Anvisning för förvärvande av specialistkompetens för ST-läkare inom SU enligt nya ST målbeskrivningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anvisning för förvärvande av specialistkompetens för ST-läkare inom SU enligt nya ST målbeskrivningar"

Transkript

1 ST-kansliets och Studierektorsrådets syn på hur vi kan leva upp till Socialstyrelsens generella kompetenskrav för ST Hela yrkesrollen Ett spektrum av kompetenser

2 Studierektorskansliet ST Till samtliga Verksamhetschefer Studierektorer ST-läkare Anvisning för förvärvande av specialistkompetens för ST-läkare inom SU enligt nya ST målbeskrivningar I den gemensamma delen av nya målbeskrivningarna för läkares specialiseringstjänstgöring (ST) och socialstyrelsens föreskrifter (SoSFS 2008:17(M)) ställs krav på utveckling av olika typer av ledarkompetens gestaltat i 3 övergripande mål; ledarskap, kommunikation, medicinsk vetenskap och förbättrings/utvecklingsarbete. Detta beskrivs i SoS text nedbrutet till delmål i allmänna delen av varje målbeskrivning (se bilaga 1).Vi beskriver i (bilaga 2 ) SR rådets tankar och riktlinjer för hur ST läkarna inom SU skall leva upp till målbeskrivningarna och denna kompetensutveckling. Vi har också skapat och bifogat ett vägledande portföljexempel utifrån SUs och regionens förutsättningar ( bilaga3). Denna anvisning gäller således de ST läkare som legitimerats efter och som skall följa de nya målbeskrivningarna. Det skall finnas en definierad, dokumenterad och i verksamheten applicerad, strimma av metoder för lärande och utvärdering av dessa lärandemål genom varje ST-process, oavsett bas- eller grenspecialisering. Utbildning/kurs genomförs motsvarande de krav som beskrivs i denna text och i målbeskrivningarna. Regelbunden handlednings tid skall schemaläggas. Det dagliga sjukvårdsarbetet måste tas tillvara mer systematiskt för maximalt lärande och ST processen vara mer planerad för att kunna uppnå dessa kompetenser i rimlig tid. Det är viktigt att beakta att en kurs, en lärandesituation och ett arbetsmoment kan täcka flera delmål samtidigt, vilket bör utnyttjas genomtänkt och effektivt. Observera att det är utvärderad, uppnådd kompetens som avgör möjlighet till ansökan om specialistkompetens efter minimum 5 år och att det ofta kommer att behövas längre tid! För att hela ST processen skall vara möjlig och inkludera utbildningar riktade mot de mer medicinska delmålen måste man räkna med att en ST läkares arbetstid fördelas med upp till 20 % schemalagt utanför direkt sjukvårdsproduktion. Detta kommer att variera mellan specialiteter och över tid beroende på den fas ST läkaren befinner sig i. Det kommer an på varje ST läkare att tillsammans med verksamhetschef, studierektor och handledare ta ansvar för att dessa principer tar form i kontrakt, planering, finansiering och utvärdering av måluppfyllelse under ST. Det är lämpligt, och från och med nu nödvändigt, med tanke på krav från Socialstyrelsen om utvärderingsbarhet, att denna meritering och kompetensutveckling, liksom annan klinisk utbildning/handledning, dokumenteras i ST- läkarens portfölj och kompetensutvecklingsdokument. Bifogade exempel i bilaga bör i tillämpliga delar användas som ett instrument av ST läkare och handledare för att nå de specialitetsgemensamma målen i de nationella målbeskrivningarna. (Redan i november 2006 har sjukhusdirektören och ledningsgruppen fattat beslut om obligatorisk ledarskapsutbildning för ST läkare inom SU. Detta gäller således fortfarande de ST läkare som går enligt gamla målbeskrivningen. Den tidigare utfärdade anvisningen gäller för dessa. (daterad i senaste version)). För Studierektorsrådet och AT/ST rådet på SU Anders Johansson, Sjukhusgemensam studierektor/st

3 Studierektorskansliet ST Bilaga 1 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (Hämtat från SOSFS 2008:17 (M) Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till dialog och att ha en öppen kontakt med patienten och dennes närstående. Kontakten ska präglas av empati och förtroende samt respekt för patients rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten. Kontakten ska också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens behov, önskemål och rätt till självbestämmande samt ge stimulans åt patients engagemang och ansvar för sin egen vård. Mångfald- och genusaspekter Kommunikationen med patienten och dennes närstående ska präglas av kunskap och respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom ålder, språk, etnicitet, sexuell läggning och religion samt genus. Interprofessionella relationer Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare, med respekt för deras yrkeskunskaper och kompetens. Detsamma gäller för kontakter med företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser. Pedagogisk förmåga Den specialistkompetenta läkaren ska ha pedagogisk förmåga för att kunna informera och undervisa, främst patienter och deras närstående, men också andra läkare och medarbetare samt studenter. Professionellt förhållningssätt och etik Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur. Egen kompetensutveckling Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt pröva och identifiera, tillsammans med verksamhetens krav, de egna behoven för kompetensutveckling för att kunna motsvara kraven på bästa möjliga vård för patienterna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Studierektorskansliet ST Torggatan 1A, Mölndal Telefon direkt

4 Studierektorskansliet ST Ledarskapskompetens Medarbetarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha utvecklat förmåga till självkännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen. Handledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter. Ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ledarskap som utmärks av samverkan, öppenhet och dialog med medarbetarna. Ledarskapet ska vidare präglas av delaktighet och verksamhetsutveckling, som är förbättringsinriktad. Förmåga att leda arbete i vårdteam är grundläggande. Systemkunskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk samt om dess styrning för bästa resursutnyttjande. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp, samt om metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information. Förbättrings- och kvalitetsarbete Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. Folkhälsa och prevention Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälsofrämjande samt skade- och sjukdomsförebyggande insatser för att i det medicinskt vetenskapliga arbetet och kvalitetsarbetet kunna beakta denna kunskap. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Studierektorskansliet ST Torggatan 1A, Mölndal Telefon direkt

5 Studierektorskansliet ST Bilaga 2:1 Angående ST läkarnas utveckling av kommunikativ kompetens SoS målbeskrivningar delmål om den jämlika och ansvarstagande patienten, mångfald och genusaspekter, interprofessionella relationer, pedagogisk förmåga, professionellt förhållningssätt och den egna kompetensutvecklingen. Metoder för lärande: vanlig tjänstgöring under handledning med tydligare återkoppling och större medvetenhet om att dessa kompetenser tränas och bedöms ( till exempel i teamarbete) Kurser och ledarskapsprogram. Internutbildningstillfällen och inomprofessionell reflektion i grupp. REGATT dagar. Medsittning och videoinspelning, patient feedback mm Uppföljning: Kursintyg. Handledarintyg efter bedömning. SR rådets förslag om hur detta kan gestaltas i praktiken för ST läkare på SU. Hur uppnå dessa kompetenser? Liksom för de övriga delmålen gäller här en betydande cross-over vilket gör att en kurs kan täcka många delmål och ett arbetsmoment, en lärande situation likaså relaterar till ett flertal delmål samtidigt vilket bör utnyttjas effektivt. Ta tex kopplingen pedagogikhandledning -förbättringsarbete och ledarskap som ofta går i vartannat i samma situation. Använd vardagsmomenten mer medvetet. Instruktörer och handledare i vardagsarbetet måste återkoppla och bedöma ur dessa kommunikativa aspekter och ST läkarna ta ansvar för och bjuda in till att så sker och att detta tas upp vid handledningstillfällen. Patienternas seende, upplevelse och återkoppling till ST läkare är en viktig resurs! Varje situation med teamarbete skall användas för egenreflektion och återkoppling från instruktörer och handledare ST läkaren skall vara lärare/handledare för andra personalgrupper. Detta läggs in regelbundet i periodplanering. I senare delen av ST vara lärare/handledare för AT läkare. Professionellt förhållningssätt, etik, mångfald&genus, relationer och synen på patienten tas regelbundet upp i handledningstillfällen och som tema för inom- eller tvärprofessionell reflektion i grupp på arbetsplatsen. Grupphandledning med ST läkare är en bra form för lärande inom detta område. REGATT dagar kan och bör innehålla dessa teman. Pedagogisk/ klinisk handledningskurs är viktigt att gå relativt tidigt och helst kopplat till praktik, i aktivt arbete som amanuens eller studentansvarig på annat sätt under handledning. Att vara grupphandledare för studenter under TYK(tidig yrkeskontakt) efter tillhörande handledarutbildning, eller på studenternas senare kliniska placeringar är bra sätt att träna dessa färdigheter. Pedagogisk träning med ökande svårighetsgrad måste således vävas in under ST. ST utvecklingsprogram tar upp delmål men ST LIV främst delmål 14 ST läkaren måste utmanas att själv ta ansvar för sin kompetensplanering och dokumentation på ett systematiskt sätt och tillsammans med handledaren reflektera över sina egna behov och verksamhetens behov. Detta kräver administrativ tid som schemaplaneras för båda parter. Tidsåtgången för dessa delmål är svåruppskattade. De kan delvis vävas in i ledarskapsträningen men måste inklusive pedagogiska träningsuppgifter pågå kontinuerligt under en ST utbildning

6 Studierektorskansliet ST Angående ST läkarnas kompetensutveckling inom ledarskap SoS målbeskrivningar - delmål om medarbetarskap, ledarskap, handledarskap och systemkunskap Metoder för lärande: grunden är vardaglig klinisk tjänstgöring under handledning med feedback möjligheter och ökande svårighetsgrad i ledar- och handledaruppgifter. Detta måste kopplas till enskild handledning och inomprofessionell reflektion i grupp på arbetsplatsen (grupphandledning) eller på seminarier. Ledarskapsprogram som innefattar de nödvändiga momenten. Uppföljning: Godkänd kurs och kursintyg. Handledarintyg efter bedömning SR rådets förslag på hur detta kan gestaltas i praktiken för ST läkare på SU? Hur uppnå denna kompetens? Periodplanering och långsiktig planering måste hela tiden väva in moment av ledarskapsoch handledarträning i och utanför vardagsarbetet. Återkoppling bedömning av detta i överenskomna former. Den personliga handledningen måste fungera och vara tillräckligt frekvent för att skapa en relation som möjliggör diskussion och feedback om professionell utveckling och personliga kvaliteter och förbättringsområden i läkarrollen. Handledarens syn på sitt uppdrag är avgörande liksom ST läkarens ansvarstagande för att driva sin professionella utveckling framåt och dokumentera processen. Hitta former för hur koppling sker mellan vardagsverkligheten och de ledarskapsprogram, utbildningar som ST läkaren går, så att kompetensen tränas, blir reell och användbar. Dessa kompetenser skall således mer systematiskt tränas även i internutbildning, vardagsarbete, gruppaktiviteter inom- och tvärprofessionellt (medarbetare, patientgrupper, att handleda studenter och AT-läkare, mm) ST läkaren skall få uppgifter inom administrativa rutiner och lära sig struktur, organisation, processer och styrning genom handlett praktiskt arbete De kurser inom SU som lever upp till delmål är i nuläget ST utvecklingsprogram (35 dagar under 4 terminer) och ST LIV (10 dagar under ca 6 månader). Det förstnämnda ger en bredare och ngt mer djupgående träning inom området. Dessa bör lämpligen genomföras under första hälften av ST för att dra nytta av den viktiga nätverksbildningen och få med sig verktyg att bättre hantera sin situation. Kurs i klinisk handledning av medicine studerande 4 hp, eller TYK handledarutbildning (= tidig yrkeskontakt för medicin studenterna) och TYK-handledaruppdrag är en bra möjlighet för ST läkare att leva upp till handlednings delmålet. Detsamma gäller 2 dagars handledarutbildning i ST kansliets regi som också är en bra förberedelse för eget handledarskap som specialist och denna kurs bör företrädesvis göras under slutet av ST (eller som färdig specialist) som en påfyllnad av de kompetenser som ledarskapsprogrammen ger. Förutom kursdagar krävs en hel del litteraturstudier, arbete med projekt, studiebesök, praktiska arbetsuppgifter och möten vilket kräver schemalagd tid för ett adekvat genomförande. REGATT utbildningsdagar inom verksamhet eller område kan/bör med fördel styras mot ämnesområden inom delmål och ge ST läkarna möjlighet att fylla på portföljen med ny kompetens och intyg om detta inför kommande specialistansökan. Detta kan kompensera för områden som ledarskapsprogrammen inte är fullödiga inom. Enligt SoS föreskrift således helt OK med dagskurser av god kvalitet, målinriktning och med intygat deltagande

7 Studierektorskansliet ST Angående ST läkarnas kompetensutveckling inom Förbättringsoch kvalitetsarbete SoS målbeskrivningar- delmål 20 Den specialistkompetente läkaren skall ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten Metoder för lärande.: Delta i förbättrings- och kvalitetsarbete under handledning. Teoretiska studier. Uppföljning: Intyg om godkänt förbättrings- och kvalitetsarbete av aktuell handledare. SR rådets förslag på hur detta kan gestaltas i praktiken för ST läkarna på SU? Hur uppnå denna kompetens? * Vi menar att alla ST läkare aktivt måste delta i och få ansvara för delar av vardagens förbättringsprojekt och processutveckling inom eller mellan verksamheter. Det är viktigt att chefen på enheten är involverad i vilka arbeten som görs så att de skapar nytta för patient/verksamhet. Detta arbete måste ske utspritt under lång tid (år?) för att skapa den förtrogenhet som målbeskrivningen talar om. Mest önskvärt innebär detta att följa och delta i ett projekt från start till mål för att få grepp om helheten och få reell kompetens. * Delmålet måste vävas in i ST läkarens övriga åtaganden i långtidsplanen sannolikt med fördel mot mitten av ST. * Detta innebär både att göra praktiska undersökningar, pilotstudier, vara ansvarig för arbetsgrupper med vad det kräver av organisationsförmåga och ledarskap, och vara med att skriva redovisningar och presentera projekt internt och i seminarieform. * Deltagandet och arbetet skall ske under handledning och handledaren skall sedan intyga formellt, på speciell blankett som bifogas ansökan om specialistkompetens, att detta delmål är uppfyllt och godkänt. Detta ställer krav på handledare som kan metodiken för evidensbaserat förbättringsarbete. De flesta ST handledare kan i nuläget inte det här området. Vi menar att handledare finns att tillgå på kvalitetsenheterna inom varje område men vi tror att mängden handledare behöver öka snarast för att klara den volym på ca ST läkare på SU som varje år skall göra detta arbete under handledning. Handledarens tid är svår att uppskatta men sannolikt handlar det om 1-2 veckors arbete för varje ST läkare * För att klara detta arbete krävs schemalagd planerad tid för ST läkaren sannolikt uppgående till 8-12 veckor under en ST period. Tiden inkluderar praktisk tid i grupp, teoretiska studier och insamlande av fakta, skrivarbete, presentationer, deltagande i kurs mm. *Det krävs ngn form av utbildning i kursform som start eller under pågående arbete i seminarieform. Med stor sannolikhet måste detta tillskapas inom områdena som en grundläggande förbättringskunskapskurs på några dagar. Det finns också processlednings utbildningar som kan vara lämpliga. SU/ST kansliet har i samarbete CVU och Chalmers skapat en kurs i Förbättringsarbete på vetenskaplig grund 7,5 poäng för ST läkare som ges första gången VT 09. För de ST läkare som går ST utvecklingsprogram i regi av ST kansliet ingår en vecka med ledarskap, utvecklingsarbete och förbättringskunskap vilket täcker kursbehovet men inte innefattar ett förbättringsprojekt. *Delmål 21 ; folkhälsoarbete och prevention kan i förekommande fall kopplas till delmål 20 liksom delmål 19 där det skriftliga arbetet enligt vetenskapliga principer med fördel kan göras inom förbättringsområdet. Således kan delmål 19 och 20 kombineras till ett arbete!

8 Studierektorskansliet ST Bilaga 2:4 Angående ST-läkarnas kompetensutveckling inom Medicinsk vetenskap SoS målbeskrivningar- delmål 19 Den specialistkompetenta läkaren skall ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp samt om metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information SR rådets förslag på hur detta kan gestaltas i praktiken för ST-läkarna på SU? Hur uppnås denna kompetens? (tolkning och praktisk tillämpning av SoS mål): Metoder för lärande innefattar klinisk tjänstgöring på Universitetssjukhus, kompetent handledning, litteraturstudier, seminarier/utbildningar, kurser inkl ST-program, eget vetenskapligt arbete under handledning: Obs! En pågående forskarutbildning/forskar ST motsvarar både den teoretiska vetenskapliga utbildningen och det individuella vetenskapliga arbetet med handledning. * Genom klinisk tjänstgöring på ett Universitetssjukhus skall ST-läkaren skolas i ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt i vardagen under klinisk handledning * Egna litteraturstudier (internet, bibliotek) kring kliniska case uppmuntras i vardagen för träning i evidensbaserad medicin. * Via handledarsamtal skall det vetenskapliga förhållningssättet förstärkas * En baskurs omfattande minst 3-5 dagars teori och praktiskt arbete kring forskningsmetodik, epidemiologiska grundbegrepp, evidensbaserad medicin, informationssökning och granskning av vetenskapliga artiklar genomförs. (I nuläget och framöver måste denna utbildning till övervägande del lösas och arrangeras på verksamhets- och/eller områdesnivå, men vi planerar för att i samarbete med akademin kunna erbjuda en poängsatt kurs som inkluderar arbetet med det vetenskapliga skriftliga arbetet, förhoppningsvis från 2010) * Deltagande i seminarier för litteraturstudie och kritisk granskning av vetenskaplig information i praktiken uppfyller behovet av praktisk tillämpning av teoretisk medicinsk vetenskap. * Individuellt skriftligt vetenskapligt arbete: a.) med utbildad handledare (minst disputation) b.) på nivå motsvarande presentation på regional/nationell nivå vid vetenskaplig sammankomst och/eller publicering. c.) som utvärderas via examination/presentation. * För att klara detta bedöms tid avsatt motsvarande 3 månader av ST-tjänstgöringen. * För HL bedöms minst 2 veckor per ST-läkare behövas för adekvat handledning och utvärdering. * Observera att det är möjligt att kombinera förbättringsarbetet med det vetenskapliga arbetet om det görs skriftligt och enligt vetenskapliga principer * För Godkännande i SoS delmål 19 krävs inom SU: 1. Extern bedömning, peer-review eller kollegiebedömning 2. Deltagande i litteraturgranskning vid seminarier, eller motsvarande 3. Godkänd kurs i vetenskapsteori och metodologi 4. Handledarintyg om godkänt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer

9 Studierektorskansliet ST Bilaga 3:1 ST-läkarens yrkesrollskompetens och utveckling - ett portfölj exempel för SU utifrån nya ST mål Kommunikativ kompetens Delmål Kompetensområde Metoder för lärande Uppföljning/Utvärdering Kommunikation Professionellt förhållningssätt-etik (lyssna, respektera, samverka, återkoppla och presentera) Handledning, feedback formulär Utvärderande sit-in Utvecklingssamtal Pedagogik Egen kompetensutveckling Konsultationsträning, aktivt lyssnande Patientmöten, sit-in, videoinspelning, patient feedback, rond, teamarbete, APT, Inomprofessionell reflektion i grupp grupphandledning, Balintgrupp Utbildning i kommunikation, konsultation, etisk analys och presentationsteknik Kurs i pedagogik, studenthandledning Vara amanuens, ansvara för undervisning kandidater och övrig personal under handledning Egenreflektion och handledning, dokumentation i portföljmodell Intyg från grupp/kursledare Godkänd kurs och intyg av kursledare Godkänd kurs och intyg, kollegial utvärdering Återkoppling på genomförda moment Handledarbedömning och utvecklingssamtal Mitt-i-ST granskning, årliga revisioner Viktiga länkar till utbildningar som är aktuella och kan rekommenderas;

10 Studierektorskansliet ST Bilaga 3:2 Ledarskapskompetens Delmål Kompetensområde Metoder för lärande Uppföljning/Utvärdering Handledning ST program, ST LIV, TYK handledarutbildning, Handledarkurs 2+2 d. eller 2 dagars HL utbildning Handleda kandidatgrupper ( tex TYKhandledare) Ansvara för randare el AT läkare Delegation som AT studierektor i sen ST Ledarskap, medarbetarskap och grupputveckling System- och organisationsförståelse Kurs: ST- program, ST-LIV, UGL och litteratur 360 graders feedback med analys och handledning Handledning, delta i Balint-liknande grupp Leda rond, morgonmöten och andra grupper i vardagsarbetet Leda APT, kandidatgrupper, AT grupper, projektgr. ST utvecklingsprogram, ST LIV; SK-kurs el motsv., PRAO, utbildningsdagar, REGATTaktiviteter, seminarier, sektors råds deltagande Godkänd kurs med intyg från kursledare Handledning och utvecklingssamtal Handledar-/läkarkollegium bedömning (gäller samtliga 3 delar i blocket) Återkoppling från deltagare/studenter Godkänd kurs eller program Utvecklingssamtal VC, SR Handledningssamtal, sit-in Feedback från annan personal, kollegor Handledar-/läkarkollegiumbedömning Godkänd kurs, dokumenterad närvaro, Utvecklingssamtal, Utvärderande handledningssamtal Viktiga länkar till utbildningar som är aktuella och kan rekommenderas; (t.ex. kursen Praktiskt ledarskap)

11 Studierektorskansliet ST Bilaga 3:3 Kompetens inom medicinsk vetenskap Delmål och kvalitetsarbete Kompetensområde Metoder för lärande Uppföljning/Utvärdering Vetenskapsteori/Medicinhistoria, Folkhälsa och ST program, litteratur, annan kurs, Godkänd kurs/program, handledning prevention seminarium Medicinsk vetenskap Forskningsmetodik, informationssökning, Kritisk granskning och värdering Kvantitativ-kvalitativ metodologi Baskurs( 3-5 dagar), EBM arbete, HTA deltagande Litteratur seminarier, kritisk granskning i grupp, Skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga principer under handledning ( medicinskt eller inom något av ovanstående delmål) Godkänd kurs och intyg Projekt/seminarieredovisningar, case- report Handledargranskning, kollegiebedömning, extern bedömning Intyg om godkänt vetenskapligt arbete av aktuell handledare Förbättrings-/Utvecklingsarbete Utvärderingskunskap och processledning ST utvecklingsprogram, förbättringskunskaps kurs, processutbildning, kvalitetsseminarier Litteratur Delta i förbättringsprojekt, förbättringsteam med processutveckling inom egen verksamhet eller mellan verksamheter Skriva redovisningar I förekommande fall godkänd kurs med intyg Handledar-/läkarkollegium bedömning Projektredovisning Tvärprofessionell feedback i grupper och vid seminariegenomgångar Intyg om godkänt utvecklingsarbete av aktuell hl Viktiga länkar till utbildningar som är aktuella och kan rekommenderas;

12 Ledamöter i Studierektorsrådet för SU Sjukhusgemensam Studierektor ST inom SU Anders Johansson Sjukhusgemensam Studierektor AT/AT-chef inom SU Caterina Finizia Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Jeanette Martinell, Barnmedicin Barbro Edén, Gyn & Obstetrik Mats Börjesson, Medicin Vakant Lena Nyberg-Andersson, Radiologi Lars-Erik Hansson, Kirurgi Margaretha Smith, Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Studierektorskansliet ST Torggatan 1A, Mölndal Telefon direkt

ST-kansliets handlings- och genomförandeplan för nya ST. Hela yrkesrollen Ett spektrum av kompetenser

ST-kansliets handlings- och genomförandeplan för nya ST. Hela yrkesrollen Ett spektrum av kompetenser ST-kansliets handlings- och genomförandeplan för nya ST Hela yrkesrollen Ett spektrum av kompetenser Michael Nilsson FoUU-direktör Anders Johansson Sjukhusgemensam studierektor för ST/SU Barbro Edén Bitr.

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland Sida 1(9) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) Victoria Sjöbom (vsm005) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod. REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp

Läs mer

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård 1 januari 2007 KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5) som också innehåller en målbeskrivning är grunden för AT-tjänstgöringens

Läs mer

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio. ST i Östergötland En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.se/st Studierektorskansliet arbetar landstingsövergripande med läkares

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Regiongemensamma. ST-riktlinjer

Regiongemensamma. ST-riktlinjer Regiongemensamma ST-riktlinjer Riktlinjer framtagna av Studierektorsnätverket i Västra Götalandsregionen och beslutade av HSD Ann Söderström 2012 02 22. Innehållsförteckning 1. Introduktion/Bakgrund...

Läs mer

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Kompletterande utbildning (kurser, seminarier,

Kompletterande utbildning (kurser, seminarier, 1. Utifrån ett professionellt och etiskt förhållningssätt bedöma och handlägga i landet förekommande hälsoproblem Vårdcentral x Hovelius kap 5.6-7, 6.4. Familjemedicin, Mc Whinney Ian, del 1 s. 15-320

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-1/3 2016 Region Halland Halmstad UP Sjukhus Ort Klinik Marie Törnqvist och Gunnel Svedmyr Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Medicinska njursjukdomar

Medicinska njursjukdomar Medicinska njursjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-09 Kvinnosjukvården Halland Halmstad Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A

Läs mer

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Anestesi och intensivvård

Anestesi och intensivvård Anestesi och intensivvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.

Läs mer

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Foto: Västra Götalandsregionen/Sergio Joselovsky Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård

Läs mer

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk patologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen

Läs mer

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Invärtesmedicinska specialiteter

Invärtesmedicinska specialiteter Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE 140808 AT-rådet Aina Norén Selberg, Alicia Edin, Charlotte Öfverman, Pehr Elfvendal INLEDNING AT-läkare ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter ha regelbunden handledning

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15 150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1

Läs mer

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 Kalix länsdelssjukhus är beläget i östra norrbotten och betjänar ca 37 000 personer. Sju ATläkare per år fullgör sin AT-tjänstgöring vid sjukhuset. Helhetsintrycket hos

Läs mer

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

www.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil

www.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil www.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin förslag från arbetsgruppen presenterades på nationella konferensen i Järvsö

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Endokrinologi och diabetologi

Endokrinologi och diabetologi Endokrinologi och diabetologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum:2014-05-21 Lugnviks Vårdcentral Vårdcentral Östersund Ort Tommy Bromander och Kerstin Holmberg Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Handkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

ARBETSPLAN 2014/2015

ARBETSPLAN 2014/2015 ARBETSPLAN 2014/2015 FÖR NORRA FÖRSKOLORNA ROBERTSHOLM SOLEN & MÅNEN PERSFALLET INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 NORMER OCH VÄRDEN 2 UTVECKLING OCH LÄRANDE 3 BARNS INFLYTANDE 4 FÖRSKOLA OCH HEM 5 SAMVERKAN

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna

Läs mer

Programme in Nursing 180 higher education credits

Programme in Nursing 180 higher education credits Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning,

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10 Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2010-03-12 Fastställd av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 7 maj 2015 Ystads lasarett Ystad ÖNH Sjukhus Ort Klinik Mats Holmström Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer