Clas Alströmer - i skuggan av sin far

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Carl von Linné 5 p VT-2006 Marie Mattsson Handledare: Katarina Andreasen Clas Alströmer - i skuggan av sin far Clas Alströmer, Källa: Andersson et al.

2 Inledning Clas Alströmer föddes den 9 augusti 1736, och var son till Jonas Alströmer. Jonas Alströmer var den man som länge ansågs vara den person som först odlade potatis i Sverige. Det skulle ha skett i Alingsås och året var Detta anses numera vara felaktigt och det är ett faktum att Olof Rudbeck d.ä. odlade potatis i akademiträdgården vid Uppsala universitet 1658 (Linné on Line, 2006). Kanske var det dock så att Jonas Alströmer var den förste som verkade för att potatisen odlades i stor skala och användes till människoföda. Under Carl von Linnés Västgötaresa, 1746, kunde han konstatera vid sitt tre dagar långa besök i Alingsås att POTATOS, eller Solanum tuberosum var planterade av arbetsfolket vid pipbruket, på själva berget mellan klipporna, dit myllan var förd och lagd; der växte väl, och rötterna voro om hösten icke svåra att igenfinna, ty de hade ej tillfälle att gå till djupet. (Fries S. och Edlund L-E, 1978) Clas var den tredje sonen i syskonskaran, efter de äldre bröderna Patrik och August. I faderns andra äktenskap föddes ytterligare en broder, 1742, vid namn Johan. Jonas Alströmer hade ambitioner för sina söner och han ansåg att de skulle inrikta sig på olika göromål. Patrik skulle ägna sig åt manufakturverken, vilka fadern hade startat upp i Alingsås efter vistelse i England under ett antal år där han lärt sig hantverket. August å sin sida skulle vara verksam inom köpmansståndet, Clas skulle bli lantbrukare medan Johan skulle ägna sig åt bergsnäring. Alla bröderna blev dock engagerade inom manufakturverken (Nyman, 1888). Carls studier och resor Clas hade ett intresse för botaniken och inriktningen mot lantbruket passade honom. Han studerade för Carl von Linné under ett par års tid, , och genomförde därefter resor i Europa och länderna runt Medelhavet under åren Den primära anledningen att Clas reste till Spanien var för att studera den spanska ullhanteringen. I Spanien stannade han femton månader och på vägen tillbaka till Sverige besökte han även andra länder. Väl hemma skrev han ett tal om den finulliga fårrasen. Talet handlar om vilka fördelar det finns med de raser som har ull av finare, det vill säga tunnare, fibrer. Dessa fibrer ger möjlighet att spinna betydligt tunnare 2

3 trådar och ger i sin tur utrymmer till att väva tunnare tyger. Detta tal blev sedan översatt till ett flertal europeiska språk. Under hela sin restid brevväxlade Clas Alströmer med Carl von Linné om sina upptäckter av nya växt- och djurarter. Han skickade också vid flera tillfällen och från olika platser i Europa olika fröer, hela örter samt olika snäckskal till Linné. Clas var mycket ödmjuk i sin brevväxling gentemot Linné och kallade honom min störste Gynnare (The Linnaean Corrspondence, manuskript 466). Clas ansåg sig vara i behov av goda rekommendationer för att bli väl mottagen under sin Spanienresa, vilket Linné också skrev både i egenskap av professor och som rektor vid Uppsala universitet. Det Ostindiskt fartyg som Clas skulle starta sin resa med hade för avsikt att avsegla i januari månad 1760, men på grund av isläget under den stränga vintern dröjde det ända till 29 februari samma år innan skeppet lyfte ankar utanför Göteborg (The Linnaean Corrspondence, manuskript 469) och avseglade. Carl var inte riktigt förnöjd med sin resa till havs beroende på att han fick uthärda en del sjösjuka under seglatsen och skriver till Linné att han inte önskar sina vänner en liknanden resa. Vid sin första anhalt, Cadiz, träffar Clas på ett par exemplar av en tidigare okänd örtart som senare skulle få namnet Alstroemeria pelegrina uppkallad av Carl von Linné efter Clas Alströmer (The Linnaean Corrspondence, manuskript 469). Alstroemeria pelegrina, Källa: Blunt Clas Alströmer besökte Gibraltar och sände förteckning över och beskrivning av ett antal nya arter han hittat i omgivningarna. Han besökte Sevilla och därifrån gick han vidare till Valencia och sedan till Madrid. Han mötte marker där nästan inget växte i 3

4 den magra marken som var uppbränd av solen och värmen. Själv hade Clas också problem med den heta middagssolen under sommarmånaderna (The Linnaean Corrspondence, manuskript ). Clas skriver i sin brevväxling vid något tillfälle om den mat han blir serverad i Spanien och tomater tillhörde tydligen inte Clas favoritgrönsak. Till Linné skriver han I Ragouer eller stufningar skäres ock bitar av denna frukt, kallad Tomates, hvarest han ej eller gör elak värkan. Af fattigt folk ätes den rå i en kall sommarrätt kallad Gaspacho; denna rätten basis är Kallt Watten; däri betas bröd, påöses Olja och ättika, Tomates betas deruti och af somliga färsk frukt af Capsium. En usel mat! Rå Tomates, för lite kokt eller halfmogne, har sin tillbörliga stank och då äter jag dem ej (The Linnaean Corrspondence, manuskript 476). Under sin resas gång önskar Clas få, i utbyte mot en stor snäcksamling, ett antal av Linnés böcker skickade till sig vilka han ansåg sig ha nytta av vid möten med botaniker under sin resa. Clas var noggrann i sitt arbete att namnge växterna efter Linnés sexualsystem och hittade vid några tillfällen felaktigheter i tidigare namngivna arter, vilket han också skrev till Linné i sin brevväxling med honom (The Linnaean Corrspondence, manuskript 474). Vidare vandring mot Italien I slutet av 1761 vandrade Clas vidare till Montpellier och Paris och styrde därefter söderut mot Italien. I Florens blev Clas utnämnd till ledamot i Botaniska Societeten. Dock hade Clas en del strider med övriga medlemmar på grund av att de följde en annan namngivning än Linnés sexualsystem. Clas skickade en mängd fröer från Italien vilket Linné visade stor tacksamhet över i sin brevväxling med Clas. Från Florens vandrade Clas vidare till Bologna, Padua, Venedig och därefter till Turin och vidare till Paris (The Linnaean Corrspondence, manuskript ). Åter mot hemlandet Clas reste vidare till London och blev där liggande sjuk i närmare två månader. Sjukdomsperioden inleddes med två veckors flussfeber och när denna sjukdom gett med sig drabbades han av en svår och plågsam gikt (The Linnaean Corrspondence, 4

5 manuskript 487). Därefter reste Clas vidare till Amsterdam och var tillbaka i Alingsås i slutet av Under den fem år långa resan skickade Clas till Linné ett antal paket innehållande fröer, örter, snäckor och även olika mineraler. Alla paket anlände inte i fullgott skick och några av paketen dök aldrig upp hos Linné. Giftermål och nya sysslor 1770 gifte sig Clas med Sara Katarina Sahlgren som var dotter till Niklas Sahlgren, vid den tiden en av Sveriges rikaste köpmän. Samma år ingick Clas bolag med sin svärfar och de arbetade ihop en ansenlig förmögenhet. Clas och Niklas använde en hel del av sin förmögenhet till allmänt nyttiga företag och också till att gynna vetenskapen. De lät bygga Alströmerska vägen vid sjön Aspen mellan Göteborg och Alingsås, den sträckning som idag motsvarar en del av E20. De betalade premier och pensioner samt reseanslag och understöd för den tidens vetenskapsmäns så som Ad Afzelius, Thunberg, Retzius för att nämna några. De byggde också upp Östads barnhem och byggde med egna medel Sahlgrenska sjukhuset (Andersson et al. 2005). Clas var föreståndare för barnhemmet under 18 år. Han fick dock aldrig några egna barn (Nyman, 1888). Kanske hade han fullt upp med barnhemsbarnen? Clas var nära och god vän med Carl von Linné den yngre (Svenska Linnésällskapets årsskrift 1953). Carl d.y var i behov av att genomföra en resa till London för trädgårdens skull genomförde han resan men på grund av brist på medel för denna resa lånar honom Clas pengar mot pant i Carl d.y. så kallade mindre herbarium. Pengarna kunde dock Carl d.y. aldrig betala tillbaka utan herbariet tillföll Alströmer efter Carl d.y. död. Detta herbarium finns att återse i naturhistoriska museet i Stockholm. Clas tillbringade sina sista år i rullstol (Svenska Linnésällskapets årsskrift 1952). För att konsultera läkare om sin lamhet och svårigheter att röra sig, reste han till Stockholm och Uppsala. Clas blev 58 år och levde till den 5 mars Clas gärningar och förtjänster Clas Alströmers resa kan tyckas vara mindre strapatsfylld i förhållande till andra resor som Linnés lärjungar företog sig. Clas skickade hem en ansenlig mängd fröer, örter och andra föremål samt en hel del beskrivningar på okända djurarter från Europa 5

6 vilket bidrog till att Linné fick en bättre bild av jordens mångfald av olika arter av växter och djur. Clas resa var nog i dagens mått mätt i sig fylld av strapatser. Resor som till fots tog flera veckor kan vi i dagens samhälle utföra med flyg under bara några få timmar. Av Linné får han berömmelse i brevväxlingen dem emellan vilket Clas inte anser sig vara värd och ödmjukt kommenterar Jag fruktar endast genom sådant steg blir hedren förnedrade, då jag oförtjent uphöjes. (The Linnaean Corrspondence, manuskript 472). Slutsatser Jag anser att Clas Alströmer är värd en större plats i vår historieskildring eftersom han utförde en hel del hedersamma handlingar så som att han namngav nya arter, rättade till felaktigheter i redan namngivna arter. Han sände nya arter till Linné i uppgift att införas i samlingarna. Han bidrog i samhällsutvecklingen genom att donera medel av sin förmögenhet till dåtidens vetenskapsmän. Han bidrog också till att en allmän farbar väg byggdes mellan Alingsås och Göteborg. Dessutom bidrog han till att Sahlgrenska sjukhuset byggdes och tog hand om föräldralösa barn på Östads barnhem. 6

7 Referenser: Andersson B. el al. (2005). Ekonomi och musik I 1700-talets Göteborg. Värnamo: Fälth & Hässler. Blunt W. (2002). Carl von Linné. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Fries S. och Edlund L-E. (1978). Carl Linnaeus Västgötaresa år 174. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Linné on Line. ( ) Nyman F. W. (1888). Det Alingsås som gått. Alingsås: Bokförlag Rosenhill. Svenska Linnésällskapets årsskrift José Celestino Mutis och hans förbindelser med Linné och hans krets. Sid Svenska Linnésällskapets årsskrift Från Linné den yngres Englandsresa. Sid The Linnaean Corrspondence. ( ) 7