ST-kansliets handlings- och genomförandeplan för nya ST. Hela yrkesrollen Ett spektrum av kompetenser

Transkript

1 ST-kansliets handlings- och genomförandeplan för nya ST Hela yrkesrollen Ett spektrum av kompetenser Michael Nilsson FoUU-direktör Anders Johansson Sjukhusgemensam studierektor för ST/SU Barbro Edén Bitr. Sjukhusgemensam studierektor för ST/SU

2 Studierektorskansliet ST Innehållsförteckning (Dokumentet i sin helhet är framtaget i samarbete med Studierektors rådet på SU) Riktlinjer för kvalitetsstyrning av ST 1 Anvisningar för förvärvande av specialistkompetens för ST-läkare inom SU enligt nya ST målbeskrivningar 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (bilaga 1). 4 Angående ST-läkarnas utveckling av kommunikativ kompetens (bilaga 2:1)... 6 Angående ST-läkarnas kompetensutveckling inom ledarskap (bilaga 2:2). 7 Angående ST-läkarnas kompetensutveckling inom medicinsk vetenskap (bilaga 2:3) 8 Angående ST-läkarnas kompetensutveckling inom förbättrings- och kvalitetsarbete (bilaga 2:4) 9 ST-läkarens yrkesrollskompetens och utveckling Ett portföljexempel för SU utifrån nya ST mål Kommunikativ kompetens (bilaga 3:1) Ledarskapskompetens (bilaga 3:2) 11 Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (bilaga 3:3) Studierektorsuppdrag i verksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) 13 Arbetsuppgifter 14

3 Studierektorskansliet ST 1 Riktlinjer för kvalitetsstyrning av ST I enlighet med SoS föreskrift ( SoSFS 2008:17) ansvarar vårdgivaren (lokalt företrädd av VC) för att det finns en handlings- och genomförandeplan för nya ST och den lokala studierektorn ska ha en aktivt genomförande, förbättrande och pedagogisk roll för ST-processen. ST-kansliet har en stödjande och kvalitetsdrivande funktion i dessa frågor både på SU övergripande och på verksamhetsnivå. Varje ST-läkare ska ha ett skriftlig individuellt utbildningsprogram baserat på kraven i STmålbeskrivningen. Programmet ska revideras minst en gång per år i samband med det årliga utvecklingssamtalet tillsammans med studierektor och chef. ST ska genomföras och utvärderas enligt dokumenterade rutiner på varje verksamhet. ST ska genomföras under handledning av specialist med godkänd handledarutbildning. Periodplaner inklusive kurser och teoretiska moment ska upprättas av handledare och STläkare i förhållande till aktuella mål och placeringar inom ramen för det individuella STprogrammet. ST-läkaren ansvarar själv för att fortlöpande dokumentera uppnådda mål genom material och intyg i sin portfölj och värderar kontinuerligt sin kompetensutveckling i samråd med handledare. Handledningssamtal ska genomföras 1-2 timmar per månad, schemalagt för både handledare och ST-läkare. Samtalen ska planeras och dokumenteras av båda parter. Handledningen utvärderas regelbundet av parterna. Vid tjänstgöring i annan verksamhet (sidoutbildning) ska tid avsättas för träff med huvudhandledaren i basverksamheten. Lokal handledare för placeringen ska finnas. De SU övergripande regler om finansiering av sidoutbildning som finns i verkställighetsbeslut ska följas. (ST kansliets hemsida eller SU verkställighetsbeslut SD 8/2009) Teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och professionellt förhållningssätt ska regelbundet och systematiskt utvärderas med i förväg kända och överenskomna metoder enligt nedan; självvärderingsinstrument och sit-in feedback formulär och dokumenterat samtal med handledare specialistkollegium/handledarträffar mitt-i-st bedömning och portföljgenomgång för planering/revidering av resterande ST tid diagnostiskt prov, t.ex. framtaget inom Specialistföreningarna ST-läkaren ska ha utvecklingsuppgifter och ansvarsområden under handledning kopplat till målbeskrivningens kompetensområden. SU, Studierektorskansliet ST

4 Studierektorskansliet ST 2 ST ska ha motsvarande 2-4 timmar per vecka schemalagt för internutbildning, studier, reflektion och arbete med sina ST mål och sin portfölj. Studierektorn (SR) måste avsätta den tid som krävs och stipuleras i Uppdragshandling för SR för att adekvat kunna fullgöra sin roll som pedagogiskt och administrativt stöd för STläkare och handledare och för att kvalitetsutveckla ST-processen. VC ska skapa utrymme för samtliga inblandade aktörer i ST-processen och se till att riktlinjer, dokumenterade rutiner finns och efterlevs. Enheten ska kvalitetsgranskas avseende ST-processen med extern granskning minst vart 5e år (i nuläget SPUR). Däremellan självskattning av verksamheten utifrån SPUR checklista och SU s riktlinjer för kvalitetsstyrd ST. SU, Studierektorskansliet ST

5 Studierektorskansliet ST 3 Anvisning för förvärvande av specialistkompetens för ST-läkare inom SU enligt nya ST målbeskrivningar ( delmål 1-21) I den gemensamma delen av nya målbeskrivningarna för läkares specialiseringstjänstgöring (ST) och socialstyrelsens föreskrifter (SoSFS 2008:17(M)) ställs krav på utveckling av olika typer av ledarkompetens gestaltat i 3 övergripande mål; kommunikation, ledarskap samt medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Detta beskrivs i SoS text nedbrutet till delmål i allmänna delen av varje målbeskrivning (se bilaga 1). Vi beskriver i (bilaga 2:1) ST-kansliets riktlinjer för hur ST-läkarna inom SU ska leva upp till målbeskrivningarna och denna kompetensutveckling. Vi har också skapat och bifogat ett vägledande portföljexempel utifrån SU s och regionens förutsättningar (bilaga 3). Denna anvisning gäller således de ST-läkare som legitimerats efter och som ska följa de nya målbeskrivningarna. Det ska finnas en definierad, dokumenterad och i verksamheten applicerad, strimma av metoder för lärande och utvärdering av samtliga lärande mål genom varje ST-process, oavsett bas- eller grenspecialisering. Utbildning/kurs genomförs motsvarande de krav som beskrivs i denna text och i målbeskrivningarna. Regelbunden handledningstid ska schemaläggas. Det dagliga sjukvårdsarbetet måste tas tillvara mer systematiskt för maximalt lärande och ST-processen måste vara mer planerad för att kunna uppnå dessa kompetenser i rimlig tid. Det är viktigt att beakta att en kurs, en lärandesituation och ett arbetsmoment kan täcka flera delmål samtidigt, vilket bör utnyttjas genomtänkt och effektivt. Observera att det är utvärderad, uppnådd kompetens som avgör möjlighet till ansökan om specialistkompetens efter minimum 5 år och att det ofta kommer att behövas längre tid! För att hela ST-processen ska vara möjlig och inkludera utbildningar riktade mot de mer medicinska delmålen 1-12, måste man räkna med att en ST-läkares arbetstid fördelas med upp till 20 % schemalagt utanför direkt sjukvårdsproduktion. Detta kommer att variera mellan specialiteter och över tid beroende på den fas ST-läkaren befinner sig i. Det kommer an på varje ST-läkare att, tillsammans med verksamhetschef, studierektor och handledare, ta ansvar för att dessa principer tar form i kontrakt, planering, finansiering och utvärdering av måluppfyllelse under ST. Det är lämpligt, och från och med nu nödvändigt, med tanke på krav från Socialstyrelsen om utvärderingsbarhet, att denna meritering och kompetensutveckling, liksom annan klinisk utbildning/handledning, dokumenteras i ST-läkarens portfölj och kompetensutvecklingsdokument. Bifogade exempel i bilaga bör i tillämpliga delar användas som ett instrument av ST-läkare och handledare för att nå de specialitetsgemensamma målen i de nationella målbeskrivningarna.

6 Studierektorskansliet ST Bilaga 1 4 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (Hämtat från SOSFS 2008:17 (M) Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till dialog och att ha en öppen kontakt med patienten och dennes närstående. Kontakten ska präglas av empati och förtroende samt respekt för patients rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten. Kontakten ska också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens behov, önskemål och rätt till självbestämmande samt ge stimulans åt patients engagemang och ansvar för sin egen vård. Mångfald- och genusaspekter Kommunikationen med patienten och dennes närstående ska präglas av kunskap och respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom ålder, språk, etnicitet, sexuell läggning och religion samt genus. Interprofessionella relationer Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare, med respekt för deras yrkeskunskaper och kompetens. Detsamma gäller för kontakter med företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser. Pedagogisk förmåga Den specialistkompetenta läkaren ska ha pedagogisk förmåga för att kunna informera och undervisa, främst patienter och deras närstående, men också andra läkare och medarbetare samt studenter. Professionellt förhållningssätt och etik Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur. Egen kompetensutveckling Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt pröva och identifiera, tillsammans med verksamhetens krav, de egna behoven för kompetensutveckling för att kunna motsvara kraven på bästa möjliga vård för patienterna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Studierektorskansliet ST

7 Studierektorskansliet ST 5 Ledarskapskompetens Medarbetarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha utvecklat förmåga till självkännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen. Handledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter. Ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ledarskap som utmärks av samverkan, öppenhet och dialog med medarbetarna. Ledarskapet ska vidare präglas av delaktighet och verksamhetsutveckling, som är förbättringsinriktad. Förmåga att leda arbete i vårdteam är grundläggande. Systemkunskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk samt om dess styrning för bästa resursutnyttjande. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp, samt om metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information. Förbättrings- och kvalitetsarbete Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. Folkhälsa och prevention Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälsofrämjande samt skade- och sjukdomsförebyggande insatser för att i det medicinskt vetenskapliga arbetet och kvalitetsarbetet kunna beakta denna kunskap. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Studierektorskansliet ST

8 6 Studierektorskansliet ST Bilaga 2:1 Angående ST läkarnas utveckling av kommunikativ kompetens SoS målbeskrivningar delmål om den jämlika och ansvarstagande patienten, mångfald och genusaspekter, interprofessionella relationer, pedagogisk förmåga, professionellt förhållningssätt och den egna kompetensutvecklingen. Metoder för lärande: vanlig tjänstgöring under handledning med tydligare återkoppling och större medvetenhet om att dessa kompetenser tränas och bedöms (till exempel i teamarbete) Kurser och ledarskapsprogram. Internutbildningstillfällen och inomprofessionell reflektion i grupp. REGATT dagar. Medsittning och videoinspelning, patient feedback mm. Uppföljning: Kursintyg. Handledarbedömning och handledarintyg. ST-kansliets förslag om hur detta kan gestaltas i praktiken för ST-läkare på SU. Hur uppnå dessa kompetenser? Liksom för de övriga delmålen gäller här en betydande cross-over vilket gör att en kurs kan täcka många delmål och ett arbetsmoment, en lärande situation likaså relaterar till ett flertal delmål samtidigt vilket bör utnyttjas effektivt. Ta t ex kopplingen pedagogikhandledning - förbättringsarbete och ledarskap som ofta går i vartannat i samma situation. Använd vardagsmomenten mer medvetet. Instruktörer och handledare i vardagsarbetet måste återkoppla och bedöma ur dessa kommunikativa aspekter och ST-läkarna ta ansvar för och bjuda in till att så sker och att detta tas upp vid handledningstillfällen. Patienternas seende, upplevelse och återkoppling till ST-läkare är en viktig resurs! Varje situation med team-arbete ska användas för egenreflektion och återkoppling från instruktörer och handledare ST-läkaren ska vara lärare/handledare för andra personalgrupper. Detta läggs in regelbundet i periodplanering. I senare delen av ST vara lärare/handledare för AT-läkare. Professionellt förhållningssätt, etik, mångfald & genus, relationer och synen på patienten tas regelbundet upp i handledningstillfällen och som tema för inom- eller tvärprofessionell reflektion i grupp på arbetsplatsen. Grupphandledning med ST-läkare är en bra form för lärande inom detta område. REGATT-dagar kan och bör innehålla dessa teman. Pedagogisk/klinisk handledningskurs är viktigt att gå relativt tidigt och helst kopplat till praktik, i aktivt arbete som amanuens eller studentansvarig på annat sätt under handledning. Att vara grupphandledare för studenter under TYK (Tidig YrkesKontakt) efter tillhörande handledarutbildning, eller på studenternas senare kliniska placeringar är bra sätt att träna dessa färdigheter. Pedagogisk träning med ökande svårighetsgrad måste således vävas in under ST. ST Utvecklingsprogram och ST LiV tar upp ovanstående delmål. ST-läkaren måste utmanas att själv ta ansvar för sin kompetensplanering och dokumentation på ett systematiskt sätt och tillsammans med handledaren reflektera över sina egna behov och verksamhetens behov. Detta kräver administrativ tid som schemaplaneras för båda parter. Tidsåtgången för dessa delmål är svåruppskattade. De kan delvis vävas in i ledarskapsträningen men måste inklusive pedagogiska träningsuppgifter pågå kontinuerligt under en ST-utbildning.

9 7 Studierektorskansliet ST Bilaga 2:2 Angående ST-läkarnas kompetensutveckling inom ledarskap SoS målbeskrivningar - delmål om medarbetarskap, ledarskap, handledarskap och systemkunskap Metoder för lärande: grunden är vardaglig klinisk tjänstgöring under handledning med feedback möjligheter och ökande svårighetsgrad i ledar- och handledaruppgifter. Detta måste kopplas till enskild handledning och inomprofessionell reflektion i grupp på arbetsplatsen (grupphandledning) eller på seminarier. Ledarskapsprogram som innefattar de nödvändiga momenten. Uppföljning: Godkänd kurs och kursintyg. Handledarbedömning och handledarintyg. ST-kansliets förslag på hur detta kan gestaltas i praktiken för ST-läkare på SU? Hur uppnå denna kompetens? Periodplanering och långsiktig planering måste hela tiden väva in moment av ledarskapsoch handledarträning i och utanför vardagsarbetet. Återkoppling bedömning av detta i överenskomna former (se verktyg under Riktlinjer för kvalitetsstyrning av ST ). Den personliga handledningen måste fungera och vara tillräckligt frekvent för att skapa en relation som möjliggör diskussion och feedback om professionell utveckling och personliga kvaliteter och förbättringsområden i läkarrollen. Handledarens syn på sitt uppdrag är avgörande liksom ST-läkarens ansvarstagande för att driva sin professionella utveckling framåt och dokumentera processen. Hitta former för hur koppling sker mellan vardagsverkligheten och de ledarskapsprogram, utbildningar som ST-läkaren går, så att kompetensen tränas, blir reell och användbar. Dessa kompetenser ska således mer systematiskt tränas även i internutbildning, vardagsarbete, gruppaktiviteter inom- och tvärprofessionellt (medarbetare, patientgrupper, att handleda studenter och AT-läkare, mm). ST-läkaren ska få uppgifter inom administrativa rutiner och lära sig struktur, organisation, processer och styrning genom handlett praktiskt arbete. De kurser inom SU som lever upp till delmål är i nuläget ST utvecklingsprogram (35 dagar under 4 terminer) och ST LiV (10 dagar under ca 6 månader). Det förstnämnda ger en bredare och något mer djupgående träning inom området. Dessa utbildningar bör lämpligen genomföras under första hälften av ST för att dra nytta av den viktiga nätverksbildningen och få med sig verktyg att bättre hantera sin situation. Kurs i klinisk handledning av medicine studerande 5 hp, eller TYK handledarutbildning (= Tidig YrkesKontakt för medicine studerande) och TYK-handledaruppdrag är en bra möjlighet för ST-läkare att leva upp till handlednings delmålet. Detsamma gäller 2 dagars handledarutbildning i ST-kansliets regi som också är en bra förberedelse för eget handledarskap som specialist och denna kurs bör företrädesvis göras under slutet av ST (eller som färdig specialist) som en påfyllnad av de kompetenser som ledarskapsprogrammen ger. Förutom kursdagar krävs en hel del litteraturstudier, arbete med projekt, studiebesök, praktiska arbetsuppgifter och möten vilket kräver schemalagd tid för ett adekvat genomförande. REGATT utbildningsdagar inom verksamhet eller område kan/bör med fördel styras mot ämnesområden inom delmål och ge ST-läkarna möjlighet att fylla på portföljen med ny kompetens och intyg om detta inför kommande specialistansökan. Detta kan kompensera för områden som ledarskapsprogrammen inte är fullödiga inom. Enligt SoS föreskrifter godkännes även dagskurser av god kvalitet, målinriktning och med intygat deltagande.

10 Studierektorskansliet ST Bilaga 2:3 8 Angående ST-läkarnas kompetensutveckling inom medicinsk vetenskap SoS målbeskrivningar - delmål 19 Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp samt om metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information Metoder för lärande: Klinisk tjänstgöring på universitetssjukhus, kompetent handledning, litteraturstudier, seminarier/utbildningar, kurser i medicinsk vetenskap, eget vetenskapligt arbete. Uppföljning: Deltagande i litteraturgranskning vid seminarier, eller motsvarande Godkänd kurs i vetenskapsteori och metodologi Godkänt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Extern bedömning eller peer review Kollegiebedömning av vetenskaplig presentationen ST-kansliets förslag på hur detta kan gestaltas i praktiken för ST-läkarna på SU. Tolkning och praktisk tillämpning av SoS mål : Genom klinisk tjänstgöring på ett Universitetssjukhus skolas ST-läkaren i ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt i vardagen under klinisk handledning. Egna litteraturstudier (Internet, bibliotek) kring kliniska fall ( case ) uppmuntras i som träning i evidensbaserad medicin. Det vetenskapliga förhållningssättet förstärks genom handledarsamtal. En baskurs omfattande 3-5 dagars teori och praktiskt arbete kring forskningsmetodik, epidemiologiska grundbegrepp, evidensbaserad medicin, informationssökning och granskning av vetenskapliga artiklar genomförs. Deltagande i seminarier för litteraturstudie och kritisk granskning av vetenskaplig information ( Journal club ) Ett individuellt skriftligt vetenskapligt arbete genomförs under handledning av disputerad kollega, presenteras och godkänns på kollegial eller vetenskaplig sammankomst och publiceras i någon form. För att klara detta bedöms tid avsatt motsvarande 3 månader av ST-tjänstgöringen. För handledning bedöms minst 2 veckors arbetstid per ST-läkare behövas för adekvat handledning och utvärdering. Observera att Det är möjligt att kombinera förbättringsarbetet med det vetenskapliga arbetet om det görs skriftligt och enligt vetenskapliga principer En pågående forskarutbildning/forskar-st motsvarar både den teoretiska vetenskapliga utbildningen och det individuella vetenskapliga arbetet.

11 9 Studierektorskansliet ST Bilaga 2:4 Angående ST läkarnas kompetensutveckling inom förbättringsoch kvalitetsarbete SoS målbeskrivningar - delmål 20 Den specialistkompetente läkaren ska ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättringsoch kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. Metoder för lärande: Delta i förbättrings- och kvalitetsarbete under handledning. Teoretiska studier. Kurs. Uppföljning: Intyg om godkänt förbättrings- och kvalitetsarbete av aktuell handledare. Kursintyg. ST-kansliets förslag på hur detta kan gestaltas i praktiken för ST läkarna på SU? Hur skall ST läkare uppnå denna kompetens? * Vi menar att alla ST läkare aktivt måste delta i och få ansvara för delar av vardagens förbättringsprojekt och processutveckling inom eller mellan verksamheter. Det är viktigt att chefen på enheten är involverad i vilka arbeten som görs så att de skapar nytta för patient/verksamhet. Detta arbete måste ske utspritt under lång tid för att skapa den förtrogenhet som målbeskrivningen talar om. Mest önskvärt innebär detta att följa och delta i ett projekt från start till mål för att få grepp om helheten och få reell kompetens. * Delmålet måste vävas in i ST läkarens övriga åtaganden i långtidsplanen sannolikt med fördel mot mitten av ST. * Detta innebär både att göra praktiska undersökningar, pilotstudier, vara ansvarig för arbets- grupper med vad det kräver av organisationsförmåga och ledarskap, och vara med att skriva redovisningar och presentera projekt internt och i seminarieform. * Deltagandet och arbetet ska ske under handledning och handledaren ska sedan intyga formellt, på speciell blankett som bifogas ansökan om specialistkompetens, att detta delmål är uppfyllt och godkänt. Detta ställer krav på handledare som kan metodiken för evidensbaserat förbättringsarbete. De flesta ST handledare kan i nuläget inte det här området. Vi menar att handledare finns att tillgå på kvalitetsenheterna inom varje område men vi tror att mängden handledare behöver öka snarast för att klara den volym på ca ST läkare på SU som varje år ska göra detta arbete under handledning. Handledarens tid är svår att uppskatta men sannolikt handlar det om 1-2 veckors arbete för varje ST läkare. * För att klara detta arbete krävs schemalagd planerad tid för ST läkaren sannolikt uppgående till 8-12 veckor under en ST period. Tiden inkluderar praktisk tid i grupp, teoretiska studier och insamlande av fakta, skrivarbete, presentationer, deltagande i kurs mm. * Inom flera specialiteter krävs enligt målbeskrivning en kurs inom kvalitets- och förbättringsarbete. Vår syn på detta är att kurs är viktigt inom alla specialiteter som start på eller under pågående förbättringsprojekt. Under hösten 2010 har 2 dagars seminarier i förbättringskunskap genomförts i SU kvalitets enhets regi ägnad för all personal. För ST läkare med speciellt kursbehov och övriga intresserade följs de två seminariedagarna upp med 4 kursdagar för ST läkare i ST kansliets regi som genomförs första gången vt För de ST läkare som går ST utvecklingsprogram i regi av ST kansliet ingår en vecka med ledarskap, utvecklingsarbete och förbättringskunskap. Samtliga dessa exempel täcker kursbehovet inom delmålet. Mer avancerade poängsatta kurser finns för intresserade. * Delmål 21; folkhälsoarbete och prevention kan i förekommande fall kopplas till delmål 20 liksom delmål 19, där det skriftliga arbetet enligt vetenskapliga principer med fördel kan göras inom förbättringsområdet. Således kan delmål 19 och 20 kombineras till ett arbete.

12 10 Studierektorskansliet ST Bilaga 3:1 ST-läkarens yrkesrollskompetens och utveckling - ett portfölj exempel för SU utifrån nya ST mål Kommunikativ kompetens Delmål Kompetensområde Metoder för lärande Uppföljning/Utvärdering Kommunikation Professionellt förhållningssätt-etik (lyssna, respektera, samverka, återkoppla och presentera) Handledning, feedback formulär Utvärderande sit-in Utvecklingssamtal Pedagogik Egen kompetensutveckling Konsultationsträning, aktivt lyssnande Patientmöten, sit-in, videoinspelning, patient feedback, rond, teamarbete, APT, Inomprofessionell reflektion i grupp grupphandledning, Balintgrupp Utbildning i kommunikation, konsultation, etisk analys och presentationsteknik Kurs i pedagogik, studenthandledning Vara amanuens, ansvara för undervisning kandidater och övrig personal under handledning Egenreflektion och handledning, dokumentation i portföljmodell Intyg från grupp/kursledare Godkänd kurs och intyg av kursledare Godkänd kurs och intyg, kollegial utvärdering Återkoppling på genomförda moment Handledarbedömning och utvecklingssamtal Mitt-i-ST granskning, årliga revisioner Viktiga länkar till utbildningar som är aktuella och kan rekommenderas; (endast internt)

13 11 Studierektorskansliet ST Bilaga 3:2 Ledarskapskompetens Delmål Kompetensområde Metoder för lärande Uppföljning/Utvärdering Handledning ST program, ST LIV, TYK handledarutbildning, Handledarkurs 2+2 d. eller 2 dagars HL utbildning Handleda kandidatgrupper ( tex TYKhandledare) Ansvara för randare el AT läkare Delegation som AT studierektor i sen ST Ledarskap, medarbetarskap och grupputveckling System- och organisationsförståelse Kurs: ST- program, ST-LIV, UGL och litteratur 360 graders feedback med analys och handledning Handledning, delta i Balint-liknande grupp Leda rond, morgonmöten och andra grupper i vardagsarbetet Leda APT, kandidatgrupper, AT grupper, projektgr. ST utvecklingsprogram, ST LIV; SK-kurs el motsv., PRAO, utbildningsdagar, REGATTaktiviteter, seminarier, sektors råds deltagande Godkänd kurs med intyg från kursledare Handledning och utvecklingssamtal Handledar-/läkarkollegium bedömning (gäller samtliga 3 delar i blocket) Återkoppling från deltagare/studenter Godkänd kurs eller program Utvecklingssamtal VC, SR Handledningssamtal, sit-in Feedback från annan personal, kollegor Handledar-/läkarkollegiumbedömning Godkänd kurs, dokumenterad närvaro, Utvecklingssamtal, Utvärderande handledningssamtal Viktiga länkar till utbildningar som är aktuella och kan rekommenderas; (endast internt)

14 12 Studierektorskansliet ST Bilaga 3:3 Kompetens inom medicinsk vetenskap Delmål och kvalitetsarbete Kompetensområde Metoder för lärande Uppföljning/Utvärdering Vetenskapsteori/Medicinhistoria, Folkhälsa och ST program, litteratur, annan kurs, Godkänd kurs/program, handledning prevention seminarium Medicinsk vetenskap Forskningsmetodik, informationssökning, Kritisk granskning och värdering Kvantitativ-kvalitativ metodologi Baskurs( 3-5 dagar), EBM arbete, HTA deltagande Litteratur seminarier, kritisk granskning i grupp, Skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga principer under handledning ( medicinskt eller inom något av ovanstående delmål) Godkänd kurs och intyg Projekt/seminarieredovisningar, case- report Handledargranskning, kollegiebedömning, extern bedömning Intyg om godkänt vetenskapligt arbete av aktuell handledare Förbättrings-/Utvecklingsarbete Utvärderingskunskap och processledning ST utvecklingsprogram, förbättringskunskaps kurs, processutbildning, kvalitetsseminarier Litteratur Delta i förbättringsprojekt, förbättringsteam med processutveckling inom egen verksamhet eller mellan verksamheter Skriva redovisningar I förekommande fall godkänd kurs med intyg Handledar-/läkarkollegium bedömning Projektredovisning Tvärprofessionell feedback i grupper och vid seminariegenomgångar Intyg om godkänt utvecklingsarbete av aktuell hl Viktiga länkar till utbildningar som är aktuella och kan rekommenderas; (endast internt)

15 13 Revidering Studierektorsuppdrag i verksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Som ett led i SU:s fortsatta satsning på utveckling och utbildning och på grund av utökningen av antalet AT-block samt ST-läkarnas nya målbeskrivningar har revidering gjorts av det underlag för SU:s studierektorsuppdrag som funnits sedan år Studierektorerna har en viktig uppgift att bevaka och stimulera såväl utbildning som utvecklingsmiljö för läkare under vidareutbildning samt se till sjukhusets långsiktiga rekrytering. Studierektorsfunktionen är en från verksamhetschefen delegerad uppgift med ansvar att organisera och pedagogiskt stödja vidareutbildningsprocessen för läkare (AT/ST) inom verksamheten. Till uppdraget kan knytas en varierande grad av befogenheter och ansvar beroende på lokala förhållanden. Studierektor (SR) ska ansvara för den interna fortsatta handledarutbildningen och skapa forum i form av handledarkollegium och en grupp av vidareutbildningsläkare som tar delansvar och är behjälpliga med utveckling av utbildningsmiljön. På detta sätt blir studierektor involverad i hela läkarkollektivets utveckling och den kultur som odlas. Sambandet med verksamhetschefen måste vara tydligt. SR ska inte vara lönesättande, såvida inte också SR är närmaste chef. Den person som utses till uppdraget måste följaktligen förutom genuint intresse för utbildnings- och utvecklingsfrågor även ha en viss tyngd i gruppen för att kunna påverka och utforma lokala utbildningsplaner och schemaläggning och tillsammans med VC skapa förutsättningen för en lärande miljö och organisationsutveckling. Socialstyrelsens föreskrift för nya ST målbeskrivningar (SOSFS 2008: 17(M)) förtydligar kravet på en studierektorsfunktion inom varje utbildande verksamhet. Villkor Uppdragsbeskrivning signerad av verksamhetschef ska finnas. Uppdraget ska vara tidsbegränsat inledningsvis 1 år och därefter 3 år med möjlighet till förlängning. Lönetillägg utgår enligt nedan och upphör när uppdraget är slutfört. Gemensamt överenskommen plan för SR egenutbildning och kompetensutveckling. Med uppdraget ska följa specificerad avsatt tid per vecka beroende på omfattning enligt nedan; (inkluderar även sidoutbildande läkare från andra enheter). < 10 AT/ST upp till 8 tim/vecka lönetillägg upp till 1000 kronor < 20 AT/ST upp till 12 tim/vecka lönetillägg upp till 1000 kronor < 30 AT/ST upp till 16 tim/vecka lönetillägg upp till 2000 kronor > 30 AT/ST > 16 tim/vecka lönetillägg upp till 2000 kronor Michael Nilsson FoUU-direktör Bilaga: Arbetsuppgifter

16 14 Arbetsuppgifter Organisation och struktur I samråd med verksamhetschef ha överblick över rekryteringsbehov och tillsättning av STtjänster. I förekommande fall kontakt med/deltaga i Sektorsråden för specialiteten inom regionen. Handha eller ha god insyn i verksamhetens utbildningsbudget för AT/ST och ansvara för REGATT medels ansökningar enligt de kriterier studierektorskansliet satt upp. Verksam för kontinuerlig utvärdering och förbättring av verksamheten som utbildningsenhet samt regelbundna (ca vart 5;e år) externa granskningar till exempel i form av SPUR inspektioner. Avge kort sammanfattande årlig verksamhetsrapport till uppdragsgivaren samt SR-kansliet för ST. Ingå i och befrämja arbetet i SR nätverk för SU (möten och arbetsgrupper) och i förekommande fall som områdes SR i SR rådet för SU. Tjänstgöring, utbildning och utvärdering Planlägga den organisatoriska ST-processen inom disciplinen så att Socialstyrelsens målformulering avseende kompetensnivå inom samtliga delar av läkarrollen kan uppfyllas och anpassas till lokala förhållanden. Inom ST så att angivna delmål kan förverkligas. Ansvara för att introduktion, organisation, schema, handledning, undervisning samt uppföljning sker i enlighet med fastlagda målbeskrivningar för AT-läkare. Tillse att individuellt utbildningskontrakt och individuell tjänstgöringsplan upprättas mellan ST-läkare, handledare och moderklinik innefattande tidsplan, långsiktigt planeringsschema, finansiering, ryggsäck, kompetensutveckling m.m. Uppföljning och revidering efter hand minst en gång per år. Sammanställa och sprida långsiktigt schema/rotation för ST-tjänstgöring inom och utanför moderkliniken i samverkan med schemaläggare och studierektorer på respektive sidoutbildningsklinik. Skapa förutsättningar för regelbundna undervisningsmöten för AT/ST lokalt och regionalt. Sätta ramar för teoretiska studier och lämplig grundlitteratur tillsammans med handledargruppen. Studietid för ST motsvarande 2 tim/vecka. Tillse att rimlig mängd SK kurser och därmed likvärdiga utbildningar ingår och fördelas Introducera nya AT/ST läkare i verksamheten genom introduktionsprogram och i samråd med AT/ST och VC/VÖL utse personlig handledare. Initiera och följa upp kontinuerlig evaluering av ST-läkarens dokumenterade kompetens (portfölj) så att underlag finns för att fastställa när specialistkompetens har uppnåtts. Tillse att utvärderings och feedback instrument finns för återkoppling till AT/ST av utveckling i förhållande till målen. Handledarkollegium träffas regelbundet och gör avstämningar beträffande ST läkarnas utveckling. Verka för att sit-in genomförs med AT/ST. ST-läkare skall ha utvecklingssamtal med VC/SR minst en gång per år och lönesamtal genomförs med VC eller den som är läkarchef. Ledarskap, Handledning och kommunikation SR skall tillsammans med handledare befrämja ST-läkarens utveckling till lärare, handledare och ledare. T.ex. genom att själv eller via VC fördela på kliniken förekommande arbetsuppgifter som praktiskt ökar dessa färdigheter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Studierektorskansli

17 15 Tillse att planera in ledarskapsprogram och handledarutbildning för ST-läkare i samråd med ST och handledare och att annan kommunikationsträning, och träning i pedagogik planeras in. Initiera och delta i uppstart av vägledningssamtal mellan personlig handledare och AT/ST läkare för att gemensamt sättar ramar och förväntningar för en individuell handlingsplan avseende utbildningen. Vid behov vara tillgänglig för fortsatta samtal och utvärdering. Verka för att tid finns avsatt och schemalagd för ST-läkarens handledning (minimum 1 tim/månad) och andra studier (2 tim/vecka eller halvdag var 14e dag är rimligt). Verka för att tid finns avsatt och schemalagd för AT-läkarens handledning (minimum 0,5-1 tim/vecka) och andra studier (ca 2 tim/vecka). Leda handledarkollegium som utvärderings- och utbildningsgrupp och bevaka att utbildning och fortbildning av handledarna genomförs. Leda en utvecklingsgrupp av ST-läkare inom verksamheten för att stimulera och ta vara på egenansvar och engagemang i syfte att förbättra utbildningsklimat och organisation och ge STläkarna träning i utvecklingsarbete. Vetenskap och förbättrings-/utvecklingsarbete Hjälpa till att skapa förutsättningar för och träning i kritisk granskning och vetenskapligt synsätt till exempel genom artikel granskning i grupp, journal club, litteraturstudier och i förekommande fall en basal vetenskaps-/forskningsmetodik kurs. Stimulera deltagande i utbildning i förbättringsarbete, kvalitetsutveckling samt att genomföra förbättringsprojekt på AT/ST-nivå. Tillsammans med handledare stimulera till och ge råd om lämpligt deltagande i FoU arbete och vid behov förmedla kontakt med lämpligt förbättringsteam där ST-läkaren kontinuerligt kan ingå och delta i arbetet för att utveckla denna kompetens. Vara behjälplig i processen runt ST-läkarens skriftliga arbete enligt vetenskapliga principer och samarbeta med akademin så att handledare för detta arbete finns. Tillsammans med handledarkollegium över tid, följa och bevaka nivån på de vetenskapliga arbetena och förbättringsprojekten inom ST-gruppen. Skapa förutsättningar inom verksamheten för presentation, muntlig framställning av genomförda ST-arbeten. Kan också ske i andra sammanhang inom specialitetsmöten regionalt, nationellt eller i samband med SU kvalitetsvecka, ST forum m fl. Referens: Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST, 2006, Sveriges läkarförbund och svenska läkarsällskapet Läkarnas specialiseringstjänstgöring - föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008, Socialstyrelsen, SOSFS 2008:17(M). Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5 (M)) För Studierektorsrådet på SU Anders Johansson Sjukhusgemensam studierektor/st Caterina Finizia AT-chef Sahlgrenska Universitetssjukhuset Studierektorskansli