Ordförande har ordet. Elisabet Lassen Kommunstyrelsens ordförande

Transkript

1

2 Ordförande har ordet Årsredovisning 2014 ska läggas till handlingarna. Supervalåret är avslutat. Som alltid händer det mycket i en kommun under ett år, oavsett om det är ett valår. I Sollefteå upplever vi till exempel ett trendbrott beträffande befolkningsutveckling. Kommunens invånarantal ökade med 153 personer, mest tack vare en rekordstor inflyttning, men också för att antalet födslar har ökat. Det har bland annat inneburit ett behov av flera förskoleplatser både i Sollefteå tätort och i Långsele. Grundskolans elevantal har också ökat. Vi hoppas att trenden håller i sig. Däremot finns ett stort och akut behov av att minska de ökade kostnaderna och det minskade elevantalet i gymnasieskolan. Gymnasieskolans negativa resultat på cirka 16 miljoner är en starkt bidragande orsak till kommunens totala resultat på minus 11,9 miljoner. Individ- och omsorgsnämnden slutade på drygt minus 15 miljoner, i huvudsak beroende på många placeringar och höga institutionskostnader. Kommungemensam verksamhet redovisar ett minus på cirka 11,5 miljoner, främst på grund av historiskt låga intäkter från Sollefteåforsen. Kommunens nettokostnader ökade även 2014 mera än intäkter från skatter och bidrag, en utveckling som måste brytas. Det redovisade resultatet för 2014 är det första negativa bokslutet sedan 2003, ett trendbrott som inte får leda till någon fortsättning. Trots det negativa ekonomiska resultatet ska vi så klart glädja oss åt det som är positivt, till exempel att kommunen klättrade på Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking med 45 placeringar och att Sollefteå kommun toppar länets ranking i nyföretagsamhet. Vindkraftsnäringen har fortsatt att växa och flera satsningar på besöksnäringen har gjorts. I slutet av året såldes hotell Hallstaberget till arrendatorerna som i snar framtid planerar att utöka hotellets kapacitet. Arbetet med en ny översiktsplan har äntligen tagit fart och beräknas vara klart för fastställande i början av De frågor som behöver prioriteras mest under kommande år är kommunens personal- och kompetensförsörjning. Samtidigt måste mycket beslutskraft läggas på åtgärder som leder till sänkta kostnader. Under 2015 kommer den nya otraditionella kommunorganisationen att sjösättas. Det är en spännande utmaning som kommer att innebära vissa påfrestningar för såväl anställda som förtroendevalda men som också leder till positiva effekter både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Syftet är att underlätta för kommunens medborgare att få det stöd och den service som de önskar, på deras villkor. Sollefteå kommun ska upplevas som en organisation som präglas av en helhetssyn med fokus på medborgaren. Elisabet Lassen Kommunstyrelsens ordförande

3 Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE och räkenskapsrapporter Befolkning... 1 Näringsliv... 2 Förvaltningsberättelse - Mål... 3 Inriktningsmål... 4 Mål för god ekonomisk hushållning... 5 Finansiell analys... 6 Framtiden Personalberättelsen Kommunens miljöarbete Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Driftredovisning Investeringsredovisning NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunfullmäktige, kommunala handikapprådet Kommunala pensionärsrådet, Konsumentdelegationen Ungdomsdelegationen Överförmyndarnämnden, valnämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Avfall, vatten och avlopp Kommunstyrelsen kommunägda skogen Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och skolnämnden Vård- och äldrenämnden Individ- och omsorgsnämnden Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden Bolag och förbund Solatum Hus&Hem AB EKONOMIFAKTA Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Avfall, vatten och avlopp Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och skolnämnden Vård- och äldrenämnden Individ- och omsorgsnämnden Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden Personalfakta Miljöfakta Politisk organisation Ordförklaring Redovisningsprinciper... 79

4 Fem år i siffror Koncernen Balansomslutning, mnkr Soliditet % Eget kapital, mnkr Eget kapital / invånare, kr Långfristiga skulder, mnkr Långfristiga skulder / invånare, kr Nettoinvesteringar, mnkr Resultat före extraordinära poster,mnkr Kommunen Balansomslutning, mnkr Balanslikviditet, % Soliditet, % Soliditet inklusive pensionsåtagande, % Tillgångar, mnkr Tillgångar / invånare, kr Eget kapital, mnkr Eget kapital / invånare, kr Långfristiga skulder, mnkr Långfristiga skulder / invånare, kr Nettoinvesteringar, mnkr Resultat före extraordinära poster, mnkr Nettokostnaders andel av skatter o bidrag* Utdebitering 23,39 23,09 23,09 23,09 23,09 Antal invånare 31 / Antal tillsvidareanställningar** * exkl jämförelsestörande poster ** Gymnasieskolan i förbund , från och med 2011 tillbaka i kommunen och då tillkom också Naturbruksgymnasium.

5 Befolkning Sollefteå kommuns befolkning uppgick den sista december till invånare. Det är en ökning med 153 personer under året. Det är framförallt inflyttningen som lett till befolkningsökningen, flyttnetto uppgår till 245 personer. Födselnettot uppgår nu till -97 invånare vilket är en klar förbättring jämfört med tidigare år. Befolkningstalen har betydelsee för de generella statsbidragen eftersom de grundas på invånarantalet. Kostnadsutjämningen mellan kommuner grundas på kommunens andell av invånare i olika åldersgrupper jämfört med riket i genomsnitt. Det gäller de åldersgrupper där kommunerna bedriverr lagstadgadd verksamhet som barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg. Befolkningsfördelning på olika åldersgrupper Invånare 0 6 år, antal Invånare år, antal Invånare 7 19 år Invånare 80+, antal Invånare år, antal Total invånare, antal (Invånare 0 6 år finns längst ner och år längst upp. Under strecket finns total antal invånare)) Sida 1 av 82

6 Näringsliv Sollefteå kommun klättrar 45 platser i Svenskt Näringslivs företagsklimatranking under 2014 och enligt Svenskt Näringslivs mätningar så toppar Sollefteå kommun länets ranking i nyföretagsamhet. Vid sidan av de traditionella basnäringarna, skog och vattenkraft, är kommunens näringsliv i huvudsak småskaligt och varierat med ett flertal intressanta företag i olika branscher. Vindkraftsnäringen har fortsatt växa, och Statkraft SCA Vind AB:s satsningar i kommunens västra del har fortlöpt. Hittills har bolaget uppfört vindkraftverk i Stamåsen, Ögonfägnaden och Björkhöjden. Besöksnäringen spås ha stor potential att växa. Under året bildade Sollefteå kommun tillsammans med Örnsköldsviks-, Kramfors- och Härnösands kommun destinationsbolaget HK Dest AB, vars syfte är att jobba strategiskt med att lyfta besöksnäringen och positionera Höga Kusten som destination. Sollefteå kommun ökade under sommaren antalet gästnätter med 32% och är den kommun i länet som har flest utländska besökare. Hotell Hallstaberget lockar nu så mycket besökare att man vill bygga ytterligare ca 50 rum. Urkult, som är länets största turistekonomiska arrangemang, slår publikrekord. Publikrekord och rekord i antal utställare fick också Lastbilsträffen i Ramsele. Tulpanfestivalen i Backsjön slår också de rekord, då festivalen besöks av hela 60 bussar. Arbetet med etableringar av datalagringshallar har fortlöpt genom Big green data och samarbetet med Business Sweden s datalagringsinitiativ har bidragit till ett antal informationsförfrågningar från aktörer som planerar att investera i datalagring. Under året togs ett politiskt beslut om att näringslivsprogrammet, som tagits fram i dialog med näringslivet, ska vara vägledande i kommunens näringslivsutvecklande arbete. I programmet står vilka insatsområden som ska prioriteras och vilka åtgärder kommunen ska vidta för att uppnå de satta målen. Bland övriga händelser inom näringslivet kan bland annat noteras att företagare i Junsele har gått samman och bildat en företagarförening och att Q-nätverket når historiska resultat genom sitt pilotprojekt - PR Piloten, som, förutom en ökad exponering av lokala entreprenörer i nationell affärsmedia, också resulterar i ökad försäljning och bidrar till att 11 nya arbetstillfällen skapas i de deltagande företagen, på bara 5 månader. Sida 2 av 82

7 Förvaltningsberättelse Mål Kommunfullmäktige har beslutat om ett övergripande verksamhetsmål Attraktiv kommun att bo och leva i och ett antal inriktningsmål utifrån fokusområdena Utbildning och kompentensutveckling, Livsmiljö, Förutsättningar för arbete och tillväxt och Omsorg. Målen ska vara uppfyllda Handlingsplaner för 2014 har därefter antagits med angivande av aktiviteter som ska utföras för att bidra till måluppfyllese. Nämnderna har uppdrag att avsätta resurser för att uppnå inriktningsmålen genom att utföra aktiviteter enligt upprättade handlingsplaner. I Löpande uppföljning av handlingsplaner 2014 för KF målbeskrivs vilka aktiviteter som utförts. Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunens budget, förutom plan för verksamhet och ekonomi, också innehålla mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska anges både ur ett finansiellt och ur ett verksamhetsperspektiv. I förvaltningsberättelsen ska en utvärdering ske om målen har uppnåtts och bidragit till god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska i sin granskning pröva om delårs- och årsbokslutet är förenliga med dessa mål. Sollefteå kommuns mål ur ett finansiellt perspektiv ska bidra till god ekonomisk hushållning och leda till att varje generation bär kostnaden för den service som den konsumerar och inte skjuter över några kostnader på kommande generationer. Måluppfyllelse Nedan beskrivs hur inriktningsmålen bedöms bli uppfyllda och målen för god ekonomisk hushållning uppfylls. Följande symboler används för inriktningsmålen: Följande symboler används för mål avseende god ekonomisk hushållning: Målet är uppfyllt På väg mot målet Oförändrat läge På väg från målet? Kan ännu inte bedömas x Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt Sida 3 av 82

8 Inriktningsmål Utbildning och kompetensutveckling Andelen högstadieelever som har behörighet att söka gymnasieskolans program ska öka År 2015 ska andelen medborgare med eftergymnasial utbildning ha ökat med minst 5 procentenheter Kommentarer: Andelen behöriga sökanden till gymnasieskolan har ökat från 77,4 % 2012 till 83,1 % 2014 Andelen medborgare med eftergymnasial utbildning har ökat med 2 procentenheter. Livsmiljö x År 2015 ska nöjd medborgarindex uppgå till minst 60 Tillgängligheten i samhället för människor med funktionsnedsättning ska förbättras Infrastruktur och förutsättningar för kollektivt resande ska förbättras Bättre livskvalité och friskare medborgare genom fysisk aktivitet, goda matvanor och ett brett kulturutbud Kommentarer: Nöjd medborgarindex enligt SCB medborgarundersökning 2014 är 51. Avseende tillgänglighet har ett antal aktiviteter genomförts men eftersom målnivå ej är klarlagd är det svårt att säga att målet uppnåtts men förbättring har skett. Medellivslängden och fysisk aktivitet har ökat något men eftersom målnivå ej är klarlagd är det svårt att säga att målet uppnåtts men förbättring har skett. Förutsättningar för arbete och tillväxt År 2015 ska antalet sysselsatta i privat sektor ha ökat med minst 5 % x År 2015 ska arbetslösheten i kommunen inte överstiga länssnittet Ett kompetenscentrum inom området förnybar energi och hållbarhet ska vara etablerat i Sollefteå senast år 2015 Flyttnettot ska varje år vara positivt Kommentarer: Sysselsatta i privat sektor har ökat med 6,1 % med 2011 som basår. Statistik för 2010 ej jämförbar. Sollefteås arbetslöshet inklusive deltagande i program är 10,0% länets genomsnitt är 7,8 %. Anledningen till det positiva flyttnettot är framförallt flyktingmottagande. Sida 4 av 82

9 Omsorg År 2015 ska minst 90 % av brukarna av kommunens omsorg känna sig nöjda med de tjänster kommunen erbjuder År 2015 ska det finnas väl sammanhållna vårdkedjor mellan olika vårdgivare internt och externt Kommentarer: Målet för nöjda brukare bedöms nås med nuvarande utveckling. Ett arbete pågår inom länet inom ett flertal områden med samverkansgrupper både på regional och lokal nivå. För att öka kvalitén i detta arbete har förbättringsteam tillsatts inom äldreomsorg, funktionsstöd och individ- och familjeomsorg. Ett flertal överenskommelser har tecknats. Mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål x Resultatet ska varje år utgöra minst 1 % av skatter och bidrag. Det innebär ett resultat om minst 11,4 mnkr Kommunens soliditet anger den ekonomiska styrkan i ett längre perspektiv. När pensionsåtagandet som inte redovisas i balansräkningen räknas in i soliditetsmåttet uppnås för Sollefteå kommun ett negativt tal. Detta innebär att kommunens skulder är större än tillgångarna. I ett längre perspektiv ska det negativa soliditetstalet vändas till ett positivt tal. Under ska talet förbättras med 1 procentenhet per år Kommunens investeringar, med undantag för affärsverksamhet, ska under budgetperioden uppgå till sammantaget högst 130 mnkr. Dessa ska egenfinansieras. Utöver dessa löpande investeringar fattar kommunfullmäktige beslut i varje enskilt fall Kommunens låneskuld ska minska med 10 mnkr per år Kommentarer: Soliditeten har under 2014 förbättrats med en procentenhet, efter att under 2013 försämrats med tre procentenheter. Kommunens investeringsvolym under är 79 mnkr. Kommunens låneskuld har minskat med 25 mnkr varav 15 är uppskjuten upplåning till 2015 och 10 mnkr är amortering. Verksamhetsmål x Sjukfrånvaron ska vara högst 5,50 % Energiförbrukningen ska vara högst 160 kwh/kvm Hyreskostnadernas andel av kommunens totala kostnader ska vara högst 8 % Kommentarer: Sjukfrånvaron har varit 7,31 % under året. Energiförbrukningen har varit 135,6 kwh/kvm jämfört med 151, Hyreskostnaden externa och interna hyreskostnader uppgår till 6 % av de totala kostnaderna Sida 5 av 82

10 Finansiell analys I kommunkoncernen ingår förutom kommunen, det helägda bostadsbolagett Solatum Hus&Hem AB, de hälftenägda bolagen Höga Kustenn Airport AB och Sollefteåforsen AB. Därtill ingår Räddningstjänstförbundet Höga Kusten Ådalen, som bildats tillsammans med Kramfors och Härnösands kommuner. Årets resultat Kommunens resultat för 2014 är -11,9 mnkr. Det är ett mycket svagt s resultat i förhållande till tidigare år och lägre än det budgeterade resultatet som var 11,9 mnkr. m I resultatet finns både kostnader och intäkter av engångskaraktär som har påverkat resultatet. Dit hör bland annat ersättning till Solatum Hus & Hem AB för nedskrivningar,, reavinst på finansiellaa omsättningstillgångar samt återförd avsättning för deponier. Resultatutveckling Sollefteå kommun 17,5 Resultatutveckling (mnkr) 16,3 16,3 1, ,9 Ett av de finansiella målen är att kommunens resultat ska utgöraa minst 1 procent av skatter och bidrag. Utfallet blev -1,04 procent och målet är därmed inte uppfyllt. Koncernens resultat för 2014 är -10,7 mnkr. Av konsoliderade verksamheter är det Solatum Hus&Hem AB:s resultat om 3,1 mnkr samt Räddningstjänstförbundets resultat om 0,7 mnkr som innebär en förbättring jämfört med Även nedskrivning av övervärde i Sollefteåforsen påverkar resultatet. Sida 6 av 82

11 Balanskravet Kommunallagen anger att kommuners resultat ska vara positivt. Vid avstämning av resultaten kan vissa justeringar göras, till exempel kan kostnader räknas bort om det rör sig om kostnader som leder till bättre förutsättningar för ekonomin i ett längre perspektiv och skäl anges för detta. För 2014 anförs synnerliga skäl för ersättning till Solatum Hus&Hem AB för nedskrivning av kvarvarande bokfört värde för Helgumsgården. Åtgärden innebär sänkta kostnader för Vård- och äldrenämnden. Balanskravet är ej uppfyllt och det finns ett underskott på 8,4 mnkr som ska vara återställt senast Inom ramen för balanskravet har tidigare gjorts avsättningar för kommande pensionskostnader. Denna avsättning motsvaras av de finansiella placeringar som är avsedda för pensionsförpliktelser. Under 2014 görs ingen avsättning för detta med hänsyn till kommunens resultat. Arbete med att vända utvecklingen och återställa underskottet pågår, en mängd åtgärder måste vidtas och nya arbetssätt initieras, utgångspunkten är största möjliga effekt med minsta möjliga påverkan på medborgare och medarbetare. Nämndernas budgetavvikelser Nämndernas samlade avvikelser mot budget är minus 35,1 mnkr. Kommunstyrelsen redovisar negativa avvikelser för kommungemensam verksamhet med 11,5 mnkr, främst beroende på lägre intäkter än budgeterat för Sollefteåforsen. Solatum Hus&Hem AB har erhållit ersättning med 3,5 mnkr för nedskrivning av Helgumsgården i samband med försäljning. Fastigheter redovisar en positiv avvikelse med 2,7 mnkr. Orsaken är dels utebliven rivning av GB-skolan men också återbetalning av driftkostnader från Solatum Hus&Hem AB på grund av det milda vädret. Barn- och skolnämnden redovisar negativ budgetavvikelse med 14,9 mnkr främst beroende på högre personalkostnader än budgeterat inom gymnasieskolan. Sparåtgärder har inte blivit verkställda enligt plan. Individ och omsorgsnämnden redovisar en negativ avvikelse med 15,2 mnkr beroende på större åtagande än budgeterat för institutions- och familjehemsplaceringar, fler hushåll i försörjningsstöd och fler timmar än budgeterat inom personlig assistans. Individ- och omsorgsnämnden har begärt tilläggsbudget under 2014 för att klara sin verksamhet, denna begäran avslogs dock då inga medel fanns att tillföra. Vård- och äldrenämnden redovisar negativ avvikelse med 2,8 mnkr. Ett aktivt arbete med sparåtgärder har haft större effekt än beräknat men har däremot till följd av övertagandet av hemsjukvården och förstärkt bemanning främst under sommaren likväl resulterat i negativ budgetavvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden, kultur-utbildnings- och fritidsnämnden och kommunstyrelseförvaltningen samt VA- och avfall under kommunstyrelsen redovisar positiva budgetavvikelser. Den stora budgetavvikelsen kommer av att nämnderna inför 2014 gick in med en alldeles för hög kostnadsnivå och inte har klarat av att anpassa sig till de satta budgetramarna. Tidigare år har resultatet klarats tack vare de återbetalda försäkringspremierna. Sida 7 av 82

12 Nämndernas prognossäkerhet Nedanstående sammanställning redovisar nämnders prognoser vid sista april, sista augusti och utfallet vid årets slut. Prognossäkerheten är viktig dels för att kunna bedöma behov av åtgärder vid befarande underskott, men också för att veta att utrymme finns för den utveckling som eftersträvas. Kvaliteten på prognoserna behöver förbättras. Prognos per nämnd (Tkr) Tertial 1 Tertial 2 Utfall Helår Kommunstyrelsen varav: Kommungemensam verksamhet Kommunstyrelsen Fastigheter VA och Avfall Samhällsbyggnadsnämnd Barn- och skolnämnd Vård- och äldrenämnd inkl Graningebyn Individ- och omsorgsnämnd Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnd Totalt Kommunfullmäktige har beslutat att över- och underskottshantering ska upphöra från och med år För intraprenaden Graningebyn kvarstår den hanteringen för 2014 genom avtal och för helt avgiftsfinansierad verksamhet ska under- och överskott regleras årligen. Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnaden i kommunen uppgår till 1 148,5 mnkr när jämförelsestörande poster räknats bort. Det är en ökning med 30,3 mnkr eller 2,7 %. Intäkterna är 352,2 mnkr, en ökning med 14,5 mnkr eller 4,3 %. Ökningen kommer från taxor och avgifter samt framförallt från statsbidrag för flyktingmottagande. Verksamhetens kostnader är 1 448,8 mnkr vilket är en ökning med 44,9 mnkr eller 3,2 %. Det är en relativt hög kostnadsökning som framförallt härrör till kostnader för lön och pension +19 mnkr eller +2,2 % samt inköp av varor och tjänster. Detta motsvaras till viss del av ökade verksamhetsintäkter. Kommunens skatter och bidrag har sammantaget ökat med 23,6 mnkr eller 2,1 %. Den största ökningen finns i skatteintäkterna. Sida 8 av 82

13 Utveckling av kommunens nettokostnad i förhållande till utvecklingen av skatter och bidrag För att försäkra sig om god ekonomisk hushållning, måste det finnas balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader och motsvarande utveckling av skatter och bidrag. Intäktsökningen bör vara i nivå med kostnadsökningen i alla fall om man ser över tid. Jämförelsestörande poster har också här räknats bort undantaget så har skatter och bidrag ökat varje år. Däremot så har under perioden 2011 till 2014 nettokostnaden ökat snabbare än skatter och bidrag. För 2014 har skatter och bidrag ökat med 2,1 % medan kostnaderna ökat med 2,7 %. Kommunerna i Västernorrlands län har tagit över hemsjukvården från och med februari 2014, vilket innebär att en skatteväxling skett med landstinget. Det har ökat kommunens skatteintäkter men kostnaden för den övertagna hemsjukvården är högre än intäkterna av skatteväxling och kostnadsutjämning. År Skatter % Nettokostnad % ,3 0, ,3 1, ,3 2, ,6 1, ,1 2,7 För 2015 kan vi nu se att skatter och bidrag ökar till följd av högre befolkningstal än vad som bedömdes när budget för 2015 beslutades. Verksamheterna har inte fullt ut blivit kompenserade för bedömda kostnadsökningar, kostnadsökningar som överstiger det bedömda tillskottet i form av skatter och bidrag. Detta innebär att verksamheterna behöver vidta åtgärder som sänker kostnaderna de kommande åren. Investeringar Kommunens investeringar 2014 uppgår till 33,8 mnkr varav fastigheter utgör 8,6 mnkr bland annat ombyggnad av kök på Rösta skola och ombyggnad av belysning i kommunhuset. Inom vatten och avlopp har 14,4 mnkr investerats och inom gata, väg och park 3,9 mnkr investerats. Inom bredband har rättelse gjorts på 3,7 mnkr som tidigare redovisats som investering. Ett finansiellt mål är att egenfinansierade investeringar, med undantag för affärsverksamhet (bredbandsinvesteringar), ska uppgå till högst 130 mnkr för perioden Det innebär investeringar om cirka 43 mnkr per år, målet är därmed uppfyllt. Koncernens investeringar uppgår till 46,3 mnkr att jämföra med 64,5 mnkr under Nya redovisningsregler ska vara tillämpade från och med 2014 gällande investeringar, dessa ska vara uppdelade i komponenter med olika avskrivningstider. Det pågår ett arbete med att anpassa kommunens redovisning enligt dessa förändrade förutsättningar, under 2015 kommer kommunen tillämpa komponentavskrivningar i sin redovisning. Detta arbete är omfattande och bedöms påverka såväl kommunens resultat, budget, finansiella mål samt interna investeringsprocesser. Sida 9 av 82

14 Låneskuld och avsättningar Kommunens långfristiga skulder uppgår till 405,6 mnkr vilket är en minskning med 25 mnkr. Av denna minskning är 15 mnkr en senarelagd omsättning av befintliga lån till följd av god likviditet. Ett av de finansiella målen är att kommunen ska amortera 10 mnkr per år från och med Detta mål är uppfyllt. Förutom banklånen, som nu utgör 384,2 mnkr, finns skulder om 10 mnkr till Solatum Hus&Hem AB och 11,3 mnkr till Sollefteå Förvaltaren AB. Avsättningar för pensioner inklusive löneskatt utgör 23 mnkr vilket är en ökning med 3 mnkr. Övrig avsättning utgör 20,1 mnkr och är avsedd för återställning av deponier. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 666,6 mnkr vilket är en minskning med 45 mnkr. Både kommunen och Solatum Hus&Hem AB har under året amorterat. Finansiella tillgångar Bland kommunens finansiella anläggningstillgångar finns värdepapper till ett bokfört värde av 17,2 mnkr. I tillägg till dessa finns bland kortfristiga fordringar finansiella omsättningstillgångar till ett bokfört värde av 57 mnkr, avsedda att användas för finansiering av de ökande pensionsutbetalningarna. Marknadsvärdet av dessa tillgångar är 58,3 mnkr. Det finns en målsättning att dessa tillgångar ska öka och uppgå till 60 mnkr. Vid tidpunkten motsvarade det ca 6 % av skatteintäkten vilket omräknat med dagens förutsättningar motsvarar 68,5 mnkr. De totala pensionsförpliktelserna är beräknade till 716,1 mnkr. Förpliktelsen i relation till de tillgångar som finns för ändamålet visar att 657,8 mnkr har återlånats i verksamheten. Koncernens finansiella tillgångar uppgår till 91,4 mnkr vilket är en ökning med 8,7 mnkr. Ökningen förklaras av att pensionsmedel har omplacerats hos ny kapitalförvaltare med ett betydligt högre anskaffningsvärde än tidigare till följd av tidigare års värdestegring. Sida 10 av 82

15 Soliditet och likviditet Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan eller betalningsberedskap på lång sikt och mäts som relation mellan det egna kapitalet och de totala tillgångarna. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Kommunens soliditet är 42,5 % och har ökat från 41,4 %. Förändringen beror på låg investeringsnivå, amortering av befintliga lån på 10 mnkr samt likviditetsplanering med senarelagd omsättning av lån på 15 mnkr. Pensionsförmåner till anställda som intjänats före 1998 och som redovisas som ansvarsförbindelse, utanför den egentliga balansräkningen uppgår till 693,2 mnkr inklusive löneskatt. Det är en minskning med 33 mnkr till följd av årets utbetalning av pensionsförpliktelsen. Om åtagandet för pensioner räknas in i soliditetstalet uppstår ett negativt tal, eftersom summan av skulder och åtagande blir större än det egna kapitalet. Detta tal har förbättrats från -16 % till -15 %. Det är dock fortfarande lägre än det var vid ingången av 2013 när soliditeten var -13 %. Ett av de finansiella målen är att det negativa soliditetstalet på längre sikt ska vändas till ett positivt tal och under ska det förbättras med 1 procentenhet per år. Detta mål har ännu inte uppnåtts men visar på förbättring under Balanslikviditeten är betalningsberedskap på kort sikt och mäts som relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Under 2014 har en omklassificering gjorts av kommunens placerade pensionsmedel från finansiella anläggningstillgångar till omsättningstillgångar vilket påverkar detta nyckeltal. Kommunens balanslikviditet är 87 % vilket är en försämring jämfört med omräknat nyckeltal för 2013 på 93 %. Koncernens balanslikviditet är 61 % Sida 11 av 82

16 Kommunens kvalitet i korthet Sollefteå kommun har i likhet med 222 andra kommuner deltagit i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) mätning som benämns Kommunens Kvalitet i Korthet. Syftet är att öka informationen till medborgarna om kvalitet och service i kommunens verksamhet. Genom att så många kommuner deltar finns goda möjligheter till jämförelser med andra. Tanken är också att en dialog ska föras med medborgarna om kommunens resultat i mätningen och möjlighet finns att använda måtten för resultatstyrning. Måtten delas in i fem olika områden; kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet och information, kommunens effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Sollefteå kommun deltar för tredje året och uppvisar blandat resultat med kraftiga förbättringar inom vissa områden men också försämringar inom andra. Tillgänglighet: För andra året i rad så har 100 % av tillfrågade kommunmedborgare uppgett att de fått ett gott bemötande i kontakt med kommunen. Däremot så har det under 2014 varit ett högt tryck framförallt i Sollefteå tätort på förskoleplatser vilket också tydligt märks då både andelen barn som fått plats på förskola vid önskat datum har minskat samt väntetiden för att få en plats har ökat. Väntetiden för att få en plats på särskilt boende har däremot förbättrats. Trygghet: Avseende trygghet så har personaltätheten i förskolorna förbättrats, däremot så har antalet personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar ökat. Det övergripande trygghetsindexet indikerar att medborgarna bedömer kommunen som trygg med en genomsnittlig placering i jämförelse med hur medborgarna i andra kommuner upplever sina kommuner. Delaktighet: Inom området delaktighet så bedöms kommunens webbplats fortsatt informativ och valdeltagandet har ökat sedan senaste valet. Vad gäller inflytande så visar Sollefteå Kommun ett sämre resultat framför allt till följd av att medborgarna upplever att det är svårt att påverka. Gällande information, förtroende samt kontakt med högre tjänstemän och politiker däremot så är betyget bättre men fortfarande i den lägre halvan av deltagande kommuner. Effektivitet: Kostnad per betygspoäng i årskurs 9 har utvecklats positivt, i årskurs 8 så visar kommunen däremot svaga siffror gällande elevernas syn på undervisningen avseende kännedom om vad de förväntas lära sig, sin egen prestation samt stöd från lärare. Andelen gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år ligger på 75,3% och har försämrats något. Inom särskilt boende så har helhetsbetyget från brukarna förbättrats. Omsorgs- och serviceutbudet inom hemtjänsten upplevs som försämrad men ligger fortsatt på en hög nivå. Samhällsutvecklare: Sollefteå Kommun ligger i framkant när det gäller andelen miljöbilar med en andel på 60 %. Vad gäller ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet så har det skett kraftiga andelsökningar och man ligger nu på 22 % vilket placerar kommunen i den övre halvan av deltagande kommuner. Det index som svarar på frågan hur nöjd medborgarna är med kommunen som en plats att leva och bo på placerar kommunen bland de 25 % lägsta. Det som framförallt drar ned betyget beror på begränsade möjligheter till eftergymnasialutbildning, arbetesmöjligheter inom rimligt avstånd samt kommunikationer. Möjligheten att hitta bra boende är däremot något som i just den aspekten placerar kommunen bland de bättre. Sida 12 av 82

17 Framtiden Den nya organisationen inrättas i januari De kommande åren kommer kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen att utvecklas för att skapa en effektiv styrning och ledning, ökad demokrati och maximal medborgarnytta i enlighet med målsättningen. I det korta perspektivet handlar det att skapa nya rutiner mm som krävs för en enmyndighetsorganisation. Medborgarservice med en kundtjänstfunktion kommer att etableras under 2015 och innebära högre tillgänglighet, bättre service men även effektivitetsvinster. Gemensamma e-tjänster kommer under de närmaste åren lanseras tillsammans med övriga länets kommuner. Fler innovativa mellankommunala samverkansprojekt kommer att sökas för att utveckla och effektivisera den kommunala verksamheten samt säkerställa kvalité och långsiktighet. Flera pensionsavgångar bland förvaltningens nyckelpersoner förestår, vilket behöver uppmärksammas i planerings- och organisationsarbetet. Kommunen blir allt mer knuten till och beroende av omvärlden, varför stor energi måste ägnas åt att på alla plan hävda kommunens roll och intressen. Den internationella utvecklingen, med bland annat förändringar inom EU:s sammanhållningspolitik, ökar kraven på aktivt deltagande i olika gränsöverskridande nätverk och projekt. För att säkerställa och utveckla den framtida lokala arbetsmarknaden är det viktigt att kommunen även engagerar sig för att ge goda förutsättningar för såväl befintligt näringsliv som för nyetableringar. Sida 13 av 82

18 Personalberättelsen Personalkostnader Under 2014 uppgår lönekostnaden till 884,1mnkr (865,1 år 2013) mnkr inklusive påslag för personalomkostnader. Semesterlöneskuld, ej kompenserad övertid och fyllnadstid uppgår till 61,2 mnkr (59,8 mnkr år 2013 ) Anställningar Antalet medarbetare inom Sollefteå kommun uppgår till 2063 personer (1972 år 2013) ) varav 1684 personer (1675 år 2013) har tillsvidareanställningar och 379 personerr (297 år 2013) har tidsbegränsade anställningar med månadslön. En ökning av personal har skett i förhållande till föregående år med 9 tillsvidareanställda och 82 med tidsbegränsad anställning. Enligt beslut i kommunstyrelsen sker en uppföljning av vakantaa tjänster och nyrekryteringar. Fortsatt t restriktivitet har gällt för rekrytering till nya och vakanta tjänster under året. Av de tillsvidareanställda medarbetarna arbetar 1516 personer heltid, h motsvarar 90,03% (1506, 90 % år 2013). Sysselsättningsgraden i Sollefteå kommun ligger fortfarande högt i jämförelse bland Sveriges kommuner. Andel heltidsanställningar Sollefteåå kommun % 85% 87% 88% % 89% 90% 90% 79% 73% *Andel heltidsanställningar samtliga källa SCB kommuner per Av kommunens tillsvidareanställda är 77 procent kvinnor och 23 procent män och könsfördelningen är oförändrad jämfört med Sida 14 av 82

19 Nedan presenteras andelen medarbetare per ålder och kön. Medarbetare per ålder och kön Total Kvinnor Män Åldersstrukturen i samtliga åldersintervaller är i stortt sett oförändrat jämfört med föregående år. Endast 4,75 % av de tillsvidareanställda är i åldern år. Enn liten ökning från föregående år som var 4,0 %. Generationsväxling pågårr i kommunens verksamheter men syns inte i den totala åldersstrukturen. Medelåldern bland kommunens medarbetare är 49,65 år (50 år 2013). 2 För kvinnor är medelåldern 49,64 år (49,97 år 2013) och för män 49,67 ( 50,45 år 2013). Under året har 60 personer (60 år 2013) avgått med pension, 13 personer (13) avgick efter 65 år, 23 personer (33) avgick vid uppnådd pensionsålder och 24 (14) har avgått före 65 år. Pensionsavgångarna under åren beräknas uppgå till ca c 20 % av antalet samtliga månadsanställda personer, beräknat på pensionsålder 65 år. Beräknatt antal pensionsavgångar Sida 15 av 82

20 Hälsa Sollefteå kommun strävar efter att medarbetarna har ett förebyggande perspektiv på hälsa och att arbetsplatserna ska vara hälsofrämjande. I medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare förs en dialog om hälsa och medarbetaren kan välja mellan friskvårdstid d eller ekonomiskt bidrag till deltagaravgifter för motionsaktiviteter friskvårdspeng. Kommunens anställda erbjudss gratis bad vid kommunens egna badanläggnb ningar Sollefteå kommun arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare som s kan rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Stimulera till verksamhetens utveckling,, effektivisering och bidra till arbetsglädje och hälsa hos kommunens anställda, såväll medarbetare som chefer. Under året har verksamheternaa arbetat med resultatett från medarbetarenkäten som genomfördes Resultatet av enkäten ger en nulägesbild av arbetssituationen som gör att förbättringsområden kan identifieras och handlingsplaner upprättas. Genom handlingsplanen prioriteras och dokumenteras de åtgärder arbetsgruppen har beslutat sig för att genomföra. Denna handlingsplan ska ligga tilll grund för det d fortsattaa systematiska arbetsmiljöarbetet och verksamhetsutvecklingen. Sjukfrånvaron har ökat i jämförelse från föregående år och främst den långa sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron i förhållande tilll arbetad tid, för samtliga månadsavlönade, uppgår vid årets slut till 7,31 procent(6,08) inräknas även timavlönade blir total sjukfrånvaro 6,70 procent (5,50) Sjukskrivningar med en varaktighet över 60 dagar inklusive tidsbegränsad sjukersättning, svarar för 50,500 procent (40,56) av den totala sjukfrånvaronn för samtliga månadsavlönade. Sjukfrånvaron har ökat i samtliga förvaltningar frånsett kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen. Samhällsbyggnadskontoret har den lägsta sjukfrånvaros on 3,81% bland förvaltningarna och socialförvaltningen den högsta. Nedan presenteras socialförvaltningens sjukfrånvaro uppdelat på de tidigare två förvaltningsstrukturer. 5,55% 7,43% 6,47% 9,48% 3,45% Sjukfrånvaro 5,87% 5,63% 4,02% % 2,55% 3,81% 7,07% 7 8,57% 7,31% 6,06% BSF IOF KSF KUFF SBK VÄF Totalt Frisknärvaro, som enligt kommunens definition innebär att det inte i finns någon registrerad dag med sjukfrånvaro under året. Av samtligaa månadsavlönade somm uppgick till 2136 (2142) personerr under året, har 889 (838) personer ingen registrerad sjukfrånvarodag under r hela året, hela kommunen 41,62 procent. ( 39,08) Sida 16 av 82