Nordiska Afrikainstitutets budgetunderlag för Innehåll

Transkript

1 Uppsala Nordiska Afrikainstitutets budgetunderlag för Innehåll Följebrev Anslagspost 1:1 Biståndsverksamhet (ramanslag) Anslaget 1:3 Nordiska Afrikainstitutet Sammanfattning Hemställan Bilaga: Förhandlingsprotokoll

2 2 (9) Till Regeringen Utrikesdepartementet Nordiska Afrikainstitutet får härmed överlämna sitt Budgetunderlag för Under 2008 genomförde det svenska utrikesdepartementet en översyn av institutet med inriktning på hur relevansen kan öka mellan institutets forsknings- och policyverksamhet och nordisk politikutveckling. Utredningen resulterade i en ny instruktion samt i specifika uppdrag i regleringsbrevet för Tre huvudmål för Nordiska Afrikainstitutet (NAI) är att bli mer mål- och resultatinriktat, att öka antalet forskare och att ytterligare effektivisera verksamheten. Enligt den nya instruktionen ansvarar institutet för följande områden inom Norden. 1. Att främja forskning om den sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen i Afrika genom att bedriva egen högkvalitativ forskning, verka som centralpunkt och katalysator för den nordiska Afrikaforskningen, stimulera till forskning om Afrika i Norden samt främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare. 2. Att sprida kvalificerad och relevant information baserad på forskning om det moderna Afrika och afrikanska förhållanden. Institutet ska föra en aktiv policydialog och informationen ska göras tillgänglig för beslutsfattare i Norden. 3. Att bevaka och tillgängliggöra litteratur och andra elektroniska och fysiska informationsbärare av relevans för forskning, studier och information om det moderna Afrika. Nordiska Afrikainstitutet ska tillhandahålla ett bibliotek med låne-, referens-, och informationsservice. Uppgifterna fullföljs främst genom det arbete som görs av institutets forskare och specialbibliotek, genom seminarie- och konferensverksamheten, stipendieverksamheten och gästforskarprogrammen samt genom institutets publikationer och webbsida.

3 3 (9) Institutet är en enrådsmyndighet som leds av en direktör. Under 2008 fick institutet en ny chef för den administrativa enheten tillika arkivarie. Ett program- och forskningsråd, med representanter från samtliga nordiska länder, är knutet till institutet. Rådets nuvarande ledamöter fastställdes i regeringsbeslut 2007 och Program- och forskningsrådet yttrar sig bland annat om institutets forskningsinriktning. I det reformarbete som ledningen för NAI inledde under 2008 ingick följande åtgärder: Organisering av forskningen i kluster; Ökad fokus på kvalitetssäkringen av den egna forskningen; Ändrad publikationsprofil med övergång till elektronisk publicering som huvudspår och samarbete med kommersiellt förlag för den akademiska publikationen; Effektivisering av det administrativa arbetet. Institutet har som ett led i detta arbete lagt ut sin finansiella administration på Kammarkollegiet från och med hösten NAI:s finansiering regleras av regleringsbrevet samt samarbetsavtal med Danmark, Finland och Norge. Det finns ett löpande samarbetsavtal med Island. Avtalen med Finland och Norge förnyades 2008 och löper till och med I avvaktan på en översyn av forskningsstöd från den danska biståndsbudgeten ingick det danska utrikesministeriet ett ettårigt avtal avseende I januari 2009 meddelade det danska utrikesministeriet att man avser ingå ett tvåårigt avtal med institutet för perioden Det aviserade stödet motsvarar en tredjedel av tidigare bidrag. NAI har samarbetsavtal med Sida. I början av 2009 slöts ett nytt treårigt avtal för perioden NAI har för 2009 beviljats medel för fortsatt samarbete med Uppsala universitet kring en gästprofessur i fredsforskning. Projektet, som drivs tillsammans med Institutionen för freds- och konfliktforskning, innebär att framträdande afrikanska akademiker/forskare ges möjlighet att i perioder om maximalt sex månader uppehålla professuren. Den första gästprofessorn utsågs Gästföreläsningar ges ut i en skriftserie,

4 4 (9) Claude Ake Memorial Publications, med början Det är angeläget att samarbetet kan fortsätta. Dokumentationsprojektet, som inleddes 2003 på uppdrag av Utrikesdepartementet och innefattar en kartläggning över tillgängligt material av forsknings- och dokumentationsintresse avseende nordiskt stöd till befrielsekampen i södra Afrika, kommer att avslutas under Genom de särskilda medel för policyaktiviteter som institutet fått åren 2007 och 2008 har institutet kunnat ta fram rapporter och underlag i aktuella frågor, bland annat för den svenska Afrikastrategin, samt kunnat förstärka kapaciteten att kommunicera och översätta forskningsresultat i mer lättillgängliga former. Inte minst den nya webbsidan har utvecklats till en viktig kommunikationskanal för institutet. Under 2009 kommer institutet att utvärdera resultatet av denna satsning. Institutet står inför kommande budgetår inför stora utmaningar. Under perioden kommer basintäkterna att minska genom fram för allt det minskade danska bidraget. Samtidigt ökar kostnaderna för personalen genom de centralt avtalade lönehöjningarna. Institutet gör också besparingar. Förra året sade institutet upp sex personer på grund av arbetsbrist (publikation och administration). Eftersom flertalet av dessa har varit anställda länge vid institutet kommer de inte att lämna institutet förrän under De resulterande personalbesparingarna under 2009 kommer att vara ca 1,3 mkr och under 2010 ca 1,8 mkr. De avtalade löneökningarna 2009 uppgår till 0,6 mkr och de minskade basintäkterna till 3,1 mkr (Danmark 2,6 mkr och Sverige - 0,5 mkr). Sedan våren 2008 pågår diskussioner med hyresvärden om att friställa delar av de lokaler institutet för närvarande hyr. Konjunkturnedgången har inverkat negativt på dessa möjligheter. Under 2011 löper det nuvarande hyreskontraktet ut och ett nytt kontrakt kan ingås. Institutet eftersträvar en halvering av nuvarande hyreskostnad främst genom en neddragning av ytan. Det skulle betyda en besparing om ca 1,5 mkr 2011

5 5 (9) och 3 mkr år Ytterligare besparingar genom administrativa rationaliseringar utreds. Under 2009 halverar institutet kostnaden för resestipendieprogrammet. Det är samtidigt viktigt att säkra verksamheter som information/publikation och bibliotek. Om institutet ska kunna rekrytera duktiga forskare krävs en stimulerande forskningsmiljö som erbjuder stöd för akademisk produktion och effektiv kommunikation av forskningsresultat. Institutet får enligt en löpande överenskommelse ca 1 mkr årligen från Uppsala universitetsbibliotek för att bedriva verksamhet vid biblioteket. Ändras förutsättningarna för verksamheten drastiskt kan också bidraget komma att påverkas. Parallellt arbetar institutet med att söka nya medel från forskningsråd, stiftelser, etc. Kammarkollegiet har också ett uppdrag att se över institutets möjligheter att utföra uppdrag mot avgift/betalning/extern finansiering. Målsättningen är att institutet vid periodens slut 2012, genom fortsatt rationaliseringsarbete och ökad extern finansiering, ska kunna öka antalet forskare motsvarande tio tjänster. Institutet har under det senaste året haft samtal med företrädare för Uppsala Universitet för att utveckla ett närmare samarbete (liknande initiativ kommer att tas med andra universitet). Tre konkreta förslag är 1. Delfinansiering av doktorandtjänster vid någon av de samhällsvetenskapliga institutionerna; 2. Delfinansiering av PostDoc-tjänster; 3. Delade tjänster med förslagsvis 80 procent forskning vid institutet och 20 procent handledning och undervisning vid universitetet (professorskompetens). Samtliga dessa förslag syftar till att generellt öka intresset för samhällsvetenskaplig forskning om Afrika och att öka tillgången på doktorerade akademiker med sådan inriktning. Årskostnaden för två delade doktorander (50/50) och två delade PostDoc-tjänster per termin (50/50)

6 6 (9) kan uppskattas till kr. Doktorandtjänster löper över fyra år och kräver således ett långsiktigt åtagande. PostDoc tjänster är kortare ca 4 månader. Institutet diskuterar bland annat möjligheten delfinansiera korttidstjänster för nyutexaminerade doktorer. Beträffande delade tjänster på professorsnivå skulle ett sådant arrangemang sannolikt underlätta för institutet att rekrytera kvalificerade forskare. En eventuell besparing skulle behöva användas för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner. För de med dessa förslag förknippade kostnaderna ser institutet inga möjligheter söka extern finansiering utan föreslår ett tillskott om kr per år. Institutet föreslår ingen höjning av ramanslaget för 2010 jämfört med 2009 förutom normal löne- och prisomräkning. Verksamhetsbidraget föreslås höjas med kr motsvarande årskostnaden för två delfinansierade doktorander (fyraårigt åtagande) och två delfinansierade disputerade forskare. Anslag NAI har två anslag, ett förvaltningsanslag och ett verksamhetsbidragsanslag. Tidigare fick NAI bidrag från UD utbetalat till sitt räntekonto, numera är det en anslagspost som NAI disponerar som heter verksamhetsbidrag. Förvaltningsanslaget betalas ut med 1/12 varje månad till NAI:s räntekonto. Verksamhetsbidragsanslaget däremot betalas inte ut med 1/12 varje månad, utan där har NAI i stället dragningsrätt på Statens centralkonto. NAI:s verksamhet som finansieras av verksamhetsbidragsanslaget är av den karaktär att utbetalningar sker löpande under året. Det finns inte någon anledning ur verksamhetssynpunkt eller likviditetsmässigt att NAI ska disponera anslaget i SCR-flöde. Det är däremot så att detta innebär mer komplicerade avstämningar av redovisningen och av betalningsflödena. Därför förordar NAI att verksamhetsbidragsanslaget utbetalas till räntekontot i stället för att NAI har dragningsrätt på statens centralkonto. Det är inte heller någon skillnad i jämförelse med när NAI fick dessa medel som bidrag utbetalade från UD.

7 7 (9) Investeringar NAI har enligt sitt regleringsbrev undantag från Kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) och ska finansiera investeringar med anslagsmedel i stället för med lån i Riksgäldskontoret. Detta innebär att NAI får en hög anslagsbelastning det år som investeringarna görs i stället för att få en jämn anslagsbelastning under de år som investeringarna används. Anslagsutfallet blir därmed ojämnt fördelat mellan åren och påverkar den verksamhet som NAI bedriver. NAI förordar att undantaget från kapitalförsörjningsförordningen tas bort från regleringsbrevet. Investeringar bör i stället finansieras med lån i Riksgäldskontoret och en låneram anges i regleringsbrevet. Se tabell nedan för investeringsbehovet och förslag på låneram (under förutsättning av en femårig avskrivningstid för kontorsinventarier). (tkr) Utfall År 2008 Prognos År 2009 Prognos År 2010 Prognos År Prognos År 2012 IB Lån i RGK Beräknad nyupplåning varav för immateriella AT Beräknad amortering UB lån i RGK Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden 4% 4% 4% 4% 4% Finansiering av räntor och amorteringar IB Lån i RGK År 2009 med 464 tkr är det bokförda värdet på anläggningstillgångar som skulle lånefinansieras. Investering i ny programvara är under utredning och det är inte utrett huruvida dessa kommer att redovisas som immateriella anläggningstillgångar. De finns därför inte med i denna tabell.

8 8 (9) Räntekontokredit NAI finansierar sin verksamhet till viss del av bidrag från de andra nordiska länderna samt Sida. Dessa bidrag rekvireras under året, men ibland kan det uppstå likviditetsproblem innan bidragen har betalats in till NAI:s räntekonto. NAI förordar en räntekontokredit med 10 % av tilldelat anslag i räntebärande flöde. Anslagskredit Enligt regleringsbrevet har NAI en anslagskredit med 3 % på förvaltningsanslaget. NAI förordar även en anslagskredit med 3 % på verksamhetsbidragsanslaget. Detta för att få en större flexibilitet mellan budgetåret. SAMMANFATTNING För Anslagspost 1:1 Biståndsverksamhet (ramanslag), föreslås

9 9 (9) För Anslagspost 1:3 Nordiska Afrikainstitutet (ramanslag) föreslås vartill ska läggas normal pris- och löneomräkning. HEMSTÄLLAN Nordiska Afrikainstitutet hemställer om anslag för budgetåret 2010 enligt nedanstående förslag till finansiering av verksamheten (tkr): utfall prognos beräkning beräkning beräkning Anslag 8:3 Ramanslag Anslag 8:1 Verksamhetsbidrag Årliga bidrag fr de nordiska länderna Avgiftsinkomster som disponeras Övr inkomster som disponeras Ingående reservation Utgående reservation Summa Anslagskredit 1:1 Biståndsverksamhet 500 tkr Anslagskredit 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 500 tkr Räntekontokredit Carin Norberg Direktör, Nordiska Afrikainstitutet 1 Bl a Böcker , FOI , IFAD