Solvens- och verksamhetsrapport avseende år 2018

Transkript

1 Dina Försäkringar Öland Institutnummer Organisationsnummer Solvens- och verksamhetsrapport avseende år 2018

2 Innehåll Sammanfattning... 5 A. Verksamhet och resultat... 7 A.1 Verksamhet... 7 A.2 Försäkringsresultat A.3 Investeringsresultat A.4 Resultat från övriga verksamheter A.5 Övrig information B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning B.1.1 Styrelse och ledning B.1.2 Centrala funktioner B.1.3 Ersättningar och pensioner B.1.4 Transaktioner med närstående B.2 Lämplighetskrav B.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning B.3.1 Riskhanteringssystem B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (ORSA) B.4 Internkontrollsystem B.4.1 Beskrivning av det interna kontrollsystemet B.4.2 Regelefterlevnadsfunktionens roll i det interna kontrollsystemet B.5 Internrevisionsfunktion B.6 Aktuariefunktion B.7 Uppdragsavtal B.8 Övrig information C. Riskprofil C.1 Teckningsrisk C.1.1 Metoder för bedömning av risk...25 C.1.2 Exponering för försäkringsrisk...25 C.1.3 Placering av tillgångar C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk C.1.5 Riskreduceringstekniker C.2 Marknadsrisk C.2.1 Ränterisk C.2.2 Aktiekursrisk C.2.3 Fastighetsrisk

3 C.2.4 Spreadrisk C.2.5 Koncentrationsrisk C.2.6 Valutarisk C.2.7 Känslighetsanalys marknadsrisker C.3 Kreditrisk C.4 Likviditetsrisk C.4.1 Förväntad vinst i framtida premier C.5 Operativ risk C.6 Övriga materiella risker C.7 Övrig information D. Värdering för solvensändamål D.1 Tillgångar D.1.1 Immateriella tillgångar D.1.2 Placeringstillgångar D Värderingsmetoder D.1.3 Lån D.1.4 Fordringar enligt återförsäkringsavtal D.1.5 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare D.1.6 Övriga fordringar D.2 Försäkringstekniska avsättningar D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper D.2.3 Tillämpningar D.2.4 Återkrav enligt återförsäkringsavtal D.3 Andra skulder D.3.1 Uppskjutna skatteskulder D.3.2 Återförsäkringsskulder D.4 Alternativa värderingsmetoder D.5 Övrig information E. Finansiering E.1 Kapitalbas E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav E.3 Användning av undergruppen för durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet E.4 Skillnader mellan standardformeln och använda interna modeller E.5 Överträdelse av minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet E.6 Övrig information

4 Bilaga 1. Ordlista Bilaga 2. QRT. S Balansräkning Bilaga 3. S Premier, ersättning och kostnader per affärsgren Bilaga 4. S Premier, ersättning och kostnader per land Bilaga 5. S Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Bilaga 6 S Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bilaga 7 S Skadeersättningar Bilaga 8. S Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler Bilaga 9. S Kapitalbas Bilaga 10. S Solvenskapitalkrav Bilaga 11. S Minikapitalkrav 4

5 Sammanfattning Dina Försäkringar Öland är ett lokalt skadeförsäkringsbolag. Dina Försäkringar Öland meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Företaget har koncession och driver verksamhet i Kalmar, Blekinge och del av Kronobergs län. Företaget har dessutom koncession i övriga Kronoberg, Skåne, Hallands och Gotlands Län. Genom Dina Försäkring AB tillhandahåller företaget även försäkringar inom försäkringsklasser där företaget saknar egen koncession. Dina Försäkringar Öland är ett ömsesidigt försäkringsbolag, och ägs således av sina försäkringstagare. Tillsammans med andra Dinabolag är företaget medlem i Dina Federationen och delägare i ett gemensamt serviceföretag, Dina Försäkring AB. Denna rapport har tagits fram i enlighet med gällande försäkringsrörelseregelverk. Regelverket innehåller olika krav på företagen i syfte att säkerställa att de har tillräcklig kapitalstyrka (solvens) för att kunna göra utbetalningar till följd av de åtaganden de gjort i sina försäkringsavtal. Regelverket innehåller också regler om att försäkringsföretag varje år i en särskild rapport ska offentliggöra information om sin solvenssituation och om hur man uppfyllt vissa krav i regelverket. Dina Försäkringar Öland tar i enlighet med detta årligen fram en solvens- och verksamhetsrapport. Rapporten vänder sig till företagets försäkringstagare och ger en beskrivning av företagets verksamhet, resultat och dess system för riskbaserad styrning. Företagets styrelse har det yttersta ansvaret för företagets system för företagsstyrning (som inkluderar internkontroll och riskhantering) som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Dina Försäkringar Öland är ett volymmässigt förhållandevis litet försäkringsföretag, med en premievolym på tkr under Risktagandet är begränsat till relativt okomplicerade skadeförsäkringsrisker. Företaget har en väl avvägd riskaptit och risktolerans, vilket återspeglas i företagets riskhantering. Företaget önskar hålla en god kapitalbuffert med en solvenskvot som överstiger 1,7, dvs. en kapitalbuffert som överstiger det lagstadgade solvenskapitalkravet med 70 procent. Företagets faktiska kapitalsituation är betryggande. Vid utgången av 2018 uppgick solvenskvoten till 3,56. 5

6 Av nedanstående tabell framgår företagets solvenssituation Kapitalbas Solvenskapitalkrav Minikapitalkrav Solvenskvot 3,56 3,24 Solvenskvoten stärktes något under 2018, från 3,24 till 3,56. RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR Rapporten följer den struktur som har specificerats i solvensregelverket. Den består av fem kapitel: A. Verksamhet och resultat B. Företagsstyrningssystemet C. Riskprofil D. Värdering för solvensändamål E. Finansiering Kapitel A ger en översikt över företaget och dess resultat och verksamhet under Kapitlet återspeglar information som till stor del finns i företagets årsredovisning. Kapitel B ger en överblick över företagets företagsstyrningssystem, med fokus på hantering av företagets risker. Solvensregelverket ställer krav på att försäkringsföretag inrättar fyra centrala funktioner; riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion, aktuariefunktion och internrevisionsfunktion. I kapitlet beskrivs bland annat hur företaget implementerat dessa funktioner, och i vilken utsträckning man lagt ut dessa och andra väsentliga funktioner på extern uppdragstagare. Kapitel C beskriver företagets olika risker och hur materiella risker mäts och hanteras. I kapitel D redogörs för skillnader i värderingsmetoder för finansiell rapportering och för solvensändamål. Kapitel E innehåller en beskrivning av kapitalbasen och specificerar kapitalkravets storlek totalt och uppdelat på de olika riskkategorierna. Företagets solvenssituation beskrivs. En ordlista med förklaring till ett antal väsentliga ord och begrepp återfinns i Bilaga 1. Bilaga 2-11 innehåller QRT (Solvens 2) blanketter per

7 A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet Dina Försäkringar Öland är ett lokalt skadeförsäkringsbolag. Företaget bedriver egen direktförsäkring för konsumenter, mindre och medelstora företag samt lantbruk inom Kalmar, Blekinge och del av Kronobergs län. Ölands Försäkringsbolag fusionerades år 2012 med Dina Försäkringar Kalmarsund och Dina Försäkringar Södra Småland och det nya företaget fick namnet Dina Försäkringar Öland. Dina Försäkringar Öland är ett ömsesidigt försäkringsbolag, och ägs således av sina försäkringstagare. Företaget utmärker sig genom god lokal närvaro och närhet till kund. Dina Försäkringar Öland har idag 6 kontor inom sitt geografiska verksamhetsområde. Företaget är tillsammans med nio andra lokala Dina-företag medlem i Dina Försäkringar Federation. De lokala Dina-företagen, totalt 10 ägarföretag, äger tillsammans Dina Försäkring AB, som bland annat svarar för att gruppens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, såväl inom federationen som externt. Dina Försäkringar Ölands ägande i Dina Försäkring AB uppgick per den 31 december 2018 till 10,69 %. 7

8 Dina Försäkringar Öland har genom uppdragsavtal lagt ut ett flertal viktiga funktioner till Dina Försäkring AB. Dina Försäkring AB bistår bland annat företaget med service inom specialistområdena IT, marknadsföring, försäkringsmatematik, produktutveckling, skadeteknik, juridik och utbildning samt svarar för samordning och drift av vissa administrativa funktioner. Från 2018 finns ett dataskyddsombud i Dina Försäkring AB, som genom uppdragsavtal också utgör dataskyddsombud för Dina Försäkringar Öland. Dina Försäkringar Öland har även lagt ut uppgifterna i internrevisionsfunktionen, riskhanteringsfunktionen och aktuariefunktionen till Dina Försäkring AB. Försäkringsföretagen i Dina Federationen har ett gemensamt återförsäkringssystem för att utjämna risker inom federationen. Återförsäkringssystemet omfattar även extern återförsäkring avseende naturkatastrofrisker och andra mycket stora enskilda risker. Finansinspektionen har tillsynsansvaret för Dina Försäkringar Öland. Kontaktuppgifter: Finansinspektionen, Box 7821, Stockholm, finansinspektionen@fi.se, Telefon, Dina Försäkringar Ölands revisionsbolag är PwC Sverige, Stockholm. Utsedd revisor är Morgan Sandström. Dina Försäkringar Öland erbjuder egna försäkringar inom Hem och Villa, Företag och Fastighet, Husdjur samt Småbåtsförsäkring. Detta utbud kompletteras med försäkringar från Dina Försäkring AB inom områdena Motor, Rättsskydd och Ansvar samt Sjuk och Olycksfall, där Dina Försäkringar Öland inte har tillstånd för direkt försäkring. Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna och olika riskklassificeringar. Hem & Villa Hem & Villa täcker brand-, och övriga egendomsskador, rättsskydd, ansvarsskador samt olycksfallsskador. Dessa skadetyper har olika riskprofiler och behandlas ofta som separata klasser vid rapportering och vid försäkringstekniska beräkningar varför de i denna rapport kommer separeras och presenteras tillsammans med tillhörande riskklassificering inom andra försäkringsgrenar. Större brandskador kan leda till fluktuationer i skaderesultatet, men skador är normalt begränsade i storlek då exponeringarna är begränsade i storlek. Företag & Fastighet Företag & Fastighet täcker samma skadetyper som Hem & Villa ovan och de presenteras därför ofta tillsammans i denna rapport. Ansvarsskador och Rättsskydd är normalt en något större del av skadorna för dessa grenar jämfört med Hem & Villa. Storskador, främst i form av bränder, förekommer relativt frekvent och kan utgöra en stor del av skadekostnaderna. 8

9 Husdjur Skador på Husdjur, till exempel häst, hund och katt, räknas som egendomsförsäkring och presenteras således normalt tillsammans med egendom inom Hem & Villa och Företag & Fastighet. Motorfordonsförsäkring Den del av motoraffären som hör till direkt försäkring är mycket liten och består av självgående lantbruksmaskiner. Den stora delen av företagets motorfordonsförsäkring ingår i den mottagna affären och är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för motorfordon och täcker skador som åsamkas annan egendom och personer. Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva bedömningen kan vara osäker under lång vilket gör att de försäkringstekniska avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna. Sjuk- och olycksfall Sjuk- och olycksfall ingår också i den mottagna affären och täcker skador för olycksfall och sjukfall. Sjukfall är normalt svårare att bedöma än olycksfall och skapar generellt större osäkerhet i skaderesultatet. Svårigheten i bedömningen beror delvis på att regleringstiden är lång, framförallt vid försäkring av barn då svåra skador inte kan fastställas förrän vid vuxen ålder. Sjuk- och olycksfall slås vid riskklassificering normalt ihop med olycksfall från grenarna Hem och villa och Företag och fastighet. Intern återförsäkring Dina-federationen har en intern återförsäkring där företagen riskutjämnar skador upp till 30 mkr inom gruppen. Det enskilda företaget står själv kostnaden upp till valt självbehåll i sin direkta affär. Den del av skadan som överstiger självbehållet och upp till 30 mkr utjämnas i gruppen som en del av den mottagna återförsäkringen. Riskklassificeringar Som nämnts ovan görs det en klassificering efter riskprofil av de exponeringar Dina Försäkringar Öland försäkrar. Dessa följer generellt klassindelningen i EUförordningen 2015/35 bilaga I och försäkringsrörelselagen (2010:2043), 2 kap. 11. Riskklassificering är gjord enligt följande (EU-förordningens numrering och benämning av försäkringsklasser inom parentes): Trafik (16 Ansvarsförsäkring motorfordon) Motor (17 Övrig motorfordonsförsäkring) Sjuk- och olycksfall (13 Sjukvårdsförsäkring) Brand och egendom (7 Försäkring mot brand och annan skada på egendom) Ansvar (20 Allmän ansvarsförsäkring) Rättsskydd (22 Rättsskyddsförsäkring) 9

10 För att förenkla presentationerna inom denna rapport kan vissa klasser vara sammanslagna. A.2 Försäkringsresultat Premieintäkterna för året slutade på tkr ( tkr), varav direkt försäkring tkr ( tkr) och indirekt försäkring tkr ( tkr). Jämför man premieintäkt för egen räkning i direkt affär 2018 med 2017 föreligger en ökning å 0,6 % (2,2 %). Skadeprocenten för 2018 uppgår till 65 % (68 %). Driftskostnaderna i försäkringsrörelsen tar i anspråk 35 % (31 %) av premieintäkter för egen räkning. Sammantaget blir företagets totalkostnadsprocent 100 % (99 %). Årets tekniska resultat uppgår till -58 tkr (987 tkr). Resultat för den direkta affären är tkr (5 823 tkr) och för den indirekta affären tkr ( tkr). Direktförsäkringsaffären utveckling emellan åren 2018 och 2017 är enligt följande. Hem & villa försäkring har en premieinkomst på tkr ( tkr), Företag & Fastighet tkr ( tkr), Husdjur tkr (5 739 tkr) och Landfordon 261 tkr (257 tkr). Tekniskt resultat för direktförsäkringen Hem & Villa tkr (-941 tkr), Företag & Fastighet tkr (7 475 tkr), Husdjur 69 tkr (-754 tkr) och Landfordon 124 tkr (44 tkr). Dina Försäkringar Öland är mottagare av återförsäkring från Dina Försäkring AB:s direktförsäkringsaffär (indirekt affär). Dessutom mottager företaget andelar av Dina Försäkring AB:s mottagna affär. Avsikten med återförsäkringssystemet inom Dina Federationen att skapa riskutjämning. Den indirekta affären har gått bättre 2018 än 2017, med ett mindre antal stora skador. Detta medför att företaget får ett positivt resultat om tkr för 2018 att jämföra med 2017 som uppvisade underskott om tkr. Tre skador med skadekostnader över företagets självbehåll på tkr har inträffat. 10

11 FÖRSÄKRINGSRESULTAT Totalt Sjukvårds försäkring Ansvars- försäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Summa Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2017 Totalt Sjukvårds försäkring Ansvarsförsäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Rättsskyddsförsäkring Rättsskyddsförsäkring Summa Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Premieintäkt Försäkringsersättningar Driftskostnader Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄKRING Finansrörelsens resultat RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT

12 A.3 Investeringsresultat Företagets placeringsportfölj bestod under 2018 till ca 40 % av aktier och i övrigt huvudsakligen av räntebärande tillgångar. Aktieportföljen domineras av innehavet i Dina Försäkring AB. Tillväxten i Sverige och i stora delar av världen var fortsatt god under 2018 även om farhågorna för en inbromsning tilltog under året. Året karaktäriserades av fortsatt låga räntor, och av den svaga avslutningen av året på världens aktiemarknader. Årsavkastningen från Stockholmsbörsen var negativ under kalenderåret Trots de svåra förhållandena på de finansiella marknaderna genererade Dina Försäkringar Ölands placeringsportfölj en försiktigt positiv avkastning under året. Totalavkastningen på Dina Försäkringar Ölands tillgångar uppgick till 1,7 % (2,9 %). Finansrörelsens resultat för 2018 uppgår till tkr ( tkr). För 2018 har försäkringsrörelsen gottskrivits kalkylränta om 0,1% (0,0%). Av finansrörelsens resultat utgör tkr (8 792 tkr) värdetillväxt för företagets aktier i Dina Försäkring AB. Företaget har under 2018 ökat sina aktieinnehav något i noterade tillgångar vilket inneburit att bokfört värde av finansiella placeringstillgångar har ökat med tkr. Företaget tillämpar en fortsatt medvetet hållen låg riskprofil i placeringarna Avkastning på företagets placeringstillgångar 2018 Fastigheter Hyresintäkter 571 Realisationsvinst 0 Värdestegring 0 Summa intäkter 571 Drift- och kapitalförvaltningskostnader -602 Värdeminskning 0 Resultat -31 Aktier Erhållna utdelningar Realisationsvinster 0 Orealiserade vinster Summa intäkter Realiserade förluster Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader -355 Summa kostnader Resultat Obligationer Ränteintäkter 0 Realisationsvinster 273 Orealiserade vinster 0 Summa intäkter 273 Orealiserade förluster -436 Kapitalförvaltningskostnader -322

13 Summa kostnader -758 Resultat -485 Övriga Investeringar Utdelning 154 Realisationsvinster Summa intäkter Orealiserade förluster 0 Kapitalförvaltningskostnader -110 Summa kostnader 0 Resultat Ränteintäkter 217 Summa intäkter 217 Kapitalförvaltningskostnader 0 Summa kostnader 0 Resultat 217 Avkastning A.4 Resultat från övriga verksamheter Dina Försäkringar Öland har inget resultat från övriga verksamheter att redovisa. A.5 Övrig information Under året initierades ett större förändringsprojekt inom Dina Federationen för att rusta företagen för framtiden med sikte på högre effektivitet. Projektet kommer bland annat att innebära en konsolidering inom federationen genom att verksamheter slås ihop och antalet företag minskar. För Dina Försäkringar Ölands del innebär projektet att företaget under 2019 kommer att överta ett bestånd avseende affärsområdet Skåne från Dina Försäkring AB och att en fusion planeras där företaget kommer att vara övertagande bolag i en fusion med Dina Försäkringar Kattegatt. B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning Styrelsen ansvarar ytterst för företaget har en god företagsstyrning som säkerställer att företaget sköts hållbart, ansvarsfullt och effektivt. Företaget har ett system för företagsstyrning (inkluderande riskhantering och internkontroll) fastställt av styrelsen, som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Företagsstyrningssystemet innefattar flera beståndsdelar vilka utförligare beskrivs och fastställs i styrande dokument. Där beskrivs vilka risker företaget har, hur företaget arbetar med riskhantering och hur interna kontroller på olika sätt följer upp företagets åtaganden. Vidare beskrivs vilka ersättningssystem som finns, hur lämplighetsprövning genomförs, hur och på vilket sätt aktsamhet styr investeringar av kapitalet samt hur företaget följer upp utlagd verksamhet. En riskbaserad styrning av verksamheten utgör grunden i företagsstyrningssystemet. Försäkringsrörelse har sin grund i risktagande och styrningen av företaget ska baseras på risk. Som stöd för uppföljning av företagsstyrningssystemet finns centrala funktioner; 13

14 internrevisionsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen, riskhanteringsfunktionen samt aktuariefunktionen som gör försäkringstekniska bedömningar. Företaget tecknar endast riskprodukter inom skadeförsäkring och företagsstyrningssystemet är utformat utifrån företagets risker, gällande regelverk och utifrån verksamhetens art, storlek och komplexitet. Företaget bedriver direkt skadeförsäkring samt meddelar indirekt försäkring (skadeförsäkring) från Dina Försäkring AB inom sitt lokala affärsområde, varför verksamheten får en lokal karaktär med god kännedom om de risker som tecknas. B.1.1 Styrelse och ledning Styrelse Styrelsen ansvarar ytterst för Dina Försäkringar Ölands verksamhet. Det är styrelsens ansvar att besluta om verksamhetens strategiska inriktning och att tillsätta och avsätta vd. Styrelsen är ytterst ansvarig för företagets system för företagsstyrning och ska säkerställa att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen beslutar även om riskhanteringssystemets utformning och vilka risker som ska tas i vilken omfattning, och ställer krav på internkontrollsystemet i företaget. Styrelsen har upprättat ett antal styrande dokument för verksamheten. Styrningen sker med hjälp av dessa styrdokument som ses över och fastställs minst årligen. I dessa anges syfte, ansvar och roller, vad som ska utföras och krav som ska uppfyllas, samt hur återrapportering ska ske till vd och styrelse. Styrelsen i Dina Försäkringar Öland består av sju ledamöter, som utses på företagets årsstämma efter förslag av stämmans valberedning. Under 2018 genomförde styrelsen elva sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i samband med stämman. Vid utgången av 2018 utgjordes styrelsen av följande personer: Anders Byström, styrelseordförande, Håkan Hellström, vice styrelseordförande, Henrik Andersson, Bo Lundgren, Arne Karlsson, Leif Pettersson, och Susanne Söderberg. Styrelsens arbete regleras i en arbetsordning. Styrelsen har fastställt riktlinjer för hantering av jäv och intressekonflikter och där identifierat de intressekonflikter som kan uppkomma samt hur dessa hanteras och följs upp. Styrelsen i Dina Försäkringar Öland har inrättat ett revisionsutskott inom sig, och har utsett Bo Lundgren att utgöra utskottets ordförande. Anders Byström, styrelsens ordförande, ingår som ledamot i utskottet. I revisionsutskottets uppdrag ingår att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen. Revisionsutskottet ska också övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i företagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter består i att: 14

15 övervaka företagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i företagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll, löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Styrelsen har vidare inrättat en kapitalplaceringsgrupp som består av tre styrelseledamöter, inkl. styrelsens ordförande, och vd. Inom ramen för de placeringsriktlinjer som beslutats av styrelsen ansvarar kapitalplaceringsgruppen för placeringsportföljens fördelning på olika tillgångsslag, vissa implementeringsbeslut och för viss uppföljning och kontroll. Vd Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av företaget inom ramen för styrelsens instruktioner. Vd utser även klagomålsansvarig, beställaransvariga för uppdragsavtal avseende viss utlagd verksamhet, ansvarig för förmånsrättsregister och ansvarig för skaderevisioner inom ramen för styrelsens instruktioner. I företagets företagsledning behandlas alla väsentliga frågor beträffande verksamheten. Företagets operativa organisation framgår av bild nedan. 15

16 B.1.2 Centrala funktioner Styrelsen i Dina Försäkringar Öland beslutar om utformningen av företagets företagsstyrningssystem, dvs. riskhanteringssystemet och systemet för intern kontroll. Detta innebär att styrelsen även beslutar om införandet av de centrala funktioner som ska finnas i företaget enligt solvensregelverket; internrevisionsfunktion, riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion och aktuariefunktion. Funktionernas ansvar och organisatoriska placering fastställs av styrelsen i särskilda instruktioner där även kraven på återrapportering från funktionerna till styrelsen framgår. Samtliga funktioner ska vara oberoende och fristående från den operativa verksamheten. Internrevisionsfunktionen är en oberoende granskningsfunktion underställd styrelsen och ansvarar bland annat för utvärderingen av de interna kontroller och företagsstyrningssystemet och utgör stöd till styrelsen i utvärdering avseende organisationens riskhantering, styrning och kontroller. Styrelsen har bland annat i syfte att uppfylla ovanstående valt att lägga ut arbetet inom internrevisionsfunktionen till Dina Försäkring AB. Styrelsen har beslutat om en instruktion för internrevisionsfunktionen. En styrelseledamot är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare av uppdraget. Aktuariefunktionen rapporterar till Vd och styrelse och ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt bidra till företagets riskhanteringssystem. Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till Dina Försäkring AB. Dina Försäkringar Ölands vd är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar till Vd och styrelse. Funktionen ansvarar för att följa upp regelefterlevnaden enligt försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, samt ansvarar också för att följa upp interna regelverk. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till vd som styrelse. Dina Försäkringar Öland har valt att lägga ut arbetet i funktionen till en extern uppdragstagare, med en styrelseledamot som ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Riskhanteringsfunktionen bistår styrelse och vd i riskhanteringsfrågor för att säkerställa att riskhanteringsstyrningssystemet fungerar effektivt. Funktionen övervakar riskhanteringssystemet och följer upp företagets riskprofil, samt bevakar eventuella nya framväxande risker. Funktionen för riskhantering är underställd vd och fristående från de verksamheter den granskar. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till vd som styrelse. Dina Försäkringar Öland har valt att lägga ut arbetet i funktionen till Dina Försäkring AB. Vd är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Utöver de centrala funktioner som anges ovan, för vilka det finns explicita krav i försäkringsrörelseregelverket, har företaget infört en ytterligare central funktion i form av ett Dataskyddsombud. 16

17 B.1.3 Ersättningar och pensioner Som allmän utgångspunkt för företagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i företaget ska vara marknadsmässiga och främja företagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen relaterade till respektive tjänst. I företaget förekommer rörliga ersättningar i begränsad omfattning och avser endast stockutvecklingsersättning till försäkringssäljare. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka företagets riskprofil. Styrelsen har fastställt en ersättningspolicy för att säkerställa att ersättningar i företaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka företagets riskprofil. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsen beslutar om vd:s anställningsavtal och vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare. Vid uppsägning av tjänsten från vd:s sida gäller en uppsägningstid på 6 månader med arbetsplikt efter överenskommelse med styrelsen. Vid uppsägning ifrån företagets sida är uppsägningstiden 24 månader med arbetsplikt efter överenskommelse med styrelsen. De första 6 månaderna är vd förhindrad att ta anställning med konkurrerande verksamhet vilket även gäller uppdrag i eget företag. Under denna tid utbetalas lön där företaget betalar pension och semesterersättning. Resterande 18 månader utbetalas enbart fast lön utan pension och semesterersättning. Om företaget fusionerar, blir uppköpt eller genomgår annan typ av organisationsförändring och vd:s anställning som vd förändras ska företaget till vd utbetala motsvarande 24 månaders lön. De första 6 månaderna är vd förhindrad att ta anställning med konkurrerande verksamhet vilket även gäller uppdrag i eget företag. Under denna tid utbetalas lön där företaget betalar pension och semesterersättning. Resterande 18 månader utbetalas enbart fast lön utan pension och semesterersättning. Utbetalningen sker månadsvis eller efter överenskommelse med styrelsen. Denna lön ska avräknas med eventuell lön från annan arbetsgivare, vilket inkluderar eventuell ersättning till eget företag. Fram till den nya organisationen är praktiskt genomförd och vd:s anställning upphört uppbär vd ordinarie månadslön. För övriga anställda inklusive övriga ledande befattningshavare gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. Några andra utfästelser om avgångsvederlag finns ej. För försäkringsbranschen normala pensionsvillkor tillämpas. Företagets förpliktelser avseende pensioner är täckta genom försäkringar i SPP. Några avtal om förtida pensionering finns ej. B.1.4 Transaktioner med närstående Företaget återförsäkrar sin direktförsäkringsaffär hos Dina Försäkring AB. Dessutom tar Dina-företagen emot retrocessionsandelar (återförsäkringsandelar) från Dina Försäkring AB som mottagen återförsäkring. Målsättningen är att så stor andel som möjligt av federationens affär skall stanna kvar inom federationen och utjämnas internt mellan Dinaföretagen. Därtill köper företaget specialisttjänster från Dina AB avseende arbete i centrala funktioner (Internrevision, Aktuariefunktionen, och Riskhanteringsfunktionen) samt Dataskyddsombud, samt har lagt ut viss övrig väsentlig verksamhet till Dina Försäkring AB. 17

18 Gemensamma projekt och gemensam service är kollektivt finansierade och debiteras efter beslutad fördelningsnyckel. Anställda och förtroendevalda i Dina Försäkringar Öland kan också teckna sina privata försäkringar i företaget. Hantering av anställdas försäkringar regleras i företagets etiska riktlinjer. Därutöver har det inte förekommit materiella transaktioner med personer som utövar ett betydande inflytande på företaget eller med ledamöter i styrelsen. B.2 Lämplighetskrav Företaget har en etablerad process för lämplighetsprövning med riktlinjer som fastställts av styrelsen. Målet med företagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder företagets verksamhet eller utför andra centrala funktioner uppfyller krav på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att företaget förvaltas och drivs på ett professionellt sätt. Riktlinjerna beskriver också företagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de ansvarar för och utför. I företagets riktlinjer för lämplighetsprövning framgår vilka befattningar inom företaget som ska vara föremål för företagets interna rutiner för lämplighetsprövning. Dessa befattningar utgörs av: De personer som leder företagets verksamhet (styrelseledamöter och vd) Ansvariga för centrala funktioner, resp. utförare av uppgifter inom central funktion. Övrig relevant personal som definierats som sakskadechef, motorskadechef, riskansvarig, controller, personer som är sysselsatta inom Företagets försäkringsdistribution. I företagets riktlinjer för lämplighetsprövning har rutiner och processer för lämplighetsprövning av personer i dessa befattningar fastställts. Riktlinjerna anger också vilka kvalifikationskrav och vilka krav på gott anseende som företaget ställer avseende dessa befattningar, med utgångspunkt i lagkrav och företagets behov. För styrelseledamöter innebär processen ett samspel mellan valberedningen, styrelsen och dess ordförande inför eventuella nomineringar vid årsstämman. Vid samtliga prövningar ingår moment för att bedöma lämpligheten utifrån ett underlag som avser både kvalifikation och gott anseende. Företaget gör en samlad bedömning av anseendet i varje enskilt fall. I linje med detta ställer företaget krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att en person följer gällande lagar och regler. Som huvudregel beaktar företaget regelöverträdelser som sanktionerats av en behörig tillsynsmyndighet eller domstol under de senaste fem åren. Riktlinjerna beskriver rutiner när nya personer ska utses avseende ovan angivna befattningar och innehåller även rutiner för att löpande kontrollera lämpligheten. I riktlinjerna har också angetts vid vilka situationer som det ska ske en omprövning av om en person fortfarande ska anses lämplig. 18

19 B.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning B.3.1 Riskhanteringssystem Riskstrategi och riskhantering Att bedriva försäkringsverksamhet är förknippat med risktagande. Försäkringsbolag måste därför ha ett effektivt system för att identifiera risker och hantera dem enligt en medveten strategi. Det måste säkerställas att företagets kapitalbas är tillräcklig för de risker företaget väljer att ta eller är exponerade för. Det övergripande målet är att säkerställa att företagets åtaganden gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen fastställer företagets riskstrategi som definierar vilka risker man har aptit för att ta och vilka risker som är oönskade och som man därför önskar reducera. Risktagandet i företaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. Riskstrategin uttrycker den övergripande riskaptiten, och anger hur stor kapitalbuffert företaget ska ha för att stå emot risker som eventuellt materialiseras. Styrelsen beslutar även om företagets affärsstrategi och fastställer affärsplanen. Genom företagets egen riskoch solvensbedömningen säkerställs att affärsplanen är i linje med företagets riskstrategi. I företagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för de olika riskerna och hur riskerna ska hanteras och kontrolleras. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att företaget har en effektiv riskhantering som tryggar företagets solvens på kort och lång sikt. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i företagets organisations- och beslutsstruktur. För att riskhanteringssystemet ska bli effektivt måste det ge en rättvisande bild av företagets väsentliga risker, dvs. beskriva företagets riskprofil på ett korrekt vis. Företaget arbetar därför fortlöpande med att identifiera, värdera, och rapportera de risker som företaget exponeras för eller kan komma att bli exponerat för. Riskhanteringssystemet ska också säkerställa att riskerna hanteras enligt styrelsens beslutade riskstrategi, och hålls inom beslutade toleransnivåer. I styrelsens styrdokument ställs därför krav på uppföljning och återrapportering. Styrelsen och ledningen arbetar för en hög riskmedvetenhet och verkar för en sund riskkultur. Alla medarbetare i företaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Organisering av riskhanteringen Styrelsen är ansvarig för riskhanteringssystemet, och beslutar om företagets riskstrategi, vilket inbegriper riskaptiter och toleransnivåer och hur risker ska identifieras, värderas, hanteras och kontrolleras. Styrelsen beslutar om den rapportering den vill ha kopplat till riskhanteringssystemet. Det är vd:s uppgift att säkerställa att chefer och medarbetare i den operativa verksamheten hanterar och följer företagets risker, och vd utser de medarbetare som är ansvariga för risker och risktagande i den dagliga verksamheten. Chefer och medarbetare i verksamheten ska löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka företagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med företagets rutiner för incidentrapportering. Alla medarbetare i företaget är ansvariga för att påtala brister i 19

20 arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Den årliga riskidentifieringen utförs av företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (ORSA). Styrelsen har inrättat fyra så kallade centrala funktioner som fyller en viktig funktion i riskhanteringssystemet. De är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i företaget, och har till uppgift att på olika sätt bidra till ett välfungerande, effektivt och ändamålsenligt riskhanteringssystem Riskhanteringsfunktionen ska genom sitt arbete bidra till att företaget har en effektiv hantering av risker där väsentliga risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. Funktionen rapporterar till vd. Funktionen följer upp riskhanteringssystemets utformning och företagets risker. Riskhanteringsfunktionen upprättar en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per halvår. Rapporten ska ge en samlad bild över företagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering sker också löpande till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd eller styrelse. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i företagets riskprofil, övervaka företagets fastställda risklimiter, vara stödjande i företagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i företaget. Funktionen ska identifiera och bedöma företagets risker för bristande regelefterlevnad. I regelefterlevnadsfunktionens uppgifter ingår även att ge stöd och råd till verksamheten och säkerställa att verksamheten informeras om nya och ändrade regler. Funktionen rapporterar till styrelsen vid varje styrelsemöte och lämnar årligen en sammanfattande rapport till styrelsen. Funktionen har löpande kontakt med vd. Aktuariefunktionens uppdrag rör försäkringsriskerna. Dess uppgift är bland annat att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och effektiviteten i företagets återförsäkringslösningar. Funktionen rapporterar till styrelse och vd i dessa frågor. Minst årligen ska funktionen till styrelsen rapportera en samlad bild över företagets försäkringsrisker och beskriva funktionens aktiviteter och resultat under året. Internrevisionsfunktionen är en oberoende kontrollfunktion vars syfte är att utvärdera företagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystemet. Funktionen är underställd styrelsen. Internrevisionen är oberoende i förhållande till företagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till företagets styrelse. I enlighet med instruktionen för internrevisionsfunktionen har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom företaget under året samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. Internrevisionen genomför årligen en riskanalys. Internrevisionsfunktionens uppdrag och riskanalysen utgör basen för revisionsplanen. 20

21 B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (ORSA 1 ) Det praktiska arbetet med riskstrategin och med företagets affärsplanering sker inom företaget ORSA-process. ORSA:n är en framåtriktad bedömning av företagets risker, kapitalbehov och kapitalsituation. Den syftar till att säkerställa att strategier och affärsplanering är förenliga med företagets framtida kapitalsituation, och att företaget styrs och drivs på ett sunt sätt med beaktande av de risker verksamheten är förknippad med. Genomförandet av ORSA:n ger en tydlig långsiktig koppling mellan verksamhetsbeslut, risker och riskhantering samt kapitalbehov och därmed ges förutsättningar för en mer effektiv och ändamålsenlig företagsstyrning. Dina Försäkringar Öland genomför normalt en ORSA årligen. En extra ORSA ska också genomföras exempelvis vid större förändringar i företagets riskprofil. ORSA:n sträcker sig över samma period som företagets affärsplanering, vilket för Dina Försäkringar Öland innebar att den ORSA som genomfördes 2018 avsåg perioden Styrelsen styr inriktningen på arbetet med ORSA:n genom att fastställa ett styrdokument för ORSA:n och bidrar även löpande i arbetet bland annat genom att utmana antaganden och resultat. Det innebär att ORSA:n behandlas vid ett flertal styrelsemöten under året. Styrelsen godkänner den slutliga ORSA-rapporten. ORSA:ns viktigaste syfte är att styra riskhanteringen och att säkerställa att det finns tillräckliga kapitalbuffertar för de risker företaget väljer att ta. Dina Försäkringar Öland integrerar därför kapitalplaneringen i sitt ORSA-arbete. Utifrån styrelsens riskaptit och SCR-kvotens känslighet för framtida scenarier, vilket analyseras i ORSA:n, fastställer styrelsen en toleransnivå för företagets solvenskapitalkvot. B.4 Internkontrollsystem Dina Försäkringar Ölands företagsstyrningssystem består utöver riskhanteringssystemet av ett system för internkontroll som syftar till att löpande säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten med hänsyn till dess mål. Internkontrollsystemet säkerställer även tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk information och efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. Regelefterlevnadsfunktionen är en del av internkontrollsystemet. B.4.1 Beskrivning av det interna kontrollsystemet Mot bakgrund av de övergripande målen för internkontrollsystemet har styrelsen beslutat om ett antal principer avseende systemet för intern kontroll i företaget. Företagets internkontrollsystem karaktäriseras bland annat av att det finns en organisationsstruktur med tydliggjorda roller och ansvar, med befattningsbeskrivningar för ledande och väsentliga funktioner, en struktur av styrdokument som möjliggör en effektiv styrning och definierar hur återkoppling och rapportering ska ske, 1 Own Risk and Solvency Assessment 21

22 processbeskrivningar för väsentliga processer bland annat för att möjliggöra uppföljning och kontroll av eventuella väsentliga risker förknippade med processerna med hjälp av så kallade nyckelkontroller, rapporteringsrutiner som ska möjliggöra uppföljning av styrelse och vd:s fattade beslut och som ska ge relevant information i deras beslutsfattande, rutiner för hantering, uppföljning och utvärdering av uppdragsavtal, attestordningar och dualiteter, rutiner för att säkerställa att styrelse, vd och centrala funktioner är lämpliga för sina uppdrag, en regelbunden process för att identifiera operativa risker och för att hantera och följa upp dem på ett ändamålsenligt sätt, rutiner för att genomföra skaderevisioner och it-revisioner samt beredskapsplaner för att säkerställa den löpande driften. Generellt gäller att alla typer av kontrollaktiviteter i internkontrollsystemet ska vara riskbaserade och utvecklas med beaktande av riskerna i de aktiviteter eller processer som ska kontrolleras. Styrelse och vd arbetar vidare löpande med att stärka riskkulturen i företaget och för att skapa en kultur som uppmuntrar till att uppmärksamma möjliga förbättringar och till att utveckla kontroller och processer. För att säkerställa en sund och ändamålsenlig företagsstyrning behöver risker för skadliga intressekonflikter hanteras. Styrelsen har därför fastställt ett styrdokument för hantering av intressekonflikter, och dessa adresseras även i andra interna styrdokument. Företagets centrala funktioner har genom instruktioner tilldelats ansvar för övervakning och rapportering rörande företagsstyrning och internkontroll. Vd säkerställer regelbundet och vid behov att företagsstyrningssystemet, inklusive dess organisering, granskas avseende effektivitet och ändamålsenlighet. Granskningens omfattning, resultat, och slutsatser rapporteras till styrelsen. B.4.2 Regelefterlevnadsfunktionens roll i det interna kontrollsystemet Regelefterlevnadsfunktionen är särskilt central i internkontrollsystemet och ansvarar för att följa upp och övervaka företagets efterlevnad av externa och interna regler. Regelefterlevnadsfunktionen ger också stöd och råd avseende regelefterlevnad och övervakar nya regelverk så att implementering kan ske i tid på ett ändamålsenligt sätt. Företaget har funnit det effektivt och ändamålsenligt att anlita en extern uppdragstagare för detta arbete. En styrelseledamot är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Regelefterlevnadsfunktionen i Dina Försäkringar Öland arbetar självständigt och oberoende från verksamheten. Funktionen samarbetar dock nära med övriga centrala funktioner. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar direkt till styrelsen genom skriftliga rapporter och närvarar även i styrelsen när dessa behandlas. Vid tillsättandet av funktionen har beaktats att den bemannas med personal som uppfyller företagets lämplighetskrav. Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska 22

23 göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. B.5 Internrevisionsfunktion Styrelsen i Dina Försäkringar Öland har genom uppdragsavtal lagt ut sin internrevisionsfunktion till Dina Försäkring AB. Styrelsen har fastställt en instruktion för funktionen och beslutat om treårig internrevisionsplan. Styrelsen har vidare utsett en styrelseledamot till beställaransvarig för funktionen. Internrevisionsfunktionen är direkt underställd Dina Försäkringar Ölands styrelse och återrapporterar också direkt till styrelsen. Vid införandet av internrevisionsfunktionen har styrelsen beaktat att denna funktion ska bemannas med personal som uppfyller företagets lämplighetskrav. Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. Den som utför arbetet i internrevisionsfunktionen avgör själv vilken information den behöver för att fullgöra sitt uppdrag. I funktionens befogenheter ingår att få obegränsad tillgång till system, personal, dokumentation och övriga uppgifter som den behöver för att fullgöra sitt uppdrag samt att självständigt bestämma de arbetssätt och metoder som den behöver för genomförande av internrevisionsplanen. Eventuella begränsning avseende internrevisionsfunktionens åtkomst till väsentlig information i utförandet av uppdraget ska rapporteras till styrelsen. Internrevisionsfunktionen upprättar årligen en granskningsplan som är baserad på en riskanalys och riskbedömning. I granskningen prioriteras verksamhetsområden som är riskfyllda ur ett internkontrollperspektiv. Planeringen samordnas med övriga centrala funktioner i syfte att undvika överlappning och förbättra effektiviteten. Granskningsplanen fastställs av styrelsen och kan vid behov revideras under pågående år. Redovisning av uppdraget sker i form av skriftliga granskningsrapporter till styrelsen. Granskningsrapporten innehåller en redovisning av de granskningar som genomförts och vid behov rekommendationer till åtgärder, inklusive uppskattad tid för att genomföra åtgärderna. Det är styrelsens uppgift att besluta om åtgärder som ska vidtas och se till att dessa genomförs. Internrevisionsfunktionen är oberoende i förhållande till företagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till företagets styrelse och beställaransvarig för funktionen. I enlighet med instruktionen ska funktionens personal inte utföra några operativa arbetsuppgifter inom företaget. B.6 Aktuariefunktion Aktuariefunktionen är en av de fyra centrala funktioner som är en del av företagsstyrningssystemet ska bidra till dess effektivitet. Vid införandet av aktuariefunktionen har styrelsen beaktat att funktionen måste kunna utföra sitt arbete på ett sätt som garanterar frihet från påverkan som kan äventyra funktionens förmåga att utföra sina uppgifter på ett objektivt, korrekt och oberoende sätt. Därför är funktionen organisatoriskt fristående från affärsverksamheten och utgör en enskild enhet under vd. Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till Dina Försäkring AB med företagets vd som beställaransvarig. Vid tillsättandet av funktionen har den beställaransvarige, som ansvarar för beställningen 23

24 av den utlagda verksamheten, tillsett att denna bemannats med personal som uppfyller företagets lämplighetskrav. Styrelsen har i interna styrande dokument fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. Aktuariefunktionen upprättar en årlig riskbaserad aktivitetsplan, som godkänns av beställaransvarig, för sitt arbete. Styrelsen informeras om aktivitetsplanen och funktionen rapporterar därefter minst årligen utfallet av sitt arbete i en skriftlig rapport till vd och styrelse. Den som utför arbetet närvarar i styrelsen då rapporten presenteras. Aktuariefunktionen samarbetar med övriga centrala funktioner och samordnar sin planering med dessa i syfte att undvika överlappning och förbättra effektiviteten. B.7 Uppdragsavtal Företaget har möjlighet att uppdra åt annan juridisk person att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets rörelse. Oavsett vem som utför uppdraget ansvarar företaget för den utlagda verksamheten och ska övervaka att leverantören uppfyller sina åtaganden. Dina Försäkringar Ölands styrelse har fastställt en policy för utlagd verksamhet som beskriver vilka krav som ska uppfyllas innan Dina Försäkringar Öland ingår avtal om utläggning av verksamhet, vad ett skriftligt uppdragsavtal ska innehålla, hur uppföljning ska ske och vilka ytterligare åtgärder som krävs vid utläggning av operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse. I syfte att ytterligare säkerställa att kraven i ovan nämnda policy efterlevs har företaget även tagit fram ett antal mallar och checklistor som måste gås igenom och dokumenteras vid olika tillfällen i processen med hantering av utlagd verksamhet. Vid utläggning som avser operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse gäller särskilda regler. Att en operativ verksamhet eller funktion är av väsentlig betydelse betyder att den är nödvändig för att Dina Försäkringar Öland ska kunna tillhandahålla tjänster åt sina försäkringstagare i enlighet med sitt tillstånd. Företaget har ingått sådana uppdragsavtal avseende nyttjanderätt av gemensamt affärssystem, produktutformning, produktutveckling och produktförvaltning, senior underwriting, mäklardisk, försäljning och skadereglering av djurförsäkring, centrala funktioner samt kundservice. B.8 Övrig information Företaget har ingen övrig information att lämna om företagsstyrningssystemet. C. Riskprofil C.1 Teckningsrisk Försäkringsrisk(teckningsrisk) avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Dina Försäkringar Ölands affärsverksamhet innebär att vissa försäkringsrisker tas medvetet, som ett led i bedrivandet av affärsverksamheten. Begränsning av försäkringsrisker genom utformning av försäkringsvillkor och genom företagets återförsäkringsskydd. Försäkringsrisken kan delas in i fyra olika undergrupper; Premierisk - risken för förluster till följd av att det kommande årets skador blir större än förväntat, dvs. risken för att kostnaderna för ännu ej inträffade skador inte täcks av premierna. 24

25 Reservsättningsrisk - risken för förluster till följd av negativt utfall vid avvecklingen av avsättningarna för oreglerade skador, det vill säga risken för att avsättningen för oreglerade skador inte räcker. Annullationsrisk - risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas. Katastrofrisk - risken för ett försämrat skaderesultat p.g.a. katastrofer. Tabellen nedan visar Dina Försäkringar Ölands kapitalkrav för försäkringsrisk enligt solvensregelverkets standardmodell Förändring Premie- och reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Total skadeförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total skadeförsäkringsrisk Premie- och reservsättningsrisk Annullationsrisk Diversifieringsreduktion Katastrofrisk Total sjukförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total sjukförsäkringsrisk Långlevnadsrisk Driftskostnadsrisk livförsäkring Omprövningsrisk Total livförsäkringsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total livförsäkringsrisk C.1.1 Metoder för bedömning av risk Försäkringsrisk mäts och bedöms på flera sätt. En viktig del är beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisk som görs med standardformeln och följs upp under året inklusive en analys av de förändringar i exponering som görs. Utöver detta görs osäkerhetsoch känslighetsanalyser som analyserar variationer i utbetalningsmönster, modellantaganden och förändringar i externa faktorer. Dessa analyser beskrivs vidare under avsnittet Känslighetsanalyser. C.1.2 Exponering för försäkringsrisk Tabellen nedan visar volymer av intjänad premie och bästa skattning för oreglerade skador per klass vilka används som indata till beräkningen av företagets premie- och reservsättningsrisk enligt standardformeln. Brand och egendom samt trafik innehåller ungefär 80 % av volymerna och har även störst volymminskningar under Minskningarna beror på att avsättningarna för oreglerade skador har sjunkit under

26 Volymmått, underlag till premie och reservrisk, tkr Klass Förändring Trafik Motor Brand och egendom Ansvar och rättsskydd Skadeförsäkring, total Sjukförsäkring I Sverige kan försäkringsavtal enligt försäkringsavtalslagen normalt endast sägas upp vid bortfall av försäkringsbehov. Risken för stora ökningar i annullationer anses därmed vara begränsad och annullationsrisken därmed tämligen marginell jämfört med annan försäkringsrisk. Kapitalkravet för katastrofrisken är scenariobaserat. De katastrofhändelser som främst påverkar Dina-federationen är stormar, bränder och översvämningar. I företagets interna återförsäkringsskyddslösning inom Dina-federationen samt Dina AB:s återförsäkringslösning utanför Dina-federationen säkerställs att företaget har ett fullgott återförsäkringsskydd för stora skador och katastrofer. Självbehållet för Dina-federationen är 25 Mkr för katastrofrisker och 30 Mkr för stora skador per enskild risk. Dina AB mottar återförsäkring från övriga företag inom federationen för egendomsrisker och återförsäkrar tillbaka varför katastrofrisken för egendom omfattar det egna företagets skador upp till självbehållet 1,5 mkr 2018 samt en andel av Dina-federationens övriga egendomsskador över respektive företags självbehåll. C.1.3 Placering av tillgångar Företagets tillgångar som innehas för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna placeras på ett sådant sätt att de i tillräckligt hög grad matchar de förväntade framtida kassaflödena för de försäkringstekniska avsättningarna. Företagets placeringsriktlinjer sätter ramar för matchningen mellan skuld och tillgångssidan. C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk Företaget har viss koncentration av risker till det geografiska område där företaget verkar. Dessa risker bedöms dock täckas av kapitalkravet för katastrofrisk. Företaget bedöms inte ha en tydlig produktkoncentration; försäkringsriskerna är relativt väl spridda på olika typer av produkter. C.1.5 Riskreduceringstekniker Premie- och katastrofrisker begränsas genom ett omfattande återförsäkringsprogram, noggrann uppföljning av prissättningsmodeller och storskador samt tydliga riktlinjer för tecknande av försäkring. Genom den återförsäkringslösning som skapats inom Dina-federationen sker riskutjämning mellan företagen. I lösningen ingår också ett återförsäkringsskydd som tecknats utanför Dina Federationen. Detta innebär att företaget har ett fullgott återförsäkringsskydd för stora skador och katastrofer. Under 2018 var företagets självbehåll 1,5 mkr, och självbehållet för Dina Federationen var 30 mkr för katastrofrisker. 26

27 Det genomförs minst årligen en genomgång av företagets olika återförsäkringsavtal för att säkerställa deras effektivitet utifrån riskreducering i förhållande till kostnader. Reservsättningsrisken begränsas bland annat genom regelbunden utvärdering av antaganden vid aktuariella beräkningar, kontroller av förväntat mot observerat skadeutfall och regelbunden genomgång av nivån på individuellt reservsatta skador. C.1.3 Stresstester och känslighetsanalyser Förändringar i risker som har uppmärksammats som materiella och med relativt stor sannolikhet kan uppstå följer av punkterna nedan. För att mäta känsligheten i risken har en bedömning gjorts utifrån vad som kan tänkas vara en stor men ändå inte osannolik förändring av risken. Ökad skadeinflation, +1 % Ökat antal skador, +10 % Ökad medelskada, +10 % Ökad livslängd, 1 år Känslighetsanalysen är baserad på FTA då dessa ligger till grund för kassaflödet. Mottagen affär innehåller långsvansade skador vilket innebär längre kassaflödesmönster som ger större effekt vid ökad skadeinflation jämfört med direkt affär. En ökning av antalet skador med 10 % ger något större effekt än samma procentuella ökning av medelskadan då endast en ökning av antalet skador antas påverka avsättningen för skadereglering. Ökad livslängd påverkar endast livräntor och de trafikskador som antas bli livräntor och då företaget inte har några livräntor är det en begränsad del av den mottagna affären som påverkas och ökad livslängd får därmed begränsad effekt Förändring i antagande Direkt försäkring Mottagen försäkring Totalt Brutto, tkr Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år Netto, tkr Skadeinflation +1% Antal skador +10% Medelskada +10% Livslängd +1 år

28 C.2 Marknadsrisk Förändring Ränterisk Aktiekursrisk Valutarisk Fastighetsrisk Spreadrisk Koncentrationsrisk Total marknadsrisk före diversifiering Diversifieringsreduktion Total marknadsrisk Marknadsrisken är risken för förluster till följd av förändringar i marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisker inom Dina Försäkringar Öland uppstår genom att värdena på företagets placeringstillgångar påverkas av fluktuationer i marknadspriserna på tillgångarna. Företaget har viss men begränsad aptit för marknadsrisker. I den mån förutsättningar bedöms finnas, i form av riskutrymme och möjligheter att skapa positiv avkastning, kan placeringsportföljen utnyttjas för att bidra till verksamhetens resultat. Placeringsverksamheten ska vara aktsam och bedrivas i försäkringstagarnas bästa intresse. Företagets kapital får endast placeras i tillgångar och instrument vars risker företaget kan identifiera, mäta, övervaka, kontrollera och rapportera. Risknivån ska vara anpassad efter tillgängligt kapital och beslutad risktolerans. Företagets placeringstillgångar placeras huvudsakligen i aktier och räntebärande värdepapper. Placeringar i specialfonder och strukturerade produkter är möjligt i viss begränsad utsträckning. Derivatinstrument används för att effektivisera förvaltningen eller begränsa risker. I placeringstillgångarna ingår även en fastighet där rörelse bedrivs. Under 2018 såldes en annan fastighet. Företaget har investerat en del av kapitalet i värdepappersfonder. För bedömning av risker genomlyses dessa ner på värdepappersnivå. Drygt 26 % av placeringstillgångarna består av aktier i Dina Försäkring AB. Styrelsen har fastställt ramarna för placeringsverksamheten i företagets placeringspolicy. Där anges i vilka tillgångar kapitalet får placeras och limiter fastställs. Eftersom en stor del av placeringstillgångarna inte aktivt kan hanteras (aktier i Dina Försäkring AB och depå hos Dina Försäkring AB avser företagets placeringsriktlinjer huvudsakligen hanteringen av den övriga delen av portföljen. Marknadsrisker delas in i sex riskområden, ränterisk, aktiekursrisk, fastighetsrisk, valutarisk, spreadrisk och koncentrationsrisk, i enlighet med kategoriseringen i solvensregelverket. Till följd av innehaven i Dina-aktierna är koncentrationsrisk och aktiekursrisk de tydligt dominerande marknadsriskerna i företagets riskprofil. 28

29 C.2.1 Ränterisk Ränterisk avser risk för förändringar i kapitalbasen till följd av förändringar i marknadsräntorna. Det innebär att ränterisken avser nettoeffekten på värdet av tillgångar och skulder vid en ränteförändring. Av företagets placeringsriktlinjer begränsas ränterisken genom att en limit anges för företagets ränterisk netto i förhållande till kapitalbasen. Detta innebär att företaget i sin placeringsverksamhet tar hänsyn till räntekänsligheten på skuldsidan i balansräkningen. Företaget har räntebärande tillgångar i portföljen genom innehav i investeringsfonder. Räntebärande tillgångar utgör ca 44 % av företagets placeringstillgångar. C.2.2 Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken att för förluster till följd av ändringar i nivå eller volatilitet i aktiekurser. Företagets aktieinnehav domineras av aktierna i Dina Försäkring AB, som utgjorde ett innehav om 26 % av företagets placeringstillgångar, och 79 % av aktietillgångarna vid utgången av I balansräkningen är dessa aktier upptagna till substansvärde. Styrelsen i Dina Försäkringar Öland har fastställt en limit för den totala aktierisken uttryckt som andel av kapitalbasen. Utöver innehavet i Dina Försäkring AB gör företaget i princip endast placeringar i aktier som är noterade på reglerade marknader inom EES/OECD. C.2.3 Fastighetsrisk Fastighetsrisk är risk för förluster till följd av förändringar av marknadspriset på fastigheter. Företaget äger en rörelsefastighet i Borgholm. C.2.4 Spreadrisk Spreadrisk är risken för förändring av värdet på en räntebärande tillgång (och ev. skulder) i jämförelse med motsvarande tillgång utan kreditrisk. Limiter finns fastställda av styrelsen vad gäller exponering mot emittenter med olika officiella kreditvärderingar. C.2.5 Koncentrationsrisk Koncentrationsrisk är risken att det bland företagets placeringstillgångar finns så stora exponeringar mot en enskild emittent att det kan påverka företagets solvens och finansiella ställning. Företagets koncentrationsrisk är hög till följd av innehavet i Dina Försäkring AB. Företagets strävan är att i övrigt ha en god spridning på olika emittenter. C.2.6 Valutarisk Valutarisk är risken för förluster på grund av förändringar i valutakurser. Valutarisk kan förekomma både i tillgångar och i skulder. Företaget har inte koncession utanför Sverige, varför ingen valutarisk finns i de försäkringstekniska skulderna. Det finns i övrigt inga andra väsentliga skulder som har underliggande valuta annan än SEK. Valutarisk uppstår således genom placeringar framförallt i värdepappersfonder. Företaget har inga direkta placeringar i aktier noterade i utländsk valuta. 29

30 C.2.7 Känslighetsanalys marknadsrisker Känslighetsanalysen utförs genom att justera ingående parametrar isolerat, allt annat lika, och mäta effekten på kapitalbasen före skatt. Effekt mätt i tkr och beskrivning av respektive analys presenteras i tabellen. C.3 Kreditrisk Kreditrisk definieras här som risken att ett åtagande inte fullgörs av en motpart och därigenom orsakar företaget en oväntad förlust (motpartsrisk) Företagets motpartsrisker ska så långt som möjligt begränsas. Företagets hänför sig främst till fordringar i den interna återförsäkringen inom Dina-federationen och till banktillgodohavanden. I företagets riktlinjer för tecknande av försäkring och återförsäkring och placeringsriktlinjer fastställs de maximala kreditrisker som företaget får acceptera. C.4 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser då de förfaller. Företagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför likviditetsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för företaget. Företaget ska säkerställa att likvida medel finns för löpande betalningar som möjliggör att det kan uppfylla sina åtaganden utan att andra tillgångar behöver realiserar vid en tidpunkt då det är ofördelaktigt. Matchningsrisk är risken att tillgångarnas kassaflöde inte matchar skuldernas kassaflöde på kort och lång sikt eller att matchningen förändras över tid. Företagets verksamhet begränsas till skadeförsäkring med i huvudsak åtaganden på kort sikt varför matchningsriskerna bedöms vara av begränsad betydelse för företaget. C.4.1 Förväntad vinst i framtida premier Den förväntade vinst som ingår i framtida premier beräknas som skillnaden mellan bästa skattning och bästa skattning under antagandet att premierna som gäller befintliga försäkrings- och återförsäkringsavtal som förväntas bli inbetalda i framtiden uteblir av någon annan anledning än att den försäkrade händelsen har inträffat, oberoende av försäkringstagarens rättsliga eller avtalsmässiga rätt att säga upp försäkringen. Beräkningen görs uppdelad per klass och grundar sig i dels den vinst som uteblir och dels de fasta driftskostnader som kvarstår i det fall framtida premieinbetalningar uteblir. Den beräknade förväntade vinsten i framtida premier, enligt ovanstående definition, för Dina Försäkringar Öland per är tkr. 30