Växelvis boende. Att bo hos både pappa och mamma fast de inte bor tillsammans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växelvis boende. Att bo hos både pappa och mamma fast de inte bor tillsammans"

Transkript

1 Växelvis boende Att bo hos både pappa och mamma fast de inte bor tillsammans 1

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Kunskapsöversikter ska bland annat kunna ge stöd för en kunskapsbaserad vård och behandling, metodutveckling och annat förbättringsarbete, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljning och/eller stimulera till effektivt resursutnyttjande. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnr Omslag: Grafotext Margareta Moberg Omslagsbild: Koopman/Scanpix Sättning: Grafotext Margareta Moberg Tryckeri: Bergslagens Grafiska, Lindesberg, oktober 2004 Tredje upplagan, första tryckningen, oktober

3 Förord Socialstyrelsen hade i slutet av 1990-talet i uppdrag av regeringen att genomföra studier och sammanställa kunskap över hur små barn påverkas av växelvis boende. Uppdraget gällde också att utreda hur berörda parter bäst kan få information och stöd så att barnets bästa kan tillgodoses. Uppdraget resulterade i rapporten Växelvis boende, som har blivit flitigt använd som källa när det gäller kunskap om vilka faktorer som är väsentliga när barns boende ska avgöras. Syftet var att ge en bred och mångsidig bild av vad växelvis boende innebär, för- och nackdelar, konsekvenser på sikt samt att ställa denna bild mot barns behov av en god uppväxtmiljö, präglad av god kontakt med båda föräldrarna och ett gemensamt föräldraansvar. Nu har det gått några år sedan undersökningen gjordes, och rapporten har därför uppdaterats vad gäller statistiska uppgifter och kortats ner något i de delar som rör bakgrund och metoder Rapporten har utarbetats av Margareta Carlberg, Anna Hardy, Eva Elfver-Lindström och Suzanne Julin vid Socialstyrelsens Individ- och familjeenhet. Inger Widén Cederberg Socialtjänstavdelningen Individ- och familjeenheten 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 7 Erfarenheter 8 Slutsatser 8 Inledning 10 Växelvis boende definition och förekomst 10 Bakgrund till uppdraget 11 Barnets bästa i Barnkonventionen och i föräldrabalken 11 Ekonomiska aspekter 12 Barns grundläggande behov av anknytning 12 Uppläggning av undersökningen 13 Forskning och debatt 15 Anknytning och växelvis boende 15 Tidigare undersökningar växelvis boende och umgänge 17 Erfarenheter och åsikter som framkommit i debatten 19 Växelvis boende olika perspektiv 23 Föräldrarnas berättelser 23 Anhöriga 28 Föräldrar som bor växelvis 28 Så här säger ungdomar och unga vuxna 28 Erfarenheter av växelvis boende efter beslut i tingsrätten 31 Experterfarenheter 33 Slutsatser 36 Växelvis boende eller utökat umgänge? 36 Samarbetet mellan föräldrarna 37 Kontraindikationer för ett växelvis boende 38 Med fokus på barnet 38 Hjälp och stöd till föräldrar och andra 40 Slutord 43 Bilaga Växelvis boende för små barn utvecklingspsykologiska aspekter Artikel av Anders Broberg & Gunilla Bohlin 45 5

6 6

7 Sammanfattning Inledning Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen undersökt hur barn påverkas av växelvis boende. Uppdraget gäller också att utreda hur berörda parter bäst kan få information och stöd så att barnets bästa kan tillgodoses. Föräldrabalken slår fast att barnet har rätt till en god och nära kontakt med båda sina föräldrar. Efter en separation behöver båda föräldrarna ha möjlighet att på lika villkor vara delaktiga och ansvariga i barnets liv, så att de kan fortsätta ha ett gemensamt föräldraskap. Ett sätt att lösa detta är att barnet växelvis bor hos föräldrarna. Då vistas ett barn ungefär lika mycket, har ett varaktigt boende, hos båda. Denna boendeform har blivit allt vanligare. Cirka barn i Sverige, 4,5 procent av alla mellan 0 17 år, bodde växelvis år 2001/2002. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn. Vid vårdnadstvister kan domstolen fatta beslut om barns boende när föräldrar inte är överens. Man kan t.ex. döma till växelvis boende mot en förälders önskan. Syftet med denna undersökning är att få en bred och allsidig bild av vad växelvis boende innebär, föroch nackdelar, konsekvenser på sikt att ställa denna bild mot barns behov av en god uppväxtmiljö, präglad av god kontakt med båda föräldrarna och ett gemensamt föräldraansvar att belysa hur berörda parter kan få information och stöd. Tidigare undersökningar visar att växelvis boende kan vara en bra boendeform. En viktig förutsättning är dock att föräldrarna kan samarbeta och på ett lyhört sätt kan se till barnets behov. Utvecklingspsykologiska aspekter belyses utifrån anknytningsteori. Från födelsen har små barn en instinktiv strävan att knyta an till de vuxna som finns i närheten. Kvaliteten på anknytningen beror på hur lyhört och samstämt det känslomässiga samspelet är mellan barn och vårdare. Kontakten med den eller de föräldrar som tar hand om barnet blir en trygg bas. Utifrån denna bas kan barnet hänge sig åt sin nyfikenhet och 7

8 utforska världen. Ett litet barn har svårt att hålla minnesbilden av en förälder levande och små barn klarar inte långa separationer från sina huvudsakliga vårdare. Den trygga basen sträcks så småningom ut till att även omfatta t.ex. förskolepersonal. Erfarenheter Föräldrar som valt växelvis boende har oftast en positiv inställning. De tycker att detta är en bra lösning på barnens boende och beskriver både svårigheter och möjligheter. De ungdomar som har erfarenhet av växelvis boende betonar att de fått chans till nära och bra kontakt med båda föräldrarna. Samtidigt har det ibland varit stressande att inte ha en egen fast punkt. En del av dem hade önskat att deras boende skulle ha förändrats periodvis, men de var rädda för att ta upp detta med sina föräldrar, eftersom de inte ville såra någon. De experter som deltagit i undersökningen har oftast mött föräldrar som inte kunnat lösa barnets boende på egen hand. De möter sällan den föräldragrupp som fattar besluten själva, och detta styr i viss mån deras åsikter. De flesta anser dock att växelvis boende kan fungera bra. För den föräldragrupp där tingsrätten fattat beslut om växelvis boende var attityden inte lika positiv. Hälften av de intervjuade betonade att de inte kunnat samarbeta tidigare och inte lyckades med detta nu heller. Själva rättsprocessen beskrevs som mycket påfrestande. I hälften av fallen hade det växelvisa boendet, trots tingsrättens dom, upphört. Många föräldrar talade om ekonomiska problem och ekonomiska konsekvenser av växelvis boende. De betonade att orättvisor måste åtgärdas, eftersom ekonomin kan vara en mycket stor källa till osämja. Slutsatser Växelvis boende är inte bra eller dåligt, det blir vad föräldrarna gör det till. Ideala lösningar finns inte. Varken föräldrar, experter eller anhöriga kan låsa tanken vid så här ska inte barn ha det utan att ta ställning till vad som blir följden på kort och lång sikt av andra alternativ. Många föräldrar tycks kunna upprätthålla en någorlunda konfliktfri zon runt föräldraskapet i samband med separationer. Detta är en förutsättning för ett bra växelvis boende. Föräldrarna bör bo så nära varandra att barnen kan ta sig till skolan och behålla samma kamrater. Barn ska inte gå på två förskolor eller i två skolor. Lyhördhet inför barnets behov och flexibilitet är viktiga egenskaper hos föräldrarna. Det är arbetsamt 8

9 för barnet att flytta; man kan säga att barnet får betala ett pris för att kunna ha lika stor tillgång till båda sina föräldrar. Stora konflikter mellan föräldrarna, liksom långa avstånd mellan bostäderna talar emot ett växelvis boende. Växelvis boende kräver ömsesidig respekt, omfattande kontakt, flexibilitet och gott samarbete mellan föräldrarna. Allvarliga och ihållande konflikter mellan föräldrarna kan leda till att de inte samarbetar tillräckligt mycket för barnets bästa. Om misshandel har förekommit, mot förälder eller barn, från den ena partens sida, ska barnet inte bo växelvis. Barn kan reagera psykiskt eller somatiskt i skilsmässokrisen. Det är även vanligt att barnens reaktioner kommer efteråt, när allt tycks ha fallit på plats. Föräldrarna är de som främst kan hjälpa barnen, men vid långvariga problem kan barn- och ungdomspsykiatrisk rådgivning behövas. Föräldrarna behöver kännedom om vilka alternativ som finns när det gäller vårdnad, boende och umgänge, och vilka konsekvenserna blir av olika val. Inte minst de ekonomiska konsekvenserna måste redas ut. Rådgivning av personal med goda kunskaper i familjerätt, om barn och barns behov och om konflikthantering krävs för att hjälpa föräldrar i beslutsprocessen. Detta ställer krav på tvärvetenskaplig kunskap och/ eller nära samarbete mellan olika yrkesgrupper. Så långt det är möjligt bör rättsprocesser undvikas. De erfarenheter som framkommit här är att denna utväg varit mycket påfrestande och dyrbar, utan att några större resultat nåtts. Samarbetssamtal, egna beslut eller avtal är att föredra. I de fall det ändå blir rättsprocesser, önskar de berörda föräldrarna att dessa handläggs skyndsamt och med ett tydligt fokus på barnen och deras behov. Uppgivna föräldrar vill tro att någon annan kan fatta de svåra besluten, men i slutänden måste föräldrarna själva ta besluten och konsekvenserna av desamma. Växelvis boende är ett sätt för föräldrar att gemensamt skapa en god uppväxtmiljö för barnet. Om goda förutsättningar finns, ger det barnet möjligheter till vardagskontakt med båda föräldrarna. Det handlar dock även om barnets rätt och möjlighet att skapa en egen tillvaro och egna relationer. Det kostar på för barn att bo växelvis, men under rimligt goda förutsättningar kan detta vara en bra lösning. 9

10 Inledning Växelvis boende definition och förekomst Normalt avses med växelvis boende att barnet vistas ungefär lika mycket, och har ett varaktigt boende, hos båda föräldrarna. Barnet kan dock bara vara folkbokfört hos en förälder. Högsta domstolen har behandlat frågan om gränsen mellan umgänge och växelvis boende. I en dom från framgår att det normalt är fråga om umgänge, och inte varaktigt boende, när barnet vistas hos den ena föräldern endast en tredjedel av tiden. Även om skillnaden i vistelsetider hos de båda föräldrarna är mindre, bör bedömningen ofta bli densamma om det inte finns faktorer som klart pekar i en annan riktning. Faktorer utöver vistelsetiden som kan få betydelse vid bedömningen är var barnet är folkbokfört, hur barnets boende är ordnat, var barnet förvarar sina tillhörigheter och hur barnets försörjning fördelats mellan föräldrarna Under åren bodde 4 procent av separerade föräldrars barn i åldrarna 0 17 år växelvis. 2 Det växelvisa boendet har ökat. År 2001/ 2002 bodde ca 18 procent av alla barn till separerade föräldrar växelvis. Det rörde sig då om 4,5 procent av alla barn, totalt omkring barn. 3 Gemensam vårdnad grundar sig på att föräldrar ska komma överens i viktiga frågor som rör barnet och gemensamt ansvar bygger på att föräldrarna samarbetar för barnens skull. I de flesta fall är gemensam vårdnad att föredra framför ensam vårdnad. Ensam vårdnad kan ibland vara nödvändig, till exempel om en förälder gjort sig skyldig till våld mot den andre föräldern eller mot barnet. 4 Ett annat exempel är då konflikten är så svår och djup att det är omöjligt för föräldrarna att samarbeta. 5 Det är heller inte möjligt att besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig detta. Många föräldrar tror att gemensam vårdnad betyder att barnet måste bo halva tiden hos vardera föräldern, vilket inte är fallet. 1 NJA 1998, s Barn och deras föräldrar 1998 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning. SCB, Demografiska rapporter 1999:3. 3 Upp till 18 fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen /98:LU12 sid.30 5 HD dom 28 juni 2000 mål nr T

11 Bakgrund till uppdraget Vid riksdagsbehandlingen av propositionen Strategi för att förverkliga FN:s barnkonvention om barnets rättigheter i Sverige 6 behandlades en motion om hur små barn påverkas vid växelvis boende. Motionärerna anförde att små barn efter en separation eller skilsmässa kan tvingas att bo omväxlande hos mamma eller pappa på ett sätt som direkt strider mot vad man vet är barnets bästa, och ansåg att det snarast borde initieras studier av hur små barn påverkas av detta. Frågan restes också att det borde utredas hur föräldrar bäst kan informeras och stödjas så att barnets behov får styra hur boendet och umgänget utformas. 7 Barns växelvisa boende behandlades av lagutskottet i ett betänkande, där det framkom att barnets självklara rätt till båda föräldrarna ibland sammanblandas med föräldrarnas behov och önskningar om att få en rättvis tillgång till sina barn. 8 Växelvis boende ur ett barnperspektiv har också behandlats i departementspromemorian Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar. Den av departementet anlitade experten i barnpsykiatri, Torgny Gustafsson, kom fram till att växelvis boende inte var att rekommendera för mindre barn som har stora behov av trygghet och kontinuitet. De har svårt att hålla kvar minnet av en frånvarande förälder en längre tid, t.ex. en hel vecka. Han anser också att ett växelvis boende ska vara till för barnet och inte för att skipa rättvisa mellan föräldrarna. Torgny Gustafsson lyfter fram att barnets boende bör kunna förändras över tid, i enlighet med de behov som barnet har i olika skeden av sin uppväxt och utveckling. 9 Barnets bästa i Barnkonventionen och i föräldrabalken Sedan den 2 september 1990 gäller FN:s barnkonvention i Sverige. En av grundpelarna är principen om barnets bästa. Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. 10 Den 1 oktober 1998 infördes i föräldrabalken att barnets bästa skall komma i främsta rummet när frågor om vårdnad, boende och umgänge avgörs. 11 Genom denna bestämmelse knyts också regleringen av dessa 6 Prop. 1997/98: /99:SoU /99:LU18 9 Gustavsson, T. (1999). Barn- och ungdomspsykiatriska synpunkter på vårdnad, boende och umgänge. Ur Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, Ds 1999:57, bilaga 1 10 Artikel 3, artikel 18, FN:s Barnkonvention 11 6 kap. 2 a, Föräldrabalken 11

12 frågor tydligt till bestämmelserna i barnkonventionen. Samtidigt infördes en bestämmelse om att tingsrätten i samband med vårdnadstvister ska kunna besluta om barnets boende. Rätten kan nu besluta om växelvis boende även mot en förälders vilja. 12 I föräldrabalken finns inte någon definition eller något bestämt angivande av vad som ska anses vara barnets bästa. Barnets bästa är ett begrepp som förändrar sig över tid och bedömningen av vad som är det bästa för ett barn är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Ekonomiska aspekter Idag går de flesta former av bidrag till den förälder som barnet är skrivet hos. Om ett barn bor växelvis hos föräldrarna kan varje förälder ansöka om underhållsstöd. Vid växelvis boende är underhållsstödet inkomstprövat mot den förälder som ansöker, till skillnad från de andra typerna av underhållsstöd. 13 Barns grundläggande behov av anknytning 14 Människan föds med en biologiskt grundad programmering för att under sitt första levnadsår knyta an till en eller ett par vårdare. Små barn kan inte låta bli att knyta an till de vuxna som kontinuerligt finns i närheten. Liksom hos djuren sker detta automatiskt och instinktivt. Kvaliteten på anknytningen beror på hur lyhört och samstämt det känslomässiga samspelet är mellan barn och vårdare. När ett barn knutit an till en vårdare behöver barnet tillgång till den personen för att söka tröst eller skydd när fara hotar. Barnet reagerar med stark oro om det separeras från sin huvudsakliga vårdare. Ju yngre barnet är, desto större är kravet på kontinuitet, eftersom barnets minneskapacitet ännu är outvecklad. Detta gör att det lilla barnet kan reagera kraftigt även på kortvariga separationer. Det kan inte hålla minnesbilden av föräldern levande någon längre tid. Föräldern utgör en trygg bas för barnet och utifrån denna kan det hänge sig åt sin nyfikenhet och utforska världen. När det uppstått en trygg anknytning, litar barnet på att föräldern finns tillgänglig när barnet behöver den. 12 Prop.1997/98:7 sid Se 14 Avsnittet bygger på en artikel av Broberg och Bohlin (2001) om växelvis boende för små barn, se bilaga. 12

13 Modern får ofta ett försprång i och med att hon burit fram barnet, är den som ammar och oftast också är den som matar barnet. Mamma och barn delar tidigt många erfarenheter och mamman blir därför som regel den som barnet först knyter an till. Pappa och barn kan också tidigt skaffa sig gemensamma upplevelser och erfarenheter genom lek, samvaro och dagliga aktiviteter. I vår kultur börjar små barn tidigt i förskola. De behöver då en invänjningsperiod, då föräldrarna är med för att barnet ska kunna bygga upp en tillit och känna trygghet hos personalen. Efter tillräckligt många goda möten mellan barn och personal kan barnet finna sig till rätta. På detta sätt kan den trygga basen sträckas ut, först till en och sedan till flera vuxna i förskolan. Förskolan kommer i och med detta att utgöra ett viktigt inslag i barnets uppväxtmiljö. För det lilla barnet dominerar behovet av vuxenkontakt över behovet av kamrater. Intresset för kamrater är dock stort, även om de inte kan ersätta behovet av de vuxna. Ju äldre barnet blir, desto viktigare blir kamraterna. Under hela förskoleperioden och långt upp i skolåldern är det dock de vuxna som står för den trygga basen, även om barnet alltmer sällan behöver söka trygghet. Alla barnets relationer stärks av ett regelbundet umgänge. Gemensamma erfarenheter och upplevelser gör att man har lättare att förstå varandra och kan leva sig in i varandras världar. Detta gäller i hög grad för syskon. Att ha nära vänner utgör en stor trygghet för barn i förskoleoch skolåldern och är en bas för att bygga upp såväl empati som självkänsla och att vidga och utforska världen. Barnets psykologiska uppväxtmiljö har sin rot i den tidiga anknytningen till föräldrarna och utvecklas sedan genom de nya kontakter som tillkommer. En hög grad av stabilitet i denna miljö ger barnet en trygg grund och större utrymme för utveckling, undersökande och lärande. Uppläggning av undersökningen I den undersökning som redovisas ingår en genomgång av tidigare forskning, en redovisning av aktuell debatt inom området samt en teoretisk studie, där två experter i anknytningspsykologi redovisar aktuell forskning och kopplar denna till barns växelvisa boende (se bilaga). Studien har också en empirisk del. Denna är kvalitativ till sin karaktär. Datainsamlingen har styrts av strävan att få en allsidig belysning av möjligheter och problem i det växelvisa boendet. För att nå de vanliga föräldrarna, de som själva fattat besluten, annonserades i tidningarna Socionomen och Psykologtidningen samt för- 13

14 eningen Makalösa Föräldrars hemsida på Internet efter personer som på olika sätt har erfarenhet av växelvis boende. Svar kom från föräldrar vars barn bott växelvis samt ungdomar och unga vuxna med egna erfarenheter. Kontakten med ungdomarna har oftast förmedlats via föräldrarna. Föräldrar som inte själva kunnat fatta beslut om barnens boende nåddes via tingsrättsprotokoll. Under det första halvåret 1999 fattade tingsrätterna beslut om växelvis boende för barn till 22 föräldrar. Dessa föräldrar hade som regel tidigare haft barnen boende växelvis, men en av föräldrarna önskade få en ändring till stånd. En uppföljning har genomförts ca ett år efter tingsrättsbesluten. Elva föräldrar från sammanlagt åtta f.d. familjer medverkade. 15 Intervjuer har genomförts i personliga möten eller per telefon. Information har också tillvaratagits i erfarenheter som förmedlats via brev och e-post. Personal vid tre familjerätter, en familjerådgivningsbyrå och två barnoch ungdomspsykiatriska mottagningar har delgivit sina erfarenheter skriftligt. Dessa uppgifter kompletterades i två fall med diskussioner med hela arbetsgrupperna. Även andra personer med utbildning på området, t.ex. psykologer och socionomer, har bidragit. Makarna Bente och Gunnar Öberg, som genomför longitudinella studier inom området, har också intervjuats. Hur mycket går det att generalisera utifrån befintliga data? Urvalet är inte slumpmässigt. Sammantaget är det ändå rimligt att anta att de åsikter som kommer fram ger en bred och allsidig bild av barns växelvisa boende. 15 Hardy, A. (2000). Att döma till samarbete om växelvis boende som konsekvens av ett domslut. Stockholms universitet, psykologexamensuppsats. 14

15 Forskning och debatt Anknytning och växelvis boende 1 Trots den stora omfattningen av studier om anknytning mellan barn och föräldrar finns mycket lite kunskap av direkt relevans för slutsatser om växelvis boende. Det man utan tvekan kan säga är att barn under det första levnadsåret bör ha någorlunda kontinuerlig kontakt med åtminstone en vårdande vuxen och att kontakten under denna tid inte bör ha längre avbrott. En slutsats av detta är kanske att en av föräldrarna bör vara huvudperson under det första året. Det finns också goda skäl att tro att anknytningen till den andra föräldern inte behöver ta skada av att dennes samvarotid med barnet inte är jämställd från början utan ökas successivt. Om, och i så fall när, det är lämpligt att ha en jämn fördelning av barnets boende mellan föräldrarna kan vi inte dra säkra slutsatser om utifrån existerande vetenskaplig kunskap. Mot bakgrund av att forskningen dokumenterat negativa effekter av längre separationer (en vecka eller mer), men inga motsvarande effekter av dagliga separationer som inte innefattar övernattning, är det dock rimligt att anta att korta och frekventa byten är bättre för små barn än alternerande mellan föräldrarna under längre perioder. För detta talar också kunskapen om hur minnet fungerar hos små barn. Tätare byten torde också minska risken för långdragna övergångsreaktioner i samband med bytet av vårdare. Även om det för barnet på kort sikt är viktigast att utveckla en trygg relation till en person, är det rimligt att tänka sig att det för förälderns engagemang i barnet, och därmed barnets utveckling på lång sikt, är viktigt att båda föräldrarna får möjlighet att tidigt utveckla nära relationer till barnet. En sådan bindning från förälder till barn förstärks av aktivt engagemang i barnets dagliga liv och skulle alltså kunna gynnas av växelvis boende. Det ter sig således som en svår balansakt att värdera risken att barnet utsätts för upprepade separationer, som kan skada anknytningsrelationen till båda föräldrarna, mot risken att barnet senare i livet kommer att känna sig sviket av en oengagerad förälder. 1 Denna del är skriven av Anders Broberg och Gunilla Bohlin, och är en sammanfattning av deras redovisning om aktuell forskning i anknytningspsykologi och dess relevans för undersökningen om växelvis boende. Rapporten presenteras i sin helhet i bilagan. 15

16 Separation mellan föräldrar till små barn utgör, med nödvändighet, en svår situation för alla inblandade. Samtidigt som man som vuxen befinner sig i känslomässig obalans, ska man försöka komma fram till en lösning av vårdnads- och boendesituationen som gör det möjligt för barnet att bibehålla starka känslomässiga band till båda föräldrarna. Förhoppningsvis ökar möjligheten till en god lösning om båda föräldrarna kan känna sig trygga med att chansen till en djup och nära långsiktig relation mellan barn och förälder inte står och faller med att föräldrarna delar allt lika från första början. I stället kan ett antal olika lösningar vara förenliga med långsiktigt goda barn-föräldrarelationer. I detta sammanhang är det också viktigt att poängtera att barn mår väl av att utveckla nära relationer till flera personer i sin närmaste omgivning (mamma, pappa, äldre syskon, mor- och farföräldrar, daghemspersonal). Omvårdnadssystem som är uppbyggda på enbart en eller ett par vårdare är mer sårbara än de där barnet byggt upp en trygg anknytning till flera olika personer, vilka kan rycka in när den primära vårdaren av en eller annan anledning inte räcker till. Vad gäller risker för barnet i samband med skilsmässa finns tämligen fast kunskap som visar att osämja, konflikter och dålig kommunikation mellan föräldrarna är en stark riskfaktor för ogynnsam social och känslomässig utveckling hos barn, helt oavsett hur boendet ordnas. Det ter sig alltså som att det är detta område man framför allt bör arbeta med i vårdnadsutredningar och rådgivning i samband med skilsmässa. Lagstiftningen och tillämpningen av gällande lagar måste utformas så att utdragna strider om vårdnad och boende, som ger upphov till stark osäkerhet hos barnet och placerar det i centrum för de vuxnas konflikter, så långt möjligt undviks. I samband med rådgivning i komplicerade vårdnadsfrågor kan det vara nödvändigt att beakta att förälderns egen historia är av betydelse för dennes förmåga att fatta mogna beslut av känslomässigt påfrestande natur. Förälderns egna erfarenheter under uppväxten kan vara en bidragande faktor till en oförmåga att se barnets behov, vilken gör att man blir mer upptagen av att kämpa sin egen kamp när man, t.ex. i samband med en vårdnadstvist, känner sig kränkt eller hotad. Växelvis boende för riktigt små barn (0 3 år) är en ny företeelse vars konsekvenser det idag finns mycket begränsad kunskap om. Situationen liknar i mycket den som rådde i mitten på 1970-talet när den svenska barnomsorgen byggdes ut. Då höjdes starka röster för att daghemsplacering av små barn skulle visa sig förödande för barns utveckling. Denna oro ledde till att en rad metodologiskt avancerade forskningsprojekt initierades i Sverige och i andra länder. 16

17 Tidigare undersökningar växelvis boende och umgänge 1985 kom Gunnar och Bente Öbergs forskningsrapport Den delade familjen 2, i vilken de presenterade resultaten av en omfattande intervjuundersökning med barn och föräldrar i skilsmässofamiljer. Den vanligaste anledningen (ca 70 procent) som uppgavs till varför man valt delad vård, det som här kallas växelvis boende, var jämlikhet mellan föräldrarna och att ingen av föräldrarna ville avstå från vården om barnet. Detta var vanligare än att man angav barnets bästa som skäl. Barnet får behålla båda sina föräldrar, får två vardagsföräldrar, får ett mindre isolerat liv och blir självständigare. Det blir en kontinuitet i kontakten mellan barn och föräldrar. Ingen behöver bli söndagsförälder och de vuxna får mer tid för sina egna behov. De negativa konsekvenserna för barnen av delad vård/växelvis boende utgörs mest av avsaknad av en fast punkt och en känsla av splittring på grund av de ständiga bytena av bostad och förälder. Det som var negativt för föräldrarna var att utstå vissa praktiska svårigheter som följer med boendeformen, samt emotionella aspekter som oro och saknad då barnet var hos den andra föräldern. Förutsättningar för att boendeformen ska fungera redovisas. Båda föräldrarna måste på ett djupare plan vara helt överens om att dela på den praktiska vården, och det måste finnas en ömsesidig respekt och sympati för varandra ; dvs. det får inte finnas sådana spänningar och konflikter mellan föräldrarna att de hamnar i prestigekonflikter. Vikten av att föräldrarna klarar av att samarbeta i vardagstillvaron lyfts också fram, liksom vikten av att föräldrarna bor nära varandra så att barnet slipper långa resvägar, kan ha samma kamrater och gå i skolan på ett ställe. Det finns ytterligare fördelar med växelvis boende. Barnet får känna att det är rättvist, dvs. att ingen av föräldrarna favoriseras, barnet får uppleva att det är behövt och älskat av båda sina föräldrar, pojkarna får behålla pappan som identifikationsfigur, skilsmässan behöver inte upplevas som en förödande förlust och barn (särskilt i tonåren) kan tycka att det är skönt att vila upp sig från den ena föräldern ibland. 3 Två extra känsliga skeden uppstår dock i skilsmässoprocessen. Det första är i samband med separationen, och det andra i samband med att 2 Öberg, B. och Öberg, G. (1985). Den delade familjen. Stockholms universitet, Pedagogiska Institutionen. 3 Öberg, B. och Öberg, G. (1987). Skiljas - men inte från barnen. Stockholm: Natur och Kultur. 17

18 föräldrar träffar nya partner. I dessa lägen uppstår ofta starka känslor och kristillstånd. 4 Eriksson och Lindström redovisar resultat och reflektioner som i hög grad är desamma som makarna Öbergs. 5 De har gjort intervjuer med 12 barn som bor växelvis. Dessa barn pratar om fördelen med att träffa båda sina föräldrar lika mycket och nackdelen med att packa och flytta ofta. Eriksson och Lindström tolkar detta som att fördelarna ligger på ett emotionellt plan, medan nackdelarna finns mer på det praktiska planet. Barnen i undersökningen klagade inte på att det växelvisa boendet var jobbigt, vilket var något författarna väntat sig att de skulle göra. Tornstam 6 har gjort en sammanställning av svenska och utländska, främst nordamerikanska, undersökningar om växelvis boende. Han lyfter fram vikten av att alla som ska delta i rådgivning eller beslutsprocesser om separationsbarns boende måste basera sin verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet inom området. Det finns inte många vetenskapliga undersökningar i ämnet. Huvuddelen av den forskning som finns kommer från Nordamerika, där välfärdssystemet inte är lika utbyggt som i de nordiska länderna. Detta minskar användbarheten av denna forskning. Barn i enföräldersfamiljer har fler svårigheter än andra. Detta gäller för skilsmässobarn över huvud taget. En förlust av pappan kan, särskilt för pojkar, leda till en betydligt ökad risk för uppkomst av beteendestörningar hos barnet. Flera undersökningar refereras där man med hjälp av olika psykologiska mätmetoder kommit fram till att barn i växelvis boende (hos Tornstam kallat hälftenboende) visar gynnsammare utveckling, högre tillfredsställelse, bättre anpassning, bättre självkänsla etc., än barn i enföräldersboende. I några studier har det bara funnits marginella eller mycket små skillnader mellan grupperna, men ändå märktes dessa i barnens emotionella anpassning, till fördel för de barn som bodde i hälftenboende. Tornstam skriver också om undersökningar som gjorts om papporna. Pappor som förlorat kontakten med sina barn har inte upplevt att de själva dragit sig undan, utan att de blivit utkastade från sina barns liv. En studie visar att pappor i ett hälftenboende kom att ta större del i barnens dagliga liv efter separationen än innan. Undersökningar finns som visar på fördelar för de kvinnor som hade hälftenboende för sina barn, jämfört med de som hade ensam vård. De kvinnor som delade vården med barnens pappa hade en bättre psykisk 4 Öberg, B: och Öberg, G. (1985). Den delade familjen. Stockholms universitet, Pedagogiska Institutionen. 5 Eriksson, E. Och Lindström, B. (1998). Och du är hos din mamma eller hos din pappa den här veckan? C-uppsats i socialt arbete. Örebro universitet. 6 Tornstam, L. (1996). Separationsbarns boende, nordisk Sosialt arbeid, 3/

19 hälsa och var mer tillfredsställda med sin situation. Det fanns dock en studie av åtta kvinnor som genom ett domstolsbeslut tvingats till ett hälftenboendearrangemang, där det verkade som om detta förstärkt den konflikt som ursprungligen varit orsaken till att makarna inte själva kunnat komma överens i vårdnadsfrågan. I uppföljningen av denna undersökning kom dock tecken på att situationen blivit bättre, och att kvinnorna nu kunde se fördelar med det växelvisa boendet, i form av mer ledighet och frihet för dem själva. Tornstam avslutar sin sammanställning med att redovisa policyrekommendationer och goda råd från forskare och kunniga i ämnet. Alltför stora konflikter föräldrarna emellan kan vara kontraindicerande för ett växelvis boende. Små barn mår troligen bäst av tätare byten mellan föräldrarna; långa separationer ska undvikas. Ett sätt att undvika konflikter föräldrarna emellan är att ha dubbla uppsättningar av kläder och saker till barnet, så att dessa inte behöver flyttas fram och tillbaka hela tiden och därmed riskera att glömmas hos en av föräldrarna. Även frågan om i vilken utsträckning barnen själva ska få bestämma hur de vill bo tas upp. Tornstam lyfter fram barnets utsatthet i en sådan situation och citerar sakkunniga som säger att man bör undvika att utsätta barnet för en sådan lojalitetskonflikt. Galtung 7 har i en norsk sammanställning av erfarenheter av växelvis boende dragit slutsatsen att forskningen inte kan ge något entydigt svar på vilken boendeform som är bäst för barn när deras föräldrar inte bor tillsammans. Växelvis boende kräver ömsesidig respekt, omfattande kontakt, flexibilitet och gott samarbete mellan föräldrarna. Allvarliga och ihållande konflikter mellan föräldrarna kan leda till att de inte samarbetar tillräckligt mycket för barnets bästa. Det tycks inte vara tillrådligt att tvinga till växelvis boende när konflikterna är stora eller föräldrarna inte själva, eller med medlingshjälp, kan komma fram till ett avtal om växelvis boende. Erfarenheter och åsikter som framkommit i debatten Under hösten 1999 fördes en debatt i media om gemensam vårdnad och framför allt om växelvis boende. Utifrån barnpsykiatern Torgny Gustafssons slutsats, som den presenterades i media, att växelvis boende 7 Galtung, T. (1998). Delt bosted. NOU 1998:17. 19

20 inte var att rekommendera 8 för barn under tre års ålder startade en debatt i dagstidningarna. 9 Både experter och föräldrarättsorganisationer uttalade sig till försvar för det växelvisa boendet. Man ansåg att Torgny Gustafssons åsikter var gammaldags och inte förankrade i modern kunskap om bland annat utvecklingspsykologi. Åsikterna om vilket som var bäst för barnet gick isär. Även förändringar i lagstiftningen togs upp. Det faktum att föräldrar som inte kan samarbeta nu kunde dömas till just samarbete riskerade att skapa en svår situation för barnet. I Barnets rätt till båda föräldrarna skriver sakkunniga inom rättsväsendet och socialtjänsten om olika aspekter av vårdnadstvister och konsekvenserna för barnen. 10 Ewerlöf skriver här att tingsrätten vid vårdnadstvister ska fatta beslut som baseras på vad som är bäst för barnen, men att domare och nämndemän ofta saknar kompetens i frågor om vilka behov barn har. Ewerlöf efterfrågar därför kurser där exempelvis barnpsykologer lär domare och nämndemän mer om barn. Utöver detta lyfter han också fram att de flesta vårdnadsutredningar som görs är bra och professionella, och att problemet med dem snarast är åt det motsatta hållet utredarna är så angelägna om att göra ett gediget arbete att beslutet i frågan drar ut alldeles för mycket på tiden. Som domare är han mycket skeptisk till att döma till gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja, eftersom grundförutsättningen för den gemensamma vårdnaden är att föräldrarna kan lösa problem i samförstånd. Wetter och Rydelius lyfter i varsin artikel fram problemet med att barn används av sina föräldrar för att utöva makt gentemot den andra föräldern, något man enligt dem bör se allvarligt på från samhällets sida och försöka förhindra. Rydelius anser att föräldrar bör bilägga sin konflikt om barnet mår dåligt av den. I de fall där föräldrarna ändå fortsätter tvisten har de diskvalificerat sig som föräldrar och bör kunna ersättas med en annan vuxen stödperson. Kihlberg skriver i samma bok att det är viktigt att barnets rätt till båda sina föräldrar skyddas, eftersom barnets identitet och självuppfattning växer fram i ett ständigt samspel mellan barnet och de viktigaste personerna i dess liv. Barnets upplevelse av sammanhang och kontinuitet är viktig för att barnet ska kunna uppfatta sig som en egen individ. Därför behöver barnet kontakt med båda sina föräldrar. Kihlberg betonar däremot att det i vårdnadsfrågor inte är angeläget med matematisk rättvisa i fråga om hur mycket föräldrarna ska ha hand om barnet. 8 Gustavsson, T. (1999). Barn- och ungdomspsykiatriska synpunkter på vårdnad, boende och umgänge. Ur Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, Ds 1999:57, bilaga 1. 9 TT , Arbetet , GP , Aftonbladet , DN, SvD m. fl. 10 Barnets rätt till båda föräldrarna (1998). Stockholm: Rädda Barnen. 20

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katarina Eriksson Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Ämnesområde: Familjerätt HT 2003 Innehåll

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Direktiv till ny vårdnadsutredning

Direktiv till ny vårdnadsutredning MansFamiljejour.se PappaBarn.se Pappamanualen.se 2013-12- 08 Regeringskansliet Att. Helen Corell 103 33 Stockholm Direktiv till ny vårdnadsutredning Det har kommit till vår kännedom att Du håller på med

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56 Kommittédirektiv Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar Dir. 2009:56 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Vårdnad, boende och umgänge - Uppföljning av ändringar i föräldrabalken - Meddelande 2001: 30 502-8004-01 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar

Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar Sveriges Makalösa Föräldrar intresseorganisation för ensamföräldrar www.makalosa.org 1 (28) www.makalosa.org Sveriges Makalösa Föräldrar ska verka för att stärka och synliggöra ensamföräldrar och därigenom

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52)

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52) Stockholm 2013-05-22 Vår referens: Ingela Stade 08-508 866 44 Dnr: Ju2007/6836/L2 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Jenny Wulker Roos 103 33 Stockholm Yttrande Beslutanderätt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Kommunal familjerådgivning under 2014

Kommunal familjerådgivning under 2014 Sveriges officiella statistik Socialtjänststatistik Kommun som uppgifterna avser Namn på den familjerådgivningsbyrå som lämnar uppgiften Er adress Postadress Uppgiftslämnare/handläggare E-post Telefon

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt?

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Brattberg Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Ryrstedt Ämne Familjerätt Höstterminen 2005

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge RAPPORT Vårdnad, boende och umgänge 2000 Sociala enheten 2000-10-02 Vårdnad, boende och umgänge Den ändrade lagstiftningens effekter på det familjerättsliga arbetet LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2005:06. Barnets bästa. Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge

Barnombudsmannen rapporterar br2005:06. Barnets bästa. Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge Barnombudsmannen rapporterar br2005:06 Barnets bästa Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge Varje år upplever drygt 50 000 barn och unga att deras föräldrar separerar. De

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Finspångsgatan 51, 163 53 Spånga, fax 08-760 58 95, e-post: sos.order@special.lagerhus.se Artikelnr 1999-00-015 Socialstyrelsen på Internet:

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer