Lägerhandbok. Uppdaterad december 2018
|
|
- Fredrik Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lägerhandbok Uppdaterad december 2018 Till dig som skall arbeta på SDUF:s läger i sommar Hej! Denna handbok är skriven för dig som ska arbeta på SDUF:s läger i sommar. Du har sökt jobbet för att arbeta med barn och ungdomar och vi har valt dig för att du ska hjälpa oss att dela våra erfarenheter och kunskaper om oss själva och bevara dem till kommande generationer. Vi hoppas att vi med detta kan vägleda dig i ditt arbete. Den innehåller SDUF:s målsättning med lägerverksamheten samt rekommendationer att följa, så att alla läger har samma profil och målsättning. Alla ska vara aktiva att ta kontakt med SDUF och Lägergruppen om det finns några frågor eller saknas information. E-post: lager@sduf.se. Tveka inte att kontakta oss om allt smått eller stort! Vi önskar dig lycka till med jobbet på ett eller flera av våra läger i sommar! /Sveriges Dövas Ungdomsförbund
2 Innehållsförteckning Lägerverksamhetens målsättning sid. 3 Tystnadsplikt sid. 4 Hur SDUF arbetar med teckenspråksmiljön sid. 5 Före lägrens start sid. 6 Lägerledarutbildning sid. 6 Före lägrens start (för deltagare) sid. 7 Deposition, återbetalning vid avhopp sid. 7 Under lägret sid. 8 Ankomst sid. 8 Ledarmöte sid. 8 Schema sid. 8 Säkerhet sid. 8 Praktiska frågor sid. 9 Relation med deltagarna sid. 9 Dagbok och jourbok sid. 10 Handkassa sid. 10 Lägermöte sid. 10 Temadag sid. 10 Fickpengar sid. 11 Efter lägret sid. 12 Saker sid. 12 Utvärdering sid. 12 Tips och råd sid. 13 Förstörda saker/saker som försvunnit sid. 13 Rumsstädning sid. 13 Lägerledare sid. 14 Föreståndare sid. 14 Gruppledare utanför Sverige sid. 14 Ledare sid. 15 Praktikant sid. 15 Personlig assistent sid. 15 Arvode för lägerledare sid. 16 Vice föreståndares arvode sid. 16 Sjukanmälan sid. 16 Faddergrupper sid. 16 Skatteavdrag och annat avdrag sid. 16 Arbetsgivarintyg sid. 16 Intyg sid. 16 2/16
3 Bilagor och mallar och Krishanteringsplanen finns som egna filer LÄGERVERKSAMHETENS MÅLSÄTTNING Vi vill med vår lägerverksamhet ge döva och hörselskadade barn och ungdomar möjlighet att träffas helt på teckenspråk under den tid på året då de flesta bor utspridda runtom i landet med liten eller ingen kontakt med andra kompisar. Alla är välkomna att delta döva, hörselskadade, med eller utan hörseltekniska hjälpmedel eller hörande som t.ex. har döva syskon eller föräldrar. Barnen och ungdomarna behöver varandra och vuxna döva och hörselskadade för att erhålla maximal teckenspråkig stimulans. Våra läger är ett sätt för dem att få umgås med kompisar på sina egna villkor. De behöver vuxna döva förebilder att identifiera sig med. Vi anser att detta är oerhört viktigt och att det är en av huvuduppgifterna i vår verksamhet. Därför vill vi att lägerledarna till största delen skall vara döva. Vår målsättning med lägerverksamheten är bl.a. att: få barnen och ungdomarna att acceptera sig själva som döva och teckenspråkiga få de hörande barnen och ungdomarna att acceptera sig själva och sina döva anhöriga lära barnen och ungdomarna att leva i grupp och följa de regler som gemensamt fastställts 3/16
4 TYSTNADSPLIKT Du som är anställd i Sveriges Dövas Ungdomsförbunds lägerverksamhet har tystnadsplikt och har undertecknat ett lägerledaravtal. Som lägerledare har du tystnadsplikt utåt vad gäller uppgifter om enskild persons förhållanden. Tystnadsplikt utåt innebär, att det som du får kunskap om rörande enskild persons förhållanden i ditt arbete inom lägerverksamheten får inte föras vidare utanför verksamheterna. Enskild persons förhållanden kan t.ex. vara fysisk och psykisk sjukdom, hemförhållanden och annat som berör den enskildes integritet. Tystnadsplikten gäller även då ledare avslutat sitt uppdrag vid Sveriges Dövas Ungdomsförbund. Brott mot tystnadsplikten kan medföra konsekvenser enligt svensk lag. 4/16
5 HUR SDUF JOBBAR MED TECKENSPRÅKSMILJÖN Alla våra läger är på fullt teckenspråk och alla lägerledare använder teckenspråk. Det går bra att ta med sig hörseltekniska hjälpmedel till lägerveckan, dock är teckenspråket det primära kommunikationssättet. Detta eftersom antalet läger på fullt teckenspråk är begränsat i Sverige, och SDUF anser det är viktigt att kunna erbjuda det. Vi välkomnar alla barn, döva, hörselskadade, CI-bärare eller hörande, t ex CODA (Children of Deaf Adults). Vi vill undvika situationer där bara tal används, eftersom det finns deltagare som är helt döva och det kan leda till att inte alla känner sig delaktiga. Men barn är barn självklart kan vissa vara vana att använda tal t ex hemma och råkar göra det ibland på lägret. Det är helt okej, bara det inte används i syfte att kränka eller skapa utanförskap. SDUF och Lägergruppen jobbar ständigt på att bli ännu bättre med språkmiljön på alla våra läger och vi har diskussioner och workshops i vår obligatoriska utbildningshelg under våren för alla lägerledare, där de får fundera och reflektera över hur man kan lösa konflikter där olika språk är inblandat eller om andra situationer dyker upp, där någon eller några känner sig utanför pga talet. Vi jobbar också på att ha tydliga och gemensamma regler och rollspel med barnen på lägrets första dag där vi förklarar att teckenspråket är det primära kommunikationssättet för att alla ska kunna känna sig fullt delaktiga i lägergemenskapen, och vad som händer om tal används i syfte att göra någon utanför och hur då det kan kännas, och vilka lösningar det istället finns. Vi skickar informationsbrev som alla deltagare och ev. föräldrar/målsmän får före lägrets start, där det medföljer några olika bilagor, till exempel Lägerkontraktet. Där kan föräldern/målsmannen gå genom med barnet och förbereder honom/henne i vad som gäller; t ex inte stjäla saker, att man ska vara en bra kompis, att man inte ska mobba, att man inte ska använda tal i syfte att kränka andra etc. Barnet och föräldern/målsmannen skriver under Lägerkontraktet och skickar tillbaka eller tar med det till lägret. Om lägerledarna upplever att ett barn under en lägervecka ändå använder tal och undviker teckenspråk i syfte att kränka eller skapa utanförskap, trots tillsägelser, så kan barnet få skickas hem i samråd med föräldrarna. Det gäller också allt annat negativt beteende som inte slutar trots tillsägelser och dialog. För övrigt informerar SDUF alltid om att våra aktiviteter och läger är på fullt teckenspråk och vi för gärna dialog med föräldrarna som vill anmäla sitt barn men som funderar på hur deras barns teckenspråksvana är och vilka lösningar det finns. Har du funderingar eller frågor om hur SDUF jobbar med teckenspråksmiljön på läger kontakta gärna Lägergruppen på lager@sduf.se 5/16
6 FÖRE LÄGRENS START Lägerplatser Ungefär ett år innan våra läger börjar letar vi efter lämpliga platser att ha vår lägerverksamhet på. Som grund för detta arbete använder vi utvärderingarna från sommarens lägerverksamhet. När vi har hittat möjliga platser, bestämmer vi preliminära datum för lägren samt vid behov besöker platserna för inspektion. Detta för att få en uppfattning om platsernas lämplighet. Lägerledarutbildning Lägerledarutbildningen är obligatorisk och mycket viktig och brukar vara en helg i april eller maj månad. Då kommer olika personer och föreläser om olika aktuella ämnen, bland annat om konflikthantering och ledarskap eller om hur man arbetar med språkmiljön på läger. Lägerledarna får även inspiration inför lägerplaneringen. Dessutom utbildas lägerledarna i hjärt- och lungräddning (HLR) och Första Hjälpen av utbildade instruktörer från Svenska Livräddningssällskapet, Röda Korset eller liknande organisationer. En del av utbildningen brukar ägnas åt att planera lägren, erhålla extra information, som till exempel information om SDUF:s alkoholpolicy samt påskrivning av en del papper som till exempel: 1. Krishanteringsplan Alla ledare ska ha läst SDUF:s krishanteringsplan. 2. Lägerledaravtal inklusive checklistor Det är avtal mellan SDUF och lägerledaren. 3. Tystnadsplikt Ledare på SDUF läger skriver före lägret på ett avtal för tystnadsplikt. 4. Medgivande för publicering Man skall även skriva på ett papper som medger publicering av bilder och namn t.ex. i Dövas Tidning, broschyrer, SDUF:s hemsida och sociala medier. 6/16
7 FÖRE LÄGRENS START (FÖR DELTAGARE) Deposition Deposition på 500 kronor ska betalas in till SDUF för att din anmälan ska vara giltig. Inbetalningen görs via vårt bankgiro eller Swish och skriv Deposition + ditt namn + vilket läger/event. Om du får plats på lägret så betalar du in resten av deltagaravgiften senare. Om du inte får plats på lägret så betalar vi tillbaka 500 kronor till dig. Vårt bankgiro: Swish: Avhopp Om du hoppar av efter ett datum enligt datum på vår hemsida utan giltigt läkarintyg behåller SDUF då depositionen. Efter ett specifikt datum (enligt hemsidan) behåller SDUF hela lägeravgiften vid avhopp samt är deltagaren skyldig att betala avbokningskostnader för t ex tåg/flyg. Sälja sin deposition/plats Man kan inte sälja sin deposition till någon annan men man kan sälja sin plats enbart om lägret redan är fullt och alltid i samråd med lägergruppen. 7/16
8 UNDER LÄGRET På varje läger finns antingen föreståndare eller gruppledare. Utöver det kan ledare och praktikanter tillkomma. Alla ska ha genomgått lägerledarutbildning och har läst SDUF:s krishanteringsplan. Barn som ej är deltagare och/eller husdjur skall inte medtas till lägret. Detta gäller alla berörda d.v.s. föreståndare, gruppledare, ledare och deltagare. Ankomst Lägerledarna skall komma till lägerplatsen en dag innan lägrets start, om behovet finns, för att kunna förbereda sig på plats. Man får ersättning för den dagen. De ska gå igenom säkerhetsrutiner t.ex. var utrymningsplan och samlingsplats finns tillsammans med lägerplatsens ägare. Ledarmöte Ledarmöte ska hållas minst en gång varje dag. Då går man igenom dagens händelser och planerar inför kommande dagar. Schema Under lägerledarutbildningen skall lägerledarna för läger i Sverige planera ett schema för lägerperioden. Med schema menas att föreståndaren tillsammans med ledarna planerar hur arbetsfördelningen skall se ut. Detta för att arbetsfördelningen skall vara lika för alla. Det är fritt för varje läger hur man vill lägga upp schemat. Det finns olika funktioner i schemat: Jour Bakjour Ledighet Att ha jour innebär att man har ansvar för att se till att inget händer under natten. Jourhavande skall vara beredd på att kunna stiga upp mitt i natten vid oroligheter. Jourhavande äger även rätt att använda bakjourhavande vid behov. Den som har bakjour skall kunna rycka in när jourhavande behöver förstärkning. Ledighet tas ut efter överenskommelse med föreståndaren och de andra ledarna och skall respekteras av alla både ledare och barn. Säkerhet Säkerhetsreglerna är viktiga att följa under lägret. Det är föreståndaren/ gruppledaren som har ansvaret för säkerhetsfrågorna och alla skall följa säkerhetsreglerna. Detta för att förebygga olyckor. Innan lägrets start ska lägeledarna kolla upp utrymningsplan och samlingsplats tillsammans med lägerplatsens ägare, samt diskutera olika lösningar om alla ledare är döva, t ex att lägerplatsens personal får komma in och väcka ledarna vid brand. Hur olyckshändelser och åtgärder kan se ut är olika från plats till plats. Viktigt är att man innan man transporterar deltagarna, kollar upp i förväg om föräldrarna har skrivit på intyget som tillåter deltagarna att åka med i minibussen/bilen på lägret. 8/16
9 Praktiska frågor Telefontider Varje ledare skall ha med sig en egen mobiltelefon och eventuellt bärbar dator. Telefontider bestäms av föreståndaren och ledarna under lägerledarutbildningen. Detta för att man ska kunna informera föräldrarna i förväg vilka tider deltagarna kan ringa hem, eller få samtal hemifrån. Fordon Jourrum På lägret använder vi oftast minibuss. Bil används ibland vid behov. Det skall alltid finnas minst ett transportmedel på plats för oförutsedda händelser. SDUF har som organisation inget eget bärbart varselsystem. På läger för yngre barn ska jourrummet alltid vara olåst, eller i de fall där dörren automatiskt går i lås, så kila fast något så att den alltid är öppen. Sätt upp en tydlig färgglad skylt att det är just jourrummet, som barnen kan gå in och väcka jourledaren om det är något. I läger för äldre ungdomar, kan ledarna välja att de ringer vid mobilen istället, och då ska man ha skylt på ledarnas rum med tydlig information om telefon-nummer till jourledaren eller gärna flera stycken. Om ni tar detta alternativ, var noga med att ha ett nummer till boendets personal också, för säkerhets skull. Relation med deltagarna SDUF har regler om hur man ska hantera situationer om barnet är ensamt. Man ska alltid vara minst två ledare. Om barnet är ledset eller behöver prata ensam med en ledare så ska det föregå på en plats andra ledare vet om. Platsen ska vara offentlig och synlig, är barnen och den ledaren i ett rum så ska dörren vara öppen. Lägerledarutbildningen ska också inkludera kurs/utbildning i vad man får säga, och vad man inte får säga framför barnen. Vad man ska göra när barn pratar om sex och vad ska man svara när barnen frågar olika frågar kring sex. Jour/nattvakt: Alltid minst två ledare, aldrig en. Gärna av olika kön. En ledare ska aldrig följa barnen hem/in till sovrummet ensam eller utan att någon vet om det. Kom ihåg att allt det här är för både ledaren och barnens bästa. 9/16
10 Dagbok och jourbok På lägret händer det mycket som är värt att notera för framtida behov. Men det är viktigt att uppmärksamma skillnaden mellan en dagbok och en jourbok, se mer förklaring i Bilagor och mallar. Handkassa Varje läger får en handkassa som skall användas till utflykter, hyra av bil/minibuss, materialinköp och dylikt. Föreståndaren/gruppledaren ansvarar för handkassan, men ledarna får efter samråd med föreståndaren/gruppledaren, ta ut pengar för inköp eller annat. Det är inte möjligt att ordna ett betalningskort (t.ex. VISA-kort) till lägerledarna pga. säkerhetsskäl och då det är ett personligt kort. Därför ska föreståndaren/ gruppledaren under lägerledarutbildningen ange sitt bankkontonummer, för att SDUF-kansliet skall kunna föra över pengar till handkassan. Ifall det behövs mer pengar i handkassan, se till att kontakta SDUF-kansliet i god tid. Det kan ta tid att sätta in pengar när det är semesterperiod på sommaren. Skulle pengar eller kvitton försvinna ur handkassan på grund av slarv eller annat, får den som hanterat handkassan, dvs föreståndaren eller gruppledaren stå för förlusten själv. Det är väldigt viktigt att man sparar alla kvitton på alla inköp man har gjort. Föreståndaren/gruppledaren skall redovisa alla utgifter genom att göra en ekonomisk redovisning som man får av SDUF kansli och bifoga samtliga kvitton. Det finns en mall på hur en handkassa kan se ut i Bilagor och mallar. Lägermöte På den första dagen hålls ett s.k. stormöte där lägrets regler osv. informeras. Bland annat om att man inte får lägga upp bilder/filmer på annan deltagare på sociala medier om inte hen sagt ok, eller att man ska använda teckenspråk så att alla förstår en. Deltagarna får chansen att påverka, föra dialoger och gärna prova på rollspel om olika situationer. På det sättet uppmuntrar vi föreningskunskaper. Det ska även informeras om säkerhetsrutiner och om lägret har unga deltagare är det bra om en enkel praktisk övning görs t.ex. utrymningsplanen vid brand. Samt vad deltagare ska göra under tiden vid t.ex. olycksfall vid badet eller bilolycka mm. Temadag På lägret kan man ha temadagar då man tar upp något aktuellt ämne. Det kan t.ex. handla om: Alkohol, narkotika, tobak Sex och samlevnad Mobbning och konflikthantering Språkmiljön på läger 10/16
11 Naturligtvis kan man behandla andra områden än de ovan föreslagna. Det är upp till varje läger om man ska ha någon temadag eller inte samt vad man ska ta upp för ämne. Fickpengar Alla deltagare får ha med sig fickpengar. Under lägerledarutbildningen beslutar varje läger hur mycket pengar varje deltagare ska ta med sig. Det är viktigt att man är tydlig med att föräldrarna ska ge sina barn fickpengar efter vår rekommendation och inte ge mer eller mindre. 11/16
12 EFTER LÄGRET Saker Det är föreståndaren/gruppledarens ansvar att se till att sakerna fraktas tillbaka till SDUF-kontoret. Trasiga saker ska omgående slängas och inte läggas tillbaka i lägerförrådet samt rapporteras, så man kan köpa in nytt till nästa år. Utvärdering Utvärdering av lägret skall skrivas av både deltagare och ledare. Det är för att Lägergruppen skall få underlag till sin lägerplanering, förebygga misstag samt utveckla det som varit bra. I utvärderingen kan man komma med förslag på framtida lägerplatser till exempel. Föreståndaren/gruppledaren samlar in utvärderingarna och gör en sammanställning som denna sedan skickar till SDUF kansliet inom en vecka efter lägrets slut. Ledarna ska även utvärdera föreståndaren/gruppledaren. Detta kan ske genom att ledarna skickar det direkt via till SDUF, inom en vecka efter lägrets slut. Hur utvärderingarna kan se ut bestämmer varje läger själva på lägerledarutbildningen, men mallar finns i Bilagor och mallar. 12/16
13 TIPS OCH RÅD Förstörda saker/saker som försvunnit Skador som vållats av deltagare skall betalas av deltagaren själv. Vi rekommenderar att deltagarna och lägerledarna inte tar med sig värdefulla saker som till exempel dyra klockor, surfplattor eller märkeskläder. SDUF tar inget ansvar för om sakerna går sönder eller försvinner. Rumsstädning Deltagare och lägerledarna skall lämna lägerplatsen i det skick den var när de kom dit. SDUF försöker att alltid se till att boka slutstäd av boendet om möjligheten finns. 13/16
14 LÄGERLEDARE Föreståndare Föreståndarens uppgift är att: Innan lägrets start - ha kontakt med SDUF kansliet om praktiska saker t.ex. boka utflykter mm i god tid. ha övergripande ansvar för lägerverksamheten. ansvara för ekonomin under lägret, samt redovisa alla utgifter. Föreståndaren skall följa de ekonomiska ramar som SDUF har bestämt. Under ledarutbildningen göra en grovplanering tillsammans med ledarna. Därefter skall föreståndaren tillsammans med SDUF kansliet ta kontakt med olika företag vid behov. Exempelvis företag som hyr ut minibussar. ansvara för att planeringen blir klar och kan skickas till SDUF kansli inom en vecka efter lägerledarutbildningen. utse vice föreståndare på utbildningen. Vice föreståndaren träder in endast när den ordinarie inte finns på plats. ansvara för eventuella praktikanter och vara handledare för dem. fördela arbetet i ledargruppen i samråd med ledarna. Kolla var utrymningsplan finns, samlingsplats mm. Även gå igenom säkerhetsrutiner tillsammans med ledare innan lägret start samt ser till att deltagarna informeras om säkerhet och att säkerhetsreglerna följs. ansvara för ledarmöte varje dag och gå igenom dagens händelser samt tillsammans med ledarna planera inför kommande dag. se till att arbetsschemat följs och fungerar lika för alla. se till att transportsintyg, lägerkontrakt och medgivande av publicering skrivs under av deltagarna och föräldrarna. ansvara för jourboken som är sekretessbelagd. ha bra kontakt med övrig personal på lägerplatsen, som till exempel kökspersonalen. ha kontakt med deltagarnas föräldrar under lägret, om så behövs. se till att vid behov beställa tolkar till lägret. ansvara för att saker och material hämtas och lämnas från och till SDUF kansliet. ordna diplom till deltagarna. se till att ledarna och deltagarna trivs under lägret. skicka utvärderingar till SDUF kansli inom en vecka efter lägrets slut. se till att bocka av hela checklistan, för att få ut sitt arvode. Gruppledare utanför Sverige Gruppledarens uppgift är att: Innan lägrets start - ha kontakt med SDUF kansli om praktiska saker t.ex. boka resor, material m.m. i god tid. ansvara för ekonomin under lägret, samt redovisa alla utgifter. Gruppledaren skall följa de ekonomiska ramar som SDUF har bestämt. ansvara för att informationsbrevet blir klart och kan skickas till SDUF kansliet inom en vecka efter ledarutbildningen. 14/16
15 se till att transportsintyg, lägerkontrakt och medgivande av publicering under av deltagarna och föräldrarna. ha övergripande ansvar för svenska gruppen. ha kontakt med deltagarnas föräldrar under lägret, om så behövs. kolla var utrymningsplan finns, samlingsplats m.m. på flygplatsen och lägerplatsen. Även gå igenom säkerhetsrutiner tillsammans med arrangören innan lägrets start. informera deltagare om säkerhet och se till att säkerhetsreglerna följs. delta på gruppledarmöte varje dag och gå igenom dagens händelser samt tillsammans med ledarna planera inför kommande dag. ansvara för dagboken och jourboken (som är sekretessbelagd). ha bra kontakt med övrig personal på lägerplatsen. se till att ledarna och deltagarna trivs under lägret. ansvara för att grejer och material hämtas och lämnas från och till SDUF kansliet. skicka utvärderingar till SDUF kansliet inom en vecka efter lägrets slut. se till att bocka av hela checklistan, för att få ut sitt arvode. Ledare Ledarens uppgift är att: följa schemat. arbeta i lag. följa säkerhetsregler. se till att alla trivs på lägret. skicka utvärdering på föreståndaren till SDUF kansli inom en vecka efter lägrets slut. se till att bocka av hela checklistan, för att få ut sitt arvode. Praktikant Praktikantens uppgift är att: inte ha något huvudansvar, utan alltid arbeta med en ledare på lägret. ha bestämda arbetstider efter samråd med föreståndaren. Personlig assistent Det händer att en eller flera deltagare behöver ha en personlig assistent med sig under lägret. Då är det kommunen som anställer den personliga assistenten. Assistentens arbetsuppgifter är att vara ett extra stöd för deltagaren. Assistenten ska inte delta i ledarmötena, men han/hon skall få information om olika aktiviteter som planerats. 15/16
16 Arvode för lägerledare Det finns olika arvodenivåer för lägeledare som varje år redigeras. Lägerledare kan få dagsarvode om de behöver ytterligare ett möte för planering om planering under lägerledarutbildningen inte räcker till. Men de ska meddela SDUF-kansliet för överenskommelse. En ledare kan få ett dagsarvode vid t.ex. hämtning av material på SDUF före lägrets start samt efter lägrets slut. Föreståndare får dagsarvode för att arbeta med utvärdering. Vice föreståndares arvode Vice föreståndare kan få föreståndararvode för de dagar denne ryckt in som föreståndare, exempelvis vid föreståndarens lediga dag. Föreståndaren skall under lägret notera vilka dagar vice föreståndaren arbetat som föreståndare och sedan meddela detta till SDUF-kansliet som då ser till att rätt arvode betalas ut. Sjukanmälan Vi betalar inte ut sjukersättning om du blir sjuk under lägret. Om du blir skadad under lägret, står SDUF för kostnaden för eventuella läkarbesök samt eventuell medicin. Detta gäller endast under själva lägerperioden, inte före eller efter. Faddergrupper Man kan, om man vill, ha faddergrupper under lägret. Då har varje ledare ett visst ansvar för ett antal deltagare. Det kan exempelvis vara att ansvara för deltagarnas medicin, fickpengar samt ha kontakt med deras föräldrar. Skatteavdrag och annat avdrag Vi vill att man meddelar oss om man inte vill ha skatteavdrag. Detta gäller de som inte tjänar mer än ett visst belopp under ett år, som till exempel skolungdom och studerande. Mer information om detta fås på lägerledarutbildningen. Om SDUF:s minibussar/bilar används för privat körning så ska det noteras och dras av på arvodet. Arbetsgivarintyg Om man behöver ett arbetsgivarintyg för att få arbetslöshetsersättning, skall man meddela detta till SDUF-kansliet. Intyg Man får ett intyg på att man har arbetat på SDUF:s läger inom tre månader efter lägrets slut. 16/16
Riktlinjer för hur Lägergruppen arbetar och rekryterar
Riktlinjer för hur Lägergruppen arbetar och rekryterar Uppdaterade februari 2019 Lägergruppen är en permanent arbetsgrupp i Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF), utsedd av styrelsen, där några av SDUF:s
Riktlinjer för hur Lägergruppen arbetar och rekryterar
Riktlinjer för hur Lägergruppen arbetar och rekryterar Uppdaterade 20 mars 2018 Lägergruppen är en permanent arbetsgrupp i Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF), där några av SDUF:s medlemmar med hjälp
PM för arbetsgrupper. Till dig som är med i någon av SDUF:s arbetsgrupper
1 2015 PM för arbetsgrupper Till dig som är med i någon av SDUF:s arbetsgrupper Hej! Denna broschyr är skriven för dig, som skall arbeta i någon av SDUF:s arbetsgrupper. Du är förtroendevald av SDUF:s
Bilagor till PM för lägerverksamheten 2017
Bilagor till PM för lägerverksamheten 2017 Innehållsförteckning SDUF:s Alkohol- och narkotikapolicy s.2 Transport s.3 Lägerkontrakt s.4 Medgivande för publicering s.5 Utrustningslista s.6-7 Om utvärdering
PM för arbetsgrupper
PM för arbetsgrupper Uppdaterat april 2019 Till dig som är med i någon av SDUF:s arbetsgrupper Hej! Detta PM är skrivet för dig, som ska sitta med i någon av SDUF:s arbetsgrupper. Stort tack för att du
Sveriges Dövas Ungdomsförbund Rissneleden 138, 5 tr Sundbyberg. Välkommen till Ungdomsklubbskonferens 2017!
Sveriges Dövas Ungdomsförbund Rissneleden 138, 5 tr 174 57 Sundbyberg E-post: kansli@sduf.se Telefon (sms): 0735 287 971 Hemsida: www.sduf.se Organisationsnr: 88 32 02-1342 Bankgironr: 5759-5647 Inbjudan
Att ha. God man. eller. Förvaltare
Att ha God man eller Förvaltare 1 Om ordet hen I texten finns ordet hen. Det är ett ganska nytt ord i svenskan. Det används om personer i stället för hon eller han. Om könet på en person är okänt kan man
Handledarutbildning Fordonstestteknik
Handledarutbildning Fordonstestteknik Utbildningsmål Efter kursen ska handledaren: Veta vad handledaruppgiften går ut på Känna till aktuell yrkesutbildning i stort och hur den bedrivs i skolan Ha förkunskap
Guide. för dig som ska FERIEARBETA I BORÅS STAD
Guide för dig som ska FERIEARBETA I BORÅS STAD Innehåll: FÖRE FERIEARBETET Löntagaruppgifter Har du giltigt ID? Belastningsregister Lön Betala skatt? UNDER FERIEARBETET Sekretess/tystnadsplikt Arbetstid
Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert
Till dig som ska praktisera UNG I SOMMAR 2014 1 Hej, I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik
Riktlinjer för Ledare Spelare & Föräldrar
Riktlinjer för Ledare Spelare & Föräldrar Bildad 1997-01-01 Ledare Föreningens ledare är det viktigaste verktyget för utvecklingen av föreningens fotbollsverksamhet. För att fotbollsverksamheten ska leda
KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA
KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner
2019 Guide till dig som ska handleda
2019 Guide till dig som ska handleda Fotograf: Anna Olsson Hej! Så roligt att ni vill välkomna en eller flera sommarpraktikanter. Genom att ta emot sommarpraktikanter bidrar ni till möten mellan generationer
KFUMs Aktivitetscenter har telefonnummer 090-19 82 50. Telefontid 8.00-9.00, övrig tid telefonsvarare.
Hej! Välkommen till sommarläger på KFUM Umeås aktivitetscenter på Nydala 2013 Vi ser fram emot att få uppleva några härliga och spännande dagar tillsammans med dig och alla andra lägerdeltagare Här kommer
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Hej! I den här broschyren hittar du viktig information som är bra att läsa innan du börjar din praktik, som hur blanketter ska fyllas i, arbetstider m.m. Besök gärna emmaboda.se/feriepraktik
Handbok för dig som ska handleda sommarjobbare
Handbok för dig som ska handleda sommarjobbare Till handledare för sommarjobbare! Tack för att ni tar emot sommarjobbare på er arbetsplats! Pajala kommuns målsättning med sommarjobben är att: Ge ungdomarna
Sommarpraktik i Lund 2019
Sommarpraktik i Lund 2019 Grattis till din praktikplats! I dag kommer du att få veta vilka 5 saker du måste göra innan du kan börja din sommarpraktik. Du kommer också att få viktig information om arbetstider,
Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran
Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar
Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät
Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät Hej! Din mötesplats är med i KEKS, ett nätverk där vi tillsammans samarbetar för att göra verksamheten bättre, bland annat genom att genomföra denna Mötesplatsenkät.
Guide till dig som ska handleda
Guide till dig som ska handleda Fotograf: Anna Olsson Hej! Så roligt att ni vill välkomna en eller flera sommarpraktikanter. Genom att ta emot sommarpraktikanter bidrar ni till möten mellan generationer
Ung i Lund Ta emot praktikanter
Ung i Lund 2016 Ta emot praktikanter Under sommaren 2016 kommer 750 ungdomar att testa på arbetslivet via Ung i Lunds praktikverksamhet. Som handledare får du möjlighet att marknadsföra din arbetsplats,
Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran
Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar
Volontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR
Volontärpolicy Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i sitt arbete med volontärer. Den är skriven för internt bruk. (Information riktad till volontärer
Reviderad projektplan
Reviderad projektplan för Medlingsutbildning - en utbildning om konflikthantering genom medling som förbereder för att leda volontärläger med fredstema Inledning Intresset för IAL:s medlingsutbildning
NACKA HUNDUNGDOM. och poli
NACKA HUNDUNGDOM Värdeg rund och poli c y Nacka Hundungdom 2013 Vår vision är att: Nacka Hundungdom ska erbjuda trygg och meningsfull verksamhet för ungdomar och sträva efter att vara en förebild för andra
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kompassen Utdrag ur LPfö-98 (reviderad 2010) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer
VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett
Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Äventyren Världen ÄVENTYRET VÄRLDEN. Det här äventyret handlar om att få kontakt med scouter i ett annat land och lära sig om hur deras liv ser ut.
ÄVENTYRET VÄRLDEN Det här äventyret handlar om att få kontakt med scouter i ett annat land och lära sig om hur deras liv ser ut. Scouterna ska arrangera en JOTI-helg med avdelningen. Patrullerna ska välja
Krishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen
Krishanteringsplan Vid akuta situationer så som exempelvis, brand, olycksfall eller dödsfall är det viktigt att alla inom organisationen vet vad som ska göras och vem som gör vad. Denna krishanteringsplan
ARRANGEMANGS- GUIDE. Er väg till ett bättre arrangemang
ARRANGEMANGS- GUIDE Er väg till ett bättre arrangemang Uppdaterad mars 2017 INNAN ARRANGEMANGET Första mötet träffas ni som har ansvaret för arrangemanget. Sammankallande är den som har huvudansvaret.
Tillägg till anställningsavtal Reseavtal vid enskild resa
Tillägg till anställningsavtal Reseavtal vid enskild resa Mellan (PA), anställd hos Hand i Hand (AG), Och (AB), kund hos Hand i Hand, har idag följande avtal träffats. 1 Avtalet gäller under AB:s resa
KRISPLAN Barkarby Skälby Scoutkår Godkänd på styrelsemöte:
KRISPLAN Barkarby Skälby Scoutkår Godkänd på styrelsemöte: 2017-02-09 Definition Scouterna definierar en kris på följande sätt: En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada våra medlemmar, vår
FUB KARLSTAD MED OMNEJD
FUB KARLSTAD MED OMNEJD Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp) Meningen med handlingsplanen Alla
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Hej! I den här broschyren hittar du viktig information som är bra att läsa innan du börjar din praktik, som hur blanketter ska fyllas i, arbetstider m.m. Besök gärna emmaboda.se/feriepraktik
Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap
Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta
Praktisk information om Rädda Barnens Ungdomsförbunds FÖRBUNDSÅRSMÖTE 2013 & TIOÅRSJUBILEUM!
Praktisk information om Rädda Barnens Ungdomsförbunds FÖRBUNDSÅRSMÖTE 2013 & TIOÅRSJUBILEUM! Datum: 13-15 september, 2013 Plats: Marieborgs folkhögskola, Marieborgsvägen 25 i Norrköping (karta: http://goo.gl/maps/umpuu)
Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät
Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät Hej! Din mötesplats är med i KEKS, ett nätverk där vi tillsammans samarbetar för att göra verksamheten bättre, bland annat genom att genomföra denna Mötesplatsenkät.
LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Lunnen 2014-2015 Förskolan Lunnens vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat
Likabehandlingsplan & Värdegrund
Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821 Denna skrift är ett resultat utifrån våra tankar
Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till
Till dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Information till föräldrar i SGA
Information till föräldrar i SGA Om föreningen Sandvikens Gymnastikavdelningar (SGA) har idag ca. 1200 aktiva medlemmar och ca. 45 grupper med ca.70 välutbildade ledare. Vi är idag Sandvikens största barn-
DU SOM HAR FÅTT FERIEPRAKTIKPLATS. Viktig information till dig
DU SOM HAR FÅTT FERIEPRAKTIKPLATS Viktig information till dig Innehåll Före feriepraktiken... 4 Under feriepraktiken... 6 Efter feriepraktiken... 10 Kontaktuppgifter... 12 2 Välkommen till Gislaveds kommun
Checklista för hälsocertifiering
Checklista för hälsocertifiering Checklistan och kriterierna riktar sig till föreningar som genomfört sitt startår och som vill fortsätta att certifiera sig. Fortsättning är mer inriktad på informationsspridning,
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen
Med utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Med utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Handlingsplan. Mot mobbning, kränkningar och diskriminering. Förening: Gråbo gymnastikförening
Handlingsplan Mot mobbning, kränkningar och diskriminering. Förening: Gråbo gymnastikförening Vår förening har deltagit i utbildningen High Five via Rädda Barnen och SISU Idrottsutbildarna. Syftet är att
Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt
Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 REVISIONSHISTORIK... 3 SYFTE OCH MÅLGRUPP... 3 DOKUMENTANSVARIG,
Datum: 5-7 april 2019 Plats: Solhem på Björkö, Göteborg Antal: 2 från varje ungdomsklubb Kostnad: Gratis, inklusive aktiviteter, mat, boende
Verksamhet 2019 Sveriges Dövas Ungdomsförbund Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF) är en organisation för dig som är mellan 6-30 år, med ca 900 medlemmar i hela Sverige. Det spelar ingen roll om du är
KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013
KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret
BF 221 1 2019-09-19 Bildningsförvaltningen Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2019-20 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kompassen avdelning Blåbäret Utdrag ur LPfö-98 (reviderad 2010) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens
Utmärkt förening i Botkyrka. Steg 3 trygghet. Utbildning och certifiering
Steg 3 trygghet Utbildning och certifiering 1 Steg 3 trygghet Att leda och ansvara för andras barn och ungdomar kan ibland innebära att man ställs inför oväntade situationer som är svårhanterliga. I detta
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Kompassen avdelning Blåbäret Utdrag ur LPfö-98 (reviderad 2016) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla
Krisplan. antagen Svenska Hästars Värn Hassle Bösarp Skurup Plusgiro Bankgiro
Svenska Hästars Värn Hassle Bösarp 108 274 93 Skurup info@shv.org www.shv.org Plusgiro 90 04 41-7 Bankgiro 900-4417 Krisplan antagen 2017-05-07 Svenska Hästars Värn Organisationsnummer: 872800-5151 Ideell
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Borggården
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Borggården 2017-2018 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision.3 3. Syfte 3 4. Lagar och styrdokument.3 5. De sju diskrimineringsgrunderna 4 6. Definition
Ersättningsregler för uppdrag inom Gymnastikförbundet 2011-2012
2011-02-18 Ersättningsregler för uppdrag inom Gymnastikförbundet 2011-2012 Generella bestämmelser... 2 Bilaga 1 Förbundsstyrelsen och kommittéer... 4 Bilaga 2 Nationella tävlingar... 5 Bilaga 3 Internationella
Bättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.
En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,
Trakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Planeringsmaterial för prao inom vård och omsorg
Planeringsmaterial för prao inom vård och omsorg Det här tycker ungdomar är viktigt för en bra prao Att de får göra mycket praktiskt Att de får vara aktiva Att de får ett trevligt välkomnande Att det är
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla
Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING
Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall
VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN!
BARN OCH UTBILDNIGSFÖRVALTNINGEN BJÖRKTJÄRA FÖRSKOLA 2015-2016 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! Det här med att börja i förskolan är naturligtvis en stor förändring i ert liv både för barn och vårdnadshavare.
Möjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Lika behandlingsplan. Hanna Förskola
Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd 1 Du har rätt till en säker arbetsdag Bemanningsanställd, inhyrd eller konsult. Titlarna kan skilja sig åt men uppdraget är detsamma att utföra sitt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Respektera andra och utsätt aldrig kamrater eller vuxna för otrevligheter. Använd ett vårdat språk. Var närvarande och kom i tid.
Marielundsskolan - vår arbetsplats Ht 2005 Marielundsskolan ska vara en arbetsplats där alla känner sig trygga och trivs. Vi strävar alla efter att eleverna ska tro på sig själva, ha arbetsro och lust
Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden
Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Möjligheter med prao och praktik! Att ta emot elever på prao och praktik är ett bra tillfälle att ge dem en positiv bild av din arbetsplats och av arbetslivet.
Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling
Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe
Checklista för hälsocertifiering
& checklista 2017 Startår Checklista för hälsocertifiering Checklistan och kriterierna riktar sig till föreningar som vill certifiera sin förening för första gången. Var vänlig och fyll i uppgifter om
Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och
Välkommen till Förskolan Äventyret! Inskolning vad är det? Vad gör barnen?
Välkommen till Förskolan Äventyret! Snart är det dags för ditt barn att börja på Förskolan Äventyret. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska trivas. I den här texten vill vi ge information till
Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015
Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015 Hej! I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik
TELEFONLISTA TILL HANDLINGSPLAN VID SKADA / OLYCKA, BRAND SOS Räddningstjänst, Polis, giftinformation, akut.112. Giftinformation...
2012-03-05 Flik 12 TELEFONLISTA TILL HANDLINGSPLAN VID SKADA / OLYCKA, BRAND SOS Räddningstjänst, Polis, giftinformation, akut.112 Giftinformation... 33 12 31 Sjukvårdsrådgivning dygnet runt.....320 100
Förslag på arbetsgång
Denna lektion är hämtad ur Jobb i sikte av Lena Sundberg Holmberg och Katarina Stolpe för sfi kurs C D, grundläggande sas eller arbetsmarknadsutbildningar. Jobb i sikte har övningar inför arbetslivet eller
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Visa respekt mot vuxna och barn.
Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever
Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.
Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
LÄGER-ABC ASSÖ 2015. A21 & A11 (Sjösport & Knatte)
LÄGER-ABC ASSÖ 2015 & (Sjösport & Knatte) Äntligen är det snart dags för Assölägrena att dra igång, vi ser verkligen fram emot att få träffa alla härliga barn. I detta dokument har vi skrivit ihop lite
TILL ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE INFÖR PRAON VECKA år 2016
1 av 6 TILL ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE INFÖR PRAON VECKA 42-43 år 2016 Vad är PRAO? PRAO är en förkortning av praktisk arbetslivsorientering. Som elev prövar du på hur det är att arbeta och vara på olika
Har ni CODA i er verksamhet?
Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det
Information. Mobila stödteamet
Information Mobila stödteamet 1 Syftet med denna folder är att beskriva vårt arbetssätt och de olika insatser du kan beviljas. Mobila stödteamet och boendestödet Mobila stödteamet utför boendestöd på uppdrag
De fem första samtalen
De fem första samtalen Här Hittar du den information som du behöver ge en nyanländ ungdom Metoden De fem första samtalen är ingen absolut mall över hur samtalen med ungdomen ska se ut. Syftet med metoden
Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS
Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information