Årsredovisning 2013 Sollefteå kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Sollefteå kommun

2 Ordförande har ordet 2013, ett spännande år för Sollefteå kommun. Ett år med flera stora händelser som har och får stor betydelse för en positiv utveckling i kommunen. Det första som jag vill peka på är öppnandet av Hotell Hallstaberget i början av året. Hotellet som totalrenoverats och byggts ut till oigenkännlighet öppnade lagom till PWWC, Paralympics Winter World Cup. Första året har överträffat alla förväntningar och lett till anställningar motsvarande ca 60 heltids årsarbeten. Vi gläds också över att flyttnettot är positivt för första gången på flera år. Det betyder att 33 personer fler har valt att flytta till kommunen än de som har lämnat oss. Sollefteå har sökt och, som en av två kommuner i landet, blivit certifierade som en kommun som satsar på tillgänglighet för alla. I augusti mottog vi utmärkelsen Flag of Towns and Citys for All vid en ceremoni på Ådalsbyn. Fortsatta satsningar har gjorts för att allt fler kommunmedborgare och företag ska få tillgång till hög bredbandsstandard. En lyckosam strategi leder till gott resultat i en viktig infrastrukturfråga för vår ytstora glesbygdskommun. Målet att 90 % ska erbjudas bredband år 2020 är inom räckhåll. I andra infrastrukturfrågor har vi mycket mera att göra. Vägunderhållet blir inte bättre och fortfarande ser vi ingen ljusning när det gäller upprustning av hela ådalsbanan. Sträckan Nyland Långsele återstår fortfarande. En stor utmaning inför framtiden är på vilket sätt vi ska kunna tillhandahålla kollektivtrafik i allt glesare kommundelar. När det inte längre finns passagerarunderlag för stora bussar måste vi hitta nya lösningar för att göra det möjligt att bo kvar eller bosätta sig på landsbygden även om man inte har egen bil är också året när företagare såväl som kommunrepresentanter bestämt sig att aldrig mera vara sist på Svenskt Näringslivs rankinglista för kommunernas näringslivsklimat. En gemensam kraftsamling har påbörjats för att klättra i resultatlistan och vi ser med spänning fram emot resultatet som presenteras i början av maj Spännande har det också varit att invänta kommunens ekonomiska resultat för Redan vid andra tertialbokslutet kunde vi konstatera att vi inte skulle uppnå målet 12,2 miljoner. Vid årets slut redovisas ett blygsamt resultat för kommunen på 1,3 miljoner. Detta är det lägsta på flera år, men trots allt ett positivt resultat för tionde året i följd. De största skillnaderna i förhållande till budget är mindre intäkter och ökade fastighetskostnader, både rivningar, nedskrivningar och underhållsåtgärder. Verksamheternas kostnader har inte ökat extremt men ökad verksamhetsvolym har ändå inneburit problem att hålla budget. Fortfarande ligger kostnaderna på en för hög nivå i förhållande till kommunens intäkter, även om differensen är acceptabel för Ett arbete har startats under året som ska leda till en ny och effektiv organisation med fokus på maximal medborgarnytta. En helhetssyn måste genomsyra såväl den politiska organisationen som tjänstemannaorganisationen. Med en mera tidsenlig och ändamålsenlig organisation kommer det att vara möjligt att sänka administrativa kostnader och därmed skapa ökat utrymme för verksamheterna att utvecklas. För vår kommun precis som andra kommuner är det främst satsningar inom skolan som är nödvändiga för ökad kvalitet och attraktionskraft för läraryrket. Förbättrade resultat i skolan och minskad ungdomsarbetslöshet måste vara högsta prioritet för kommande år. Det är ingen tvekan om att det finns ett stort samband mellan dåliga eller brist i betyg och hög arbetslöshet. Låt oss tillsammans fortsätta utveckla kommunen till en Attraktiv kommun att bo och leva i. Elisabet Lassen Kommunstyrelsens ordförande 2

3 Foton: Joakim Lindgren, Karin Rickardsson, Lennart Angermund, Majed Safaee och Charlotte Göransson. Vissa foton kommer från bildbyrån Mostphotos. Innehållsförteckning Övergripande Ordförande har ordet... 2 Sollefteå kommun... 4 Fem år i siffror... 5 Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse... 6 Finansiell analys Framtiden Personalberättelse Kommunens miljöarbete Räkenskapsrapporter Resultat- och balansräkning, finansieringsanalys och noter, drifts- och investeringsredovisning Verksamhetsberättelser Kommunfullmäktiges råd och delegationer Överförmyndarnämnden Valnämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen - Kommunskogen...43 Kommunstyrelsen - Vatten, avlopp, avfall Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och skolnämnden Vård- och äldrenämnden Individ- och omsorgsnämnden Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden Bolag och förbund Ekonomifakta Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen övriga nämnden Kommunstyrelsen - Vatten, avlopp, avfall Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och skolnämnden Vård- och äldrenämnden Individ- och omsorgsnämnden Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden Personalfakta Miljöfakta Revisionsberättelse Politisk organisation Ordförklaring Redovisningsprinciper Produktion: Sollefteå kommun / Informationsenheten 2014

4 Plats för BILD Sollefteå kommun Befolkning Sollefteå kommuns befolkning uppgick den sista december 2013 till invånare. Det är en minskning med 113 personer under året. Minskningen består av invånare i födelsenetto och + 33 invånare i flyttnetto. Jämfört med föregående år har födelsenettot förbättrats en del medan flyttnettot förbättrats avsevärt och nu är positivt för första gången på flera år. Befolkningstalen har betydelse för de generella statsbidragen eftersom de grundas på invånarantalet. Kostnadsutjämningen mellan kommuner grundas på kommunens andel av invånare i olika åldersgrupper jämfört med riket i genomsnitt. Det gäller de åldersgrupper där kommunerna bedriver lagstadgad verksamhet som barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg. Nedanstående diagram visar hur kommunens befolkning i olika åldersgrupper förändrats de senaste sex åren. Näringsliv Vid sidan av de traditionella basnäringarna skog och vattenkraft är kommunens näringsliv i huvudsak småskaligt och varierat med ett flertal intressanta företag i olika branscher. Den nya näringen vindkraft vidareutvecklas, och Statkraft SCA Vind AB:s satsningar i kommunens västra del fortgår. Hittills har bolaget uppfört sexton vindkraftverk i Stamåsen området och byggnationer för ett 90-tal verk pågår i Ögonfägnaden och Björkhöjden. Bland övriga händelser inom näringslivet kan bland annat noteras att E.on har startat en elförsäljningsverksamhet i Sollefteå och att ICA öppnat en nybyggd Kvantumbutik på Hågestaområdet. Om- och tillbyggnaden av Hotell Hallstaberget färdigställdes under vårvintern och verksamheten har utvecklats mycket positivt under året. Under året har ett förslag till näringslivsprogram för kommunen tagits fram i dialog med näringslivet, och politiskt beslut om programmet väntas i början av år

5 Fem år i siffror Koncernen Balansomslutning, mnkr Soliditet, % Eget kapital, mnkr Eget kapital / invånare, kr Långfristiga skulder, mnkr Långfristiga skulder / invånare, kr Nettoinvesteringar, mnkr Resultat före extraordinära poster, mnkr Kommunen Balansomslutning, mnkr Balanslikviditet, % Soliditet, % Soliditet inklusive pensionsåtagande, % Tillgångar, mnkr Tillgångar / invånare, kr Eget kapital, mnkr Eget kapital / invånare, kr Långfristiga skulder, mnkr Långfristiga skulder / invånare, kr Nettoinvesteringar, mnkr Resultat före extraordinära poster, mnkr Nettokostnaders andel av skatter o bidrag*, % Utdebitering, % 23,09 23,09 23,09 23,09 23,09 Antal invånare 31 / Antal tillsvidareanställda** * Exklusive jämförelsestörande poster. ** Gymnasieskolan i förbund , från och med 2011 tillbaka i kommunen och då tillkom också Naturbruksgymnasium. 5

6 Plats för BILD Förvaltningsberättelse Mål Kommunfullmäktige har beslutat om ett övergripande verksamhetsmål: Attraktiv kommun att bo och leva i och ett antal inriktningsmål utifrån fokusområdena; Utbildning och kompentensutveckling Livsmiljö Förutsättningar för arbete och tillväxt Omsorg Målen ska vara uppfyllda Handlingsplaner för 2013 har därefter antagits med angivande av aktiviteter som ska utföras för att bidra till måluppfyllese. Nämnderna har uppdrag att avsätta resurser för att uppnå inriktningsmålen genom att utföra aktiviteter enligt upprättade handlingsplaner. I nämndernas verksamhetsberättelser beskrivs vilka aktiviteter som utförts. Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunens budget, förutom plan för verksamhet och ekonomi, också innehålla mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska anges både ur ett finansiellt och ur ett verksamhetsperspektiv. I förvaltningsberättelsen ska en utvärdering ske om målen har uppnåtts och bidragit till god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska i sin granskning pröva om delårs- och årsbokslutet är förenliga med dessa mål. Sollefteå kommuns mål ur ett finansiellt perspektiv ska bidra till god ekonomisk hushållning och leda till att varje generation bär kostnaden för den service som den konsumerar och inte skjuter över några kostnader på kommande generationer. Måluppfyllelse Nedan beskrivs hur inriktningsmålen bedöms bli uppfyllda och målen för god ekonomisk hushållning uppfylls. Följande symboler används för inriktningsmålen: Målet är uppfyllt På väg mot målet Följande symboler används för mål avseende god ekonomisk hushållning: Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt Oförändrat läge På väg från målet Kan ännu inte bedömas 6

7 Inriktningsmål Utbildning och kompetensutveckling Andelen högstadieelever som har behörighet att söka gymnasieskolans program ska öka. År 2015 ska andelen medborgare med eftergymnasial utbildning ha ökat med minst 5 procentenheter. Kommentarer: Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet att söka gymnasieskolans program bedöms komma att öka tydligt. De senaste åren, efter nya behörighetsregler för antagning till gymnasiets program, har andelen högstadieelever med behörighet att söka nationellt program minskat. Vid första antagningsomgången inför hösten 2014 kan konstateras att det är en tydlig ökning av andelen behöriga, utifrån höstbetyget. Alltså emotses, med stor sannolikhet, ett trendbrott hösten Andelen med eftergymnasial utbildning inom kategorin 16 år och äldre har ökat från 20 % till 22 %. Vid avgränsning år så har vi ökat från 27 % till 28 %. Noteras en befolkningsminskning inom de båda kategorierna, under perioden, om 426 personer. Livsmiljö År 2015 ska nöjd medborgarindex uppgå till minst 60. Tillgängligheten i samhället för människor med funktionsnedsättning ska förbättras. Infrastruktur och förutsättningar för kollektivt resande ska förbättras. Bättre livskvalité och friskare medborgare genom fysisk aktivitet, goda matvanor och ett brett kulturutbud. Kommentarer: Medborgarindex mäts i Medborgarundersökningen som genomförs först hösten Förutsättningarna för kollektivt resande påverkas negativt av att linjetrafiken måste minskas på grund av resursbrist. Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor genomförs först under våren

8 Förutsättningar för arbete och tillväxt År 2015 ska antalet sysselsatta i privat sektor ha ökat med minst 5 %. År 2015 ska arbetslösheten i kommunen inte överstiga länssnittet. Ett kompetenscentrum inom området förnybar energi och hållbarhet ska vara etablerat i Sollefteå senast år Flyttnettot ska varje år vara positivt. Kommentarer: Sysselsättningsutvecklingen är svår att bedöma eftersom tillgänglig sektorsfördelad statistik presenteras med mer än ett års eftersläpning. Senast tillgängliga uppgifter visar att antalet sysselsatta i privat sektor ökat med 91 personer från år 2011 till år Arbetet fortskrider inom ramen för Akademi Norrs Science Park-projekt som bland annat ska leda till etablering av ett kompetenscentrum i Sollefteå. Flyttnettot år 2013 var + 33 personer. Omsorg År 2015 ska minst 90 % av brukarna av kommunens omsorg känna sig nöjda med de tjänster kommunen erbjuder. År 2015 ska det finnas väl sammanhållna vårdkedjor mellan olika vårdgivare internt och externt. Kommentarer: När det gäller sammanhållna vårdkedjor förekommer ett omfattande utvecklingsarbete på länsplanen. 8

9 Finansiella mål Resultatet ska varje år utgöra minst 1 % av skatter och bidrag. Det innebär ett resultat om minst 11 mnkr. Kommunens soliditet anger den ekonomiska styrkan i ett längre perspektiv. När pensionsåtagandet som inte redovisas i balansräkningen räknas in i soliditetsmåttet uppnås för Sollefteå kommun ett negativt tal. Detta innebär att kommunens skulder är större än tillgångarna. I ett längre perspektiv ska det negativa soliditetstalet vändas till ett positivt tal. Under ska talet förbättras med 1 procentenhet per år. Kommunens investeringar, med undantag för affärsverksamhet, ska under budgetperioden uppgå till sammantaget högst 130 mnkr. Dessa ska egenfinansieras. Utöver dessa löpande investeringar fattar kommunfullmäktige beslut i varje enskilt fall. Kommunens låneskuld ska minska med 10 mnkr per år. Kommentarer: Två av de fyra finansiella målen är uppfyllda. Utfallet om soliditeten kan kommunen inte påverka då orsaken till försämringen beror på den sänkta diskonteringsräntan. Att resultatmålet inte uppfyllts är allvarligt med tanke på att kommunen erhållit återbetalda premier med 22,1 mnkr. Verksamhetsmål Sjukfrånvaron ska vara högst 5,50 %. Energiförbrukningen ska vara högst 160 kwh/kvm. Hyreskostnadernas andel av kommunens totala kostnader ska vara högst 8 %. Kommentarer: Sjukfrånvaron har ökat. Detta har skett i hela landet. Sollefteå ligger fortfarande bättre än genomsnittkommuner i Sverige. Bland länets kommuner kommer Sollefteå på tredje plats efter Ånge och Timrå. 9

10 Finansiell analys I kommunkoncernen ingår förutom kommunen, det helägda bostadsbolaget Solatum Hus& Hem AB, de hälftenägda bolagen Höga Kusten Airport AB och Sollefteåforsen AB. Därtill ingår Räddningstjänstförbundet Höga Kusten Ådalen, som bildats tillsammans med Kramfors och Härnösands kommuner. Årets resultat Kommunens resultat för 2013 är 1,3 mnkr. Det är ett svagt resultat i förhållande till tidigare års och lägre än det budgeterade resultatet som var 12,2 mnkr. I resultatet ingår återbetalda premier för Avtalsgruppsoch Avgiftsbefrielseförsäkring från 2005 och 2006 med 22,1 mnkr och bidrar till att resultatet blev positivt. I resultatet finns också kostnader av engångskaraktär som har påverkat resultatet. Dit hör bland annat rivningskostnader och ersättning till Solatum Hus&Hem AB för nedskrivningar. Balanskravet Kommunallagen anger att kommuners resultat ska vara positivt. Vid avstämning av resultaten kan vissa justeringar göras, till exempel ska realisationsvinster återföras och vissa kostnader kan räknas bort om det rör sig om kostnader som leder till bättre förutsättningar för ekonomin i ett längre perspektiv och skäl anges för detta. För 2013 anförs synnerliga skäl för ersättning till Solatum Hus&Hem AB för nedskrivning av kvarvarande bokfört värde för Edselegården. Åtgärden innebär sänkta kostnader för Vård- och äldrenämnden. Inom ramen för balanskravet görs avsättningar för kommande pensionskostnader. Denna avsättning motsvaras av de finansiella placeringar som är avsedda för pensionsförpliktelser. Balanskravet är uppfyllt och det finns inga underskott att återställa. Nämndernas budgetavvikelser Nämndernas samlade avvikelser mot budget är minus 42,8 mnkr. Av dessa avvikelser utgör 11,3 mnkr jämförelsestörande kostnader. Ett av de finansiella målen är att kommunens resultat ska utgöra minst 1 % av skatter och bidrag. Utfallet blev 0,12 % och målet är inte uppfyllt. Koncernens resultat för 2013 är 2,1 mnkr. Av bolagens resultat är det Solatum Hus&Hem AB:s resultat om 2,5 mnkr som innebär ett förbättrat resultat. Räddningstjänstförbundet Höga Kusten - Ådalen redovisar ett minusresultat. Även nedskrivning av övervärde i Sollefteåforsen AB påverkar resultatet. Koncerninterna engagemang Kommunstyrelsen redovisar negativa avvikelser för övergripande verksamhet med 18,1 mnkr, främst beroende av minskade intäkter och ökande kostnader för Sollefteåforsen AB. Solatum Hus&Hem AB har erhållit ersättning med 4,2 mnkr för nedskrivning av Edselegården i samband med försäljning. Fastigheter redovisar också avvikelse med 5,1 mnkr. Orsaken är dels rivningskostnader men också merkostnader för bland annat studentboende Linden och Hallstaberget. Barn- och skolnämnden redovisar negativ budgetavvikelse med 10,7 mnkr främst beroende på högre personalkostnader än budgeterat. Nämndens sparåtgärder har inte blivit helt genomförda. Individ -och omsorgsnämnden redovisar en negativ avvikelse med 9,7 mnkr beroende på större åtagande än budgeterat för institutions- och familjehemsplaceringar, fler hushåll i försörjningsstöd och ökande timmar inom personlig assistans. Kostnader, intäkter, fordringar och skulder (mnkr) Bidrag Försäljning Lån Borgen Enhet Givare Mottagare Köpare Säljare Givare Mottagare Givare Mottagare Sollefteå kommun 3,3 0,0 144,4 41,3 0,0 10,0 362,0 0,0 Kommunkoncernen* - Solatum Hus&Hem AB 0,0 0,0 41,3 128,4 10,0 0 0,0 300,0 - Sollefteåforsen AB 0,0 0,0 0,0-8,7 0,0 0,0 0,0 59,0 - Höga Kusten Airport AB 0,0 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,0 - Räddningstjänstförbundet Höga Kusten - Ådalen 0,0 0,0 0,1 24,8 0,0 0,0 0,0 0,0 10

11 Vård- och äldrenämnden redovisar negativ avvikelse med 3,1 mnkr beroende på lägre intäkter och högre personalkostnader än budgeterat. Beslutade åtgärder har inte fått effekt för innevarande år. Samhällsbyggnadsnämnden, kultur, utbildnings- och fritidsnämnden och kommunstyrelseförvaltningen och VA- och avfall under kommunstyrelsen redovisar positiva budgetavvikelser. Kommunfullmäktige uppdrog till samtliga nämnder att under 2013 sänka kostnaderna med 1 % av budget. Nämnder som redovisar positiva budgetavvikelser har också uppfyllt det uppdraget. Barn- och skolnämnden, individ- och omsorgsnämnden och kommunstyrelsens övergripande verksamhet och fastigheter undantogs senare från sparkravet. Barn- och skolnämnden fick också acceptans att överskrida budget med 6 mnkr och Individ- och omsorgsnämnden med 3,6 mnkr. Nämndernas budgetavvikelser överskrider dessa belopp. Den stora budgetavvikelsen har till del kompenserats av återbetalda försäkringspremier men de stora avvikelserna innebär att flera nämnder inför budgetåret 2014 går in med alldeles för hög kostnadsnivå. Nämndernas prognossäkerhet Nedanstående sammanställning redovisar nämnders prognoser vid sista april, sista augusti och utfallet vid årets slut. Prognossäkerheten är viktig dels för att kunna bedöma behov av åtgärder vid befarande underskott, men också för att veta att utrymme finns för den utveckling som eftersträvas. Prognossäkerheten har försämrats. Prognos per nämnd (Tkr) Tertial 1 Tertial 2 Utfall helår Kommunstyrelse varav: - Kommunstyrelse inklusive övergripande verksamhet Kommunstyrelseförvaltning Fastigheter VA, avfall Samhällsbyggnadsnämnd Barn- och skolnämnd Vård- och äldrenämnd Individ- och omsorgsnämnd Kultur- utbildning- fritidsnämnd Totalt Kommunfullmäktige har beslutat att över- och underskottshantering ska upphöra från och med år För intraprenaden Graningebyn kvartstår den hanteringen för 2013 genom avtal och för helt avgiftsfinansierad verksamhet ska under- och överskott regleras årligen. Utveckling av nettokostnader, skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnaden i kommunen uppgår till 1 116,7 mnkr när jämförelsestörande poster räknats bort. Det är en ökning med 18,9 mnkr eller 1,7 %. Intäkterna är 339,4 mnkr, en minskning med 8,6 mnkr eller -2,5 %. Minskningen beror på mindre intäkter från Sollefteåforsen och från försäljning av verksamhet. Samtidigt har statsbidragen ökat. Verksamhetens kostnader är 1 404,1 mnkr vilket är en ökning med 3,5 mnkr eller 0,2 %. Det är en mycket liten kostnadsökning. Framför allt har ökning av lönekostnader och pensionskostnader varit liten. I stället står avskrivningar enligt plan för den enskilt största kostnadsökningen. Dessa utgör 52 mnkr vilken är en ökning med 6,8 mnkr. Orsaken är de senaste årens investeringar som nu är aktiverade och där avskrivningar sker för första året. Kommunens skatter och bidrag har sammantaget ökat med 17,4 mnkr eller 1,6 %. Den största ökningen finns i utjämning och generellt statsbidrag. Utveckling av kommunens nettokostnad i förhållande till utvecklingen av skatter och bidrag För att försäkra sig om god ekonomisk hushållning, måste det finnas balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader och motsvarande utveckling av skatter och bidrag. Intäktsökningen bör vara i nivå med kostnadsökningen i alla fall om man ser över tid. Jämförelsestörande poster har också här räknats bort. Av nedanstående tabell framgår att under de senaste tre åren har kommunens nettokostnader ökat mer än intäkterna från skatter och bidrag har skatter minskat. För 2013 har skatter och bidrag ökat med 1,6 % medan kostnaderna ökat med 1,7 %. Sett till hela perioden har intäkterna ökat med 4,9 % medan kostnadsökningen är 7,2 %. År Förändring skatter och bidrag (%) Förändring nettokostnad (%) ,1-0, ,3 0, ,3 1, ,3 2, ,6 1,7 Från och med 2014 kommer den nya kostnadsutjämningen att gynna kommunen. Samtidigt kan vi redan nu se att skatter och bidrag inte ökar i den omfattning som bedömdes när budget för 2014 beslutades. Nämnderna har inte heller blivit kompenserade för bedömda kostnadsökningar. Detta innebär att nämnder behöver vidta åtgärder som sänker kostnaderna de kommande åren. Kommunerna i Västernorrlands län tar över hemsjukvården från och med februari 2014, vilket innebär att en skatteväxling skett med landstinget. Det ökar kommunens skatteintäkter men bedömningen är att kostnaderna för hemsjukvården kommer att bli högre än intäkterna av skatteväxling och kostnadsutjämning. 11

12 Investeringar Kommunens investeringar uppgår 2013 till 48,7 mnkr att jämföra med 118 mnkr för Friskvårdsanläggning i Sollefteå centralort, ny skola till Långsele och upprustning och utbyggnad av Hotell Hallstaberget var investeringar som gjorde kommunens investeringar stora under de närmast föregående åren. Av årets investeringar utgör fastigheter 12,9 mnkr med bland annat ny gymnastikbyggnad i Långsele, ombyggnad av kök på Skedomsmons förskola och ombyggnad av belysning i kommunhuset. Inom vatten och avlopp har 11,3 mnkr investerats och inom gata, väg och park 7,6 mnkr investerats. Inom bredband har 3,7 mnkr investerats men denna investering kommer att finansieras av externa intäkter. Ett finansiellt mål är att egenfinansierade investeringar, med undantag för affärsverksamhet (bredbandsinvesteringar), ska uppgå till högst 130 mnkr för perioden Det innebär investeringar om cirka 43 mnkr per år års investeringar sedan affärsverksamhet räknats bort blev 43 mnkr. Målet är därmed uppfyllt. Koncernens investeringar uppgår till 64,5 mnkr medan de uppgick till 143,1 mnkr Låneskuld och avsättningar Kommunens långfristiga skulder uppgår till 430,6 mnkr vilket är en minskning med 10 mnkr. De stora investeringar som lånefinansierats är nu färdigställda. I stället finns ett mål om amortering med 10 mnkr per år från och med Detta mål är uppfyllt. Förutom banklånen, som nu utgör 409,2 mnkr, finns skulder om 10 mnkr till Solatum Hus&Hem AB och 11,3 mnkr till Sollefteå Förvaltaren AB. Avsättningar för pensioner inklusive löneskatt utgör 20 mnkr vilket är en ökning med 7,7 mnkr. Ökningen beror på att delar av åtagande gentemot förtroendevalda ska föras som avsättning och inte i ansvarsförbindelsen. Denna förändring har genomförts 2013 på så sätt att åtagande för 2013, 2,1 mnkr har kostnadsförts medan åtagande från tidigare år 5,3 mnkr har bokförts mot eget kapital. Övrig avsättning utgör 21,7 mnkr och är avsedd för återställning av deponier. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 711,6 mnkr vilket är en minskning med 28 mnkr. Både kommunen och Solatum Hus&Hem AB har under året amorterat. Finansiella tillgångar Bland kommunens finansiella tillgångar finns värdepapper till ett bokfört värde av 65,2 mnkr. Av dessa tillgångar är 48 mnkr avsedda att användas för finansiering av de ökande pensionsutbetalningarna. Marknadsvärdet av dessa tillgångar är 54 mnkr. Det finns en målsättning att dessa tillgångar ska öka och uppgå till 60 mnkr. De totala pensionsförpliktelserna är beräknade till 746,2 mnkr. Förpliktelsen i relation till de tillgångar som finns för ändamålet visar att 692,1 mnkr har återlånats i verksamheten. Koncernens finansiella tillgångar uppgår till 82,8 mnkr vilket är en ökning med 1,7 mnkr. Soliditet och likviditet Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan eller betalningsberedskap på lång sikt och mäts som relation mellan det egna kapitalet och de totala tillgångarna. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Kommunens soliditet är 41 % och har minskat från 42 %. Förändringen beror på de stora investeringarna som lånefinansierats och det försämrade resultatet. Koncernens soliditet är 31 % och har förbättrats med 1 procentenhet. Pensionsförmåner till anställda som intjänats före 1998 och som redovisas som ansvarsförbindelse, utanför den egentliga balansräkningen uppgår till 726,2 mnkr inklusive löneskatt. Det är en ökning med 44,1 mnkr. Den stora ökningen beror på att diskonteringsräntan sänkts vilken innebär ett ökat åtagande. Om åtagandet för pensioner räknas in i soliditetstalet uppstår ett negativt tal, eftersom summan av skulder och åtagande blir större än det egna kapitalet. Detta tal har försämrats från -13 % till -16 %. Ett av de finansiella målen är att det negativa soliditetstalet på längre sikt ska vändas till ett positivt tal och under ska det förbättras med 1 procentenhet per år. Detta mål har inte uppfyllts. Orsaken är den sänkta diskonteringsräntan som kommunen inte kunnat påverka. För att målet på längre sikt ska uppfyllas behöver resultatet förbättras och pensionsåtagandet minska. Balanslikviditeten är betalningsberedskap på kort sikt och mäts som relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Kommunens balanslikviditet är 76 % vilket är samma värde som Koncernens balanslikviditet är 54 %. Kommunens kvalitet i korthet Sollefteå kommun har i likhet med 220 andra kommuner deltagit i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) mätning som benämns Kommunens Kvalitet i Korthet. Syftet är att öka informationen till medborgarna om kvalitet och service i kommunens verksamhet. Genom att så många kommuner deltar finns goda möjligheter till jämförelser med andra. Tanken är också att en dialog ska föras med medborgarna om kommunens resultat i mätningen och möjlighet finns att använda måtten för resultatstyrning. Måtten delas in i fem olika områden; kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet och information, kommunens effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. 12

13 Sollefteå kommun deltar för andra året och inom flera områden har kommunen förbättrat sina resultat, det gäller till exempel tillgänglighet avseende e-post och information på kommunens hemsida. Både serviceutbud och kundernas nöjdhet inom hemtjänst och särskilt boende har förbättrats och ligger över eller i samma nivå som medel för samtliga kommuner. Inom grundskola och resultat i nationella prov årskurs 3 och årskurs 6 är resultaten på medel eller strax under för deltagande kommuner. Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet har försämrats och ligger under medel. Framtid Kommunens verksamhet är mångfacetterad och drivs med målsättningen att tillhandahålla medborgarna en service av god kvalité. Under året har genomförts en översyn av den politiska organisationen från och med år 2015 syftande till att, utifrån perspektiven demokrati effektiv verksamhet styrning, skapa förutsättningar för att ge medborgarna maximal nytta av den kommunala verksamheten. Beslut om den nya politiska organisationen kommer att fattas i början av år Härefter kommer ett omfattande arbete att krävas för att anpassa tjänstemannaorganisationen till den nya politiska strukturen. Kommunen är en stor och betydelsefull arbetsgivare. För att trygga de framtida rekryteringsbehoven blir det allt viktigare att kommunen framstår som en attraktiv arbetsgivare. Även mer otraditionella lösningar bör kunna prövas för att lösa kompetensförsörjningen, till exempel utökat samarbete med andra kommuner. En särskild utmaning, som också ger möjligheter, är den omfattande generationsväxling som förestår på grund av medarbetarnas höga medelålder. Utmaningen blir att finna nya kompetenta medarbetare medan möjligheterna ligger i att bättre kunna anpassa organisationen efter bedömda framtida behov. Kommunen blir allt mer knuten till och beroende av omvärlden, varför stor energi måste ägnas åt att på alla plan hävda kommunens roll och intressen. Den internationella utvecklingen, med bland annat förändringar inom EU:s sammanhållningspolitik, ökar kraven på aktivt deltagande i olika gränsöverskridande nätverk och projekt. För att säkerställa och utveckla den framtida lokala arbetsmarknaden är det viktigt att kommunen även engagerar sig för att ge goda förutsättningar för såväl befintligt näringsliv som för nyetableringar. 13

14 Plats för BILD Personalberättelse Personalkostnader Under 2013 uppgår lönekostnaden till 865,1 mnkr (859,6 mnkr år 2012) inklusive påslag för personalomkostnader. Semesterlöneskuld, ej kompenserad övertid och fyllnadstid uppgår till 59,8 mnkr (59,9 mnkr år 2012 ) Anställningar Antalet medarbetare inom Sollefteå kommun uppgår till 1972 personer (2034) varav 1675 personer (1710) har tillsvidareanställningar och 297 personer (324) har tidsbegränsade anställningar med månadslön. En minskning av personal har skett i förhållande till föregående år med 35 tillsvidareanställda och 27 med tidsbegränsad anställning. Timanställningar har minskat under året med totalt 1821 timmar. Enligt beslut i kommunstyrelsen sker en uppföljning av vakanta tjänster och nyrekryteringar. Fortsatt restriktivitet har gällt för rekrytering till nya och vakanta tjänster under året. I barn- skolförvaltningen och kultur- utbildnings- och fritidsförvaltningen har de största personalminskningarna skett. 19 ungdomar har anställts i Utmaningen, ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och privata företag för att minska ungdomsarbetslösheten. Kommunens strävan har varit att under året erbjuda 25 stycken ungdomar anställning i minst 6 månader för att få kunskap om arbetsmarknaden och ökat intresse för fortsatta studier och arbete. Av förvaltningarnas tillsvidareanställda är 77 % kvinnor och 23 % män och könsfördelningen är oförändrad jämfört med Kultur-, fritids- och utbildningsförvaltningen har den jämnaste könsfördelningen med 52 % kvinnor och 48 % män. Socialförvaltningen har högst andel kvinnliga medarbetare, 85 % och samhällsbyggnadskontoret är den enda förvaltningen där männen är i majoritet, 77 %. Att nå en jämnare könsfördelning kan ytterligare försvåras av att kvinnor i högre grad väljer att studera på universitet och högskolor. Idag kräver minst hälften av kommunens tjänster eftergymnasial utbildning och utbildningskraven förväntas öka. Nedan presenteras andelen medarbetare per kön och förvaltning. Socialförvaltningens könsfördelning är uppdelat på de tidigare två förvaltningsstrukturerna. Av de tillsvidare anställda medarbetarna arbetar 90 % och 1506 personer heltid, (89 %) en årlig ökning med 1 % sedan En bidragande orsak till ökningen är ett politiskt beslut om rätt till heltid med möjlighet att årligen välja sysselsättningsgrad inom socialförvaltningens verksamhet. Sysselsättningsgraden i Sollefteå kommun ligger högt i jämförelse bland Sveriges kommuner där andelen heltidsarbetande uppgår till 72, 8 % och länet 78,5 % (SCB-statistik ). 14

15 Medelåldern bland kommunens medarbetare är 50 år, en ökning från 49 år För kvinnor är medelåldern 49,97 år (48,94 ) och för män 50,45 ( 49,06 år). Den högsta medelåldern finns inom kommunstyrelseförvaltningen med 52 år och den lägsta medelåldern 48 år på socialförvaltningen (individ-, familjeomsorg och funktionsstöd). Kvinnliga medarbetare i kommunstyrelseförvaltningen har den högsta medelåldern med 54 år och den lägsta, 48 år i socialförvaltningen (individ-, familjeomsorg och funktionsstöd). Kultur, utbildnings -och fritidsförvaltningen har den högsta medelåldern för män med drygt 54 år och den lägsta medelåldern 46 år finns i socialförvaltningen (äldreomsorg). Åldersstrukturen i samtliga åldersintervall är oförändrat jämfört med föregående år. Endast 4 % av de tillsvidareanställda är i åldern år. Generationsväxling pågår i förvaltningarna men syns inte i den totala åldersstrukturen. Under året har 60 personer (67) avgått med pension, 14 personer har avgått före 65 år, 33 personer vid uppnådd pensionsålder och 13 personer efter 65 år. Pensionsavgångarna under de närmaste fem åren beräknas uppgå till 20 % av antalet månadsanställda. Merparten av avgångarna kommer att ske inom social- och barnskolförvaltningen. Sjukfrånvaron bland medarbetarna har ökat i jämförelse från föregående år. Männens sjukfrånvaro har minskat till 3,63 % jämfört med föregående år (4,40 % ). För kvinnorna har sjukfrånvaron ökat till 6,97 procent (6,36 % ). Sjukfrånvaron har ökat i åldersintervallerna från 30 år och äldre. Däremot har de yngre medarbetarna (under 29 år) minskat sin sjukfrånvaro jämfört med Den totala sjukfrånvaron i förhållande till arbetad tid, för samtliga månadsavlönade, uppgår vid årets slut till 6,08 % (5,82 %). Inräknas även timavlönade blir total sjukfrånvaro 5,5 % (5,3 %). Enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting (SKL) ökar sjukfrånvaron i rikets kommuner och är i genomsnitt 5,9 % för Sollefteå kommun har den lägsta sjukfrånvaron bland kommunerna i Ångermanland. I länet har Ånge kommun (5,1 %) och Timrå kommun (5,2 %) lägre sjukfrånvaro. Sjukskrivningar med en varaktighet över 60 dagar för samtliga månadsavlönade, svarar för 40,56 % (39,73 %) av den totala sjukfrånvaron. Ökningen av den längre sjukfrånvaron har skett för kvinnor och i åldersintervallet år. Sjukfrånvaron har ökat i samtliga förvaltningar frånsett samhällsbyggnadskontoret och kultur,- utbildnings- och fritidsförvaltningen. Samhällsbyggnadskontoret har den lägsta sjukfrånvaron (2,55 %) bland förvaltningarna och socialförvaltningen den högsta (7,19 %). Nedan presenteras socialförvaltningens sjukfrånvaro uppdelat på de tidigare två förvaltningsstrukturer. Hälsa Sollefteå kommun strävar efter att medarbetarna har ett förebyggande perspektiv på hälsa och att arbetsplatserna ska vara hälsofrämjande. I medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare förs en dialog om hälsa och medarbetaren kan välja mellan friskvårdstid eller ekonomiskt bidrag till deltagaravgifter för motionsaktiviteter ( friskvårdspengen ). Från medarbetarenkäten finns följande resultat med koppling till hälsa; Andelen rökare har minskat till 10 % från 13,2 % Andelen som snusar är 17 % (ny fråga från 2013) Fler medarbetare, 62 % (49 % 2009) använder arbetsgivarens friskvårdsalternativ. 76 % av medarbetarna uppger att de motionerar vid minst 2 tillfällen/vecka 65 % upplever psykisk påfrestning i arbetet 38 % upplever att arbetet är fysiskt påfrestande 93% anser att de har ett meningsfullt arbete 93 % svarar att de trivs med sina arbetskamrater Frisknärvaron, som enligt kommunens definition innebär att det inte finns någon registrerad dag med sjukfrånvaro har minskat under året. Av samtliga månadsavlönade under året, har 837 personer, (887 personer) ingen registrerad sjukfrånvarodag under året. Kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningens verksamhet äldreomsorg har ökat frisknärvaron jämfört med Den högsta frisknärvaron har medarbetarna i samhällsbyggnadskontoret med 54,88 %. Frisknärvaron är lägst i socialförvaltningen med 31,79 procent. Arbetsmiljö Centrala samverkansgruppen följer upp arbetsmiljöarbetet i varje förvaltning enligt de direktiv som anges i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete). Arbetet utvärderas årligen med hjälp av en enkät som skickas ut till cheferna. 15

16 Plats för BILD Sammanställningen för år 2012 visade att arbetet fungerar tillfredsställande vid de flesta av Sollefteå kommuns arbetsplatser. Arbetsmiljöfrågorna diskuteras vid arbetsplatsträffar och man följer de riktlinjer som finns. En del förbättringsområden framkom vid utvärderingen. Samtliga förvaltningar har utarbetat planering för hur man ska arbeta med dessa och även ta med resultatet från medarbetarenkäten. Utvärderingen för 2013 års SAMenkät sammanställs under april Arbetsgivardialog för arbetsledare med temat Riskbedömningar har genomförts vid 6 tillfällen december 2012 och januari Sammanlagt deltog 53 chefer. Riskbedömningar tillhör grunderna i systematiskt arbetsmiljöarbete och ska bland annat göras vid förändringar i verksamheten. Arbetsgivardialogen behandlade när, var, hur och varför riskbedömning ska göras. Med anledning av medarbetarenkäten 2013 har arbetsgivardialoger för arbetsledare med temat Medarbetarenkät genomförts under hösten vid fyra tillfällen. Syftet var att ge cheferna råd och tips hur man kan arbeta med resultatet av enkäten och en handbok har utarbetats. 60 chefer deltog vid dialogerna. Grundläggande arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud har genomförts under våren och hösten i samverkan med arbetstagarorganisationer och företagshälsovård. Sammanlagt 43 deltagare deltog i utbildningarna som är på 40 timmar. Personalenheten har genomfört ett antal riktade arbetsmiljöinsatser till arbetsplatser inom Sollefteå kommun som varit i behov av dessa. Det har bland annat handlat om utredningar av arbetsmiljöproblem. Rehabilitering Kommunens chefer får fortlöpande grund- och vidareutbildning i det IT-baserade rehabiliteringssystemet Adato. Systemet ger ett bra stöd för uppföljning av medarbetarnas sjukfrånvaro och rehabilitering. Samverkan sker regelbundet med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, arbetstagarorganisationer och företagshälsovård för att planera rehabiliteringsverksamheten generellt och i enskilda ärenden. 16 Upprepad korttidsfrånvaro på grund av sjukdom är ett problem både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Ekonomiskt innebär det ökade sjuklöne- och vikariekostnader för arbetsgivaren och ekonomiskt avbräck för den anställde på grund av många karensdagar. Ett projekt i samverkan med företagshälsovården har därför pågått under hösten och avslutas i januari Syftet med projektet är att minska korttidsfrånvaron på grund av sjukdom och förebygga långtidssjukfrånvaro. Åtta medarbetare från äldreomsorgen och en medarbetare från funktionsstöd valdes ut att delta i projektet. Dessa hade korttidsfrånvaro på grund av sjukdom vid minst 6 tillfällen det senaste året. Upplägget är att gruppen träffas vid 10 tillfällen på Länshälsan, en gång per vecka i två timmar. Varje träff har ett tema, till exempel stress, motion, kost, smärta. Utvärdering av projektet kommer att ske efter sista träffen i slutet av januari Upphandling av företagshälsovård påbörjades i början av år Upphandlingen blev fördröjd med anledning av begäran om överprövning av en part. Den blev klar under 2013 och Länshälsan tilldelades uppdraget från och med 1 april. Informationsmöten, vid vilka Länshälsan deltagit, har hållits för samtliga arbetsledare med anledning av det nya avtalet. Riktlinjer angående läkarbesök på arbetstid har utarbetats och beslutats av kommunstyrelsen. Kompetensutveckling För fortsatt utveckling av kommunens lönepolitik har löneutbildning med fokus på individuell lönesättning genomförts för nya chefer i början av året. Arbetsgivardialoger erbjuds kontinuerligt till chefer med olika aktuella ämnen. Under året har arbetsgivardialoger innehållit teman om risk och konsekvens analyser, arbetsmiljö, rehabilitering, företagshälsovård samt att arbeta vidare med medarbetarenkätens resultat. Under våren vid 2 tillfällen genomfördes utbildning till krisstödspersoner i POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande )-gruppen. Kursledare var Sara Dahlberg Eriksson, socionom och kristerapeut. Utbildningen var ett resultat av samarbetet mellan POSOM-grupperna i Sollefteå, Kramfors och Härnösand kommuner. Från Sollefteå deltog 28 personer.

17 Plats för BILD Den 28/5 arrangerades två seminarier om interkulturell kommunikation. Den ena riktade sig till allmänheten och samtliga medarbetare i Sollefteå kommun. Den andra var riktad till personal på Solatum Hus & Hem AB samt personer som dagligen jobbar med interkulturella frågor (integration, flyktingmottagning med mera). Föreläsare var Anja Alemdar, expert på interkulturell kommunikation. Under året har alla arbetsplatser erbjudits brandskyddsutbildning från Räddningstjänstförbundet Höga Kusten Ådalen. Totalt 410 medarbetare från olika arbetsplatser har genomgått utbildning som innehåller både teori, genomgång av arbetsplatsens brandskyddsutrustning och praktiska släckningsövningar Jämställdhet och mångfald Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens jämställdhets- och mångfaldsarbete. Under året har kommunfullmäktige beslutat om en mångfaldspolicy där jämställdhetsfrågorna även ingår. Kunskap och förståelse för jämställdhets- och mångfaldsfrågor ska finnas i hela kommunorganisationen. Varje förvaltning upprättar en jämställdhetsplan för sin verksamhet. Förvaltningarna ska i sin verksamhetsplanering aktivt arbeta med jämställdhetsåtgärder utifrån den inriktning som fastställs i kommunens policy. Mångfaldsgruppen, som består av två representanter från varje förvaltning är ett stöd för jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Gruppens viktigaste uppgift är att fungera som inspiratörer och omvärldsbevakare. I november arrangerade gruppen en inspirationsdag på Hullsta Gård om mångfald och med 120 deltagare från olika intresseorganisationer, politiker och medarbetare från kommunen. Årets teman var Mångfald härligt besvärligt. Frågeställningar som får man skratta åt rasister? vad har HBT med jobbet att göra? avhandlades med en blandning av fakta, humor och eftertänksamhet. Uppskattade föreläsare var Charlotte Signahl och Imran Jacobsson. Kulturskolan bjöd på både film och teater från sin produktion. Enligt diskrimineringslagstiftningen krävs att arbetsgivaren granskar, åtgärdar och förhindrar osakliga löneskillnader. Lönekartläggning genomfördes 2011 och resultatet visade att det fanns osakliga löneskillnader inom några yrkesgrupper som åtgärdas under kommande tre år. Efter avslutad löneöversyn 2013 genomfördes löneanalys 2013 som följer upp lönekartläggningens resultat. Vinnare av 2013 års Viktor/Viktoriapris, kommunens mångfalds- och jämställdhetspris, blev Reveljen med Maria Modin och Håkan Hällholm i spetsen. Överlämning skedde av kommunchef Johnny Högberg. Motiveringen är att Reveljen har ett ständigt pågående arbete inom jämställdhet. Jämställdhetsglasögonen ska alltid finnas på! Inom både projektverksamhet och Yrkeshögskoleutbildningar är jämställdhet en viktig fråga och aktualiserar Reveljens interna jämställdhetsarbete. Inom ramen för projekten har det varit aktiviteter och seminarier. Reveljens studievägledare behöver och har sina jämställdhetsglasögon på i möten med blivande elever/ studenter och är uppmärksamma på könstypiska yrkesval och försöker vidga de sökandes syn. I annonser och i annat marknadsföringsmaterial beaktas jämställdhet och man använder gärna underrepresenterat kön i materialen. Statistiskt sett är det fler kvinnor än män som söker sig till vuxenutbildning på alla nivåer. Inom SFI undervisning och samhällsorientering förmedlas den svenska synen på jämställdhet. 17

18 Plats för BILD Kommunens miljöarbete Ekokommun - Miljömål Sollefteå är en ekokommun och det innebär att ett fortsatt miljöarbete bör prioriteras för att kunna ställa om så att vi kan lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till nästa generation. Sollefteå kommuns arbete med att nå ett bättre resultat från år till år visas bland annat i redovisningen av Sveriges ekokommuners nyckeltal och nyckeltal i norr och i nedanstående arbeten. Miljömålsindikatorer för Västernorrlands kommuner är under bearbetning och ska vara ett led mot ett ekologiskt hållbart samhälle och en starkare ekonomisk utveckling. Sollefteå kommun har antagit fyra lokala miljömål: ( i kommunfullmäktige) Begränsad klimatpåverkan Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet Målen har valts för att de representerar olika typer av mål i ett brett miljöarbete. Arbetet till att ge en hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling i hela kommunen - både i städer, tätorter, småorter och på landsbygden. Uppföljning av de lokala miljömålen i Sollefteå kommun ska göras för varje kalenderår och ska redovisas för kommunfullmäktige i mars nästföljande år. Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Naturvårdsarbetet bedrivs i syfte att bevara och återställa vilda djur- och växtarter samt naturmiljöer. Målet med livsmedelsverkets föreskrifter är att konsumenterna ska skyddas mot hälsorisker och mot oredliga förfarande. Kontrollplan för livsmedel gällande år innehåller även mål som ska uppfyllas. För att säkerställa lagstiftningarnas mål ska avdelning miljö bland annat utöva tillsyn/kontroll vilket innebär att kontrollera efterlevnad av lagstiftning och se till att åtgärder vidtas om bestämmelser har överträtts för att åstadkomma rättelse. En annan skyldighet är att genom rådgivning och information skapa förutsättningar för att lagstiftningarna ska kunna tillgodoses. Kommunerna har i uppgift att kontrollera miljökvalitetsnormer. Detta görs genom mätning, beräkning eller objektiv skattning beroende på exempelvis rådande luftkvalitet. Kommunerna och myndigheter har enligt miljöbalken även ansvaret att se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Sollefteå kommun deltar i en samverkansgrupp för luftövervakning i Västernorrland. Sollefteå kommun har under ett antal år bedrivit luftmätning och mätning utfördes senast under vinterhalvåret 2012/2013 (23 oktober april 2013). De parametrar som mättes under perioden var partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och flyktiga organiska kolväten (VOC). Resultatet efter mätningar redovisas i IVL Svenska Miljöinstitutets rapport Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 - Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet. Resultatet efter mätningarna i Sollefteå tätort visade att vinterhalvårsmedelvärdet för kvävedioxid NO 2 underskred miljökvalitetsnormen, nedre utvärderingströskel och övre utvärderingströskel. För parametern partiklar (PM10) uppvisade mätningen halter under miljökvalitetsnormen som årsmedelvärde och halterna underskred nedre utvärderingströskel och övre utvärderingströskel. Vinterhalvårsmedelvärdet för parametern svaveldioxid underskred miljökvalitetsnormen som årsmedelvärde och halterna underskred nedre utvärderingströskel och övre utvärderingströskel. Vinterhalvårsmedelvärden för VOC (bensen) underskred miljökvalitetsnormen, nedre utvärderingströskel och övre utvärderingströskel dock överskred halterna Miljömålets precisering. Det bör även tilläggas att vinterhalvårsmedelvärden generellt är % högre än årsmedelvärdena. Handläggningen av vindkraft görs i samarbete mellan miljöavdelningen och plan- och byggavdelningen eftersom lagstiftningen säger att prövningen av vindkraftärenden 18

19 Plats för BILD enligt PBL och miljöbalken ska samordnas. Under 2013 har samhällsbyggnadsnämnden beviljat förnyat bygglov för Rödstahöjden. Nämnden har också beslutat enligt miljöbalken och om bygglov för två vindkraftverk i nytt läge på Nallkullen. De tidigare placeringarna överklagades till mark- och miljödomstolen i november. Nytt beslut om bygglov för fem verk på Flakaberget, nu i ändrat läge, har också fattats av nämnden. En ny anmälan enligt miljöbalken bedömdes inte behövas eftersom förflyttningen av varje verk var mindre än 100 meter. Sanering av ett förorenat område är en anmälningspliktig åtgärd. Under 2013 har sex anmälningar om avhjälpandeåtgärd kommit in, exempelvis har tre nedlagda bensinstationer sanerats. I Helgum har en sanering gjorts efter en impregneringsanläggning som lades ner på 1950-talet. Platsen är idag ett bostadsområde och såväl förskola som skola finns i närheten. Projektet genomförs med finansiering från Naturvårdsverket och med Sollefteå kommun och kommunstyrelsen som huvudman. Samhällsbyggnadsnämnden har som tillsynsmyndighet deltagit i samråd, handlagt anmälan och även medverkat vid informationsmöten för fastighetsägare och andra berörda. Den huvudsakliga saneringen har genomförts under hösten och enligt planeringen ska projektet slutföras till sommaren 2014 då bland annat gräsmattor och annan växtlighet ska återställas. Gemensamma smittskyddsrutiner för länet finns framtagna sedan Rutinerna ger handfasta riktlinjer för utredning och åtgärder vid sjukdomsutbrott orsakade av mat eller dricksvatten samt vid vissa smittsamma sjukdomar som omfattas av Smittskydds- och/ eller Livsmedelslagen och/eller Miljöbalken. Rutinerna uppdateras varje år i turordning av länets kommuner. Smittskyddsgruppen består av länsveterinären, smittskyddsläkare och smittskyddssköterska från smittskyddsenheten på landstinget samt inspektör/-er från varje kommun. Arbetet med biologisk återställning av Björkån fortsätter. I år kunde ytterligare två sträckor på totalt 1200 m färdigställas. Nu återstår endast två prioriterade sträckor innan Björkåns huvudfåra anses färdig. Vid länsstyrelsens elfisken ses tecken på att fiskbestånden i ån börjar återhämta sig. Kommunen är huvudman för projektet och får ett 100 %-igt bidrag från länsstyrelsen, där vi även får ersättning för nedlagd arbetstid. Med en så hög kostnadstäckningsgrad vore det önskvärt att kommunen kunde driva fler återställningsprojekt. Behovet finns, liksom idéer och engagemang ute i fiskevårdsområdena. I augusti ordnade Referensgruppen för fiskfrågor en dag för kommunens fiskevårdsområden, där vi besökte Björkån för att titta på de åtgärder som görs och har gjorts. I referensgruppen sitter kommunekologen, tjänstemän på fritidsförvaltningen och deras nämndsordförande tillsammans med representanter för markägare och fiskevårdsområden och en länsstyrelsetjänsteman. Dagen skulle ses både som utbildning och inspiration runt vad man faktiskt kan åstadkomma med statliga pengar och en vilja att göra naturvårdsnytta. Slåttern på ängen i Nipsippans naturreservat i Nässjö utanför Ramsele organiserades och genomfördes som vanligt i början av augusti. Kostnaden för slåttern täcks helt av miljöstöd från Jordbruksverket och av länsstyrelsens anslag för skötsel av naturreservat. Miljöstödet söks varje år. Arbetet har direkt koppling till det av kommunen prioriterade miljömålet Ett rikt odlingslandskap. I februari 2013 skulle kommunen återigen rapportera till vattenmyndigheterna om vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå de uppsatta målen (miljökvalitetsnormerna) inom vattenförvaltningsarbetet enligt vattendirektivet. De åtgärder som kommunerna ansvarar för har att göra med beaktande av miljökvalitetsnormer vid tillsyn av förorenande verksamheter, rening av avloppsvatten, skydd av grundvattentäkter och fysisk planering. Tyvärr kan vi, i likhet med många andra kommuner, konstatera att vi inte tar vårt fulla ansvar för dessa frågor. 19