Rapportförfattare: Enkätfabriken AB Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten

Transkript

1 CYKLISTVELOMETER

2 Rapportförfattare: Enkätfabriken AB Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten

3 INNEHÅLL Bakgrund 4 Resultat 6 Generell nöjdhet med kommunen 9 Trygghet 14 Drift och infrastruktur 18 Cykelmöjligheter i kommunen 19 Hinder 20 Samspel 22

4 Bakgrund Cykelfrämjandets Cyklistvelometer är en rikstäckande nöjdhetsundersökning bland personer som cyklar. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på hur cyklande ser på frågor som rör cykling, samt att utvärdera cyklandet på kommunnivå. Resultatet kan användas för att komplettera den bild som Cykelfrämjandets Kommunvelometer ger kring kommunernas arbete. Kommunvelometern är en benchmarkingstudie som mäter och jämför kommuners insatser för cykeltrafik det vill säga hur bra kommunerna arbetar för att främja cyklingen. Cyklistvelometern är i sin tur i högre grad ett nulägesmått på hur bra förutsättningarna upplevs av dem som tar sig fram på cykel redan idag. REKRYTERING TILL CYKLISTVELOMETERN Svaren har inhämtats ifrån en självrekryterad och anonym webbenkät som har spridits av Cykelfrämjandet och av de kommuner som varit intresserade av hur sina cyklande upplever trafikmiljön. Rekryteringen till undersökningen skedde mellan 23 maj 14 oktober Totalt svarade cyklister på Cyklistvelometern. Av dessa svarade cyklister på alla frågor. Resultat presenteras endast för dessa cyklisters svar. Cyklisterna fick inte ange vilken kommun som är deras hemkommun, utan vilken kommun de cyklar mest i. På så sätt ökar sannolikheten att cyklisternas svar på cykelrelaterade frågor är välgrundade. Vidare presenteras resultatet enbart för kommuner som har fått ihop ett större antal svar. Antal svar som krävs är i förhållande till kommunens storlek: från minst 50 svar för små kommuner till minst 200 svar för de största. Eftersom svaren inte är slumpmässigt insamlade kan det finnas skevheter i materialet. En åtgärd som har vidtagits för att minska eventuella felaktigheter i datan är att det har gjorts kontroller för att säkerställa att ingen individ svarat mer än en gång. CYKELPANELEN EN PANEL FÖR FRAMTIDA UNDERSÖKNINGAR I frågeformuläret har även de svarande cyklisterna kunnat ange sina kontaktuppgifter för att vara med i framtida undersökningar kring cykling, något som omkring en tredjedel av de svarande tackat ja till. Denna panel, Cykelpanelen, hanteras av företaget Enkätfabriken och skapar en unik möjlighet att hämta in cyklisternas egna perspektiv på alla frågor som rör cyklande i framtida undersökningar. 4

5

6 Resultat På följande sidor presenteras resultatet för Cyklistvelometern Svaren på Cyklistvelometern representerar alla typer av cyklister i alla åldrar. Nedan presenteras svaren på ett antal bakgrundsfrågor ämnade att ta reda på hur spridningen såg ut i fråga om när och i vilket syfte cyklisterna sitter bakom styret. Vad gäller köns- och åldersfördelning kan vi se att kvinnor är något överrepresenterade, och att cyklister i åldrarna är starkt överrepresenterade. Kön Antal Andel Kvinna Man Annat 40 <0, Totalt Ålder Antal Andel VILKEN TYP AV CYKEL ANVÄNDER DU MEST FREKVENT? 74% 4% Vanlig cykel / Citycykel / Hybridcykel Tävlingscykel / Racercykel Mountainbike Lådcykel / Lastcykel Annan typ av cykel 6

7 HUR OFTA CYKLAR DU VID FÖLJANDE TILLFÄLLEN? Som framgår av diagrammet nedan består respondenterna av personer som cyklar ofta under sommarhalvåret. Det vanligaste syftet med cyklingen är att ta sig till jobbet/skolan/universitetet. Detta uppger 7 av alla som svarat att de gör åtminstone någon gång i veckan. 6 av cyklisterna tar sig till fritidsaktiviteter/affär/vänner flera gånger i veckan. Slutligen uppger 4 att de cyklar för motion eller för nöjes skull flera gånger i veckan. Mer sällan Någon gång per månad Någon gång per vecka Flera gånger per vecka Varje dag En majoritet av cyklisterna (7) menar att de drar ner på sin cykling under vinterhalvåret. 3 uppger att de inte cyklar mindre under vinterhalvåret, varav av dessa uppger att de cyklar mer på vintern än på sommaren. Som största motivatorer bakom cyklandet ser vi bekvämlighet och hälsoaspekten. 3 av cyklisterna uppger att de cyklar för att det är snabbt och smidigt, och uppger att de cyklar för att det förbättrar deras hälsa. FORTSÄTTER DU ATT CYKLA UNDER VINTERHALVÅRET? 4 2 Nej Ja, men mindre än på sommaren Ja, lika mycket som på sommaren Ja, mer än på sommaren 7

8 VAD MOTIVERAR DIG FRÄMST ATT CYKLA? Cykling är smidigt och snabbt Jag förbättrar min hälsa Cykling är ett stort fritidsintresse Cykling är ett billigt transportmedel Jag känner att jag bidrar till en bättre värld 8

9 Generell nöjdhet I detta avsnitt redovisas svaren på tre frågor som rör cyklisters generella nöjdhet med sin kommun. Dessa frågor behandlar generell nöjdhet, huruvida cyklisten skulle rekommendera sin kommun som en cykelkommun och huruvida cyklisten upplever att kommunen arbetar aktivt med förbättringar för cyklister. Svaren på dessa frågor redovisas först på nationell nivå och sedan baserat på SKL:s kommungruppsindelning. Den första frågan redovisas också för varje kommun där minst 100 svar har inkommit. MIN KOMMUN ÄR GENERELLT SETT EN BRA CYKELKOMMUN. Nationellt är det en majoritet av cyklisterna som instämmer eller ställer sig neutrala gällande huruvida deras kommun är en bra cykelkommun. Sett till SKL:s kommungruppsindelning skiljer sig storstäder och större städer från övriga på så sätt att de får ett högre betyg än det nationella snittet. Övriga kommungrupper ligger något under det nationella snittet i generell nöjdhet. Nationellt % 1 Storstäder Pendlingskommun nära storstad Större stad 4 1 Pendlingskommun nära större stad 2 1 Lågpendlingskommun nära större stad Mindre stad/tätort 2 Pendlingskommun nära mindre stad/tätort 2 Landsbygdskommun Landsbygdskommun med besöksnäring 1 Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej 9

10 Diagrammet nedan illustrerar kommunala skillnader i svar på frågan om huruvida cyklisternas kommun är en bra cykelkommun. Endast de kommuner som fått tillräckligt många svar finns representerade här. Rankningen är uppställd på medelvärde av svar (1 5) på frågan. Malmö kommun 4 3 Karlstads kommun Östersunds kommun Umeå kommun Sollentuna kommun 4% Linköpings kommun 4% Uppsala kommun Örebro kommun Lidingö kommun Munkfors kommun Ludvika kommun 1 1 Vänersborgs kommun 1 Katrineholms kommun Luleå kommun Lunds kommun 4% Eskilstuna kommun Mölndals kommun Skövde kommun Lomma kommun Tyresö kommun Västerås kommun Falkenbergs kommun Finspångs kommun 1 Bollnäs kommun Stockholms kommun Lerums kommun Växjö kommun Karlskrona kommun Stenungsunds kommun Alingsås kommun 1 3 Svedala kommun Burlövs kommun Göteborgs kommun Kristinehamns kommun Älvkarleby kommun Trelleborgs kommun 3 Skellefteå kommun 1 3 4% Jönköpings kommun 3 3 Tjörns kommun 3 Kungälvs kommun 3 4% Mora kommun 44% Avesta kommun Olofströms kommun 3 2 Vellinge kommun 34% 4% Strömstads kommun 34% 1 Vimmerby kommun 3 4% Borås kommun Skurups kommun Österåkers kommun Nynäshamns kommun Heby kommun Hudiksvalls kommun Värmdö kommun 3 34% % Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej 10

11 JAG SKULLE REKOMMENDERA ANDRA ATT CYKLA I MIN KOMMUN. Nationellt är det en majoritet av cyklisterna som skulle rekommendera andra att cykla i deras kommun. Utifrån SKL:s kommungruppsindelning får återigen storstäder och större städer högre poäng än det nationella snittet. Pendlingskommuner nära storstäder och nära mindre städer/tätorter får lägre betyg än det nationella snittet. Nationellt Storstäder 3 3 Pendlingskommun nära storstad Större stad 4% 3 3 Pendlingskommun nära större stad 3 2 Lågpendlingskommun nära större stad 34% 2 Mindre stad/tätort 3 1 Pendlingskommun nära mindre stad/tätort Landsbygdskommun Landsbygdskommun med besöksnäring Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej 11

12 Grafen nedan visar sambandet mellan svaret på frågan om respondenten skulle rekommendera andra att cykla i sin kommun och kommunens poäng på Kommunvelometern*. Y-axeln representerar den poäng kommunen fått i Kommunvelometern (hur mycket kommunen uppgett att den investerar i cykelinfrastruktur). Storlek på cirklarna representerar hur mycket kommunen har investerat i cykelinfrastruktur per invånare. X-axeln representerar medelvärdet av svaren på frågan i Cyklistvelometern om respondenten skulle rekommendera andra att cykla i sin kommun (1 = Instämmer inte alls, 5 = Instämmer helt). Total poäng på kommunvelometern Jag skulle rekommendera andra att cykla i min kommun * Resultatet kommer från Kommunvelometern. Statistiken som visas är den poäng kommunen fått i sammanställningen och hur mycket som kommunen har uppget att de investerar i cykelinfrastruktur. Läs mer om Kommunvelometern på: 12

13 MIN KOMMUN ARBETAR AKTIVT MED FÖRBÄTTRINGAR FÖR CYKLISTER. Nationellt är det en majoritet av cyklisterna som antingen instämmer eller ställer sig neutrala till huruvida deras kommun aktivt arbetar med förbättringar för cyklister. Sett utifrån SKL:s kommungruppsindelning skiljer sig detta resultat markant mellan cyklister som cyklar i storstäder och större städer och övriga. Dessa cyklister upplever i högre utsträckning att kommunen arbetar aktivt med förbättringar för cyklister. Nationellt % 1 Storstäder 1 44% 2 Pendlingskommun nära storstad Större stad 4 Pendlingskommun nära större stad Lågpendlingskommun nära större stad 3 1 Mindre stad/tätort 1 Pendlingskommun nära mindre stad/tätort 2 3 4% 1 Landsbygdskommun 2 Landsbygdskommun med besöksnäring Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej 13

14

15 Trygghet I detta avsnitt redovisas svaren på tre frågor som rör cyklisters upplevda trygghet i trafiken. Dessa frågor behandlar generell trygghet att cykla i kommunen, trygghet för barn i cykeltrafiken i kommunen samt vilka aspekter av trafiken som cyklister upplever skapar otrygghet. De tre frågorna redovisas på nationell nivå såväl som baserat på SKL:s kommungruppsindelning. Den första frågan redovisas också nedbrutet på i vilken typ av trafik cyklisterna oftast cyklar samt utifrån ålder. DET ÄR GENERELLT SETT TRYGGT ATT CYKLA I MIN KOMMUN. Nationellt är spridningen väldigt jämn vad gäller generell trygghet att cykla i kommunen. Nedbrutet på SKL:s kommungruppsindelning syns inga större skillnader. Det som avviker från det nationella snittet är att cyklister i större städer känner sig tryggare och att cyklister i pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter känner sig otryggare än det nationella snittet. Nedbrutet på vilken typ av trafik cyklisterna oftast befinner sig i ser vi en stor skillnad mellan blandtrafik och övriga. Uppdelat på ålder ser vi inte någon större skillnad i svaren, förutom att de allra yngsta har en benägenhet att känna sig tryggare. Nationellt Storstäder 3 Pendlingskommun nära storstad 3 Större stad 2 4 Pendlingskommun nära större stad Lågpendlingskommun nära större stad Mindre stad/tätort 3 4% Pendlingskommun nära mindre stad/tätort 2 2 4% Landsbygdskommun % 4% Landsbygdskommun med besöksnäring 2 Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej 15

16 DET ÄR GENERELLT SETT TRYGGT ATT CYKLA I MIN KOMMUN. Nedbrutet på typ av trafik cyklisterna oftast befinner sig i. Upplevelsen av huruvida det generell sett är tryggt att cykla i kommunen ter sig väldigt olika beroende på vilken typ av trafik cyklisterna oftast befinner sig i. Bland de som oftast cyklar på separerade cykelvägar uppger 64% att det är tryggt och endast 1 att det inte är det. Bland cyklister som oftast befinner sig i blandtrafik (det vill säga bland bilar) ser det ut på nästan helt motsatt sätt. Här uppger endast 1 att det är tryggt och 6 att det inte är det. Separerade cykelvägar Kombinerade gång- och cykelvägar 4 Cykelfält 2 3 Blandtrafik 34% 2 Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej DET ÄR GENERELLT SETT TRYGGT ATT CYKLA I MIN KOMMUN. Nedbrutet på ålder. Den stora skillnaden i upplevelsen av huruvida det generell sett är tryggt att cykla i kommunen hittar vi mellan ungdomar (ålder 15 25) och övriga. Här ser vi att ungdomar överlag känner sig något tryggare % % Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej 16

17 DET ÄR TRYGGT FÖR BARN OCH UNGA ATT CYKLA I MIN KOMMUN. Nationellt är trenden att få cyklister tycker att det är tryggt för barn och unga att cykla i respondenternas kommuner. Nedbrutet på kommuntypsnivå håller denna trend i sig, och det är endast i större städer och pendlingskommuner nära dessa som upplevelsen att det är otryggt för barn och unga att cykla är mindre förekommande än sett till det nationella snittet. Nationellt 3 2 Storstäder Pendlingskommun nära storstad Större stad Pendlingskommun nära större stad 2 4% Lågpendlingskommun nära större stad % Mindre stad/tätort 3 Pendlingskommun nära mindre stad/tätort 3 3 Landsbygdskommun 34% 1 2 Landsbygdskommun med besöksnäring 3 1 Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej 17

18 FINNS DET NÅGOT I TRAFIKEN I DIN KOMMUN SOM GÖR DIG OTRYGG, OCH I SÅ FALL VAD? På frågan om det finns något i kommunen som gör cyklisterna otrygga ser vi inga större skillnader mellan cyklister i SKL:s grova kommuntypsindelning. Kombinerade gång- och cykelvägar samt cykelvägar som ej är sammanhållna är ett stor otryggsfaktor för samtliga. Skillnaden här ligger i att cyklister på mindre orter i högre utsträckning känner sig otrygga i blandtrafik och tillsammans med bilister. Här ser vi även stora likheter mellan kvinnor och män. Skillnader i vad som gör cyklisterna otrygga i kommuntrafiken mellan åldersgrupper ser vi främst mellan personer under och över 45 år. Här rör det sig främst om att den yngre gruppen överlag tycker att bilister skapar mer otrygghet. Svaren på denna fråga redovisas i tabellerna nedan. Kolumnen Rank anger de fem mest förekommande fenomenen som skapar en känsla av otrygghet bland cyklisterna i Cyklistvelometern, och övriga tabellrubriker anger vilken grupp av cyklister det rör sig om. Rank Mindre städer/tätorter och landsbyggdskommuner Större städer och kommuner nära större städer Storstäder och storstadsnära kommuner Kvinna Man 1 Cykling i blandtrafik (5) Kombinerade cykel- och gångbanor (5) Kombinerade cykeloch gångbanor (5) Cykling i blandtrafik (4) Kombinerade cykeloch gångbanor (5) 2 Bilister (4) övergår i blandtrafik (4) Bilister (4) Kombinerade cykeloch gångbanor (4) Bilister (4) 3 Kombinerade cykel- och gångbanor (4) Bilister (44%) Cykling i blandtrafik (4) Bilister (4) (4) 4 övergår i blandtrafik (4) Cykling i blandtrafik (4) (4) (44%) cykelvägar (4) 5 cykelvägar (3) cykelvägar (3) cykelvägar (4) cykelvägar (3) Cykling i blandtrafik (3) Rank år år år år år 65+ år 1 Bilister (4) Bilister (54%) Bilister (5) Kombinerade cykel- och gångbanor (5) Kombinerade cykel- och gångbanor (5) Kombinerade cykel- och gångbanor (5) 2 Kombinerade cykeloch gångbanor (4) Kombinerade cykeloch gångbanor (4) Kombinerade cykel- och gångbanor (4) Bilister (4) (44%) (4) 3 Cykling i blandtrafik (3) Cykling i blandtrafik (4) Cykling i blandtrafik (4) Cykling i blandtrafik (44%) Cykling i blandtrafik (4) Cykling i blandtrafik (3) 4 (3) (4) (4) (4) Bilister (4) cykelvägar (3) 5 Kantsten och trottoarkanter (3) cykelvägar (4) cykelvägar (4) cykelvägar (3) cykelvägar (3) Bilister (3) 18

19 Drift och infrastruktur I detta avsnitt redovisas svaren på frågor som rör cyklisters upplevelse av kommunernas arbete med drift och underhåll av cykeltrafiksrelaterad infrastruktur. DRIFT OCH UNDERHÅLL AV CYKELVÄGAR SKÖTS VÄL PÅ SOMMAREN. Nationellt tycker 5 av cyklisterna att drift och underhåll av cykelvägar sköts väl under sommaren. tycker inte att så är fallet. Nationellt Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej DRIFT OCH UNDERHÅLL AV CYKELVÄGAR SKÖTS VÄL PÅ VINTERN. Nationellt skiljer sig upplevelsen av hur väl driften och underhållet av cykelvägar sköts på vintern från hur den sköts på sommaren. Här tycker en tredjedel (3) att det sköts bra, men andelen som inte håller med (4) har nästan fördubblats. Här är dock osäkerheten större. Bland dem som har uppgett att de vintercyklar anses driften och underhållet skötas något bättre (4 instämmer), och osäkerheten är låg (). Bland dem som inte vintercyklar är betyget lägre ( instämmer), men osäkerheten markant högre (2). Nationellt 1 2 Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej Vintercyklar 3 Vintercyklar inte Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej 19

20 Cykelmöjligheter i kommunen I detta avsnitt redovisas svaren på frågor som rör cyklisters möjligheter och förutsättningar. Det är lätt att felanmäla eller rapportera hinder eller problem för cykeltrafiken (som potthål, farliga korsningar mm.) till min kommun Kommunen vidtar åtgärder inom rimlig tid gällande hinder för cykeltrafiken som rapporterats in eller felanmälts 3 5 Det finns en god tillgång till cykelbanor, cykelfält och cykelvägar 3 Det finns en bra möjlighet att kombinera cykel med kollektivtrafik 2 Det finns bra information om cykling och cykelvägar i kommunen 3 Cyklingen ges tillräckligt hög prioritet i infrastrukturplaneringen i min kommun Cykelparkeringarna ger en bra möjlighet att låsa fast cykeln 1 2 Det finns en bra skyltning av cykelvägar 3 Cykelbanorna är tillräckligt breda Det finns tillräckligt med cykelparkeringar Cykelvägarna i min kommun tillåter en social cykling i bredd Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Vet ej 20

21 Hinder I detta avsnitt redovisas de aspekter som cyklisterna upplever vara ett stort hinder för dem i kommunen när de cyklar. Liksom i avsnittet om trygghet (se ovan) fick alla cyklister ange alla aspekter relaterade till cykling som de ansåg vara ett stort hinder. VAD AV FÖLJANDE ÄR ETT STORT HINDER I DIN KOMMUN FÖR DIG NÄR DU CYKLAR? Utifrån en geografisk jämförelse baserad på SKL:s grova kommungruppsindelning av vad cyklisterna ser som stora hinder ser vi att cyklister på mindre orter övervägande ser bristen på bra cykelvägar som det främsta hindret. Bland cyklister i större orter kommer rädsla för stöld upp som ett stort hinder. När det gäller hinder ställer sig män och kvinnor i princip likadant. Uppdelat på ålder syns inte heller några större skillnader. Rank Mindre städer/tätorter och landsbyggdskommuner Större städer och kommuner nära större städer Storstäder och storstadsnära kommuner Kvinna Man 1 Inga bra cykelvägar (4) Halkrisk på grund av is, löv eller grus (3) Inga bra cykelvägar (3) Halkrisk på grund av is, löv eller grus (34%) Inga bra cykelvägar (3) 2 Halkrisk på grund av is, löv eller grus (3) Rädd för stöld () Rädd för stöld (3) Inga bra cykelvägar (3) Halkrisk på grund av is, löv eller grus () 3 cykelvägar (2) Otryggt planerade korsningar () Halkrisk på grund av is, löv eller grus () Rädd för stöld () Rädd för stöld () 4 Rädd för stöld () Inga bra cykelvägar () cykelvägar (2) cykelvägar (2) cykelvägar (2) 5 Otryggt planerade korsningar () cykelvägar () Otryggt planerade korsningar (2) Otryggt planerade korsningar () Otryggt planerade korsningar () Rank år år år år år 65+ år 1 Halkrisk på grund av is, löv eller grus (3) Inga bra cykelvägar (3) Inga bra cykelvägar (3) Inga bra cykelvägar (3) Halkrisk på grund av is, löv eller grus (3) Inga bra cykelvägar () 2 Rädd för stöld (3) Inga bra cykelvägar (3) Halkrisk på grund av is, löv eller grus (3) Halkrisk på grund av is, löv eller grus (3) Inga bra cykelvägar (2) Halkrisk på grund av is, löv eller grus () 3 Inga bra cykelvägar (3) Rädd för stöld (3) Rädd för stöld (2) Rädd för stöld () cykelvägar (2) Rädd för stöld (2) 4 Dåliga möjligheter att låsa fast cykeln vid destinationen () Otryggt planerade korsningar (2) Otryggt planerade korsningar () cykelvägar () cykelvägar (2) cykelvägar (2) 5 Dåliga möjligheter att låsa fast cykeln vid destinationen () cykelvägar () cykelvägar (2) Otryggt planerade korsningar (2) Dåliga möjligheter att låsa fast cykeln vid destinationen (1) Dåliga möjligheter att låsa fast cykeln vid destinationen () 21

22 VAD ÄR DET SOM HINDRAR DIG FRÅN ATT CYKLA MER? Utifrån en geografisk jämförelse baserad på SKL:s grova kommungruppsindelning av vad cyklisterna ser som stora hinder ser vi att cyklister på alla orter övervägande ser bristen på bra cykelvägar som det främsta hindret. När det gäller hinder ställer sig män och kvinnor i princip likadant. Uppdelat på ålder ser vi ingen skillnad mellan de två äldsta ålderskategorierna. Vuxna och medelålders ser brist på bra cykelvägar där de cyklar som ett stort hinder, och de yngsta har mest problem med väder och avstånd. Rank Mindre städer/tätorter och landsbyggdskommuner Större städer och kommuner nära större städer Storstäder och storstadsnära kommuner Kvinna Man 1 Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling (3) 2 Vägarna där jag cyklar känns farliga (3) 3 Jag vill inte cykla i vissa väder (2) 4 Inget hindrar mig att cykla mer () Inget hindrar mig att cykla mer (2) Jag vill inte cykla i vissa väder (2) Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling (2) Svårigheten att transportera varor (2) Vägarna där jag cyklar känns farliga (3) Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling (3) Inget hindrar mig att cykla mer () Jag vill inte cykla i vissa väder (2) Vägarna där jag cyklar känns farliga (3) Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling () Jag vill inte cykla i vissa väder (2) Inget hindrar mig att cykla mer (2) Inget hindrar mig att cykla mer (2) Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling (2) Vägarna där jag cyklar känns farliga () Jag vill inte cykla i vissa väder () 5 Svårigheten att transportera varor (1) Vägarna där jag cyklar känns farliga (2) Långa avstånd () Svårigheten att transportera varor () Svårigheten att transportera varor () Rank år år år år år 65+ år 1 Jag vill inte cykla i vissa väder (3) 2 Långa avstånd () Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling (3) Vägarna där jag cyklar känns farliga (3) Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling (3) Vägarna där jag cyklar känns farliga (3) Vägarna där jag cyklar känns farliga (3) Inget hindrar mig att cykla mer () Inget hindrar mig att cykla mer () Jag vill inte cykla i vissa väder () Inget hindrar mig att cykla mer (3) Jag vill inte cykla i vissa väder (2) 3 Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling () 4 Vägarna där jag cyklar känns farliga (2) Jag vill inte cykla i vissa väder (2) Svårigheten att transportera varor (2) Jag vill inte cykla i vissa väder (2) Inget hindrar mig att cykla mer () Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling () Jag vill inte cykla i vissa väder (2) Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling () Vägarna där jag cyklar känns farliga () Vägarna där jag cyklar är inte anpassade för cykling () Vägarna där jag cyklar känns farliga () 5 Svårigheten att transportera varor () Långa avstånd (1) Svårigheten att transportera varor (1) Svårigheten att transportera varor () Svårigheten att transportera varor () Svårigheten att transportera varor () 22

23 Samspel I detta avsnitt redovisas hur cyklisterna i Cykelvelometern ser på samspelet mellan trafikanter i kommunen och vilka aspekter relaterat till deras egen cykling i kommunen som de upplever skapar irritation. I VILKEN UTSTRÄCKNING UPPLEVER DU ATT TRAFIKEN I DIN KOMMUN PRÄGLAS AV ÖMSESIDIG HÄNSYN OCH RESPEKT? 3 4 Inte alls I liten utsträckning Varken stor eller liten utsträckning I stor utsträckning Helt och hållet FINNS DET NÅGOT I DIN KOMMUN SOM GÖR DIG IRRITERAD, OCH ISÅFALL VAD? Utifrån en geografisk jämförelse baserad på SKL:s grova kommungruppsindelning av vad cyklisterna upplever skapar irritation ser vi en hel del likheter. Hos cyklister i alla typer av orter ser vi att kombinerade cykel- och gångbanor och bilister är den största irritationsskaparen. I övrigt relaterar resultaten på denna fråga mycket till vad som skapar känslor av otrygghet hos cyklisterna. Rank Mindre städer/tätorter och landsbyggdskommuner Större städer och kommuner nära större städer Storstäder och storstadsnära kommunder Kvinna Man 1 Bilister (34%) Kombinerade cykel- och gångbanor (3) Bilister (4) Kombinerade cykeloch gångbanor (3) Kombinerade cykeloch gångbanor (4) 2 Kombinerade cykel- och gångbanor (34%) Bilister (3) Kombinerade cykeloch gångbanor (3) Bilister (3) Bilister (3) 3 Cykling i blandtrafik (3) cykelvägar (3) cykelvägar (3) (3) cykelvägar (34%) 4 cykelvägar (3) övergår i blandtrafik (3) cykelvägar (3) Cykling i blandtrafik (3) cykelvägar (3) 5 övergår i blandtrafik (3) Fotgängare () () cykelvägar () (2) 23

24 Likt i frågan om vad som skapar otrygghet handlar svaren på vad som skapar irritation överväldigande mycket om cykelbanors utformning. De mest irritationsskapande cykelbanorna är kombinerade cykel- och gångbanor, cykelbanor med dåligt underhåll och ej sammanhållna cykelvägar och cykelvägar som. Vi ser också att bilister skapar mycket irritation hos cyklisterna. Rank år år år år år 65+ år 1 Bilister (4) Bilister (4) Bilister (3) Kombinerade cykel- och gångbanor (3) Kombinerade cykel- och gångbanor (4) Kombinerade cykel- och gångbanor (4) 2 Kombinerade cykeloch gångbanor (3) Kombinerade cykeloch gångbanor (3) Kombinerade cykel- och gångbanor (3) Bilister (3) cykelvägar (3) (3) 3 Fotgängare (3) cykelvägar (34%) cykelvägar (3) cykelvägar (3) (3) cykelvägar (3) 4 cykelvägar () (3) (3) cykelvägar () Bilister (3) Bilister (2) 5 Smala cykelbanor () cykelvägar (3) cykelvägar (3) () cykelvägar () cykelvägar (2) VISAR NÅGON ELLER NÅGRA AV FÖLJANDE SÄRSKILT DÅLIGT OMDÖME I TRAFIKEN I FÖRHÅLLANDE TILL DIG SOM CYKLIST? På frågan om det finns någon eller några som visar särskilt dåligt omdöme i trafiken i förhållande till cyklisterna ser vi att bilister och fotgängare är väldigt representerade, och att yrkestrafikanterna klarar sig undan relativt väl Bilister Fotgängare Andra cyklister Nej, inget Bussförare Lastbilsförare Taxiförare Annan 24

25

26 Om Cykelfrämjandet Cykelfrämjandet är en ideell förening som företräder den globala cykelrörelsen i Sverige. Vi är en folkrörelse som arbetar med att främja cykling för ett hållbart och hälsosamt samhälle. VI ARBETAR FÖR: Cykelanpassad infrastruktur med fler cykelvägar, en säker trafiksituation och möjligheten att ta med cykel på tåg och buss. Miljövänliga transporter där cykeln tar plats som ett givet fordon för pendling, träning, turism, frakt och arbete. Sundare livsstil där cykling förbättrar folkhälsan samt bidrar till minskade avgasutsläpp. Cykelprojekt i skolor som främjar hälsa och miljö, så att barn kan växa upp i ett mer hälsosamt och cykelvänligt samhälle.