0,2-0,6 m st stenar. Objektnr Husgrund, rektangulär 4,7x3,6m (Ö-V) och 1,10 m h, kallmurad av 0,3-1,0m st Objektnr Röjningsröse, 50x40m, (N-S), 5m h, av 0,1-1,2 m st stenar. Objektnr Gränsmärke, femstenarör bestående av 1 hjärtsten och 4 visarstenar. Objektnr Fördämningsvall, 30x3 m (NNV-SSÖ) och 1,5 m h. Kallmurad, övertorvad. Objektnr Kvarnlämning, bestående av en rektangulär kvarn grund, 3 x 2 m (N-S) och 0,5 m h. Av 0,1-1,2 m st. Objektnr Gränsmärke, femstenarör, bestående av 1 hjärtsten och 4 visarstenar. Den resta hjärtstenen är 0,45. Objektnr Gårdslämning bestående av en källargrund ca 7x6 m (N-S), intill 2 m h.väggar 1,7 m br, ca 1,2-2,0 m. Objektnr Lägenhetsbebyggelse, husgrund: 6x5.5 m (Ö-V) och 0,3 m h. Trappsten mot S. Objektnr Källargrund, 4,5x3,5 m (Ö-V) intill 1,5 m h, med invändiga väggar av 0,2-0,5 m st övermossade stenar. Objektnr Torplämning bestående av 1 husgrund, 10x6,5 m (NÖ-SV), 0,4 m h, kallmurad av 0,2-0,5 m st stenar. Objektnr Uppgift om torplämning. Inga rester påträffade vid fältbesök. Objektnr Torplämning, bestående av 1 jordkällargrund, 5x4,3 m (N-S), 2 m h, kallmurad av 0,3-2 m st stenar. Objektnr Backstuga, 6x8 m ( N-S ) och 0,3 m h, bestående av 0,3-0,7 m st stenar. Spisröse 1,2 m h. 13

14 Trollhättans kommun Objektnr Bebyggelselämning bestående av 1 husgrund med spisröse och 1 ladugård. Husgrunden är 7x5 m och 0,5 m h. Objektnr Fossil åker, röjningsröseområde, ca 100 m i diam, bestående av ett tiotal röjningsrösen. Objektnr Fossil åker, röjningsröseområde, m i diam, bestående av ett flertal röjningsrösen, ca 1,5 m i diam. Kommunala kulturmiljöer och riksintresseområden De flesta kommunerna i Västra Götalands län har någon form av kulturmiljö- eller kulturminnesvårdsprogram som lyfter fram bebyggelsemiljöer, kulturlandskap eller fornlämningar som anses vara särskilt värdefulla och bevarandevärda. Kulturmiljöprogrammen ska fungera som vägledande dokument och som stöd för beslut vid till exempel prövning av bygglov och vid annan samhällsplanering. Underlagen i programmen bygger på olika inventeringar och utredningar som utförts. Dessa underlag kan vara ganska åldrade och bör därför vid behov ses över ( Inom ledningskorridoren finns sammanlagt sex områden med intressanta kulturmiljöer som framtagits i de berörda kommunernas respektive kulturmiljöprogram. Ett av dessa är dessutom utpekat som område av riksintresse för kulturmiljön. Beskrivningar av samtliga områden följer nedan. Observera att redogörelserna är hämtade från kulturmiljöprogram respektive beskrivningar av riksintressen för kulturmiljö. Inom ramen för denna förstudie har det inte utförts någon närmare inventering inom något av de berörda kulturmiljöområdena. Därmed finns ingen möjlighet att göra några enskilda bedömningar av vilka konsekvenser det aktuella arbetsföretaget kan få för områdenas kulturhistoriska värden. Av denna anledning framhålls tills vidare de rekommendationer och åtgärdsförslag som finns i tillgängliga underlag. För områdenas läge, se kartbilagorna i slutet av rapporten. Lerum I Lerums kommun finns fyra kommunala bevarandeområden för kulturmiljö som kan komma att beröras av det planerade arbetsföretaget. Dessa utgörs enligt kommunens kulturmiljöprogram av följande objekt: 33. Lärjeåns dalgång. Ravinlandskap (orginalid , se karta 1) 34. Olstorp. Bymiljö och agrara lämningar i odlingslandskap (orginalid , se karta 1) 39. Vite mosse. Hedlandskap. Betesmarker (orginalid , se karta 2) 40. Ytterstad. Bymiljö och gravfält i odlingslandskap (orginalid , se karta 1) Lärjeåns dalgång, Stora Lundby socken, utgörs av ett genom bete exponerat och vackert landskap vid åravin omgivet av åkermark. Olstorp, Stora Lundby socken, är en bymiljö med senmedeltida anor. Olstorps by omnämns första gången 1421 och har tre hela hemman Ett par gårdsbruk ska finnas kvar i ett läge från före skiftet Fägata, hålvägar, hävdgynnad flora och fauna knuten till landskapets småbiotoper på impediment och i hagmarker. Vite mosse, Stora Lundby socken, består av ett område med bevarad karaktär av hedlandskap. Tack vare ett par större skogsbränder har området blivit en bevarad sista rest av det ljunghedslandskap som fram på 1800-talet bredde ut sig över Vättle fjäll, Ale fjäll och Risveden till följd av bete och svedjebruk. Här finns också naturvärden i form av hotade arter knutna till det äldre beteslandskapet. Ytterstad, Stora Lundby socken, är en av de större bybildningarna i kommunen med sex hela hemman 1550 som har en möjlig kontinuitet från järnåldern. I området finns 14

15 även fornlämningar av järnålderskaraktär. Bybildning i ett markerat läge i Lärjeåns dalgång med bygata med stenmurar och omgivande åkerlandskap. Bebyggelsestrukturen är präglad av 1800-talets skiftesreformer. En omfattande nybebyggelse i området har dock gjort äldre strukturer otydliga och förtagit den kulturhistoriska betydelsen. Vad gäller de berörda kulturmiljöområdena i Lerums kommun finns inga generella rekommendationer att utgå ifrån, eftersom sådana anses vara färskvara. Istället bör man enligt kommunens direktiv se de olika miljöerna som utredningsområden och inför eventuella åtgärder överväga att göra fördjupade studier av det specifika området för att skaffa underlag som kan ligga till grund för aktuella planeringsåtgärder. Ale Enligt kommunens kulturmiljöprogram finns i Ale många miljöer som på olika sätt berättar om det betydelsefulla jord- och skogsbruket och som bevarar äldre strukturer och bebyggelse med koppling till jordbruket. Ett av dessa är beläget inom den aktuella ledningskorridoren: 15. Grunne. By- och gårdsmiljöer i odlingslandskap. (orginalid 1440_24, se karta 3). Grunne, Starrkärr socken, är en by med välbevarad struktur samt flera välbevarade gårdsmiljöer. Grunne omnämns i jordeboken från 1550 och omfattade då tre hela skattehemman. Byn har genomgått bl.a. enskifte 1818 men flera av gårdarna ligger ännu kvar på den gamla bytomten och utgör en ovanligt väl sammanhållen bebyggelsemiljö. De enskilda gårdarna har genomgått mer eller mindre stora förändringar men flera är relativt välbevarade och representativa för traktens äldre byggnadsskick. Ett flertal gårdar ligger i utflyttade lägen, bl.a. Grunne 4:1 som har välbevarad bebyggelse. Rekommendationer: Området är beroende av fortsatt hävd. Bebyggelsen bör underhållas med traditionella material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör främst motiveras av brukningsskäl. Åtgärder: Den utpekade bebyggelsen bör dokumenteras närmare. Den är av sådant värde att den bör omfattas av 3 kap 10, 12 och 13 i PBL. Biotopskydd finns. Lilla Edet Slutligen finns i Lilla Edets kommun ett område som bedöms som intressant både ur ett kommunalt och ur ett nationellt perspektiv då det framhålls som riksintresse för kulturmiljön: 6. Bredfjället. Fjällområde med torp och torplämningar samt agrara lämningar. Kommunalt intresseområde (orginalid 1462_06) och Riksintresseområde [P 76] (se karta 8). Bredfjället, Hjärtums socken, utgörs av ett höglänt fjällområde med ett stort antal torp och torpgrunder, namnskick, stenhägnader, vägnät, före detta åkerlyckor, hagmarker och andra odlingsspår. Området är en före detta kronoallmänning som utnyttjats för bosättning främst under och 1800-talet och där lämningar efter torp och backstugor tydligt speglar de jordlösas levnadsvillkor under och 1800-talen som en effekt av tidens sociala och ekonomiska omvälvningar. Miljön fortsätter också över Bredfjället in i Uddevalla kommun. Flera bevarade torpställen med välbevarad bebyggelse finns, exempelvis Delsbo där också landskapet ännu delvis är öppet. Ett modernare inslag i miljön utgör fritidslivets miljöer med sommarstugor, badplatser och vandringsleder. Området är av riksintresse för kulturmiljövården, naturvården och friluftslivet. ÖP 93. Flera av bebyggelsemiljöerna ingår i Kulturhistorisk utredning 14, Lilla Edets kommun Ängs- och hagmarksinventering och Naturvårdsplan för Lilla Edets kommun. Gällande skydd: Området är av riksintresse för kulturmiljövården, friluftslivet och för naturvården. Fornlämningarna är skyddade enligt 2 kap. KML. Biotopskydd gäller för 15

16 stenmurar, odlingsrösen o.dyl. i det öppna odlingslandskapet. Delar av området är skyddade som naturreservat och Natura 2000-områden: Bredfjället Östra och Valdalsbergen. Rekommendationer: För förståelsen av områdets historia är öppethållande av gammal inägomark av stort värde. Skogsbruk och igenväxning bör inte skada kulturlämningar. Den utpekade bebyggelsen bör underhållas med traditionella material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse placeras med hänsyn till befintliga värden och ges en omsorgsfull utformning. Åtgärder: Den utpekade bebyggelsen bör dokumenteras närmare. Den är av sådant värde att den bör omfattas av 3 kap 10, 12 och 13 i PBL. För att säkerställa det kulturhistoriska värdet avser kommunen undersöka behovet av att upprätta områdesbestämmelser enligt 5 kap 16 PBL. Huruvida det inom Bredfjällsområdet eller övriga berörda kulturmiljöområden finns delar som kan vara mer eller mindre känsliga för en kraftledningsutbyggnad behöver utredas närmare. Detta återstår till nästa fas av steg 1 utredningen. Kulturhistorisk bebyggelse En översiktlig genomgång av arkivmaterial gällande värdefull kulturhistorisk bebyggelse i de berörda kommunerna har gjorts inom ramen för förstudien. Inom ledningskorridoren har ingen enskild bebyggelse av kulturhistoriskt värde hittats. Ett förbehåll gäller Trollhättans kommun, där det inom den berörda sträckan aldrig har gjorts någon bebyggelsehistorisk inventering. Västarvet kulturmiljö/lödöse museums rekommendation är därför att en sådan inventering bör göras för att klargöra eventuell förekomst av kulturhistoriskt intressant bebyggelse inom det berörda området. Resultat av okulär inventering Bortsett från ett område har all öppen jordbruks- och hagmark inom ledningskorridoren översiktlig inventerats okulärt. Den okulära inventeringen resulterade i sammanlagt 14 områden där det kan finnas risk för att påträffa okända fornlämningar. Bedömningen av områdena har gjorts dels med hänsyn till förekomst av kända fornlämningar och dels utifrån rent topografiska aspekter såsom terränglägen. Områdena utgörs av exempelvis förhöjningar, platåer eller hyllor som utgör potentiella boplatslägen. I händelse av planerat markingrepp bör dessa områden utredas vidare. I de fall där nya fornlämningar påträffas och dessa förväntas påverkas av planerade markingrepp krävs fortsatta antikvariska åtgärder samt tillstånd från Länsstyrelsen. Om inga markingrepp blir aktuella utgår områdena. Ett område beläget i Ale kommun kvarstår till nästa fas av steg 1 utredningen (se vidare under Område 5). Nedan följer en redovisning av inventeringsresultatet. Område 1 Inom området finns en stensättningsliknande lämning (Raä Stora Lundby 218) samt flera potentiella boplatslägen. Strax utanför utredningsområdet finns en stensättning (Raä Stora Lundby 217). Markerade delområden bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 1. Område 2 Inom området finns en domarring och två stensättningsliknande lämningar (Raä Starrkärr 77 och 78). I närområdet kan det finnas okända boplatslämningar samt dolda gravlämningar. Markerat område bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 2. 16

17 Område 3 Inom området finns två fyndplatser med stenåldersartefakter (Raä Kilanda 17 och 52) samt ett flertal oregistrerade röjningsrösen (se Skog och Historia). Området kring dessa fyndplatser är intressant ur bosättningssynpunkt. Markerat delområde bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 2. Område 4 Inom området finns en fyndplats för flintartefakter (Raä Kilanda 54). Området runt omkring har ytor som utgör potentiella boplatslägen. Markerat delområde bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 2. Område 5 Inom området finns en grav i form av en rest sten (Raä Starrkärr 44). Området runt omkring innehåller intressanta boplatslägen. Strax norr om område 5 finns ett område som inte besiktades vid inventeringstilfället. Detta område kvarstår till en steg 1- utredning. Se karta 2. Område 6 Inom området finns en plats där man har hittat två yxor (Raä Starrkärr 168). Strax sydöst om området finns en stensättningsliknande lämning (Starrkärr 117). I området finns flera potentiella boplatslägen. Markerat område bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 2. Område 7 Inom området finns en fyndplats för stenåldersartefakter (Raä Starrkärr 122). Området omkring utgör ett potentiellt boplatsläge. Markerat delområde bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 3. Område 8 Inom området finns en fyndplats för ett lerkärl (Raä Starrkärr 154). I närområdet kan det finnas möjligheter att påträffa en boplatslämning. Markerat område bör därför vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 3. Område 9 Inom området finns potentiella boplatslägen. Markerat delområde bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 3. Område 10 Inom området finns potentiella boplatslägen. Markerat delområde bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 3. Område 11 Inom området finns potentiella boplatslägen. Markerat delområde bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 3. Område 12 Inom området finns en gravhög (Raä Starrkärr 65). Fornlämningen är belägen på en långsträckt förhöjning där det kan finnas okända boplatslämningar samt dolda gravlämningar. Markerat område bör därför vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 3. 17

18 Område 13 Inom området finns potentiella boplatslägen. Markerat delområde bör vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 3. Område 14 Inom området finns den förmodade platsen för fyndet av en båt (Raä Starrkärr 177). Ytterligare två båtfynd har gjorts i närheten. Med tanke på att det kan finnas fler båtlämningar i närområdet bör detta vid behov utredas vidare alternativt undvikas vid en eventuell exploatering. För en lägesbeskrivning, se karta 4. Sammanfattning och rekommendationer En översiktlig kulturhistorisk förstudie har utförts inför planerad om- och nybyggnation av kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen. Förstudien utgör en inledande del av en kommande steg 1 utredning och har genomförts som en byråmässig arkivstudie kompletterad med en översiktlig okulär inventering av ej skogsbeklädda markområden. Resultatet av förstudien skall utgöra underlagsmaterial inför fortsatt planering av arbetsföretaget samt för bedömning om fortsatta antikvariska åtgärder. Resultatet skall om möjligt även leda till en begränsning av utredningsområdet inför den kommande steg 1 utredningen. Inom området för kraftledningskorridoren finns ett hundratal kända forn- och kulturlämningar samt ett femtiotal ej granskade lämningar som har påträffats genom Skogsstyrelsens inventeringsprojekt. Det kan sannolikt finnas fler än så länge oupptäckta fornlämningar i anslutning till redan kända boplatser, fyndplatser och gravar liksom inom de markområden som ännu inte har inventerats. Ledningskorridoren består till övervägande delen av kuperad och svårtillgänglig skogsmark där kännedomen om fornlämningar till följd av lågt exploateringstryck hittills har varit mycket begränsad. Dock har det visat sig på andra håll att det i liknande terränger ofta finns oupptäckta stenåldersboplatser, gravar och förhistoriska röjningsröseområden. I de södra delarna av området finns partier med öppnare jordbruks- och hagmark. Här har en översiktlig okulär inventering utförts. Inventeringen resulterade i att 14 områden identifierades inom vilka det föreligger potential för att påträffa okända fornlämningar. Urvalet av dessa har skett på basis av känd fornlämningsbild samt platsernas läge i landskapet. Om något av dessa områden berörs av planerad ledningssträckning bör en utredning ske för att ta reda på om det finns några dolda fornlämningar. Med undantag av ett öppet område är steg 1 utredningen i och med denna förstudie klar vad gäller de öppna jordbruks- och hagmarksområdena inom den aktuella ledningskorridoren. Övriga delar, det vill säga skogsmark, kvarstår att inventera. Västarvet kulturmiljö/lödöse museums allmänna rekommendationer är att i det fortsatta planarbetet undvika kända fornlämningar och andra kulturlämningar och kulturmiljöer. Generellt sett är befintlig ledningsgata att föredra. Ledningssträckningen skall i första hand avhållas från att passera genom utvalda kommunala bevarandeområden, riksintresseområden och värdefulla odlingslandskap. Om sådana ändå förväntas bli berörda av den planerade exploateringen bör de inventeras i syfte att fastställa vilka värden som finns samt vilka konsekvenser det planerade arbetsföretaget kan medföra. Eftersom det i närheten av äldre bymiljöer ofta finns spår av järnålderns bosättningar och verksamheter bör berörda kulturmiljöer också bedömas med detta i åtanke. För fasta fornlämningar gäller att de är skyddade enligt 2 kap KML. Intentionen i lagstiftningen är att bevara vårt gemensamma kulturarv och mot den bakgrunden anser Västarvet kulturmiljö/lödöse museum att exploateringen skall anpassas så att hänsyn tas till fornlämningarna, med tillhörande fornlämningsområde. Om fornlämningar inte kan undvikas behövs Länsstyrelsens medgivande till antikvariska åtgärder. Detta innebär att arkeologiska förundersökningar kan bli aktuella. En förundersökning syftar till att fastställa fornlämningens art och utbredning samt skall utgöra underlag för beslut om vidare antikvariska åtgärder. I de fall där kulturmiljöer eller lämningar som saknar 18

19 lagskydd enligt kulturmiljölagen eller andra tillämpliga lagar ändå blir berörda av exploatering skall största hänsyn tas till dessa. Samråd kring tillvägagångssätt skall ske med antikvarisk expertis. Sammantaget innebär detta att placeringen av ledningsgata, stolpar och lokalvägnät skall ske med största hänsyn till forn-, kultur- och bebyggelseoch odlingslämningar. En närmare bedömning av vilka hänsyn som bör tas till enskilda lämningar eller kulturmiljöer återstår till nästa fas i steg 1 utredningen, när en förordad ledningssträckning föreligger. Pernilla Morner Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum

20 Litteratur Tryckta källor K-märkt, Ale kommun, kultur i arv, värdefulla miljöer och Åtgårdsförslag, Ale kommun, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Regionmuseum Västra Götland/Västarvet, Kulturmiljöer i Lerum, kulturhistorisk översyn, Kulturmiljöer i Lerums kommun. Kulturmiljöprogram & Planeringsunderlag. Älvsborgs läns museum & Lerums kommun. Bollebygd, Kulturmiljöprogram, Kulturmiljöer i Lerums kommun. Älvsborgs läns museum Lilla Edets kommun, Kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt förslag till åtgärder, Vägledning från Riksantikvarieämbetet. Fornlämningsbegreppet och fornlämningsförklaring. För tillämpning av 2 kap. 1 och 1a kulturmiljölagen. Riksantikvarieämbetet Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län, Otryckta källor FMIS Skogens pärlor 20

21 Tekniska och administrativa uppgifter Västarvet diarienr: Västarvet projektnr: Län: Kommun: Socken: Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektansvarig: Rapportansvarig: Fältpersonal: Västra Götalands län Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale, Lerum Trollhättan, Hjärtum, Västerlanda, Romelanda, Skepplanda, Kilanda, Starrkärr, Stora Lundby och Skallsjö. Svenska Kraftnät/Cowi AB Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Pernilla Morner Pernilla Morner Pernilla Morner/Mats Hellgren Bilagor Bilaga 1. Kartor. Karta 1 skala 1: Övriga kartor skala 1:

22 Bilaga 1. Kartor 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 Färdigställda rapporter :1 Arkeologiska undersökningsresultat från Vitteneboplatsen, RAÄ Norra Björke 57, Trollhättan kommun, Västergötland. Anders Berglund, Tina Fors 2013:2 Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Tranemo 537:1, 539, 540, 541 och 543. Tranemo kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2013:3 Arkeologisk förundersökning av nyupptäckt fornlämning invid Slumpån. Lilla Edet kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2013:4 Upptäckten av en medeltida gårdslämning. Arkeologisk efterundersökning av fyndplats inom fastigheten Velanda 1:1, Gärdhem socken, Trollhättan kommun, Västergötland. Mats Hellgren 2013:5 Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Borås 49, 113, 133, 135, 136, 137, 138, Borås kommun, Västergötland. Mats Hellgren 2013:6 Den medeltida borgen på Loholmen. Arkeologisk delundersökning på ön Loholmen i sjön Anten i Alingsås kommun. RAÄ 2, Långared socken. Västergötland. Pernilla Morner & Andreas Åhman 2013:7 Förhistoria vid E20. Etapp Kristineholm-Bälinge. Arkeologisk utredning, Bälinge-Nygård 1:4 m fl i Bälinge socken, Alingsås kommun. Västergötland. Johanna Lega 2013:8 Hus och hantverk från järnåldern vid Göta älvs strand. Arkeologisk slutundersökning samt delundersökning av RAÄ Starrkärr 210 och 205. Ale kommun, Västergötland. Johanna Lega 2013:9 Arkeologisk utredning inför planerad vindkraftpark i Alingsås, Lena, Långared och Rödene socken, Alingsås och Vårgårda kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2013:10 Arkeologisk utredning vid Vardsjön i Alingsås. Fastigheterna Tuvebo 1:54 m fl. Alingsås socken, Alingsås kommun, Västergötland. Johanna Lega 2013:11 Arkeologisk förundersökning av Nödinge kyrka, RAÄ 84, inför nybyggnation av entré. Inom fastigheten Nödinge-Stommen 9:1 i Nödinge socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner 2013:12 Arkeologisk utredning inför detaljplan för bostäder i Östra Ingared. Inom fastigheten Ingared 5:1 m fl i Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Pernilla Morner 32

33 2013:13 Agrara lämningar i Ambjörnarp. Arkeologisk utredning inom fastigheten Grannäs 1:16 i Ambjörnarp socken, Tranemo kommun. Västergötland. Johanna Lega 2013:14 Stenåldersboplatser i Nödinge. Avgränsande förundersökning i Nödinge inom fastigheten Backa 1:13 m fl. Nödinge socken, Ale kommun, Västergötland. Pernilla Morner, Mats Hellgren 2013:15 Fossil åker invid bergstäkten. Arkeologisk utredning inom fastigheten Bredgården 1:1 i Marbäck socken, Ulricehamn kommun. Västergötland. Johanna Lega 2013:16 Arkeologisk utredning vid sjön Råvarp i Tisselskog. Inom fastigheten Högsbyn 1:62 m fl, Tisselskog socken, Bengtsfors kommun. Västergötland. Johanna Lega 2013:17 Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen översiktlig kulturhistorisk förstudie inom Lerum, Ale, Kungälv, Lilla Edet och Trollhättans kommuner, Västergötland. Pernilla Morner 33

34 34

35 35

36 36