Med historien som motståndare: SKP/VPK/V och det kommunistiska arvet
|
|
- Jonathan Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Med historien som motståndare: SKP/VPK/V och det kommunistiska arvet Författad av Fähstorkh mån, 12/06/ :35 Petter Bergners avhandling Med historien som motståndare: SKP/VPK/V och det kommunistiska arvet (Atlas, 2013) handlar om det svenska kommunistpartiets historia. Avhandlingens målsättning är att beskriva partiets förhållande till kommunismen och förklara dess olika ställningstaganden. Bergner har lusläst kongressdokument och intervjuat härdade revolutionärer och slutresultatet är mycket underhållande. Eftersom partiets förfärliga historia är relativt välkänd, ska redaktören uppehålla sig vid den minst sagt konstifika argumentation som dess företrädare har hållit sig med. Stalinistiskt parti Fram till 1956 var det svenska kommunistpartiet ett traditionellt stalinistiskt parti. Det hyllade oförbehållsamt den statskupp varigenom bolsjevikstyret upprättades i Ryssland Partiet försvarade den sovjetiska invasionen av Finland, ockupationen av Baltikum och krossandet av de östeuropeiska demokratierna. Det Page 1 of 10
2 ursäktade Moskvarättegångarna på 30-talet och tog ockupantmaktens sida under statskuppen i Tjeckoslovakien Det svenska kommunistpartiet hyllade Stalin. Dess förlag, Arbetarkultur, spred Stalins skrifter i Sverige och partiprogrammet var djupt influerat av Stalins bok Socialismens ekonomiska problem i Sovjetunionen. Det svenska kommunistpartiet emottog ekonomiskt stöd från Moskva. Det hade en partiskola i Östtyskland och anordnade regelbundet semesterresor till länder i Östeuropa. Svenska kommunister arbetade som volontärer på DDR:s propagandaradio. Bergners avhandling startar år1956 i Moskva. Under det sovjetiska kommunistpartiets 20:e kongress, angrep den nye generalsekreteraren Nikita Chrusjtjov företrädaren Josef Stalin. I talet, som var hemligt, hävdade Chrusjtjov att Stalinregimen inte endast hade svikit marxismen och leninismen, den hade begått grova brott mot det sovjetiska folket. Chrusjtjovs kritik av Stalin är Bergners utgångspunkt. SKP byter åsikt och ställer sig på Moskvas sida igen! SKP avfärdade först uppgifterna från Moskva som grundlösa, men när det sedermera blev omöjligt att ignorera dem, bytte partiet fot. Det parti som hade hyllat Stalin, blev nu Stalinkritiskt. Partiet har i efterhand sagt att dess kritik av Stalinkulten bevisar att partiet var självständigt i förhållande till Moskva, men som vi ser var detta inte fallet. Det var först efter det att Stalin hade dött och Chrusjtjov hade fördömt honom som de svenska kommunisterna vågade kritisera diktatorn. Tre år före Chrusjtjovs tal, hade Ny dags chefredaktör, CH Hermansson, representerat det svenska kommunistpartiet med följande ord under Stalins begravning: Stalin är en av hela den mänskliga historiens största personligheter. Marxismen, den lära som Stalin behärskade med sådant mästerskap och som han vidareutvecklade till ett nytt och högre plan, förnekar ingalunda de stora personligheternas roll för historiens utveckling. Stalin förstod att ställa hela sin livsgärning i de framväxande, de progressiva, de oemotståndligt segrande krafternas tjänst. Därför blev hans liv så betydelsefullt för mänskligheten, därför blev han en gigant i den mänskliga utvecklingens historia. Att vara kommunist, det är att ha Lenin och Stalin till föredöme. Stalin är en av alla epokers mest geniala vetenskapsmän.... I vårt partis fortsatta arbete måste vi bättre än hittills utnyttja och i handling omsätta Stalins lära. Lenin och Stalin är och förblir också den svenska arbetarklassens främsta lärare. Nu var Stalin emellertid död och i partipressen publicerades artiklar, tal och deklarationer från det sovjetiska partiet som fördömde som anti-socialistiskt det som samma press hade hyllat i decennier. Det svenska kommunistpartiet hade alltid varit ett lydparti. Under större delen av 30-talet hävdade de svenska kommunisterna, på order av Moskva, att det var Hitlerregimen som var det stora hotet mot freden i Europa, men efter det att Page 2 of 10
3 Molotov-Ribbentroppakten hade undertecknats år 1939, slutade partiet att kritisera nazisterna och började istället att angripa Winston Churchills England. Partiet hävdade till och med att det var Polen som startade andra världskriget. Dubbel bokföring Det svenska kommunistpartiets tillämpade olika kriterier när man bedömde socialism och kapitalism och de som försvarade respektive system. Hermansson menade att socialister hade rätt att kritisera kapitalismen, men att liberaler och konservativa inte har rätt att kritisera socialismen: det skulle vara att tillämpa så att säga svenska fördomar, svenska föreställningar, på utvecklingen i hela världen och det vore helt orimligt. Frågan är emellertid vad det är för fel på yttrandefrihet, organisationsfrihet och tryckfrihet? Utan dessa "svenska fördomar" hade det svenska kommunistpartiet aldrig kunnat etablera sig i vårt land. Det var dessa fördomar som gjorde det möjligt för en systemkritiker som Hermansson att publicera böcker och artiklar i en aldrig sinande ström. Faktum är ju att det var avsaknaden av dessa "fördomar" som gjorde östblocket så repressivt och fattigt. Partiet ägnade sig också åt dubbel bokföring på det teoretiska planet. Kommunisterna var marxister och älskade teori. Den kommunistiska kritiken kännetecknades således av dess systemkaraktär. Det var dess fokus på strukturer som gjorde den marxistisk. Problemet med kapitalismen var inte de enskilda individerna, utan kapitalismen som system. Partiet var dock noga med att inte tillämpa denna förklaringsmodell på öststatsdiktaturerna. Det hade man lärt sig av Chrusjtjov. Chrusjtjovs kritik av Stalin fokuserade inte på sociala strukturer, utan på personen Stalin. Denna liberala form av kritik var typisk för de svenska kommunisterna närhelst öststatssocialismen diskuterades. Kapitalismen var ett problem på grund av "systemet". Missförhållanden under socialismen berodde på subjektiva faktorer. Det var inte socialismen som system som var problemet, utan partiledningar som inte lyssnade på "massorna". Resultatet blev ofta cirkelresonemang i vilka bristen på demokrati sades förklara bristen på demokrati. Skälet till denna dubbla bokföring var givetvis att man inte ville erkänna det uppenbara: att det var det socialistiska systemet som var grundorsaken till problemen i öststaterna. Om socialismen hade fungerat, hade man ju inte behövt stänga in medborgarna bakom murar och taggtråd. När arbetare i polska Poznan gjorde uppror, ställde sig SKP följaktligen på Sovjets och Chrusjtjovs sida och skyllde krisen på fascistiska element och när sovjetiska trupper slog ner Ungernrevolten samma år och avrättade ledaren för den provisoriska, nationella regeringen, talade SKP, som var emot dödsstraff, om "'det berättigade' avlivandet av Imre Nagy" och att aktionen var nödvändig för att förhindra upprättandet av en reaktionär regim i Ungern. Knepigt värre... Page 3 of 10
4 CH Hermansson, som vid den här tiden var chefredaktör för partiorganet Ny dag, sade att händelserna i Ungern "visar de svårigheter och komplikationer som kan uppstå på en väg till socialismen, som under lång tid varit relativt fredlig". Det var en fascinerande analys: den sovjetiska invasionen och gatustriderna mellan ungrare och soldater i Röda armén reducerades till "svårigheter och komplikationer". Hermansson fortsatte: Det gällde dock att dra lärdom av begångna fel för att undvika upprepning. Att misstag och fel begåtts bör heller inte förvåna oss. det är bara den som inte gör någonting som kan låta bli att begå fel. att man över huvud taget lyckats lösa den ställda huvuduppgiften så bra som man gjort är märkligt och beundransvärt. Framgångarna i uppbygget har inte uteslutit fel och missgrepp, delvis av mycket allvarlig karaktär. men dessa dominerar ju inte på något sätt bilden, möjligen med undantag av Ungern där folkets sociala och ekonomiska landvinningar under den senaste tidens utveckling allvarligt hotats. Hermanssons analys av situationen i Ungern skulle fungera som en mall för partiets framtida ställningstaganden. Problemet var aldrig det socialistiska systemet utan "misstag och fel". "Misstag och fel" antogs vara oundvikliga under socialismen. Kommunister är ju, trots allt, människor och människor begår misstag. Därför bevisade de "problem" som de socialistiska staterna brottades med inte att det var fel på själva systemet. Kapitalismen visades självfallet ingen jämförbar nåd. Närhelst kapitalismen kom på tal antogs det omedelbart att alla problem är systembetingade och att de sålunda endast kan lösas medelst revolution. På 1969 års kongress förklarade en partiaktivist att "fel hade begåtts i folkdemokratierna och att de ansvariga i Ungern hade backat för lite och för sent inför folkmassornas krav". Problemet kunde inte vara det socialistiska systemet med dess koncentration av makten till ett parti som står över lagen och eliminerandet av marknadsekonomin, utan så kallade "fel och missgrepp" och "komplikationer". När Sovjet invaderade Tjeckoslovakien 1968, reagerade Hermansson med stark kritik, men ett år senare hade invasionen reducerats till "meningsskiljaktigheter" som inte fick stå i vägen för de kommunistiska partiernas gemensamma kamp mot imperialismen. Tre år efter invasionen deltog VPK när det tjeckiska kommunistparti, som hade kommit till makten med hjälp av sovjetiska bajonetter, kongressade. Helt plötsligt tillhörde detta Quislingparti de demokratiska och fredsälskande krafter som tillsammans med VPK kämpade emot den lilla, men hungriga imperialiststaten Sverige. Ett annat argument gick ut på att kritikerna av socialiststaterna inte beaktade det faktum att socialismen i dessa länder var under uppbyggnad. Det var ett argument som partiet använde under hela 1900-talet. Naturligtvis godtog man inte att konservativa och liberaler ursäktade missförhållanden under kapitalismen med att också det befann sig under "uppbyggnad" eller med hänvisning till "misstag och fel". Problemen under kapitalismen var systembetingade. Page 4 of 10
5 Mer analys... Eftersom alla problem under socialismen förmodades bero på subjektiva faktorer, skulle de analyseras. Kommunister älskar att analysera. När kommunistregimen i Polen slog ner Solidaritet, förklarade de svenska kamraterna att Polen måste hitta "former" för arbetarnas "självförvaltning och inflytande över produktionen". Former? Trodde partiet på fullt allvar att de polska partikamraterna hade infört undantagstillstånd därför att de var rådvilla i demokratifrågan och att om man bara "analyserade" problemet lite extra så kunde militären hemkallas till sina kaserner och den socialistiska demokratin blomstra på nytt? Hermansson ifrågasatte "byråkratism, rättsövergrepp, beskuren kultur- och samhällsdebatt", och uppmanade till mer "analys" av dessa fenomen. Var det verkligen mer analys som behövdes? Varför var det så svårt att förstå att ett system som garanterade ett parti all makt också inverkade menligt på den politiska och kulturella mångfalden? De enda demokraterna? CH Hermansson blev partiledare I sitt installationstal förklarade han att påståendena om SKP:s bristande demokratiska trovärdighet saknar saklig grund. Han sade att partiet inte hade inskränkt den svenska demokratin på något sätt eller agerat opatriotiskt. Detta var ett argument som partiet skulle använda många gånger när det upplevde ett behov av att försvara sig emot socialdemokratisk eller borgerlig kritik. I realiteten var det ett nonsensargument eftersom det baserades på premissen att kommunistpartiet hade reell politisk makt. Man kan ju inte missbruka makt om man inte har makt. I realiteten hade kommunistpartiet aldrig haft något inflytande över svensk politik. Socialdemokraterna förde en intensiv kamp mot kommunisterna inom facket och partiet var övervakat av säkerhetspolisen. Hermansson medgav själv att partiet mobbades i riksdagen. Bergner skriver: Hermansson blev exempelvis under sin tid som partiordförande ( ) aldrig inbjuden till några partiledaröverläggningar. under tvåkammarriksdagens tid tillämpades en talarordning där VPK:s talare fick hålla sitt anförande under lunchrasten inför tomma bänkar. "TV försummade heller aldrig att lägga lök på laxen genom att låta kameran svepa över de tomma bänkarna", konstaterar Hermansson. Fosterlandsförrädiskt? Inte heller är det korrekt att partiet inte var fosterlandsfientligt. SKP hade under det finska vinterkriget uppmanat svenska folket att inte försvara sig i den händelse Röda armén skulle korsa den svensk-finska gränsen. Faktum är att kommunistpartiet hade fosterlandsfientlighet på programmet, men kallade det "proletär internationalism". Marx hade sagt i Manifestet att proletären saknar hemland. Kampen mellan socialism och imperialism var därför internationell. Därför var försvaret av socialistiska stater det internationella proletariatets politiska Page 5 of 10
6 plikt. Därför var det också de nationella kommunistpartiernas plikt att i händelse av krig störta de egna regeringarna och förena sig med de socialistiska länderna i kampen mot imperialismen. I detta sammanhang spelade det ingen roll att arbetarklassen levde i ekonomiskt och politiskt armod i de så kallade folkdemokratierna. Arbetarklassen i väst och de kommunistpartier som av historien hade fått hedersuppdraget att leda den antogs ha ett objektivt intresse att solidarisera sig med regimer som förtryckte sina egna arbetarklasser. Det var denna bisarra teori som var skälet till att Hermansson i riksdagen kunde säga att "i stort uppträder Sverige som en liten, men hungrig imperialistisk stat" och alla dessa kongressuttalanden i vilka kommunistpartiet förklarade att "uppkomsten av socialistiska länder har skapat en motpol till imperialismen och underlättat folkens befrielsekamp världen över". Demokrati och socialism En av kommunistpartiets många käpphästar är försvaret av demokratin. Man säger sig inte endast vara ett demokratiskt parti, man hävdar att socialismen är mer demokratisk än kapitalismen. Frågan är vad detta innebär. På partikongressen 1981 förklarade partiet att kapitalismen begränsar demokratin genom att "löner, investeringar eller lokaliseringar av företag inte var underställda demokratiska beslut". Anställda i privatägda företag ska alltså bestämma sina löner själva. De ska till och med fatta investeringsbeslut. Detta är ju naturligtvis rent barockt. Dessutom: det är så till den milda grad omoraliskt att förslaget inte ens gör sig på papper. Partisekreterare Karlsson förklarade att öststaterna led av demokratiska "brister", men att "demokratin i de socialistiska länderna hade 'fördjupats' genom att den privata äganderätten hade avskaffats och planekonomi hade införts. På vilket sätt en fördjupad demokrati kunde brista i demokrati förblev dock oklart. Likväl var detta ett ofta upprepat argument: ju mindre kontroll människor har över sina egna liv och ju mer de är utlämnade åt kollektivets nycker, desto mer demokrati råder. Arbetarklassen har makten En intressant tes som drevs av kommunistpartiet var att arbetarklassen hade makten i öststaterna. Att arbetarklassen i väst hade fler fri- och rättigheter spelade i detta sammanhang ingen roll. Den var ändå ofriare. Eftersom kommunistregimerna antogs representera arbetarklassens objektiva intressen, förtryckte arbetarklassen i öst egentligen sig själv och självvalt förtryck är inget riktigt förtryck. Arbetarklassen i väst däremot släpade på ett externt, kapitalistiskt ok. Hermansson förklarade denna paradox på följande sätt: om vi använder så att säga det marxistiska mönstret och studerar staterna och samhällena som klassamhällen så tycker jag att det är rätt klart att man måste svara att det är arbetarklassen som har makten. För att förstå detta nonsens måste man påminna sig om de svenska Page 6 of 10
7 kommunisternas förkärlek för teori. Verkligheten hade alltid varit kommunismens största fiende, så det var inte särskilt märkligt att kommunisterna prioriterade teori istället för verklighet. Det Hermansson pratar om i citatet ovan är inte verkliga människor, utan teoretiska abstraktioner. Det var abstraktionen "arbetarklass" som hade makten i öststaterna eftersom abstraktionen "kapitalism" hade avskaffats. Följaktligen kunde Hermansson också hävda att det var viktigt att visa solidaritet med den "kamp som arbetarklassen i dessa länder utförde för att bygga och utveckla socialismen". I realiteten var det ju inte så att arbetarklassen i öststaterna kämpade för att bygga och utveckla socialism. Det fanns ett skäl till att folkdemokratierna var omgärdade av murar och taggtråd: de arbetare som kunde fly till det kapitalistiska väst, flydde till det kapitalistiska väst. Faktum är att de enda arbetarklassupproren i Europa under efterkrigstiden ägde rum i kommunistblocket. De var dock inget problem för Hermansson och hans partikamrater. De kunde nämligen inte vara genuina arbetarklassuppror eftersom den teoretiska abstraktionen "arbetarklass" knappast kan göra uppror mot sig själv. Kommunister som inte kallar sig kommunister Ofta sägs det att riksdagskommunisterna upphörde att vara kommunister när VPK blev Vänsterpartiet. Det är på sin höjd en halvsanning. För det första var namnbytet en extremt kontroversiell fråga. Blott tre röster skilde förespråkarna från nejsägarna. Vänsterpartiet var i realiteten inte mindre kommunistiskt än föregångare VPK. Den enda skillnaden var att k:et hade försvunnit från partinamnet. Varför bestämde sig partiet för att stryka k:et? Svaret är att det handlade om politisk taktik. Under 80-talet hade partiet gått kräftgång i riksdagsvalen och hamnat på strax över fem procent. Det var inget vidare resultat av ett parti som hade ambitionen att organisera en revolution. Många kommunister hoppades att en taktisk distansering från den kommunistiska ideologin skulle föra med sig politiska fördelar. En av programkommissionens ledamöter förklarade att han egentligen ville behålla k:et, men var beredd att avstå det om det gagnade partiet politiska strävanden. Lars Werner instämde: "självklart är denna fråga känslomässigt laddad även för mig. Jag började mitt politiska liv som kommunist och jag har inte varit något annat i hela mitt liv". VPK Varberg motiverade sitt stöd för namnbytet med att "ordet kommunist har missbrukats". Uppsala sade att ett namnbyte skulle innebära att partiet gör upp med en tradition som "den svenska folkmajoriteten för överskådlig tid kommer att förknippa med de försvinnande partidiktaturerna i Östeuropa". Lokalavdelningen i Malmö förklarade att "vårt namn har tillsammans med andra faktorer varit en avskräckande faktor som gjort att många människor i vårt land med vänstersympatier inte velat närma sig vårt parti". En annan av programkommissionens medlemmar meddelade: "vi avstår från ordet 'kommunism' därför att det missuppfattas av omvärlden och splittrar oss själva i två läger". Lars Werner förtydligade: även om vi försöker förklara begreppet "kommunism" så tycker 99 procent Page 7 of 10
8 av svenska folket att det är en beteckning på det system som rått i Sovjetunionen. Gudrun Schyman, som var en av de drivande krafterna förklarade att "sovjetkommunismen" var död. Det innebar dock inte att Schyman var motståndare till kommunism. Istället menade hon att Sovjet inte hade varit sant kommunistiskt. Men när vi ser oss omkring och ser på hur den reellt existerande kommunismen har sett ut, så är det ju långt ifrån den människans frigörelse som var ursprungstanken. Det handlade ju om diktatur och förtryck i omfattande grad. Så jag tycker att det är dumt att använda det begreppet. Efter det att Berlinmuren hade fallit, förnekade Schyman att kommunismen var i kris: Kommunismen har inte gått in i en avgörande kris, snarare tvärtom. Samtidigt betonade Schyman de problem som kunde uppstå om partimedlemmar kallade sig "kommunister": om man väljer att kalla sig kommunist, så har man rätt att göra det. och om man väljer att inte kalla sig kommunist, medveten om att det för många människor är detsamma som förtryck och politisk terror, så har man rätt att göra det. Därför ansåg Schyman att det inte var ett problem att partiet organiserade kommunister, åtminstone inte så länge som de undvek att kalla sig "kommunister". Hon förklarade tvärtom att hon sympatiserade med deras utopi om ett klasslöst samhälle därför att kommunister "har en vision om det klasslösa samhället, där människor skall kunna leva i jämlikhet utan att kliva på var andra och utan att olika klasser förtrycker varandra". Schymans efterträdare, Lars Ohly, var mer rättfram och kallade sig inte endast "kommunist", han sade också att situationen i öststaterna inte har med kommunism att göra. Detta föranledde kritiker inom partiet att hävda att det skulle vara lättare för partiet att kämpa för socialism om Ohly inte kallade sig "kommunist": "gissningsvis 98 procent av befolkningen förknippar kommunistbegreppet med förtryck och övergrepp". Ohly svarade att han förstod kamraternas oro: många människor förknippade förvisso ordet med förtryck. År 2005 kapitulerade Ohly för sina kritiker och sade i en Tv-intervju att han inte längre kallade sig kommunist eftersom beteckningen utgjorde ett hinder för möjligheterna att nå ut med partiets politik. Han slog dock fast att han fortfarande var kommunist och att det politiska målet fortfarande var Page 8 of 10
9 ett klasslöst samhälle. Idag Numera undviker våra svenska kommunister den retorik som alienerat så många potentiella väljare. Ordet "marxistisk" förekommer endast en gång i partiprogrammet och avser den marxistiska teorin som analytiskt redskap. Lenin omnämns inte alls. Den underliggande teorin ligger dock fast. Vår tid sägs kännetecknas av "aggressiv imperialistisk expansion" i vilket kapitalistnationen USA för ett permanent krig mot verkliga eller inbillade fiender. Arbetarklass antas fortfarande stå emot borgarklass. Statens funktion sägs vara att upprätthålla den befintliga maktordningen i samhället. Makten i samhället förmodas än idag ligga hos dem som äger produktionsmedlen och kapitalismen sägs vara odemokratisk, "per definition". Därför upprepar partiet sitt 100 år gamla nonsenskrav på en "demokratisering" av ekonomin och säger sig ha som mål ett samhällssystem i vilket ägandet av produktionsmedlen upphävs och blir kollektiv egendom. Med partiprogrammets egna ord: Det ersätts av en gemensam förvaltning och utveckling av gemensamma resurser av de arbetandes fria sammanslutning. Om inte detta är kommunism, är ingenting kommunism. Summa summarum Lättläst, välskriven och informativ det är redaktörens omdöme om herr Bergners avhandling Med historien som motståndare: SKP/VPK/V och det kommunistiska arvet. En rolig detalj i sammanhanget är att Bergner faktiskt hotades med juridiska åtgärder av en exkommunist. Mannen, som enligt egen utsago, hade varit medlem i Vänsterpartiet kommunisterna i 20 år hotade att stämma Bergner därför att Bergner hade refererat en debatt i vilket mannen hade slagit fast att kommunism är bättre än demokrati. Mannen, som själv är forskare, krävde att Bergner skulle avlägsna citatet från avhandlingen. Bergner stod dock på sig och vägrade att stryka det. Det juridiska efterspelet uteblev emellertid eftersom exkommunisten förmodligen insåg att en stämning endast hade medfört att ännu fler människor hade medvetandegjorts om citatets existens. Läs mer om kontroversen här: Kan man kränka exkommunister? [1]. Source URL: Links [1] Page 9 of 10
10 Page 10 of 10
Vem är Feministiskt initiativs Gudrun Schyman? Del I
Författad av Fähstorkh sön, 05/08/2018-08:00 Det vankas långfilmspremiär på våra biografer. I höst visas dokumentären Gudrunkonsten att vara människa på våra biografer. Filmen handlar om Feministiskt initiativs
Läs merDet kalla kriget
Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merDrömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av
Läs merViktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen
Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merDet kalla kriget. Freden i Europa förbereds
Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Läs merDrömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de
Läs merKALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13
KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under
Läs merDessa länder tillhörde COMECON, den kommunistiska ekonomiska samarbetes organisationen: Östtyskland. Polen Tjeckoslovakien Ungern Rumänien Bulgarien
Livet i Östeuropa. Vilka länder tillhörde östblocket? Dessa länder tillhörde COMECON, den kommunistiska ekonomiska samarbetes organisationen: Östtyskland. Polen Tjeckoslovakien Ungern Rumänien Bulgarien
Läs merFörsökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs merFörsta världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
Läs merfeminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.
Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.
Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs mer733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att
Läs merKalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
Läs merKalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!
Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började
Läs merMotion till riksdagen 1989/90: U614. Stopp för statsbesök av diktatorer. av Hans Lindblad (fp)
Motion till riksdagen 1989/90: U614 av Hans Lindblad (fp) Stopp för statsbesök av diktatorer De senaste månaderna har givit den lyckligaste tid Europa upplevt. Diktatur efter diktatur faller till följd
Läs merEuropeisk fascism som ideologi
Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi
Läs merDaniel Sjöman Politisk Teori
:Politisk teori 2 Daniel Sjöman 2014-03-10 930423-9719 PM Del 1 egen fråga Tes Min tes är att den så kallade omsorgsetiken skulle brytas ned i ett kommunistiskt samhälle. Analys och förklaring av tesen
Läs merVad är anarkism? en introduktion
Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd
Läs mer1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merVänsterpartiernas historia sedd genom märken.
Rad 5. Vänsterpartiernas historia sedd genom märken. 1917 bildas Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV), som en vänsterutbrytning ur Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Hela dess ungdomsförbund
Läs merKalla kriget. Supermakter och terrorbalans
Kalla kriget Supermakter och terrorbalans Efter andra världskriget! 1945 Hitlers Tyskland är besegrat.! Segermakterna var Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen.! De delade upp Tyskland i fyra
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
Läs merEfterkrigstiden 1945-1991
Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna
Läs merDET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena
DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans
Läs merFörsta världskriget 1914-1918
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.
Läs merEFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
Läs merkubakrisen.notebook September 21, 2009
KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.
Läs merVänsterpartiernas historia sedd genom märken.
Rad 6. Vänsterpartiernas historia sedd genom märken. 1917 bildas Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV), som en vänsterutbrytning ur Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Hela dess ungdomsförbund
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom
Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under
Läs merKampen för kvinnors rösträtt i Sverige
Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet
Läs merEtt öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012
Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande
Läs merBYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011
BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill
Läs merRepetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet
Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit
Läs merAndra världskriget. 9gr HT-16
Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!
Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet
Läs merRing P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister
Läs merI. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK
I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK 1. KLASSKAMPEN OCH SOCIALISMEN Marx/Engels: Kommunistiska manifestet http://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm Engels: Socialismens utveckling från
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merDet omstridda arvet. Den kommunistiska erfarenheten i dansk och svensk historiekultur
Det omstridda arvet. Den kommunistiska erfarenheten i dansk och svensk historiekultur Författad av Fähstorkh tors, 29/06/2017-21:57 När det uppdagades att IKEA:s grundare Ingvar Kamprad sympatiserat med
Läs merFranska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning
Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap
FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om
Läs merGRETHE V JERNÖ: av spanningen
GRETHE V JERNÖ: De mänskliga rättigheterna och. av spanningen Det är märkvärdigt svårt att få igång en diskussion om sammanhanget mellan mänskliga rättigheter ochfred i Europa, konstaterar Grethe V cernö.
Läs merLinköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället
Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merDEN TYSK / RYSKA PAKTEN
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merEn stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Läs merRysslands problem före revolutionen.
Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.
Läs merLärdomar av socialismens utveckling några reflektioner
Presentation Under 1980-talet råkade maoismen in i en allt djupare ideologisk och politisk kris, med splittringar och upplösning av många organisationer som resultat. Sammanbrottet för de flesta s k socialistiska
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merInledning till The Great Terror. A Reassessment
Författad av Fähstorkh lör, 20/08/2016-18:26 Robert Conquests The Great Terror utkom för första gången 1968. Boken utgör ett försök att summera skräckväldet under Stalin. Drygt 40 år senare lät författaren
Läs merSveriges roll BEREDSKAPSTIDEN
Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,
Läs merl Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?
Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.
Läs merTräff för nya medlemmar
Träff för nya medlemmar 2014 Upplägg Läget i Vänsterpartiet Organisationen Partiprogrammet Allmänna frågor Fika Vänsterpartiet växer 13 800 medlemmar i jan 2014 Ser ut att växa med ytterligare 3 000 nya
Läs mer1 I takt med tiden Olof Palme 1927-1969 av Kjell Östberg, professor i historia
1949 arrangerade Olof Palme, sanktionerat av sin mor, ett skenäktenskap med den tjeckiska kvinnan Jelena Rennerova för att denna skulle kunna fly från den kommunistiska regimen i Giftermålet var Olof Palmes
Läs merAndra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark
Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade
Läs merTjugoårskrisen 1919 1939
Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och
Läs merErnest Mandel: Tito och den jugoslaviska revolutionen.
1 Ernest Mandel: Tito och den jugoslaviska revolutionen. (Bakgrunden till splittringen mellan Tito och Stalin.) [Ur Intercontinental Press, 31 mars 1980. Översättning från engelska, Göran Källqvist.] Tito
Läs merKalla krigets slut vad kan vi lära av historien?
Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Du arbetar som utrikespolitisk rådgivare och har fått i uppdrag att hålla ett anförande vid en konferens dit många av världens ledare är inbjudna. Anförandet
Läs merUTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR
UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 2 2013 Ur innehållet: En reflektion av avtalsrörelsen SÄG UPP AVTALETS 3 Så fungerar det i Norge BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare
Läs merKaliber, P1, 2004-11-14, program om statligt stöd till Revolutionär Kommunistisk Ungdom; fråga om opartiskhet och saklighet
1/7 BESLUT SB 431/05 2005-05-18 Dnr: 1114/04-30 1116/04-30 SAKEN Kaliber, P1, 2004-11-14, program om statligt stöd till Revolutionär Kommunistisk Ungdom; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet
Läs merKära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då
Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera
Läs merVänsterns övriga märken.
Vänsterns övriga märken. Rad 6 6.1 K 1948, Sveriges kommunistiska partis valmärke 1948 (lokalt valmärke för Göteborg?). 6.2 K, troligen ett valmärke då SKP i media förkortades (K), kanske utgivet vid valet
Läs mer1919 Versaillesfreden Tyskland skyldigt Tyskland betalar skadestånd Tyskland förnedrat Dolkstötslegenden
Ex på orsaker: nationalism, kapprustning, darwinism, allianser, imperialism, misstänksamhet Ex. på konsekvenser: ca 9 miljoner döda och 20 miljoner skadade, kartan ritas om och nya stater uppstår, Tyskland
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merIDEOLOGIER OCH PARTIER
IDEOLOGIER OCH PARTIER Innehåll: Ideologier, s. 2 De tre stora ideologierna, s. 2 Ideologiernas kopplingar till svenska riksdagspartier, s. 4 Vänster-högerskalan, s. 4 Ytterligare idéer som ibland kallas
Läs merMauno Koivistoseminarium. Helsingfors
Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen
Läs merFrågor och svar om nationella frågan och fosterlandsförsvaret
Ur Marxistiskt Forum 3/1979 Frågor och svar om nationella frågan och fosterlandsförsvaret Trotskismens linje i den nationella frågan är teoretiskt dravel som leder till en reaktionär politik. Den gemensamma
Läs merNU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merKalla kriget
Kalla kriget 1977-1985 Asien, 1978-1985 Saga HH 1978 - Kulturrevolutionen i Kina upphör och deras ekonomi blir bättre och bättre - Kommunistpartiet i Afghanistan erövrade och tog över makten, försökte
Läs merDEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL
DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merDen här. Vi hoppas att. Har du frågor
väl kom men Som medlem i Socialistiska Partiet är du en del av den socialistiska världsrörelsen Fjärde Internationalen och en viktig tillgång i kampen för en socialistisk framtid! Den här broschyren vänder
Läs merBrott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012
Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det
Läs merMilobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark
GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat
Läs merLeo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska
Leo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska oppositionens uppgifter (juni 1929) (Text från Bjulleten Oppozitsij, nr 1-2, juli 1929. Översättning från engelska versionen,
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merPolitik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt
Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER
Läs merForskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
Läs merKalla kriget. Ca år 1945-1989
Kalla kriget Ca år 1945-1989 Period av starka motsättningar mellan USA och Sovjetunionen, samt deras allierade stater Olika ideologiska, politiska och ekonomiska åsikter: kommunism i Sovjetunionen och
Läs merLönegapet som social konstruktion och två besvärliga paradoxer
Lönegapet som social konstruktion och två besvärliga paradoxer Författad av Fähstorkh lör, 19/05/2018-08:00 Det existerar ett lönegap mellan män och kvinnor. Det råder olika åsikter om hur stort det är,
Läs merSka vi införa Skoluniform?
Ska vi införa Skoluniform? Här kan du läsa vad partierna svarar på frågan om vi ska införa skoluniform. Socialdemokraterna Vi tror inte att det skulle bli bättre om vi började med skoluniform i skolan.
Läs mer